gitarren ligger i förrådet: en studie om musikens roll i förskolan

Lärarutbildningen Examensarbete 15hp

Gitarren ligger i förrådet

En studie om musikens roll i förskolan

Ansvarig Institution: Författare:

Institutionen för pedagogik, psykologi Sofie Gustavsson och idrottsvetenskap

Handledare: Eva Klinthäll GO 2936 HT2011

1 SAMMANFATTNING

Sofie Gustavsson

Gitarren ligger i förrådet

En studie om musikens roll i förskolan

The guitar is in the repository

A study on the role of music in preschool Antal sidor: 25

Mitt syfte med studien är att ta reda på vad som håller på att hända med musiken i dagens förskolor. Vilka konsekvenser får en ökad satsning som matematik för musiken i förskolan?

För att ta reda på det här intervjuade jag åtta förskollärare som är fördelade på två olika förskolor.

Mitt resultat blev att det har blivit mindre musik på förskolorna, men det är upp till pedagogen att få in musiken t.ex. även i matematiken. Musik är bra för barnets språkutveckling och motorik. Får man som förskollärare ny inspiration och utbildning inom musik så kan det bli mer musik i förskolorna.

2

Innehållsförteckning

1. Inledning och Bakgrund………s.3

2. Syfte och frågeställning……….s.5

3. Tidigare Forskning ………s.6

4. Teoretiskt Ramverk………...s.10

5. Metod………...s.12

6. Resultat/ Analys………..s. 15

7. Diskussion……….…………..s. 21

Referenslista………..………. s. 24

Bilaga 1...s. 25

3

1. Inledning och Bakgrund

Vad håller på att hända med musiken i dagens förskolor?

Mina erfarenheter från min VFU- plats är att jag har sett att de använder allt mindre musik och att musiken får allt mindre utrymme i verksamheten ute på förskolorna. Det gäller både min gamla och nya VFU- plats. Detta kan bero på att det anses finnas andra viktigare saker såsom att barnen ska kunna t.ex. matematik, natur och svenska. Mina erfarenheter från ett samtal med rektorn på en av förskolorna bekräftade att pedagogerna får fortbildning i matematik, svenska och natur. Men de får inte någon fortbildning i musik som kan få konsekvenser för musikens roll i verksamheten med barnen.

Den andra anledningen till att det blir mindre musik i förskolan, kan vara att förskollärarna får mindre utbildning i musik (Sundin 2007). Musiken har också förändrats över tid, förr var det mer klassisk musik och nu är det popmusik, då är det lätt att sätta på en cd skiva istället för att sjunga och spela med barnen (Sundin 2007).

Musik beskrivs i läroplanstexterna som en uttrycksform som ska medverka till barns lärande.

I dagens lärarutbildningar behöver dock inte rörelse och musik vara något obligatoriskt ämne som man kan läsa som blivande pedagog. Den som är istället är kunnig och duktig på musik kan läsa vidare och lära sig mer och bli specialist på musik. En musikalisk utbildning fokuserar mycket på tekniska färdigheter som instrument, då glömmer man bort barnens grundläggande behov. Om man som pedagog inte känner sig bekväm med musik kanske man överlåter det till någon som kan det bättre t.ex. en musiklärare. Då kommer barnen att lära sig mindre om kulturen för man fokuserar mer på instrument (Udden 2004). ”Utan ledarens lekfulla inlevelse och utlevelse, ingen upplevelse som skapar mening för barnen (Udden 2004:138)”.

Musik är också viktigt för där lär sig barnen att våga sjunga inför andra, man utvecklar sin röst och sin motorik och kommunikation. I (Lpfö 98 2010:9) står det t.ex. att

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse och sång, musik och drama.

1.1 Läroplanen

I (Lpfö 98 2010) står det vidare att man ska erbjuda barnen en allsidig verksamhet och verka för ett livslångt lärande. Förskolans uppdrag är att föra kulturarvet vidare genom traditioner, då kan det t.ex. handla om sånger som man kan lära barnen så att de kan föras vidare till nästa generation. Det står också att man ska främja utveckling och lärande hos barn. Då är det viktigt att man i förskolan skapar förutsättningar för det, så att barnen lär sig skapa och kommunicera med hjälp av musik, dans, rytmik och drama. I (Lpfö98 2010) lyfts även fram att förskollärarna ska ansvara så att barnen även utvecklar sin matematiska, språkliga, naturvetenskapliga och tekniska förmåga. Det lyfts fram väldigt tydligt det kan ha betydelse

4 för musikens utveckling i förskolan. För får inte förskollärarna någon utbildning i musik så kommer den att försvinna i verksamheten.

Verksamheten ska ge utrymme för barnens kreativitet och fantasin både inomhus och utomhus, då är det viktigt att barnen får möjlighet att lära sig mer om olika musiklekar. Lekar som barnen senare kan leka själva för att kunna utveckla sin fantasi (Lpfö98 2010).

5

2. Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på musikens roll i dagens förskola och hur de använder musik i sitt pedagogiska arbete. Vidare vill jag se hur förskollärare ser på betydelsen av musik för barns lärande och utveckling. Dessutom vill jag se vilka konsekvenser en ökad satsning på andra typer av kunskaper och färdigheter som matematik läsning och skrivning får för musiken i förskolan.

 Hur ser förskollärarna på musikens roll i förskolan?

 På vilka sätt använder förskollärarna musik i sitt pedagogiska arbete?

 Hur ser förskollärarna på betydelsen av musik för barns lärande och utveckling?

 Vilka konsekvenser får ökade satsningar på andra typer av kunskaper och färdigheter som matematik, läsning och skrivning för musiken i förskolan?

6

3. Tidigare Forskning

Här kommer jag att ta upp forskning som visar på musikens betydelse för individen och för gemenskapen mellan individer samt musikens betydelse för barns språkutveckling, där pedagoger har en viktig roll. Avslutningsvis tas det upp att musiken är en del av vårt kulturella liv.

