Nämndplan 2016

(1)

Nämndplan 2016

Kultur- och fritidsnämnden

2016

(2)

Innehållsförteckning

1

Kommunfullmäktiges övergripande styrning ... 4

1.1 Marks kommuns vision ... 4

1.2 Strategiska områden och kommungemensamma mål ... 4

1.3 Utgångspunkt ... 4

1.4 Förutsättningar ... 4

1.5 Effektiva processer och verksamheter ... 4

2

Nämndens övergripande styrning ... 5

2.1 Värdegrund för bemötande ... 5

2.2 Delaktighet ... 5

2.3 Synpunkts- och avvikelsehantering/tillbudsrapportering ... 5

2.4 Beaktande av barnkonventionen ... 6

2.5 Miljöhänsyn ... 6

2.6 Jämställd budget ... 6

2.7 Arbetsgivarfrågor ... 6

2.8 Utbud av arrangemang och programverksamhet ... 7

2.9 Ungdomsinitiativ ... 7

2.10 Mötesplatser ... 7

2.11 Friluftsliv ... 7

2.12 Kreativ start i livet ... 7

2.13 Stärka civilsamhället ... 7

3

Grunduppdrag för nämnden ... 9

3.1 Kultur- och fritidsnämnden ... 9

3.2 Kulturskola/Kultur för barn och unga ... 10

3.3 Kultur och fritid... 10

3.4 Bibliotek ... 12

3.5 Folkhälsa ... 12

4

Strategiska områden, mål och indikatorer ... 13

4.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential ... 13

4.2 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv ... 13

4.3 I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo och leva ... 13

4.4 Hållbar personalförsörjning ... 14

5 Följetal ... 15

5.1 Föreningsbidrag... 15

5.2 Idrottshallar ... 15

5.3 Öppen ungdomsverksamhet ... 15

5.4 Tempererade utebad ... 16

5.5 Kaskad ... 16

5.6 Simundervisning ... 16

(3)

5.7 Rydals Museum ... 17

5.8 Biblioteken ... 17

5.9 Folkhälsa ... 17

5.10 Öppna förskolan ... 18

6

Ekonomi ... 19

6.1 Driftbudget ... 19

6.2 Investeringsbudget ... 22

7 Internkontrollplan ... 24

8 Organisation ... 26

8.1 Politisk organisation ... 26

8.2 Förvaltningsorganisation ... 26

9 Personal ... 27

9.1 Personalföljetal ... 27

(4)

1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning

1.1 Marks kommuns vision

Mark är känd som en attraktiv kommun. En kommun där det är bra att bo och verka. En kommun där livskvalitet står i fokus.

1.2 Strategiska områden och kommungemensamma mål

Strategiska områden

I Mark

ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential

I Mark ska de som behöver få bra stöd och en

god

vård och omsorg för att ha ett gott liv

I Mark ska det vara lätt att starta, driva och utveckla företag för att

skapa arbetstillfällen

I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att

alla

ska trivas med att bo och leva

Kommungemensamma mål Barn och unga har en god

utbildning All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare

och anhöriga

Ett gott företagsklimat En god kommunal service

Barn och unga har en

meningsfull fritid

Allt

arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god

kvalitet

En god

samverkan mellan skola och näringsliv

Goda boendemiljöer

Barn

och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i

frågor som rör dem

Arbetet

har en rehabiliterande och förebyggande inriktning

Goda

möjligheter till inflytande och ett rikt fritids-och

kulturliv

1.3 Utgångspunkt

Hållbar utveckling är utgångspunkten i vår verksamhetsplanering, vår vision och våra mål.

Hållbar utveckling ska genomsyra allt arbete vi gör. Hållbar utveckling utgörs av:

 Ekologisk hållbarhet

 Social hållbarhet

 Ekonomisk hållbarhet

1.4 Förutsättningar

Förutsättningar för att jobba mot de strategiska områdena och kommungemensamma målen är:

 God ekonomisk hushållning

 Hållbar personalförsörjning

1.5 Effektiva processer och verksamheter

Alla kommunens verksamheter ska präglas av ett tydligt kommuninvånarperspektiv med god tillgänglighet och stark känsla för service. Var och en som söker kontakt med kommunen ska få en snabb återkoppling. Arbetsprocesser ska vara väl anpassade till uppgiften och med tillgängliga resurser ge största möjliga nytta för kommuninvånarna. Kvaliteten ska fortlöpande utvärderas, säkras och förbättras.

