INKÖPEN SKA BLI ENKLARE

Under sommaren genomför Sjöfartsverket ett omfattande moderniseringsarbete bland sina fyrar i Västsverige. Arbetet syftar till att både öka fyrarnas driftsäkerhet men också sjösäkerheten i området. Ett 20-tal fyrar mel- lan Varberg och den norska gränsen kommer att moderniseras under arbetets gång.

– I sommar genomför vi ett omfattande moderniseringsarbete bland våra fyrar längs med västkusten. Fyrarna det rör sig om är alla i dåligt skick och har passerat sin tekniska livslängd, och därför kommer vi nu att riva de gamla fyrkonstruktionerna och ersätta dem med nya. Tekniken i fyrarna får sig också ett lyft då vi bland annat sätter in nya LED-lam- por och solpaneler, det handlar med andra ord om en riktig total makeover, säger Jakob Olofsson, byggprojektledare inom avdelning- en Bygg och Teknik vid Sjöfartsverket.

Totalt handlar det om ett 20-tal fyrar i Väst- sverige som nu kommer att påverkas av Sjö- fartsverkets moderniseringsarbete. Arbetet som pågår mellan juni–september månad syftar till att både öka fyrarnas driftsäkerhet men också sjösäkerheten i respektive områ- de. Samtidigt bidrar arbetet till flera andra nyttoeffekter såsom ökad tillgänglighet och minskade underhållskostnader. Sjöfartsver- ket vill samtidigt uppmärksamma fritids- båtsägare och andra som rör sig området att arbetet också kan komma att medföra vissa driftuppehåll för fyrarna.

– Vi vill uppmana fritidsbåtsägare i områ- det att vara extra varsamma innan man ger sig ut till sjöss under denna period. Trots att majoriteten av vårt arbete sker under dagtid kan vissa driftuppehåll förekomma, bland annat mellan monteringen och den tekniska installationen av våra nya fyrkurer, säger Jakob Olofsson.

INKÖPEN

SKA BLI ENKLARE

INTERNTIDNING FÖR OSS SOM ARBETAR I FÄRJEREDERIET

Med nya inköpstrategin för marina varor och tjänster

Arbetsfartyg ankrat vid en fyr. FOTO: DMYTRO HOLUBYNSKYY

Trafikverket Färjerederiet 185 21 Vaxholm

NYA MODERNA FYRAR TILL VÄSTKUSTEN

På sluttampen

DIGITAL CHIEF OMBORD med ny teknik RISKHANTERING nytt arbetssätt förenklar VÄSTKUSTEN FÅR nya moderna fyrar

JUNI 2021

NR

4.

Under perioden juni–september genomför Sjöfartsverket ett omfattande underhålls- och moderniseringsarbete av verkets fyrar längs med västkusten. Arbetet som till stor del genomförs under dagtid syftar till att öka både driftsäkerheten för fyrarna men också den allmänna sjösäkerheten i områ- det. Arbetet utförs av Sjöfartsverkets ar- betsfartyg Fyrbjörn med besättning.

Följande fyrar och kummel kommer att på- verkas av arbetet:

Hallands Svartskär, Kungen, Södra Syster, Djupskär, Bråtö, Gravarne Nedre, Lyr, Råö Övre, Råö Nedre, Järnskär, Käringö Kummel, Oxskär, Porsnäsudde, Lilla Köttö, Södra Meholm, Breviksudde Övre, Koljebergskil Nedre, Strömholmen, Vinterholmen, Stenskärsrännan, Otterholmen, Fisketången Östra samt Fisketången Västra. Sammanlagt äger Sjöfartsverket cirka 200 fyrar från Var- berg och upp till norska gränsen.

Fakta Fyrar som ska moderniseras längs Västkusten

Har du använt ditt friskvårdsbidrag?

Tipsa redaktionen

Vi tar gärna emot tips, synpunkter och idéer.

Skriv till oss på: sjovagen@trafikverket.se

!

INNEHÅLL

FÖR MARINA VAROR OCH TJÄNSTER

Äntligen vår och värme. Jag och mån- ga med mig har fått vår första vaccin- spruta. Nu ser det verkligen ljusare ut.

Inte bara för mig utan för oss alla i Sverige. I maj kommer hela 2,5 miljo- ner doser vaccin till Sverige. Även för rederiet ser det bättre ut, visst, vi har vår dagliga skörd med strul och pro- blem, men så är det i en stor operativ verksamhet. Men flera större och lite mer strategiska frågor börjar falla på

plats, när dessa är klara, så fort- sätter vi med nästa “lager”.

Stora upphand- lingar som pro- pelleraggregat, mek-produkter och Fri-19, de fyra nya elfärjorna, är på gång. Våra sommarvikarier genomgår introduktionsutbildningar och börjar komma ut på lederna, andra viktiga re- kryteringar är klara eller under annon- sering.

I år har vi haft lite enklare att rekrytera våra sommarvikarier. Detta beror del- vis på att många rederier har minskat sin trafik, men också på vårt långsiktigt varumärkes- och rekryteringsarbete.

Vi ser och hör att fler sjömän vill arbe- ta med oss. Vi får alla se till att ta väl hand om dem så att den positiva spira- len fortsätter snurra åt rätt håll.