3.1 Musikens betydelse för individen

Fantasin är det grundläggande när man ska göra en kreativ aktivitet inom kulturens område, säger Vygotskij. Han anser också att fantasin har en viktig funktion hos människans beteende och utveckling, det är en livsviktig funktion för fantasin och verkligheten hämtas ur människans tidigare erfarenheter (Udden 2004).

Enligt Saar (1999) kan man se musiken ur individens dimensioner på tre sätt. Den första är den kontextuella och handlar om individens sätt att orientera sig i musiken och kunna känna igen olika musikstilar. Den andra kallas för evaluativ och innebär att individen kan jämföra, bedöma sitt ett eget sätt att spela, så att man blir bättre när man spelar och sjunger. Den tredje är temporal och innebär att musiken har förändrats över tid och att man själv ändra sin musik i tiden (Saar 1999).

Redan när barnen är ett år kommer sång in i deras liv anser Sundin (1977), det är när en vuxen börjar sjunga som barnet börja imitera efter. När barnen är 2-3 år, menar Piaget att barnen är i det symboliska tänkandet, det innebär att barnen kan imitera andra vuxna och skapa sig en inre bild av sångerna. Detta för att sedan med lite hjälp återskapa sångerna. I 4-5 årsåldern utvecklar barnen sin kreativitet och sin fantasi. För att barnen ska utveckla kommunikation behöver man ta in bild, musik och rörelse i verksamheten (Sundin 1977).

3.2 Musikens betydelse för gemenskapen

Musik är viktig för gruppen, man upplever något tillsammans och delar erfarenheter med varandra. För en själv som individ är det också viktigt, dels för att lära känna sig själv och upptäcka mer om sin egen personlighet (Sundin 1977). Musikstunderna i förskolan kan vara planerade men de behöver inte vara det, för det kan ske spontant när barnen börja sjunga en sång eller när man leker. Man får också en gemenskap genom musiken när man sjunger och dansar tillsammans. Barnen utvecklar också sin kommunikationsförmåga (Don Lind 2007).

Det är grunden för all kommunikation, har man det så kan man samspela med andra människor, utan samspel utvecklar man inte sitt språk (Don Lind 2007).

7

3.3 Musik och språk

Genom musik utvecklar barnen språket och motoriken och barnen upptäcker också en gemenskap med varandra och man vågar uttrycka sig mer om man lär känna varandra. De lär också upptäcka sin röst, hur den låter och vad man kan göra med rösten (Wiklund 2001).

”Musik är kommunicera, dansa, uppleva och uttrycka sig själv” (Fagius 2007:79). De barn som har svårt att uttrycka sig, kan musiken hjälpa att lära känna sig själv. När man sjunger utvecklar man sitt språk, därför är det viktigt att vi gör det från när barnen är små (Fagius 2007).

Många pedagoger kanske inte tror att barnen behöver sjunga anser Fagius (2007), men barnen har faktiskt en vilja att sjunga och genom det kommunicerar de med sin omgivning. Genom det växer barnen som personer, men det kan barnen inte göra på egen hand, därför är det viktigt att man i förskolorna att man sjunger och skapar förutsättningar för att sjunga. Det kan handla om svenska traditionella sånger eller poplåtar (Fagius 2007).

3.4 Pedagogens roll

Ledarens uppgift är oavsett om det är musik eller gympa att förnya och fördjupa sina övningar så att barnen utvecklas (Granberg 1994). Då ska man som ledare vara förberedd och veta vilka sånger som kommer och gärna kunna dem utantill, så att man kan locka barnen att vara delaktiga. Man ska också vara lyhörd för hur gruppen mår och hur stämningen är, har barnen roligt så ser man som pedagog, vad som lockar barnen till att delta aktivt och ”utifrån det fortsätta eller avsluta en övning eller ett helt pass” (Granberg 1994:44). Utstrålar ledaren att det är roligt så tycker även barnen det är roligt att delta (Granberg 1994).

3.5 Musik i förskolan

”Varje människa behöver sången som en uttrycksform, vare sig hon/han förstår eller inte”

( Engström 2007:20). Så kan man beskriva det att alla barn i förskolan behöver uppleva musik någon gång under sin tid i förskolan eller i hemmet. Sjunger man inte hemma så är det först när barnen går i förskolan som de möter en sångstund (Fagius 2007). Därför är det viktigt att barnen får möta musik i verksamheten någon gång i veckan, för musik är viktigt för varje barn. Under deras tid i förskolan skapas en musikalisk grund som man sedan bygger på under livet (Hammershøj 1997).

Barnen behöver uppleva att sjunga och se glädjen i musik och ”tidigt får möjlighet att sjunga, leka och röra sig och utveckla så den blir en viktig tillgång i livet (Don Lind 2007:98).

Man kan beskriva att musik gestaltar olika företeelser och att man kan uppfatta musiken på olika sätt. Även om många förskolor saknar musikundervisning i organiserad form, så lär sig barnen om musik ändå t.ex. i musikskolor (Saar 1999).

8 I förskolan kan pedagogerna möta barnen utifrån deras musikintresse, för att ta reda på det här kan man studera barnen i verksamheten för att se deras förhållningssätt till musik t.ex. om de sjunger. Då kan vi pedagoger bemöta det här genom att ordna en sångstund, så att barnen bland annat utvecklar språket.Man kan också se musiken ur en socialisationsvinkel, om barn är intresserade av kultur eller inte kan bero på vad man är intresserade av i familjen. T.ex.

tycker familjen om rockmusik så formas barnen in den traditionen också, så att de blir intresserade av det. Lyssnar man inte på någon musik i familjen, så vill dessa barn inte göra det i förskolan heller (Saar 1999). För musik är en del av vårt liv, musiken kan få oss människor i olika känslor och man kan få bilder av musiken, man kan lyssna och analysera (Saar 1999).

För musiken i förskolan är det viktigt att man skapar en pedagogisk atmosfär, där man skapar tillit, trygghet och förtroende, både mellan pedagog/barn, barn mot barn. Man kan samlas i fasta grupper och en viss tidpunkt och att man kan variera mellan olika aktiviteter. För pedagogen är det viktigt att man har tålamod och invänta barnen, för barnet måste få testa och prova, för de musiska aktiviteterna kräver att man upprepa dem många gånger. Så att barnen känner glädjen i det de gör och som är bra för deras kunskapsutveckling (Udden 2004).