(5)

2 Nämndens övergripande styrning

Länk till reglemente för kultur- och fritidsnämnden:

http://www.mark.se/globalassets/e-politik-och-organisation/styrdokument/styrning-av- namnder-och-bolag/reglementen-for-kommunens-namnder-och-rad/reglemente-for-kultur-- och-fritidsnamnden.pdf

2.1 Värdegrund för bemötande

Kultur- och fritidsnämndens utgångspunkt är att all verksamhet har jämlika och jämställda villkor. För att säkerställa likabehandling är tillgänglighetsfrågorna ständigt i fokus. Nämndens arbete ska utgå från medborgarna, med särskilt fokus på ungas och äldres möjlighet till inflytande. Förvaltningens arbete ska utgå från och främja allas delaktighet och var och ens behov i verksamhet, med särskilt fokus på barn, unga och äldre människors aktiviteter.

2.2 Delaktighet

Kultur- och fritidsnämnden för dialog genom:

 Öppna nämndsammanträden

 Kallelser och protokoll, presenterade på www.mark.se

 Kommunala funktionshinderrådet

 Synpunktshantering

Kultur- och fritidsförvaltningen för dialog genom:

 Information – www.mark.se Mark-kontakt, nyhetsbrev till föreningar

 Konsultation – enkäter

 Dialog – dialogmöten, offentliga och specifika

 Samarbete – samarrangemang och genom att erbjuda förvaltningens kompetens och mötesplatser till andra aktörer

Serviceåtaganden inom grunduppdragen Kultur - Fritid, Kulturskola och Bibliotek http://www.mark.se/invanare/medborgarkontor/serviceataganden/

2.3 Synpunkts- och avvikelsehantering/tillbudsrapportering

Synpunktshantering

Vi tar del av många synpunkter på vår verksamhet och dessa ska besvaras och ibland bemötas. Men en synpunkt kan vara flera saker, som:

 Beröm/positiv kritik

 Klagomål/negativ kritik

 Förslag på förändringar/önskemål

Oavsett vad det är för typ av synpunkt hjälper den oss att bli bättre. Underlätta därför för brukare och andra att lämna synpunkter. Idag har vi dels särskilda blanketter, dels finns det möjlighet att lämna synpunkter via vår hemsida www.mark.se. Synpunkter kan också komma in via våra sociala medier och de ska då tas hand av respektive redaktör. Om det är möjligt bör synpunkterna på respektive projekt bli en del av utvärderingen av denna, oavsett om det är föräldradagen eller årets utomhussimskola.

Avvikelsehantering/tillbudsrapportering

Avvikelser eller tillbud som bedöms av allvarlig karaktär och kan komma att väcka fråga om ansvarutkrävande skall rapporteras till kultur- och fritidsförvaltningens nämndadministration, vilken ansvarar för att händelsen diarieförs. Ansvarig för bedömningen är enhets- och

förvaltningschef efter samråd

(6)

Uppföljning

Alla synpunkter som lämnas muntligt noteras i den särskilda blanketten och skickas till kultur- och fritidskontorets nämndadministration, vilken ansvarar för att synpunkten diarieförs.

Nämndsekreterare förvarar synpunkter i särskild pärm och i ärendehanteringssystemet Public 360. Alla enhetschefer får ta del av synpunkter som rör deras verksamheter. Deras ansvar är sedan för att inom fem dagar kommentera och om möjligt lämna förslag till åtgärder till den som lämnat synpunkten. Enhetscheferna har också ansvar för att frågan tas upp på den arbetsplatsträff som är berörd, så att de anställda får möjlighet att diskutera synpunkterna.

Alla synpunkterna ska listas i en lista och redovisas för kultur- och fritidsnämnden varje månad. När vi gör den årliga utvärderingen av våra serviceåtaganden (31 oktober) ska inkomna klagomål och synpunkter sammanställas för att sedan redovisas för nämnden i samband med bokslutet.

Också de anställda har ett ansvar för att förvaltningen ska bli bättre. Därför uppmuntras alla i förvaltningen att notera/dokumentera/rapportera problem i förvaltningen. Det underlättar och förbättrar arbetet för förvaltningen att få in förbättringarna i vårt kontinuerliga arbete.