Coronasmittan är på väg att minska i vårt samhälle. Men det går långsamt.

Det är oerhört viktigt att vi fortsätter att hålla i och hålla ut. Fortfarande gäl- ler våra regler om enbart verksamhets- kritiska resor eller besök, håll avstånd och tvätta händerna. Samt, stanna hemma om du känner minsta förkyl- ningssymtom.

Passa på att njut av de fina dagarna och hitta på saker utomhus. Snart kan man ta en picknick i solen utan jacka och umgås med sina nära bara man gör det på ett säkert sätt.

Samarbete ger resultat i sommarrekryteringen.

3 Inköp av marina varor och tjänster - ny strategi ska underlätta.

6 Sjöloggen med Utkiken Holmöledens färje- haveri, Träffpunkt Trafikverket med mera 8 Spännande forskningsprojekt som Färje- rederiet delar i.

9 Digital chief ombord med ny teknik.

10 Enklare arbetssätt för riskhantering 12 På sluttampen Satsning på nya fyrar på Västkusten.

SJÖVÄGEN ÄR TRAFIKVERKET FÄRJEREDERIETS INTERNTIDNING

”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt” är Färjerederiets vision. Pålitliga, engagerade, modiga och affärsmässiga är våra värderingar. Ansvarig utgivare: Erik Froste. Redaktör: Lena Wandrell Medverkande i detta nummer: Ted Thulin, Annica Gustafsson, Kasper Dudzik. Design och layout:

Form och event, Trafikverket. Tryck: BrandFactory. Omslagsbild: Hybridfärjan Tellus. Foto: Kasper Dudzik. Mejla sjovagen@trafikverket.se. Sjövägen skickas till dig som är anställd i Färjerederiet.

ISSN: 2001-4503

ERIK FROSTE

”

kurs i inköpsfrågor.”

Ny inköpsstrategi

Linn Elmlund, miljöspecialist i projekt E4 Förbifart Stockholm.

5

Under 2019 och 2020 har arbetet med att ta fram en ny inköpsstrategi för inköpskategorin marina varor och tjänster pågått. Strategin godkändes strax efter årsskiftet.

Vad är en kategoristrategi?

– Allt vi köper inom Trafikverket är grupperat i olika inköpskategorier och till varje inköpskategori finns en inköpsstra- tegi. Inköpskategorin marina varor och tjänster är en av dessa och hanterar det som direkt rör Färjerederiets verksamhet, säger kategoriledaren Jacqueline Siegent- haler, och fortsätter:

– Kategoristrategin har kommit till

ner, både på Färjerederiet och på Inköp och logistik. Den ska hjälpa oss att hålla rätt kurs i inköpsfrågor. Främst är det förstås Färjerederiets behov av varor och tjänster som påverkar utformningen, men även regeringens transportpolitiska mål som via Trafikverkets mål och visioner ligger till grund för Färjerederiets lång- siktiga mål ”Propellern” och Vision 45 påverkar.

Vilka områden omfattas av strategin?

– Vi jobbar med kategoristrategin i fem olika områden underhållstjänster, ny- och större ombyggnationer, drivme- del till dieselmotorer, alternativa ener-

ning och marina produkter.

Varje område har en egen strategi for- mulerad utifrån våra- och marknadens förutsättningar. I bland är det lågt pris som är det viktiga och ibland är det att vi får det vi behöver i rätt tid, i ett tredje fall kan det vara att vi får tillgång till den senaste tekniken. För varje strategi redo- gör vi också hur det kopplar Färjerederiets långsiktiga mål.

Vad händer nu när strategin är godkänd?

Det är nu jobbet tar vid att med kate- goristrategin som grund, göra bättre och mer långsiktiga affärer för Färjerederiet som helhet och förenkla vardagen för alla

”Flera större och lite mer strategiska frågor börjar falla på plats”

11 3

VÅRA AFFÄRER

Det ser ljusare ut

Jan Öhlund

Många har varit involverade i att ta fram den nya inköpsstrategin.

Från vänster: Mikael Wikström, Fredrik Almlöv, Katarina Kristians- son, Camilla Kindström, Olle Rosengren, Kjell Hermansson, Peter Sundahl och Jan Öhlund. Camilla och Katarina har lämnat teamet och ersatts av Jacqueline Siegenthaler och Henrietta Johansson.

DRIVMEDEL

TILL DIESELMOTORER

I den här underkategorin pratar vi framför allt om Diesel och HVO.

Huvudstrategin är att säkra tillgång på drivmedel till dieselmotorer, som har minsta möjliga klimatpåverkan.

På dieselmarknaden råder pressade marginaler och långa transporter.

Detta gör att det bara är ett fåtal leve- rantörer som alls är intresserade av att leverera diesel till våra färjor.

Kan vi hitta andra leveransalternativ?

När det gäller HVO-marknaden över- stiger efterfrågan för närvarande till- gången. Det leder till en marknad med osäkra leveranser och höga priser. Vi behöver förhålla oss till Trafikverkets beslut kring finansiering av drivmedel och noga följa marknaden för att få till stånd avtal med balanserade villkor och priser i branscher som styrs och påverkas av världsmarknaden.