Barnen idag lyssnar på mer musik än vad föräldrarna gjorde när de var små, nu kommer musik mer från högtalare än traditionell sång. Musik hör barnen jämt utan att de kanske reflekterar över det, därför är det viktigt för pedagogerna att man försöker skapa en miljö där man lyssnar på musik (Sundin 1977).

3.6 Musik och musikinstrument

Enligt Fagius (2007) kan musik och musikinstrument kan vara ett redskap som man kan ta hjälp av när man ska kommunicera och tänka. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar i verksamheten för sångstunder. Det kan man göra när man ser att barnen behöver koppla av, då kan man sjunga eller göra musiklekar. Då kan man använda sig av samma sånger så att barnen känner igen sig och känner sig trygga, det förstärker också gemenskapen (Fagius 2007).

Ett hjälpmedel man kan ha inom musiken är musikinstrument och det är något som kan inspirera barnen till musiken anser Granberg (1994). Hon skriver att rytmik är också en del av musiken t.ex. när man klappar barnens namn eller gå i takt med musiken eller bara rör sig till musiken, för redan när barnet ligger i mammas mage rör sig barnet.

Musik är inte bara rösten utan hela kroppen är delaktig när barnen dansar, sjunger och spelar.

Rörelse tillhör också musiken, för innan barnen kan gå rör sig barnen med hela kroppen till musiken. Detta visar det ”att kroppen är ett grundläggande instrument för barnen” (Evenshaug och Hallen 2001:350).

9

3.7 Musikens roll i vårt kulturella liv

Musik är en del av vårt kulturella liv, vi kanske inte reflekterar över den i vardagen utan vi tar för givet att musiken finns där (Saar 1999). I musiken lär sig barnen att lyssna, spela och analysera. Varje barn bör få med sig sånger som man kommer ihåg genom hela livet, som man kan föra vidare i generationer. Man ska bygga en bro till kulturen i förskolan, så att barnen upptäcker vilken musikskatt vi har (Widmark 2007).

Men många pedagoger vet inte hur man lägger upp en sångstund i förskolan. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under en dag, då kan även en sångstund finnas med t.ex.

vid en samling. Det är ledaren som ska vara en förebild. Börjar ledaren sjunga så börjar barnen oftast sjunga med (Fagius 2007).

Barnen har musik i kroppen, för de gör dagligen olika ljud med rösten och de hoppar, kryper och springer. Därför är det viktigt att vi pedagoger tar tillvara på de här situationerna och uppmuntra barnen och inte bara se det som oväsen (Granberg 1994).

10

4 Teoretiskt ramverk

Här kommer jag att beskriva Vygotskijs sociokulturella teori och Fröbels teorier om lärande, fantasi, musik och andra estetiska uttryck.

4.1 Vygotskij

Lev S Vygotskij (1896-1934) teori kallas sociokulturell och tar upp betydelsen av samspel för lärande, relationen språk och tanke samt betydelsen av fantasi, kreativitet och kulturella uttryck för lärande och utveckling. Där ingår de estetiska uttrycksformerna och att barnen ska lära sig kulturens traditioner. För Vygotskij tycker att den äldre generationen ska föra över kulturen till barnen (Udden 2004).

Vygotskij tycker att alla människor är kreativa från det att vi föds, det är kreativiteten som gör att vi kan skapa nytt. I fantasin kan man tolka sina erfarenheter och känslor från verkligheten.

”Grunden för barnets skapande finns redan i leken” (Vygotskij 1995:9). När barnen leker tolkar de sina upplevelser t.ex. genom drama, då ingår det estetiska och kulturella redan där i leken. Vygotskij intresserade sig för barns, tänkande och kom fram till att lekande, fantasi och kreativitet får barnet att kombinera tidigare erfarenheter med nya och på så sätt vidga sina kunskaper (Udden 2004:36–37).

I den pedagogiska verksamheten är det viktigt att barnen få uppleva, höra och se som mycket som möjlighet, så att de bildas en grund till erfarenheter, desto betydelsefullare blir fantasin (Udden 2004).

Vygotskij undersökte också sambandet mellan språk och tanke hos barnet. Han ansåg att språk/tanke utvecklades på olika sätt och var oberoende av varandra (Udden 2004). För barnets första fonetiska språk är inte knutet till intellektet. Barnen imiterar språkljuden utan att de förstår innebörden vad orden betyder. När barnet börjar mogna och bli äldre kan barnet koppla tanke till det fonetiska språket. Först då kan barnet koppla sitt tänkande med ord och begrepp (Udden 2004).

4.2 Fröbel

Friedrich Fröbel (1782-1852) ansåg att leken och sången var viktig för barns språkutveckling.

I Fröbels pedagogik fick små visor, fingerlekar en central funktion som kommunikationsmedel mellan vuxen och barn. Han startade sin första Kindergarten år 1840, där startade han också utbildningar för kvinnor och män. Där fick man lära sig att lära ut visor och lekar, så att barnen lär sig därigenom (Udden 2004). Fröbels teori spred sig även till Sverige på 1800 talet, där man använde hans teori. Men det har minskat ute i verksamheterna hur man använder hans teori, anledningen är att lärarna får minskad kunskap om ”sångens betydelse och om vikten av att leka med sång och rörelse” (Udden 2004:97).

11 Förskollärare, lärare ska inse att det är naturligt att röra på sig och sjunga ”utan att ställa för höga estetiska krav på sig själv” (Udden 2004:102). Fröbel kom fram till att människan inte imiterar någon annan, utan man svarar på sitt eget personliga sätt. Sången blir viktig för barnet under barndomen, dels för att språket utvecklas och att de lär sig modersmålet genom visan, och dels genom talet kan barnet börja kommunicera (Udden 2004).

De äldre barnen kan använda rytmiken och sången för att utveckla sina motoriska färdigheter, genom de här kan de öka sin snabbhet i språk och tanke (Udden 2004). Det är också viktigt för varje barn att man få använda sången, för att kunna uppleva andras erfarenheter, samtidigt som man delge sina erfarenheter till andra barn.