2.4 Beaktande av barnkonventionen

Under 2016 skall Kultur- och fritidsnämnden fortsätta arbetet med barnkonventionen som påbörjades 2015. Mallar har plockats fram och förvaltningen har utbildat barnkonventionpiloter som skall driva arbetet framåt.

Uppföljning

Beaktande av hur barnkonventionen följs skall ske i samtliga av nämnden fattade beslut genom att följande fråga ställs: har Barnkonventionens artiklar 2, 3, 4, 6, 12 samt 42 beaktats? Svaren skall protokollföras.

2.5 Miljöhänsyn

Hänsyn till miljön ska genomsyra kultur- och fritidsnämndens verksamhet på ett naturligt sätt.

Miljöhänsyn ska prioriteras i bidragsgivningen av underhålls- och reparationsbidrag till föreningarna. Förvaltningen ska arbeta resurseffektivt

Uppföljning

Kultur- och fritidsnämnden uppdrar förvaltningen att ta fram en modell för uppföljning av nämndens samt förvaltningens miljöhänsyn.

2.6 Jämställd budget

Kommunfullmäktige har beslutat att helt eller delvis pröva jämställdhetsbudgetering. Jämställd budget innebär att jämställdhetsperspektivet beaktas i planering, genomförande och

uppföljning av verksamhet. För Kultur- och fritidsnämnden innebär detta att i möjligaste mån följa upp och redovisa den statistik som Kultur- och fritidsnämnden svarar för könsuppdelat.

Uppföljning

Uppföljning av Kultur- och fritidsnämndens möjliga könsfördelade statistik sker i 2016 års årsrapportering.

2.7 Arbetsgivarfrågor

Arbetsgivarpolicy i Marks kommun, antagen av kommunfullmäktige 2013-04-25

http://marksps/Docs/Dokument/Personal/Personalhandbok%202/Arbetsgivarpolicy/Arbetsgiva rpolicy%20i%20Marks%20kommun%202013-04-25%201.pdf

Nämndens mål

 Vid vakanta tjänster ska omvandling till heltider eftersträvas.

(7)

 Alla tillsvidareanställda ska ha en kompetensplan i enlighet med den kommuncentrala för Marks kommun.

 Förvaltningen ska ha ett klimat som främjar dialog mellan chefer och medarbetare vilket mäts i ny medarbetarundersökningen genom ”Andel medarbetare som har förtroende för sin chef”.

2.8 Utbud av arrangemang och programverksamhet

Det utbud som våra egna programverksamheter och arrangemang ska stå för ska ha tydlig inriktning på att visa, ge inspiration till de delar av ett kultur- och fritidsutbud som andra inte ägnar sig åt. Det innebär att mer specifikt arbeta med verksamhet och arrangemang som sticker ut, som väcker eftertanke och som leder till inspiration och engagemang hos medborgarna på många olika sätt.

Verksamheterna och arrangemangen ska sprida kunskap och information om vardagsnära viktiga frågor som efterfrågas och som verksamheterna identifierar behov av. Samtidigt ska också smala nischer kunna lyftas fram, där både exklusiva och särskilda fenomen kan ta plats.

Ett ledord för verksamheterna ska vara mångfald, jämställdhet och tillgänglighet.

Medborgarna ska beredas mer inflytande. Detta ska ske genom flera kanaler, alltifrån kontakt via hemsidan till olika former i vår dagliga verksamhet. Det blir mycket viktigt att arbeta aktivt i samarbete med kommunens föreningar och studieförbund.

2.9 Ungdomsinitiativ

Verksamheten skall skapa stöd och erbjuda resurser för att möjliggöra ungdomars initiativ på såväl icke-etablerade som etablerade mötesplatser. Det innebär att verksamhetens roll är att skapa stöd och erbjuda resurser för att möjliggöra ungdomsinitiativ. Genom en tydlig

programförklaring i våra arrangemang kan ungdomar och unga vuxna inspireras att själva prova nya idéer och förverkliga sina drömmar.

2.10 Mötesplatser

För att kunna ge medborgaren möjligheter till inspiration, engagemang och inflytande krävs tillgång till ändamålsenliga lokaler i hela kommunen. Det innebär att det behövs en bättre samordning och ett bättre utnyttjande av de mötesplatser som finns. Det innebär också ett krav på ökad flexibilitet och att digitala mötesplatser utvecklas.