UNDERHÅLLSTJÄNSTER

Underhållstjänster omfattar det Fär- jerederiet behöver hjälp med, på varv eller ute på leden, för att underhålla och reparera färjor.

Det finns inte längre så många varv kvar i Sverige och de ligger tyvärr inte alltid i närheten av våra färjeleder.

Kategoristrategin tar sikte på att se till att färjelederna ska kunna få den ser- vice och de avtal som behövs oavsett var våra leder är belägna. Samtidigt behöver vi jobba för att både bibehålla och bidra till att utveckla branschen för fartygsunderhåll så att det ska finnas en sund konkurrens även i framtiden.

Här handlar det till exempel om att bli bättre på att följa upp tecknade avtal, där återkopplingen från färjelederna om vad som fungerar och inte, är en otroligt viktig del. Som statlig myndig- het har vi dessutom ett särskilt ansvar att driva på i frågor om arbetsmiljö, arbetsrättsliga villkor och miljöarbete.

Kategoristrategin pekar också på att vi behöver jobba för en förbättrad fram- förhållning i upphandlingar och större tydlighet kring

till exempel vad vi gör i egen regi och vilka tjänster som köps in.

VÅRA AFFÄRER

För tre år sedan började Färjerederiet med ett nytt arbetssätt för sommarrekryte- ringarna. Redan från start är distrikts- chef/sektionschef, en representant för arbetstagarorganisationerna (ATO) och HR med i arbetet.

– Tidigare var det distriktschefen som skötte sina rekryteringar till sommaren, men nu är vi med alla tre. Det blir sam- verkan med ATO direkt och det sparar vi mycket tid på, i stället kan tiden gå till att introducera de nyanställda i jobbet i ett tidigare skede, det inte blir lika stress- sigt, säger Robert Eriksson, distriktschef Uppland.

Tre representanter genomför en gemen- sam intervju och efter varje intervju skrivs en utvärdering.

– Vi har en intervjumall som HR tagit fram, den är samma för samtliga kandi- dater, oavsett yrkesroll. Detta för att alla kandidater ska bedömas på samma grun- der, säger Robert.

De kandidater som gått vidare i proces- FARTYGSUTRUSTNING

OCH MARINA PRODUKTER

I den här underkategorin hittar vi allt möjligt som Färjerederiet behöver köpa för att hålla fartygen igång, till exem- pel reservdelar, smörjoljor, flaggor och livflottar. Det är en stor blandning och strategin är att hålla låga transaktions- kostnader för sådant som kanske inte är så dyrt, men som vi köper ofta och mycket av. En princip är, ju fler ramav- tal med smidiga och kostnadseffektiva beställnings- och leveransflöden desto lägre kostnad per köp. Det är ju faktiskt inte bara summan på prislappen för en produkt som utgör den slutliga kostna- den. Om vi köper in en motorolja till exempel för 27 kronor flaskan på ram- avtal och den finns att köpa på en stor- marknad för 23 kronor kan det verka bil- ligare, men om man tar med åkturen

Sommarrekrytering

– samverkan ger resultat

helhetsbilden över rederiets behov. Che- ferna bestämmer vilken led som passar bäst, säger Lena Edholm HR-specialist.

– Alla nyanställda genomgår en introduk- tionskurs. Nu har vi fått genomföra intro- duktionen digitalt på Kastellet istället för ombord på färjan, men det har gått mycket bra. Alla som gått den är positiva. Det signa- lerar också att detta är viktigt, alla ska lära sig detta och alla få samma information. Det blir också lugnare för kandidaten än när hen ska sitta bredvid distriktschefen och gå igenom allt, säger Robert.

-Är det något speciellt som kandidaten behöver lägga fokus på så fångas det för- hoppningsvis upp på kursen, säger Lena.

Efter detta sker inskolning ute på leder- na. Den kan se olika ut beroende på bak- grund, har de nyligen gått sjömansskola till exempel. Ibland får de göra arbets- prov. Alla ska göra sin DoE, Documents of Evidence och i pandemitider är det maxi- malt en DoE-elev per färja. Annars brukar

– När inskolningen är klar får de gå dubbelt under en tid och sedan är de klara att tjänstgöra, säger Robert.

Intervjuerna har i år gjorts via telefon vilket är ovant för de flesta men det hade sina fördelar.

– Det kanske är bättre med telefonin- tervjuer, man blir inte lika snabb att döma då. Detta att bli intervjuad för sjömans- jobb är rätt nytt, tidigare har man fått jobb via mun- till mun-metoden. Men intervjuerna har fungerat bra i år tycker jag, säger Robert.

Han menar att de får stöttning av varan- dras synsätt genom denna samverkan.

– Vi kompletterar varandra. HR fångar upp frågor som annars inte hade ställts och kan rekrytering, det är ett jättestöd.

ATO är med från början och kan dra i nödbromsen redan då om det behövs. DC har sjöerfarenhet och kan bedöma denna.