Musik kan även ha en kulturbärande funktion genom att den skapar gemenskap mellan människor. (Udden 2004:71).

Enligt Udden (2004) identifieras varje kultur med en viss musik typ, därför är det viktigt att man lär dessa sånger till barnen som man kan föra över i generationer.

12

5 Metod

I det här avsnittet kommer jag att redogöra för val av metod och förförståelse, hur jag gick tillväga med mina intervjuer, forskningsetiska principer och metodkritik.

5.1 Val av metod

Jag har valt kvalitativ metod för jag är mer intresserad av ord och åsikter än av siffor. I en enkät får man bara ett svar, medan man i en intervju får ta del av vad personerna tycker och tänker (Bryman 2002). Intervju passade min undersökning för jag är intresserad av vad förskollärarna har för tankar och erfarenheter om musik. Man får mer utförliga svar i en intervju än i en enkät där man får korta svar.

5.2 Val av undersökningsgrupp

I min undersökning valde jag att intervjua åtta förskollärare, båda förskolorna ligger i en småstad. Från början hade jag tänkt intervjua fyra förskollärare, men sen valde jag fyra förskollärare till, så att jag skulle kunna jämföra vad de tycker om musik i förskolan.

Dessutom fick jag ett större underlag att analysera. Jag känner alla förskollärarna för jag har gjort min VFU på bägge förskolorna.

Jag intervjuade de fyra första förskollärarna i en grupp tillsammans. Gruppintervjun kommer jag att kalla för förskolan Blåmesen, där har de två avdelningar med barn i åldern 2-5år.

Enskilda intervjuerna där heter förskolan Tranan där har de också två avdelningar med barn i åldern 2,5-5år. Förskollärarna som jag intervjuade heter något annat men jag kallar dem för Lisa, Stina, Katrin och Hanna.

5.3 Förförståelse

Jag har gjort min VFU på båda förskolorna där jag har gjort mina intervjuer. Detta gjorde att jag fick bra kontakt med mina intervjupersoner och har god kännedom om förhållandena på förskolan. Eftersom jag är positivt inställd till musik och har stort intresse så kan det har påverkat min inställning till ämnet.

5.4 Genomförande

Jag formulerade en intervjuguide och fick hjälp av min handledare att utveckla frågorna ytterligare. Jag valde först att göra en gruppintervju på den ena förskolan sedan gjorde jag individuella intervjuer. Förskollärarna fick inte reda på intervjufrågor innan, för jag ville ha deras tankar om musik just vid det tillfället. Inget som förskollärarna hade tänkt på innan de kom till intervjun.

13 På den andra förskolan gjordes individuella intervjuer. Vid första intervjutillfället ställde jag mina frågor (Bilaga 1) och antecknade svaren på ett papper efterhand som de ”svarade” på frågorna. Därefter så skrev jag ”rent” svaren och utgick från dessa svar och mitt syfte och mina frågeställningar när jag tematiserade mitt resultat.

De andra fyra förskollärarna spelade jag in vad de sa, och intervjuade dem en i taget. Efter jag var klar med alla intervjuer så lyssnade jag på dem igen och skrev ner svaren. Jag lyssnade på intervjuerna flera gånger för att se att jag hade skrivit ned allting. Därefter renskrev jag intervjuerna på datorn och eftersom jag redan hade gjort teman utifrån mina frågeställningar innan så skrev jag ned svaren där de passade in. Därefter förstörde jag mina svar från intervjupersonerna så att ingen obehörig skulle komma åt svaren.

I min första intervju gjorde jag en gruppintervju med fyra förskollärare, där satt vi i deras personalrum och genomförde intervjun. Den förskolan som jag kallar för Blåmesen har två olika avdelningar med barn i 2-5 år. Innan jag började intervjua dem berättade jag syftet för dem men de hade inte fått reda på intervjufrågorna innan. Även om jag gick laget runt och förskollärarna fick säga sitt om frågan, så kände jag ändå att det bara var två förskollärare som pratade mer och de andra två bara flikade in. Jag skrev ned på ett papper vad de sa, jag kände sedan att man inte fick så mycket underlag som jag hade velat få ut.

Min andra intervju gjorde jag också med fyra förskollärare, men den här gången skulle jag intervjua dem en och en. Innan jag berättade frågorna så berättade jag syftet för dem. Den här gången valde jag att spela in intervjuerna för att få mer underlag. De enskilda intervjuerna genomfördes i deras personalrum och en på en av avdelningarna för barnen var ute och lekte.

Här när jag gjorde enskilda intervjuer kände jag att förskollärarna var mer öppna i sina svar och att jag fick mer underlag. De hade mycket att säga om musikens roll i förskolan och de var intresserade av musik.

5.5 Forskningsetiska principer

Innan jag utförde intervjuerna med de åtta förskollärarna läste jag upp mitt syfte och förklarade varför jag hade valt att ta reda på musikens betydelse i förskolan. Man ska också ha ett samtycke från dem att de vill vara med i undersökningen. Jag frågade förskollärarna om de vill vara med i undersökningen, det ville de.

Det står under konfidentialitetskravet att ”uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.” (Vetenskapsrådet1990:12). Därför har jag valt att inte skriva förskolornas namn och intervjupersonernas riktiga namn utan bytt ut dem till andra namn för att de inte ska identifieras.

Nyttjandekravet innebär att material man har samlat in från intervjupersonerna, får bara användas i forskningsändamål och inte lånas ut i kommersiellt bruk (Vetenskapsrådet 1990)

14

5.6 Metodkritik

Jag valde att intervjua fyra förskollärare i en grupp tillsammans, sen när jag valde fyra förskollärare till så tänkte jag också intervjua dem i en grupp, men där blev det istället att jag fick prata med dem en och en. Jag valde ju också att inte visa förskollärarna intervjufrågorna, om jag hade visat dem innan hade jag kanske fått annat svar. Men jag kände ändå att förskollärarna svarade vad de tyckte om musik.