2.11 Friluftsliv

Kommunens friluftsliv ska erbjuda samma kvalitet som eftersträvas för kommunens

mötesplatser. Detta innebär att vi ständigt måste prioritera vilka områden vi ska fokusera på, att dessa skall vara i gott skick vad gäller utrustning, kartmaterial, och underhåll. Det ska finnas tillgängliga friluftsområden av olika slag, så att alla kan uppleva ett varierat friluftsliv.

2.12 Kreativ start i livet

Möjligheter ska skapas och ges till ett engagerat och kreativt liv för alla, såsom nya former och metoder för att nå ut med kultur och natur. Även läsfrämjande aktiviteter och simning samt olika skapande verksamheter ska främjas. God samverkan mellan samhällets aktörer ska finnas i arbetet för att nå föräldrar samt ge dem inspirerande kunskap och stöd när det gäller barns och ungdomars möjlighet till delaktighet i samhället.

Kulturarbetare bör engageras mer i samhällsutvecklingen. Kultur i förskola och skola är ett redskap för att ge alla barn och ungdomar framgångar i utbildningen; språk, musik, konst, teater- och filmupplevelser, kulturarv, naturupplevelser och fantasi utgör grund för

kunskapsinhämtning och förståelse.

2.13 Stärka civilsamhället

Vårt arbete ska ge möjligheter för föreningar och medborgare att förverkliga egna initiativ och egen verksamhet. Det innebär att kommunen ska stötta uppbyggnad av verksamhet som sedan kan drivas i egen regi. Bidragen bör utformas på ett sätt som gör att föreningar kan bli

(8)

mer självgående. Bidragssystemet ska också bidra till att både enskilda och grupper får en tydligare roll i samhällsutvecklingen. Det innebär att behovet av en tydlig programförklaring av vad verksamheter ska syfta till behövs. För att ge ett tydligt stöd till civilsamhället och stärka dess roll är det viktigt att prioritera inspiration och medinflytande samt erbjuda ett antal funktionella mötesplatser.

(9)

3 Grunduppdrag för nämnden

Grunduppdragen är formulerade per huvudverksamhet och har ett kommuninvånarperspektiv.

De ger en sammanfattande beskrivning av den verksamhet som nämnder och styrelser ska bedriva med utgångspunkt från sina reglementen eller bolagsordningar samt lagar,

förordningar och föreskrifter.

3.1 Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kulturskolan, biblioteken, Rydals museum och övrig kulturverksamhet i Mark, både genom egna aktiviteter och genom ekonomiskt stöd till andra.

Nämnden har också ansvar för fritids- och folkhälsofrågor inklusive drogförebyggande arbete, badhuset Kaskad och konsumentrådgivning. Arbetet med ungdomar sker bland annat genom den öppna ungdomsverksamheten och kommunens ungdomsutvecklare.

Omvärlds- och resultatanalys Kulturskola och öppen ung

Under 2015-16 utreds kulturskolan på nationell nivå för att få fram en nationell strategi för musik- och kulturskolan (http://www.regeringen.se/artiklar/2015/05/ny-utredning-om- nationell-strategi-for-musik--och-kulturskolan/), vilken kommer att presenteras hösten 2016.

Någon tillförsäkran om kulturskolan kan förväntas bli reglerad i nationella styrdokument har vi inte. Ett sviktande intresse att utbilda sig och nå högre studier i traditionella instrument för symfoniker ser vi generellt i Sverige. Utmaningen för Marks kulturskola är dels att försöka utbilda för sådana och andra spetskompetenser men också ha ett breddat utbud.

Nämnden har redan påbörjat en satsning att stimulera ungdomar till lärande och egenansvar.

Ambition är att försöka nå de grupper vi inte annars når, och framförallt de grupper som inte aktiverar sig med annan fritidsverksamhet. Nya lokaler för Öppen ung krävs då de nuvarande inte lever upp till arbetsmiljökrav.

Fritid och förening

Nämnden har redan startat ett arbete 2015 att se över bidragsreglerna. Detta arbete skall vara klart med införande 2017. Speciella integrationssatsningar krävs också. Därför kommer dialogarbete med föreningarna vara ett viktigt inslag under 2016. Även en större genomgång av våra anläggningar behöver göras.

Rekreation och bad

Kommunens badanläggningar är välbesökta och simkunnigheten är hög. Utomhussimskolor har bedrivits på fyra platser i kommunen. Riktade insatser för särskilda behov görs.