Arbetssättet blir komprimerat och man kan få ut medarbetarna på lederna snab- NYBYGGNATIONER OCH

STÖRRE OMBYGGNADER

I den här underkategorin handlar det om stora investeringar och leverantö- rerna återfinns främst på en interna- tionell marknad. Färjerederiet har köpt i snitt ett fartyg per år och den takten ser ut att hålla i sig. Utvecklingen går fort och vi måste hänga med i vad som händer på marknaden. Vi måste jobba långsiktigt för att göra det möjligt att upphandla smart och få det senaste inom modern, miljövänlig och ända- målsenlig teknik och design av fartyg.

Vi måste hitta sätt att stimulera markna- dens aktörer till nya samarbeten för att de ska kunna möta våra behov. Efter- som leverantörerna på det här området är internationella, är

vår anpassning till de kommersiella krav som råder på den marknaden, en viktig del för att lyckas.

ALTERNATIVA ENERGISLAG OCH BRÄNSLEN Även om eldrift är rederiets huvudspår för att nå målet: klimatneutral färje- drift 2045, måste vi hålla ett öga på vad som händer när det gäller andra ener- gikällor som alkoholer, vätgas och bio- bränslen. Vi ser också att företag som tidigare inte haft så mycket med var- andra att göra, måste börja samarbeta för att vi ska nå ända fram. Ett exempel på det är teknik för att göra det möjligt att föra över tillräckligt med el till våra fartyg under de korta uppehållen för lastning och lossning. Själva behöver vi utveckla kunskap och samarbeten gäl- lande både marknad och andra intres- senter för att kunna bidra till utveck- ling och innovation när det gäller miljövänliga alternativ för framdriv- ning av färjor.

-hållnings-För- sätt Nöjda

kunder Lönsamhet

Resultat

Engagerade

medarbetare Hållbar miljö Vision 45

till stormarknaden, arbetstid och rese- kostnad, administrationen kring redo- visning av kvitton och utbetalning av utlägg så blir denna flaska betydligt dyrare i praktiken.

Vidare omfattar strategin att vi ska göra det lättare att beställa saker som inte köps så ofta, och naturligtvis säk- ra tillgång till kritiska produkter, till exempel reservdelar som krävs för att upprätthålla färjedriften. Vi vet dess- utom att leverantörer tar bra betalt för originaldelar.

Vi behöver ibland fråga oss om vi alltid behöver märkesprodukter eller om ett annatalternativ skulle bli lika bra?

SJÖLOGGEN UTKIKEN

Holmöfärjan fick motorhaveri på sön- dagens sista tur den 23 maj 2021.

Klockan 19 på söndagen lämnade färjan Holmön med 18 passagerare och tre i be- sättningen. Färjan Helena Elisabeth skulle vara framme i Norrfjärden omkring 19:45, men så blev inte fallet.

Färjan fick motorhaveri på bägga moto- rerna och började driva. Vädret var 5–8 m/s, dyning. Drygt en timme efter motorhaveriet anlände en lotsbåt från Holmsund till Holmö- färjan samt sjöräddningen.

Lotsbåten påbörjade en sakta bogsering söderut. Utanför Holmsund mötte en av Trafikverkets bogserbåtar upp lotsbåten och drog in Holmöfärjan den sista biten till kajen i Holmsund. Ordinarie färjeläge går inte

att använda då bogserbåten Kronö har för stort djupgående, man bogserade därför till Holmsund. Strax efter klockan 1 på nat- ten kunde passagerarna och personalen gå i land där taxi väntade på att ta alla hem.

Efter inledande åtgärder kunde färjan sent under tisdagskvällen köra med eskort till hemmaläget för egen maskin.

I nuläget går det inte att bedöma tidsåt- gången för eventuella reparationer och för att lösa trafikuppgiften har en ersättnings- båt hyrts in som gick in i ordinarie turlista under onsdagen. Den ordinarie färjan Capella förväntas återvända till leden under första veckan i juli.

”Fler jobbar från skärgården – något som märks tydligt

Ökat tryck i färjetrafiken och skärgårds- butiker på högvarv. Utflyttningen sker -tidigare i vår till följd av pandemin. Det ökade trycket märks i färjetrafiken vid Furusund, Yxlan och Blidö.”

Norrtelje Tidning 2021-05-19

”40 år med färjetrafik från Aspö Måndagen den 18 maj 1981 gick den första färjeturen mellan Karlskrona och Aspö, vilket alltså innebär att trafiken idag fyller 40 år.”

sverigesradio.se 2021-05-18

”Regionen och Trafikverket i nya möten om bro till Fårö

I frågan om en bro till Fårö står -Trafik- verket och Region Gotland långt ifrån varandra. Mycket talar för att en gemen- sam avsiktsförklaring i stället tar sikte på förbättrad färjetrafik.”