Det var bra att jag fick uppleva båda, men det hade också varit roligt att intervjua dem också i en grupp för att se om de hade svarat samma sak eller något helt annorlunda. Men hade jag fått göra om intervjuerna igen så hade jag valt att intervjua dem enskilt, för att man får mer underlag. Förskollärarana får chansen att prata mer om vad de tycker enskilt utan att de andra förskollärarna lyssnar.

15

6 Resultat och analys

I det här avsnittet kommer jag att redogöra för resultatet av intervjuerna med åtta förskollärare i förhållande till mitt syfte och mina frågeställningar.Mitt övergripande intresse är ta reda på vad som håller på att hända med musiken i dagens förskola.

Mina frågeställningar blev därför:

1. Hur ser förskollärarna på musikens roll i förskolan?

2. På vilka sätt använder förskollärarna musik i sitt pedagogiska arbete?

3. Hur ser förskollärarna på betydelsen av musik för barns lärande och utveckling?

4. Vilka konsekvenser får ökade satsningar på andra typer av kunskaper och färdigheter som matematik, läsning och skrivning för musiken i förskolan?

Jag kommer att använda tidigare forskning och teori för att analysera och fördjupa förståelsen av mitt resultat. För att sedan analysera och jämföra förskolorna.

6.1 Hur ser förskollärarna på musikens roll i förskolan?

På förskolan Blåmesen var alla förskollärare eniga om att det är viktigt att få in mer musik i förskolan, för det är ett uttrycksmedel för barnen. Man kan få in musik i allt även i svenska, men det går i perioder hur man använder musik. Det står i Lpfö 98 att det ska finnas med musik och rörelse i verksamheten.

Även på förskolan Tranan var förskollärarna överens om att musiken är väldigt viktig. Man märker på barnen att de vill att man ska sjunga. Barnen blir glada att man sjunger tillsammans med dem. Förskollärarna märker att barnen tycker det är roligt med musik. Musiken bidrar till att deras språkutveckling utvecklas, även deras rörelsemönster, puls och rytmik tränas genom musiken. Musiken är ett bra hjälpmedel.

Musiken gör att man blir glad i själen. Ska finnas med varje dag i verksamheten inte bara i planerade aktiviteter utan också i vardagen. Musik är glädje.

6.1.1 Analys

Man kan se att förskollärarna på deras respektive förskolor har olika syn på musik, på den första förskolan vill man få in mer musik i förskolan men det går i perioder hur mycket musik man använder och på den andra förskolan ser man musiken som glädje och att den ska finnas med varje dag i verksamheten. Här kommer det även in att musiken är ett bra hjälpmedel när barnen ska träna rörelsemönster, rytmik och puls. Musiken är viktig för barnets språkutveckling.

Musik kan betyda olika och man kan se det ur olika perspektiv. Varje barn behöver uppleva musik någon gång under sin tid i förskolan eller i hemmet (Fagius 2007). För under barnets tid i förskolan skapar man en musikalisk grund som man bygger vidare på senare i livet (Hammershøj 1997). Av svaren från förskollärarna på förskolan Tranan framgår att de tycker att barnen utvecklar sitt språk genom musiken och som Fröbel också framhäller genom att

16 säga att barnen utvecklar sitt språk och sitt modersmål när de sjunger. Samtidigt som barnen får uppleva andras erfarenheter och man delge sina egna erfarenheter till andra barn (Udden 2004). Att barnens kropp utvecklas och de tränar på sin rytmik eftersom rörelse också tillhör musiken. Innan barnen kan gå rör sig barnen med hela kroppen till musiken, detta visar ”att kroppen är ett grundläggande instrument för barnen” (Evenshaug och Hallen 2001:350).

6.1.2 Betydelsen av utbildning

Alla förskollärarna på Blåmesen tycker att det inte finns någon fortbildning i musik, bland annat av den anledningen att de anser att musik inte ligger i tiden. Men det är två av förskollärarna som har utbildning i musik, de har också motivationen och viljan att lära sig nya sånger.

Lisa och Hanna har gått på en gitarrkurs, det är ett ”lätt instrument och användbart”. Annars har förskollärarna på förskolan Tranan bara lärt sig om musik när de gick förskollärarutbildningen. Finns det sommarkurser om musik så brukar Hanna gå på kurser och lära sig mera om musik.

Gärna mer fortbildning i musik om det finns men nu satsar dem bara på matte… Ur intervjun med Katrin.

6.1.3 Analys

Man kan se att alla förskollärare vill få mer fortbildning i musik, men just nu finns det inga kurser i musik för det finns andra saker som anses viktigare som till exempel matematik Men förskollärarna tittar ständigt efter nya sånger till barnen som man kan använda i verksamheten. Så det finns en vilja att lära sig mera sånger och gå på mer fortbildning för att lära sig mer om musik. Det är viktigt för pedagogen att leta efter nya sånger så att barnen utvecklas och tycker det är roligt med musik så man sprider det till barnen (Granberg 1994).

6.1.4 Inspiration

På förskolan Blåmesen får man inspiration av varandra och av barnen när de sjunger på en sång, så tänker en förskollärare att det var länge sedan vi sjöng den sången. Då kan man sjunga den igen i verksamheten. Får man mer fortbildning i musik så kan de tänka sig att ta upp mer musik i verksamheten för att prova det på Blåmesen tillsammans med barnen. När man sjunger julsånger kan barnen redan sångerna för det sitter i ryggmärgen. Vid påsk och midsommar sjunger man också.

På förskolan Tranan svarade Stina att om man är ”intresserade av att sjunga, kan de sjunga när som helst”. Förskollärarnaanvänder sig mycket av Internet för att hitta nya sånger. De letar också i litteratur där det finns sånger. Man kan även fråga föräldrar om de vet någon låt som man kan sjunga.