Utmaningen ligger i att behålla den goda standarden och öka simkunnigheten också i samarbete med föreningar och för våra nyanlända.

Folkhälsa

Samarbete mellan region och kommun och förebyggande folkhälsoarbete ger resultat. Därför vill kommunen bl.a. starta familjecentral. Uppgiften ligger på nämnden att genomföra detta. Vi ser också att öppna förskolan är efterfrågad. Under våren 2015 har Öppna förskolan ett ökat antal besökare - 2467 besökare, vilket är en ökning med ca 200 personer mot föregående år.

2016 kommer att bli ett år av utmaningar och verkställighet.

Vi ser illavarslande tendenser vad gäller ungdomars alkoholvanor, nätmobbing m.m. Därför vill nämnden satsa på mer och nya folkhälsoinsatser. Samtidigt kommer vi få fler aktiva äldre.

Nämnden kommer därför fortsätta arbetet med särskilda satsningar även för äldre.

Bibliotek och kultur

Det har konstaterats att läs- och skriv-satsningar behövs göras i svensk skola på grund av att svenska elever uppvisar sämre resultat i internationella jämförelser

(http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/pisa-2015- 1.207529). Såväl barn- och utbildningsnämnden som kultur- och fritidsnämnden har gjort satsningar i Mark. Kultur- och fritidsnämnden har de senaste åren haft detta som sitt särskilda mål. Utlåningen hade ökat under 2014 vilket kan bero på dessa satsningar. Dock har delar av

(10)

biblioteksverksamheten under 2015 inte kunnat leva upp till full verksamhet på grund av stängning del av året och problem med full personalbemanning. Utmaningar för framtiden ligger i nyrekrytering av bibliotekarier. Mer samverkan med skolan har befästs i en gemensam skolbiblioteksplan under 2015. Fler nyanlända ställer högre krav på alla kommuner i landet att få en så bra etablering som möjligt till stånd. En utvecklad samverkan med skolan, där också skolan höjt ambitionen på skolbibliotekssidan, beräknas vara en effektiv satsning. Att ha en mer publik biblioteksverksamhet, som kan möta morgondagens behov, är därför en ambition.

Nämndens mål

Särskilda mål för 2016:

 Öka folkhälsoinsatserna kopplat till den virtuella världen

 Bedriva medvetet integrationsarbete

3.2 Kulturskola/Kultur för barn och unga

Kultur- och fritidsnämnden ska bedriva kulturskola där barn och unga genom kontinuerlig undervisning ges möjlighet till aktivt utövande i olika kulturella uttrycksformer. Kulturskolan ska erbjuda eleverna en bred och gränsöverskridande verksamhet för att möta deras

kreativitet. Kultur- och fritidsnämnden ska främja utvecklingen av barns och ungas kreativitet och bidra till ett ökat intresse för olika kulturella uttrycksformer. Nämnden ska organisera kulturverksamhet som barn och unga, i grupp eller individuellt, kan delta i på sin fritid.

Verksamheten ska samverka med skolan och bidra till utveckling av de kulturella inslagen i skolans verksamhet.

Nämndens mål Kulturskolan skall:

Synas i samhället, både av egen kraft och i samverkan med andra aktörer samt söka samarbete med föreningslivet, med kulturföreningar och andra föreningar.

Lägga grund för våra blivande kulturkonsumenter och kulturproducenter genom att stimulera framväxt av både amatörer och professionella; både under och efter avslutad utbildning i kulturskolan

 Erbjuda eleverna en bred och gränsöverskridande verksamhet, baserad på både gamla och nya verktyg, för att möta och utveckla elevernas kreativitet.

 Kunna erbjuda alla elever som vill en plats i kulturskolan.

3.3 Kultur och fritid

Kultur- och fritidsnämnden ska bedriva en verksamhet som bidrar till ökad livskvalitet och som utvecklar kreativitet, integration och samhällsengagemang. Verksamheten ska bedrivas i nära samarbete med föreningar, organisationer och kulturarbetare. Ungdomar ska ges inflytande och deras initiativ ska tas till vara och stödjas.

Konsumentvägledning

Konsumentvägledning är en förebyggande verksamhet för medborgarna, inte minst unga vuxna i skolan. Samhället vinner på att både konsumenter och producenter känner till sina rättigheter och skyldigheter. Konflikter och tvister undviks om flertalet är bättre förtrogna med konsumenträtten.