Gotlands Allehanda 2021-04-30

”Efter ett varv på varvet är Yxlan åter i trafik

Efter veckor på båtvarv – nu trafikerar Yxlan Aspöleden igen. ”

Sölvesborgs-Tidningen 2021-05-17

”Minnesmonument rest över offren på Scandinavian Star

Lysekil 159 människor förlorade livet i i branden ombord på M/S Scandinavian Star i april 1990. Nu är ett minnesmärke rest i Södra hamnen i Lysekil.”

bohuslaningen.se 021-05-15

”Visfestivalen på Holmön ställs in även i år

Publicerat idag kl 08.00 Holmön Visfes- tival ställer in även i år och anledningen är, förutom coronapandemin, även den återkommande frågan om färjetrafiken till och från ön.”

sverigesradio.se 2021-05-13

”Corsica Ferries köper Mariella Viking Line säljer sin bil- och passagerar- färja Mariella till det fransk-italienska färjerederiet Corsica Ferries som döper om henne till Mega Regina.”

sjofartstidningen.se 2021-05-12

”Linfärjan igång för säsongen Från och med onsdag 12 maj startar lin- färjan i Kastelletleden, det vill säga mel- lan Vaxholms kaj och Vaxholms kastell.”

vaxholm.se 2021-05-12 Sjömännen och ledningen på Svanesunds-

leden har sedan årsskiftet minskat dieselför- brukningen med 14 procent. Första fyra veckorna jämfört med sista fyra veckorna. Vad har de gjort rätt?

– Tydlighet om vad som är viktigt, mätbara resultat tack vara energimätningssystem, ut- bildning och ett ökande miljöintresse tror jag är svaret. Flera andra leder i vår verksamhet visar samma glädjande resultat. Grym personal jag har, skriver Erik Froste i LinkedIn.

Helena Elisabeth, färjan på Holmöleden råkade ut för ett motorhaveri sista turen på kvällen den 23 maj.

Allt slutade väl och både passagerare och personal kom i land till sist. FOTO: KAPER DUDZIK

Minskning med 14 procent

FLERA MYNDIGHETER NOBBAR TEAMS

Amerikanska övervakningslagar är i kon- flikt med svensk lag. Det finns önskemål om att använda Teams i stället för Skype vid digi- tala möten, men Trafikverket har sedan tidiga- re beslutat att Teams inte kan implementeras på Trafikverket. Den främsta orsaken är att de amerikanska övervakningslagarna står i kon- flikt med svensk lag. En ny utredning bekräftar beslutet.

Kronofogdemyndigheten och Skatteverket har i samarbete med bland annat Trafikverket ge- nomfört en grundläggande utredning av Micro- soft Teams där det fastslagits att det finns ”tek- niska, funktionella

och rättsliga fråge- tecken” kring infö- randet av Teams.

Något man tydligt beskrivit i en ge- mensam prome- moria.

Helena Elisabeth fick motorhaveri, behövde bärgas

Boka in Träffpunkt Trafikverket nu

I höst samlas vi som vi brukar på Träffpunkt Trafikverket för att utbyta erfarenheter och prata om gemen- samma utmaningar och mål. Datumen är nu satta för årets träffar, som äger rum digitalt.

Anmäl dig genom att kontakta din chef så kommer du schemaläggas med 200-tid på en av höstens Träff- punkter.

Inom kort får du veta mer om årets tema. Träffpunkt är också ett tillfälle att bygga relationer över gränserna, och en möjlighet för medarbetare och ledning att mötas. Generaldirektör Lena Erixon och medlemmar ur led- ningsgruppen deltar vid alla träffar, där dialog i små grupper kombineras med stormöte.

– Varje höst ser jag fram emot Träff- punkt Trafikverket. Att mötas och lyssna på er medarbetare är oerhört givande för mig och mina kollegor i ledningsgruppen. I år kan vi inte träf- fas som vanligt, men vi ses ändå, via Skype. Efter att ha tränat i över ett år har vi blivit riktigt bra på digitala mö- ten. Jag hoppas få se dig på Träffpunkt i höst: du är varmt välkommen, säger Lena Erixon.

Datumen när Träffpunkt äger rum:

27 september 12:30–16:30 28 september 9:00–14:00 4 oktober 12:30–16:30 21 oktober 9:00–14.00 28 oktober 12:30–16:30 29 oktober 9:00–14:00 11 november 9:00–14:00 12 november 9:00–14:00 Träffarna är digitala och du deltar via

dator eller telefon. FÖRBÄTTRING AV FRAS I JUNI

En uppgradering av Rapporteringssys- temet FRAS är under utrullning under juni.

Förbättringarna består bland annat av bättre anpassade kategori och konsekvensval för inrapportering av avvikelser. En fast priorite- ringsmodell för avvikelser införs i samband med detta.

Syftet är att underlätta inrapportering och utvärdering av avvikelser. Uppgraderingen innehåller även en del av Trafikverkets gemen- samma satsning på arbetsmiljörelaterade av- vikelser.Uppgraderingen kommer inte påverka utseendet i FRAS.

Björköleden och många andra visar toppresultat när det gäller att minska dieselförbrukningen.

NKI-MÄTNING INSTÄLLD I ÅR I normala fall skulle vi haft en kundnöjd- hetsmätning, NKI, i maj och en i augusti/

september, men på grund av smittorisker får vi ställa in dessa i år.Förhoppningsvis kan de genomföras nästa år.

EXAMENSARBETE PÅ REDERIET Sedan ett par veckor tillbaka pågår det ett examensarbete om smarta fartyg på Färje- rederiet. Det ska ge förslag på om eller hur Färjerederiet kan eller behöver, förstärka sin förmåga att förvalta, ändringshantera, un- derhålla och utveckla ”smarta fartyg” för att säkerställa kvalitet, enhetlighet, säker drift och dokumentation under fartygens livs- längd.