17 6.1.5Analys

Här kan man se att alla förskollärare får inspiration från barnen och även av föräldrarna. I läroplanen står det att ’Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald” Lpfö 98 (2010:9). ”Arbetslaget ska även beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande” Lpfö 98(2010:13). Är man intresserad av att sjunga så finns det alltid musik i förskolorna och man kan sjunga närsomhelst. Det är viktigt att få in mer sånger så att man kan prova det med barnen och att man inte ställer så höga krav på sig själv som förskollärare. Utan man ska inse att det är naturligt att röra på sig och sjunga enligt Fröbel (Udden 2004).

6.2 På vilka sätt använder förskollärarna musik i sitt pedagogiska arbete?

Det är få gånger man har rena sångstunder med barnen på förskolan Blåmesen, för det finns annat som är viktigare som bland annat matematik och svenska. Kan man inget om musik så blir det inte att man jobbar med det i verksamheten, säger förskollärarna. De har en gitarr men den ligger i förrådet. Man måste våga använda mer musik i verksamheten, tycker förskollärarna. Om det blir musik i förskolan, är det lättare att sätta på en CD med låtar från melodifestivalen som barnen gillar. Det tar långt tid att förbereda en sångstund. Ingen orkar fokusera på musiken om man inte är intresserad.

På den andra förskolan Tranan börjar de alltid samlingen med en viss sång och sen sjunger de barnets namn. I verksamheten lyssnar de på allt från Melodifestivalen till Klassisk musik. På Tranan använder de sig också av en sångpåse om barnen vill sjunga så kan man använda sig av den. En sångpåse innehåller olika sånger som är skriva på lappar som ligger i en påse. De har också haft ett dramapass där rytmik och sång ingick. Stina tycker om att sjunga och sjunger ofta på samlingar och ”när andan faller på, man kan sjunga när som helst”. Men man ska inte sjunga vid måltiden för då kan barnet sätta i halsen. Märker man att ett barn sjunger säger, Stina till barnet att du får hemskt gärna sjunga men inte när du äter”. Lisa, Stina, Katrin och Hanna förnyar sig hela tiden genom att kolla nya sånger och de söker nya sånger på internet.

6.2.1Analys

I förhållande till min frågeställning hur man använder musik i sitt pedagogiska arbete, så tycker en del på Blåmesen att man skulle kunna använda sig av mer musik. Men på den andra förskolan Tranan använder de sig av mycket musik i verksamheten med barnen. Här kan man se en stor skillnad på hur man arbetar med musik. Om man är intresserad av att sjunga, blir det också mer musik på förskolorna. På båda förskolorna lyssnar man på CD och musik från Melodifestivalen och anser att det är viktigt att man utgår från barnens intresse (Saar 1999).

Enligt Vygotskijs teori tolkar barnen sina egna upplevelser genom drama (Udden 2004).

18

6.3 Hur ser förskollärarna på betydelsen av musik för barns lärande/utveckling?

Förskollärarna på Blåmesen tycker att det är både ett redskap och ett uttrycksmedel, där både matematik begreppsbildning, språk och motorik ingår. Man kan få in musik bara man tänker till.

Alla förskollärarna på Tranan är eniga att genom musiken utvecklar barnen språkligt och socialt men även när det gäller matematik, motorik och rytmik.

Musik har alltid varit viktig för barnens utveckling. Musik är ett sätt att uttrycka sig för dem barn som är blyga. Ett sätt genom kroppen där man kan få in mycket t.ex. genom rörelsesånger.

6.3.1 Analys

Här fick jag fram att musiken anses väldigt viktig för barnen och pedagogerna är överens om att barnen utvecklar sitt språk, rytmik och matematik. Med kroppen utvecklar barnen sin motorik, och också sin snabbhet i språk och tanke enligt Fröbels teori (Udden 2004). Genom att barnen utvecklar sitt språk så kan de även lära känna de andra barnen i förskolan och skapa en bra gemenskap (Wiklund 2001). För de barnen som är blyga kan musiken vara ett bra hjälpmedel att lära känna sig själv (Fagius 2007).

6.3.2 Idealbild

Att man får med allt i verksamheten som matematik, svenska och musik är idealet, tycker förskollärarna på Blåmesen. Man behöver inte bara sjunga, man kan klappa, dansa och arbeta med rytmik. Det är även viktigt att tvåspråkiga barn får del av våra sånger. Musiken ska bli en naturlig del i förskolan, tycker förskollärarna, men det ska komma från barnen själva.

Hanna på förskolan Tranan tycker att det är viktigt med ny inspiration och att man kan gå på föreläsningar som ger något nytt. Det är roligt med nytt material med nya böcker som innehåller cd skivor. Man kan sätta ihop en musikal utifrån barnens förutsättningar för barnen är väldigt samarbetsvilliga när man jobbar med musik och positiva. Det ska finnas mer musikinstrument i förskolan så att barnen kan prova på riktiga instrument. Men just nu finns det inga pengar att man kan köpa in instrument.

Musiken ska inte bara finnas med i planerade aktiviteter, den ska finnas med i hela vardagen.

6.3.3 Analys

Det är viktigt att man få in ny inspiration om musiken och att man kan få in nytt material.

Enligt Vygotskij är det viktigt att barnen får höra och se så mycket som möjlighet för att skapa en grund till erfarenheter som har betydelse för fantasin (Udden 2004). Barnen är viktiga inspirationskällor till musiken och hur mycket musik man använder beror på barnen.

19 Man har mycket mer vilja och ambition än vad tiden räcker till. Det är önskvärt att det ska finnas mer musikinstrument så att barnen får prova på att använda det. För musikinstrument är något som kan inspirera barnen till musiken (Granberg 1994).

6.4 Vilka konsekvenser får ökade satsningar på andra typer av kunskaper och färdigheter som matematik, läsning och skrivning för musiken i förskolan?

Gamla barnvisor försvinner när man inte sjunger dem, tycker förskollärarna på Blåmesen, och då försvinner kulturen. För att det är mycket annat som är viktigare som matematik, svenska och motorik. Sångerna från förr tycker förskollärarna inte är så roliga, de vill mer ha nya roliga sånger, om man ska ha musik i förskolan.