Nämndens mål

 Säkerställa och effektivisera konsumentrådgivningen

Kulturutveckling

Kulturutvecklingen skall utgå lika mycket från ett lokalt som ett regionalt och nationellt perspektiv. Den skall främja utveckling av konst- och kulturyttringar med syfte att ge medborgarna förutsättningar att ta del av och utöva konstnärliga uttryck i föreningsliv och

(11)

enskilt.

Nämndens mål

 Skapa förutsättningar för möten mellan olika aktörer och grupper med syfte att skapa mångfald och kunskap om olika uttrycksformer

 Verka för en 1 % - regel vad gäller konstnärlig utsmyckning införs i kommunen

Öppen ungdomsverksamhet

Den öppna ungdomsverksamheten skall erbjuda fasta och rörliga mötesplatser som är verksamhetsanpassade för att ge ungdomar möjlighet att mötas på villkor som de själva formulerar och kan påverka. Den öppna ungdomsverksamheten ska vara à jour med samtida tendenser och strömningar bland unga människor; inte minst för att ge dem möjlighet till inflytande och engagemang i samhällsutvecklingen.

Nämndens mål

 Skapa goda förutsättningar för att ungdomar ska få en meningsfull och stimulerande fritid i vilken de själva har inflytande.

 Stärka samverkan med föreningsliv och andra kommunala aktörer.

Anläggningar

Anläggningar i Marks kommun skall vara tillgängliga och användas i största möjliga

utsträckning. Inventarier och utrustning skall hålla en hög nivå och underhållet skall vara gott.

För att säkerställa alla perspektiv krävs en väl fungerande dialog mellan berörda förvaltningar och föreningslivet.

Nämndens mål

 Skapa goda förutsättningar för ett livskraftigt föreningsliv.

 Skapa goda förutsättningar för enskilda och fria grupper att ta del av kommunens anläggningar.

Föreningsutveckling

Föreningsliv bygger på människors ideella engagemang, därför behövs ett kontinuerligt stöd.

Föreningsutvecklingen ska ge möjlighet för både föreningar och dess medlemmar att utvecklas. Föreningsutvecklingen skall främja ett rikt och vitalt föreningsliv.

Nämndens mål

 Stödja initiativ från enskilda och fria grupper.

 Stödja föreningars utveckling och utbildning.

 Möjliggöra föreningars utveckling och utbildning samt stödja initiativ från enskilda och fria grupper

Rydals museum

Rydals museums basutställning och maskinpark utgör en central del av det kultur- och industrihistoriska arvet och skall vårdas därefter. Övrig utställningsverksamhet skall vara av hög konstnärlig kvalitet och därtill ha en publik attraktivitet.

Nämndens mål

 Utveckla samarbetsformer; angelägna, berörande och meningsbärande.

Kaskad

Kaskad skall vara en attraktiv och hälsofrämjande mötesplats där enskilda, familjer, föreningar och andra organisationer kan erbjudas goda förutsättningar för bad och rekreation.

(12)

Nämndens mål

 Stimulera till en god simkunnighet hos alla.

3.4 Bibliotek

Kultur- och fritidsnämnden ska bedriva biblioteksverksamhet, med särskild inriktning på barn och unga. Biblioteket ska förmedla litteratur, främja läsning och vara ett stöd för olika former av utbildning. Biblioteket ska bidra till informationsförmedling och informationsvärdering till enskilda och grupper i olika delar av samhället, samt arbeta med utställningar och

programverksamhet.

Nämndens mål

 Utveckla en tillgänglig biblioteksverksamhet.

 Vara en aktiv part i samhällsinformationen.

 Utgöra en inspirerande mötesplats.

 Öka läsförståelsen.

 Främja läslusten

 Utöka samarbetet mellan förvaltningarna när det gäller skolbiblioteksverksamhet Länk till biblioteks- och skolbiblioteksplan: http://bibliotek.mark.se/web/arena/vara-

uppdrag?p_p_id=56_INSTANCE_DP6lLVu3ATpf&p_p_lifecycle=0&p_p_state=normal&p_p_mod e=

view&p_p_col_id=column-1&p_p_col_pos=3&p_p_col_count=5

3.5 Folkhälsa

Kultur- och fritidsnämnden ska vara pådrivare och samordnare för kommunens

folkhälsoarbete. Inriktningen ska vara att möjliggöra goda uppväxtvillkor för barn och

ungdomar, att människor i arbetsför ålder behåller eller förbättrar sin hälsa, att äldre personer har god hälsa långt in i ålderdomen, att förebyggande åtgärder riktas till definierade

riskgrupper samt att tillgängligheten beaktas i all samhällsplanering.