De som utför examensarbetet heter Rick Olsson och Victoria Njie och kommer båda från Göteborgs universitet. De handleds av Michael Sjöblom och Kent Flat.

NY FUNKTION I BLUEFLOW Nu har vi en ny funktion i Blueflow på plats, temperaturdata via NOOA.

Funktionen uppfyller ett av kraven i upp- handlingen, den kan användas av de som har inloggning till Blueflow.

Du kan med inloggning gå in på analys och välja färja. Där kan du välja ut parametern ut- omhustemperatur. Blueflow håller reda på var färjan är geografiskt, och länkar då på NOOA:s temperaturdata för det geografiska området.

Detta skulle kunna vara till hjälp för att analy- sera värmebehov med mera inför framtiden.

PROCEEDOUTBILDNING FÖR INKÖPSANSVARIGA PÅ LEDERNA

Proceedogruppen har fått återkomman- de önskemål om att köra en uppföljning på Proceedoutbildningen som de hade för något år sedan, med lite mer allmänt om vad som gäller vid inköp och upphandling denna gång.

Sagt och gjort - utbildningen tar ca 3 timmar att genomföra och de planerar 8 tillfällen, där det första är den 19/5 och det sista 14/6.

Cheferna beslutar vilka som ska gå och mer info hittar man i inköpsarbetsrummet i FLS.

Träffpunkt Trafikverket är en chans att prata med kollegor från olika håll i Trafikverket, Färjerederiet, Trafikverksskolan och Förar- prov. Även i år sker mötena digitalt.

Det blir ingen NKI-mätning i år på grund av smit- torisken. Fotot från en tidigare mätning.

FOTO: KASPER DUZIK

257

sjögående, varvs- och verkstadspersonal.

Läs mer i FLS.

FOTO: MOSTPHOTOS.COM FOTO: KAPER DUDZIK

FORSKNING OCH INNOVATION FOKUS DIGITALISERING

Tänk att få tillgång till en digital chief ombord som kan sammanfatta och tolka all information som sänds ut av tekniken ombord så man kan koncentrera sig på att framföra fartyget.

I takt med att fartygen moderniseras och avancerad teknik installeras ombord, uppstår utmaningarna för besättningarna ombord att tillgodogöra sig och hantera all information den nya tekniken lämnar ifrån sig. Erfarenheten visar dessutom att detta kan dra uppmärksamhet från upp- giften att framföra fartyget, med onödiga risker som följd.

ABB har ett forskningsprojekt med syfte att ta reda hur en operatörscentral, en så kallad ROC (Remote Operation Center) kan hjälpa redare i trafikintensiv skär- gårdstrafik att höja sin effektivitet, öka Forskning och innovation förkortas ofta

FoI. Trafikverket driver och finansierar forskning och innovation i syfte att bygga ny kunskap och utveckla nya lösningar för ett hållbart och tillgängligt Sverige.

Trafikverket delar ut hela 8 200 miljoner kronor mellan åren 2018–2029, nära 700 miljoner kr per år! Det finns dessutom flera andra myndigheter som stödjer olika FoI-projekt som Vinnova och Energimyn- digheten.

Färjerederiet är involverade i flera olika FoI-projekt. Delvis i sådana som vi själva har initierat, men också sådana där olika organisationer och företag bett oss att medverka i projekten. Just nu, maj 2021, är vi inblandade i 12 aktiva projekt samt några till som är mitt i ansökningsproces- sen, det vill säga väntar på finansiering.

Vi tackar nej till medverkan i flera projekt varje år. Det beror oftast på resursbrist eller helt enkelt att vi inte känner att vi kan tillföra något.

Som ett axplock ur de projekt vi är invol- verade i, Färjerederiets FoI-portfölj kan vi nämna ”Lion Fire II”, här testas risken för brand och släckning av brand på bat- terier med olika metoder. Tillsammans med Trafikverket drivs ett projekt som handlar om ”mognadsgrad av alternativa bränslen för förbränningsmotorer”, det vill säga, vilket bränsle av metanol, etanol, ammoniak, HVO och några till är bäst när diesel inte längre kan användas.

Många olika forskningsprojekt i Färjerederiet

nära håll, åtminstone alla som ska på simulatorutbildning efter årsskiftet är Remote Operativ Center, ROC. Det är ABB som driver detta, vi står för loka- ler och en del arbetskraft. FoI-projektet handlar om att ta in information från våra färjor och analysera vilken information som är värd att återföra till befälhava- ren för att hen ska kunna göra sitt arbete lättare och bättre. Redan idag har vi fullt med motorer, maskiner, pumpar, sensorer och nautisk utrustning som kan rappor- tera sin status. Svårigheten är snarast att analysera vilken av all information som är viktig. Detta kan personal i en ROC göra.

Tror vi!? Det är det projektet ska testa.

Test av Remote Operation Center -digital chief ombord

rederiet ser stor potential i forskningen och kommer tillsamman med bland annat Linköpings Universitet och Sjöfartsverket delta som projektpartners.