På den andra förskolan Tranan sa de att det är förskollärarnas uppdrag att få in musik i matematiken, ”musiken är ett bra hjälpmedel”. Rim/ramsor finns det fullt med matematik,

”matematik kan inte ersätta musiken”. Man ska inte bara ha musiken på samlingar utan i vardagen också. Det finns matematik i musik när man klappar fjärdedelar och tredjedelar och noter.

6.4.1 Analys

Här fick jag svar på min frågeställning att förskollärarna har skilda uppfattningar om musiken när ett ämne som matematik kommer in i verksamheten. På den första förskolan tycker de att kulturen försvinner när man inte sjunger gamla barnvisor. På den andra förskolan tyckte de att man ska se till så att musiken finns med även i matematiken. Man ska använda sig av musiken i vardagen också inte bara i planerade samlingar. Matematik kan inte ersätta musiken som en av pedagogerna sa. I förskolan ska man bygga en bro till kulturen så att barnen upptäcker vilken musikskatt vi har (Widmark 2007). Då är det viktigt att blanda med både nya och gamla sånger i förskolan. Genom musiken kan man också skapa en gemenskap mellan människor, att man lär känna nya människor (Udden 2004).

6.5 Musikens roll idag jämfört med förr i tiden

På Blåmesen säger förskollärarna att det var mycket mer musik förr i förskolan. Numera blir det mindre tid till musik eftersom andra ämnen priorieteras. Gamla barnvisor börjar försvinna för de ligger inte i tiden, då försvinner en del av kulturarvet som barnen ska föra vidare. Det är roligare med lite nyare sånger anser några förskollärare.

Lisa på förskolan Tranan sa att om det finns personal som är intresserad av musik så finns det alltid musik i verksamheten. Förr hade man inte så många barn och då kunde man göra mycket mer som till exempel att spela teater. Nu kan man inte göra så mycket för man räcker inte till som pedagog. Men man har viljan att göra mer. Musiken har ansetts viktig för barnens utveckling. Förskollärarna på Tranan tycker också att det är lite roligare med nyare sånger som man kan sjunga med barnen.

20 6.5.1 Analys

Musiken har alltid funnits med inom barnomsorgen och den är viktig för barnens utveckling.

Om musiken ska finnas kvar i verksamheterna ska det finnas pedagoger som är intresserade av musik. Men de gamla sångerna börjar försvinna för det är roligare med nyare sånger som barnen kan lära sig. Enligt Fröbels teori är att varje kultur identifieras med en viss musiktyp, då är viktigt att man lär sig dessa sånger till barnen som man kan föra över i generationer (Udden 2004).

21

7 Diskussion

Jag har i det här arbetet genom intervjuer med förskollärare kommit fram till att det blir allt mindre musik i förskolorna. Om musiken kommer in i förskolans verksamhet beror helt på om förskollärarna är intresserade av musik och hur mycket tid man har. Detta ska man dock inte se som något som ska avgöra i vilken omfattning och på vilket sätt arbetet på förskolorna sker. Det är nämligen vårt uppdrag som förskollärare att se till att det finns musik i verksamheten. Musik är inget ämne man som förskollärare kan välja bort bara för att man själv inte är intresserad av musik. Förskollärare bör i stället ta hjälp av och inspirera varandra och man måste våga testa nya saker i förskolan. Det kan vara att man skapar en sångstund tillsammans med barnen utifrån deras intresse. Många förskollärare tror att man behöver vara duktig på att sjunga eller kunna ett instrument, men det behöver man inte vara.

Men är det någon pedagog som är duktig på att spela gitarr så kan man göra det. Man kan använda andra musikinstrument som barnen kan använda t.ex. trumma och ägg. För börjar man sjunga med barnen så hänger de alltid med, det är oftast de som kan sångerna utantill.

För barnen tycker det är roligt att sjunga och röra på sig och de blir också glada och man skapar en gemenskap. Enligt Fröbels teori utvecklas barnen språkligt när barnen sjunger (Udden 2004). Genom musiken kan barnen även utvecklas motoriskt. Barnen lär också känna sig själv genom musik. Man kan också göra rörelsesånger, när man är utomhus. Innan man ska äta kan man använda sig av en matsång, man kan också inleda samlingen med sång så att barnen känner igen sig.

Många förskollärare tror att man bara kan sätta på en CD-skiva så att barnen kan sjunga och dansa. Men det räcker inte, barnen behöver också få uppleva musikstunder där barnen får sjunga och musicera själva.

I förskolan ska inte vi pedagoger styra hela verksamheten utan det är viktigt att barnen är delaktiga så att barnens synpunkter kommer in. För det kan finnas barn som är intresserade av musik, då är det viktig att man utvecklar detta och gör så att även de andra kan känna samma glädje till musiken. Man kan också sätta upp en musikal som en av förskollärarna i intervjun ville. Där kan barnen vara delaktiga och bestämma vilka sånger som de vill uppträda med, för har barnet ett intresse av hårdrock, så får vi förskollärare se till så deras önskan bli uppfylld.

Man kan även visa upp det för föräldrarna på en avslutning.

Använder vi i förskolan musik kan vi inspirera föräldrarna hur de kan använda musik tillsammans med barnen Jag tycker att man ska se musik som något roligt och man ska hänsyn till barnen vad de är intresserade av för musik. För vi som jobbar i förskolan är inte där bara för vår skull utan för barnens. Därför är det viktigt att ta reda på deras synpunkter om musik, för att barnen ska se att deras synpunkter blir till verklighet och inte något som ”sopas”

under mattan.

22 I förskollärarutbildningen får man inte så mycket utbildning om musik, det är inte så bra, för får man utbildning hur man ska använda musik tillsammans med barnen så kan man använda det mer i verksamheten. Ser man på framtiden och om inte förskollärarna får någon utbildning i musik så kanske musiken försvinner från förskolorna. Utbildning kanske inte löser allting utan det är upp till förskollärarna att använda musik i den dagliga verksamhetenoch att man hittar ny inspiration till musiken och att man lyssnar på vad barnen tänker och tycker om musik. Det kan man göra genom att man frågar barnen vad de är intresserade av för musik.

Därifrån kan idéerna utvecklas till verklighet.