Besättningen ombord kan bara tillgodogöra sig en bråkdel av all data den nya tekniken gene- rerar. I ett ROC däremot får man tillgång till ett expert- team, som genom att samla in informa- tion, analysera den och förpacka den, kan ge en sammanfattande och tydlig bild av läget som gör det lättare att ta rätt/bättre beslut.

– Man kan likna det med att ha en digital chief på fartyget, säger Thomas Elwinger som är operativt sammanhål-

– Projektet handlar inte om att fjärr- styra fartyg. Vårt fokus är på människan bakom skärmarna, analys av data och hur vi ska servera informationen lättbegrip- ligt. Inom processindustrin har man kom- mit långt inom området och vi ska natur- ligtvis dra nytta av erfarenheter därifrån, säger Rickard Lindkvist ABBs projektle- dare för forskningen.

– Det här projektet hoppas vi ska bidra till att digital teknik kan underlätta arbe- tet för besättningarna ombord på våra och andra fartyg. Vi ser också möjlig- het till andra positiva effekter av projek- tet som att kunna erbjuda kompetenta sjöbefäl en fortsatt karriär även om de inte uppfyller alla medicinska krav och ett sätt att locka unga till yrket, avslutar Thomas Elwinger.

ABB forskar i hur en operatörscentral, en ROC (Remote Operation Center) kan hjälpa rederier i trafikintensiv skärgårdstrafik. Här tittar man efter fartyg på skärmen. FOTO: ABB

”Man kan likna det vid att ha en digital chief på fartyget”

Blir du också arg när det inte blir som du vill i datorprogrammen? Kanske dags att gå en kurs!

Visste du att du kan gå digitala kurser i till exempel Officepaketet kostnadsfritt via Trafikverksskolan? Du bestämmer själv när du vill göra kurserna.

Vill du kunna hantera de datorprogram du använder i arbetet ännu bättre? Genom- gå en kurs som passar ditt behov får du möjlighet att förenkla och effektivisera ditt arbete.

Kurserna vänder sig till dig som är medar- betare eller chef i Trafikverket. Du går in på trafikverksskolan.se och loggar in. Sök se-

Ett spännande projekt drivs av Headway motion. Det handlar om att analysera om kraften som bildas när våra färjor ”kör in i” ett färjeläge går att återvinna, och ta hjälp av vid avgång, liksom knuffa ut fär- jan samtidigt som hon lämnar läget.

Olika personer från rederiet sitter med i olika projekt, ibland i styrgruppen och ibland i arbetsgrupper. Vår inblandning kan vara allt från 20-30 timmar till flera hundra. Huvudsakligen bidrar vi med vår arbetstid och ibland med en färja som en plattform för att testa olika saker.

Vill du veta mer om Färjerederiets FoI- portfölj är det bara att surfa in till fliken

”projekt” i FLS.

dan på Officepaketet så dyker kurserna upp. Via AddskillsCornerstone hittar du de digitala kurserna, om du vill gå en av dessa kurser gör du en självregistrering först hos AddskillsCornerstone och sedan är det bara att påbörja utbildningarna.

FRUSTRERAD PÅ DATAPROGRAM?

TO: MOSTPHOTOS.COM FOTO: MOSTPHOTOS.COM

Under hösten 2020 fick FLS-förvalt- ningsgrupp uppdrag av ledningsgrup- pen att se över hur vi på rederiet arbetar med risker.

Arbetsgruppen började med att analysera och kartlägga hur vi arbetar idag genom att intervjua chefer, skyddsombud och funktioner inom administrationen.

Underlaget har sedan presenterats för ledningsgruppen och samverkats i CeSam där nästa steg blev att starta upp en pro- jektgrupp vars syfte är att genomföra en större utredning av riskhantering för hela

Enklare arbetssätt för riskhantering

och ett gemensamt arbetssätt.

Projektledare är Kent Flat, internrevi- sor och kvalitetssamordnare, Susan Jons- son Heidrich, FLS-samordnare och Peter Sörensson, Designated Person (DP) och internrevisor. I projektet ingår även pro- jektdeltagare från olika funktioner.

– Att jobba med riskhantering är ett allt viktigare och prioriterat område hos både Trafikverket och vår tillsynsmyndighet Transportstyrelsen, säger Kent Flat.

Riskhanteringar är en del av det syste- matiska arbetsmiljöarbetet som är ett

Krabbskal renar vattnet

En kollega på Trafikverket berättar att en viktig arbetsuppgift för dem är att rena det vatten som uppkommer på deras arbetsområden efter att de grävt eller sprängt. I vissa fall tar de krabbor till hjälp för att rena vattnet. Kanske är detta något även för oss när vi spränger eller gräver för nya färjelägen?

Ämnet kitin finns i krabbskalen och är en typ av stärkelse som gör att skalet inte faller isär, och när skalen processats får man ämnet kitosan. Kitosan är en natur- produkt och en restprodukt från livsmed- elsindustrin som är livsmedelsklassad.

Förutom till vattenrening används kito- san bland annat till stärkelse i mat, för medicinska ändamål och i hälsovårdspro- dukter.

– Att vi kan klara reningsprocessen på ett effektivt sätt utan att behöva tillsätta kemikalier som kan vara farliga för miljön eller för de personer som arbetar med det, känns fantastiskt bra, säger Anna Nord- qvist, gruppledare för miljöfunktionen på Trafikverket.

Kitosan används för att rena vattnet och reducera mängden partiklar i tunnel- vattnet. De första proverna visar positiva resultat.

– Att rena vattnet är viktigt, och det är något vi alltid arbetar med. När vi använ-

bort metaller också, eftersom metall- ler binds till partiklar säger Linn Elm- lund, miljöspecialist i projekt E4 Förbi- fart Stockholm.

När vi tillsätter kitosan bildas det stör- re partiklar i vattnet som gör att vi lättare kan ”städa” bort dem. Ämnet Kitosan gör att lera och andra typer av fina partiklar klumpas ihop, flockas, till större partik- lar som blir tunga och sjunker till bot- ten. Ett kilo kitosan kan rena omkring 1–2 miljoner liter vatten. Vi har redan sett bra resultat av reningen.

– Vi är det första byggprojektet i Stock- holm som testar denna kitosan-teknik.

Västlänken har liknande anläggning- ar från samma leverantör, men att testa kromrening i så här stor skala har inte gjorts förut vad vi vet, berättar Linn Elm- lund, miljöspecialist Tunnel norr.

Vid all tunneldrivning används vatten när vi borrar och för att kyla borrstålet, men även för att högtrycksspruta bort så kall- lat borrkax. Borrkax är stenbitar och grus som lossnar när vi borrar.

När vi spränger och borrar i berget kan det också rinna in grundvatten i tunnlar- na. Allt detta vatten samlas upp i så kallade pumpgropar. Det är detta vatten som sedan renas innan det släpps vidare till spillvattenled- Ett kilo kitosan, som kommer från krabbskal, kan rena omkring 1–2 miljoner liter vatten, berättar Linn Elmlund, miljöspecialist i projekt E4 Förbifart Stockholm.

OMBORD

TILLSVIDAREANSTÄLLDA JUNIStefan Utbult

Motorman/Matros Gullmarsleden Oskar Olsson

Motorman/matros Gullmarsleden

GRATTIS!

JUNI50 år

Ossian Jimmerholt Motorman/matros Skanssundsleden, 17 juni 60 år

Stefan Kero

Befälhavare lin, Bohedenleden, 23 juni Bengt Persson,

Befälhavare lin,

Bohus-Malmönleden, 25 juni

JULI60 år

Mats Johansson

Befälhavare fri, Ekeröleden, 5 juli Kenneth Nässén

Motorman/matros, Furusundsleden, 23 juli Jonny Ödeén

Befälhavare fri, Visingsöleden, 31 juli AUGUSTI

60 år

Per-Olof Eriksson

Sektionschef Mälaren, 25 augusti 50 år

Mikael Wennberg Motorman/matros, Blidöleden, 6 augusti ombord och iland. Riskhanteringar ingår

också som en del i ISM-koden och omfat- tar arbetsmiljö, sjösäkerhet och miljö.

Färjerederiet är även ISO certifierade vil- ket kräver att risker hanteras systematiskt.

– Målet är att på ett enkelt och tydligt sätt utveckla arbetet med riskhantering i rederiet. En ny riktlinje tas fram och en rederigemensam mall skapas, säger Susan Jonsson Heidrich.

Varje färja och arbetsplats får sin egen riskhanteringsmall införd i sitt arbets- rum i FLS. Idag finns riskbedömningar på flera olika ställen i FLS och kan ibland vara svåra att hitta. När de här listorna är överförda till den nya lokala mallen kom- mer de flesta av dem att stängas.

Huvudskyddsombudet Tomas Simons- son är odelat positiv till det nya arbets- sättet.

– Det här har jag efterfrågat i tio års tid.

Det kommer bli en stor hjälp för dem som ska jobba med riskhantering. Nu blir det mycket enklare när allt finns strukturerat och lätt att hitta, säger Tomas Simonsson.

I projektet ingår även en pilotgrupp från verksamheten som ska testa och till- sammans med projektgruppen utvärde- ra det nya arbetssättet. Implementering i verksamheten kommer att genomföras under hösten 2021.

– Pilotgruppen kommer att göra stor nytta, i den ingår skyddsombud, distrikts- chefer och befälhavare. De kommer att upptäcka eventuella barnsjukdomar så att det löper smidigt när det ska implemen- teras. Jag är verkligen jättenöjd! säger Tomas Simonsson.

Anders Nordqvist, vår ekonomichef har också varit involverad i arbetet och säger att riskhantering är ett viktigt område i Trafikverket och i Färjerederiet.

– Trafikverket bedriver ett systema- tiskt arbete med att stärka riskhantering- en och jag ingår i deras risknätverk och är därmed länken mot rederiet i riskfrågor.

Kunskapen från det övergripande arbetet i myndigheten försöker jag översätta till en praktisk hantering med ett sjögående perspektiv i focus. Fördelen är att vi nu får en bättre överblick av de risker som finns förknippade till fartyg och anlägg- ningar men också

kring arbetsmil- jön, säger Anders Nordqvist.

Riskhantering på hög nivå.

Kent Flat i farten.

FOTO: TED THULIN