Nu är det många barn som är två språkiga på förskolorna, då kan man som förskollärare ta reda på sånger från deras kultur som man kan lära barnen. Ett bra sätt är att ta hjälp av deras föräldrar om man vill ta reda på sånger som kommer från deras kultur. På det viset får andra barn uppfattning om deras kultur vad den innebär och de barn som kommer från ett land får reda på vilken kultur vi har i Sverige.

Även om många förskollärare anser att matematik och svenska är viktigare än musik så får man in musik i matte och svenska också. Man ska inte se matematik som något som ska ta överhand i förskolan. För barnen är det viktigt att man blandar alla ämnen, förskolan ska man se som något roligt och lärorikt. Tar man en sång som blinka lilla stjärna så tränar barnen, liten och stor. Man kan inte bara skylla på att matematik är viktigare än musik, för det är mycket som vi ska lära ut till barnen. Det är till exempel viktigt att barnen lär sig vilka traditioner vi har, för sjunger inte barnen hemma är det först när barnen går i förskolan som de lär sig sångerna.

När barnen leker brukar de ofta göra de saker vi gör på samlingarna och om vi då sjunger på samlingarna så kanske barnen sjunger när de leker. Då vidareutvecklar de sången på sitt sätt och då utvecklar dem också sin fantasi som Vygotskij tycker är betydelsefullt, för i leken tolkar barnen sina upplevelser (Udden 2004).

I dagens samhälle är det populärt med musikprogram det är både Idol och Melodifestivalen, det tycker jag pedagogerna i förskolorna ska se som något värdefullt. För det är många barn som kollar på de här programmen och då kanske barnen får idoler för att de tycker att deras musik är bra. Då kan vi i förskolan möta det här genom att sjunga de här sångerna och prata om varför barnen tycker sångerna är bra.

Har man intresse för musiken så kommer den alltid att finnas i verksamheten. Därför är det också viktigt att det kommer in nya sånger för att förskollärarna skall få inspiration till att använda musiken, och man kan blanda både gammal och ny musik. Så att man får in kulturen till förskolan och att man inte glömmer bort de gamla sångerna. För varje kultur identifieras med en viss musiktyp, därför är det viktigt att man lär sig dessa sånger i förskolan så att barnen kan föra över i generationer (Udden 2004). Det är bra att man lyssnar på olika musikstilar, det kan vara allt från popmusik till klassisk musik. Detta för att barnen kan känna igen olika musikstilar som de kan ha nytta av senare i livet.

23 Jämför man med när jag var liten så var det mycket musik på förskolorna och man hade sångstunder där man fick lära sig barnsånger. Man hade rörelse till sångerna så att man kom ihåg dem. Nu är det synd att detta försvinner från förskolorna, för förskollärarna ser inte det som intressant och man vill ha nya sånger. Men ska inte barnen lära sig de gamla traditionella sångerna så att man kan föra vidare det till nästa generation, för man ska bygga en bro till kulturen i förskolan, så att barnen upptäcker vilken musikskatt vi har (Widmark 2007). Man kan inte som förskollärare avgöra själv att sångerna inte är intressanta. Vi är ju i förskolan för att lära barnen också skall lära sig våra traditionella sånger.

Slutsats

Några orsaker till att man använder mindre musik i förskolan är att det finns annat som anses viktigare t.ex. matematik, och att det finns för lite utbildning, där man lär sig hur man ska använda musik i förskolan. Men förskollärarna vill få in mer musik som de kan lära barnen.

En del av förskollärarna har en drivkraft att vilja använda mer musik i förskolan, en del använder det redan och vill inte bara använda musiken i planerade aktiviteter utan i en del i vardagen. En del ser musiken som glädje och inte som något som är jobbigt och visar förskollärarna glädje sprider de vidare till barnen. Att barnen ska få vara med och påverka vilka sånger man använder i verksamheten och att även föräldrarna blir delaktiga är något som är önskvärt och angeläget.

Fortsatt forskning om musik i förskolan är att man kan intervjua barn om deras tankar om musik, för att se om de har någon uppfattning och tankar om musik. Intervjua rektorn för att se hur deras tankar om musik är och om de kan motivera pedagogerna att använda mer musik i verksamheten.

24 Referenslista

Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber förlag. Stockholm.

Evenshaug Oddbjörn, Hallen Dag.(2001). Barn och ungdomspsykologi. Studentlitteratur.

Lund

Fagius, Gunnel [red] och Sundin, Bertil, Don Lind Helene och Engström Bengt-Olof och Widmark Charina. (2007). Barn och sång- om rösten, sångerna och vägen dit. Lund.

Studentlitteratur.

Granberg, Ann. (1994). Småbarnsrytmik. Stockholm. Liber.

Hammershøj, Henny. (1997). Musikalisk utveckling i förskoleåldern. Lund. Studentlitteratur.

Saar, Tomas. (1999). Musikens dimensioner- en studie av unga musikers lärande. Göteborg Universitet.

Skolverket (reviderad 2010). Läroplan för förskolan, Lpfö98. Stockholm: Fritzes Sundin, Bertil. (1977). Barnets musikaliska värld. Liber. Stockholm.

Udden, Berit.(2004). Tanke, visa, språk. Musisk pedagogik med barn. Studentlitteratur. Lund.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer, inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Vygotskij Lev S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Dadialos AB. Göteborg.

Wiklund, Ulla. (2001). Den lydiga kreativiteten- om barn, estetik och lärande. Stockholm.

Sveriges utbildningsradio AB

25 Bilaga 1:

Intervjufrågor

1. Berätta hur du ser på betydelsen av musik i förskolan?

2. Berätta hur du arbetar med musik i verksamheten?

3. Har du någon utbildning i musik?

4. Hur får du inspiration till musik i verksamheten?

5. Hur ser du på musikens betydelse för barns lärande/utveckling?

6. Vilken roll spelar ett ”ämne” som musik i förskoleverksamheten idag jämfört med tidigare?

7. Vad händer med musiken när utveckling av andra färdigheter som matte, läsning lyfts fram i verksamheten?

8. Hur skulle du vilja arbeta med musik i verksamheten? Idealbild?