Nämndens mål

 Skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar.

 Arbeta för att människor i arbetsför ålder behåller eller förbättrar sin hälsa.

 Verka för att äldre personer har god hälsa långt in i ålderdomen.

 Förbättra unga kvinnors hälsa.

 Vidta förebyggande åtgärder till definierade riskgrupper.

 Sörja för att ett tillgänglighetsperspektiv beaktas i samhällsplaneringen

 Tillskapa en familjecentral

(13)

4 Strategiska områden, mål och indikatorer

Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter:

4.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential

Kommungemensamma mål:

Barn och unga har en god utbildning

Nämndens mål:

Främja lärande och egenansvar

Indikatorer Prognos/Utf

all Helår 2013

Prognos/Utf all Helår

2014

Prognos/Utf all Helår DÅR 2 2015

Mål Helår

2015 Mål Helår 2016

Antal offentliga uppföranden i kulturskolan

Inflytande, delaktighet och ansvarstagande

Nämndens mål:

Läsfrämjande

all Helår 2013

2014

Mål Helår

2015 Mål Helår 2016

Antal bokprat och sagostunder

Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter:

4.2 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv

Kommungemensamma mål:

Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning

Nämndens mål:

Folkhälsan skall skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar

all Helår 2013

2014

Mål Helår

2015 Mål Helår 2016

Andel besökare per åldersgrupp

på Öppna förskolan 4 534 5 218 2 467 >= 5 500

st./år >= 5 500 st./år Nätmobbing, passiviserande

aspekt och spelmissbruk Unga kvinnors hälsa

Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter:

4.3 I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo och leva

Kommungemensamma mål:

En god kommunal service

all Helår 2013

2014

Mål Helår

2015 Mål Helår 2016

(14)

Indikatorer Prognos/Utf all Helår

2013

2014

Mål Helår

2015 Mål Helår 2016

Effektiv lokalbokning

Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter:

4.4 Hållbar personalförsörjning

Kommungemensamma mål:

Friska medarbetare

all Helår 2013

2014

Mål Helår

2015 Mål Helår 2016

Sjukfrånvaron ska minska 3,8 4,5 <4,5 <4,5

Kommungemensamma mål:

Rätt till heltid och möjlighet till deltid

all Helår 2013

2014

Mål Helår

2015 Mål Helår 2016

Alla anställda ska kunna få

önskad sysselsättningsgrad (%) 90 92 95 100 100

(15)

5 Följetal

5.1 Föreningsbidrag

Följetal Prognos/Utf

all Helår 2011

2012

2013

2014

Prognos/Utf all Helår DÅR 2 2015 Föreningar som erhåller

föreningsbidrag (antal) 137 158 136 139 139

Föreningsbidrag, antal

medlemmar 7-20 år 7 556 7 528 7 448 7 010 7 050

Föreningsbidrag per medlem 7-

20 år (kr) 578 592 577 516 510

Andel jämställda föreningsstyrelser

Antalet aktiva flickor i åldern 6-

20 år i föreningarna 0

Antalet aktiva pojkar i åldern

6-20 år i föreningarna. 0

Andel deltagartillfällen i

föreningar för flickor 6 - 20 år 38 39 45 0

5.2 Idrottshallar

all Helår 2011

2012

2013

2014

Idrottshallar, antal 8 8 8 8 8

Idrottshallar, nyttjandegrad

dagtid (%) 43 39 32 22 22

Idrottshallar, nyttjandegrad

kvällstid och helger (%) 60 59 63 64 56

Idrottshallar, nettokostn per

uthyrd tim 278 363 366 420 587

Kommuninvånarnas syn på fritidsmöjligheterna i

kommunen, index 58 57 57

5.3 Öppen ungdomsverksamhet

all Helår 2011

2012

2013

2014

Prognos/Utf all Helår DÅR 2 2015 Öppen ungdomsverksamhet,

personaltimmar per vecka 45 87 83

Öppen ungdomsverksamhet,

öppna timmar per vecka 34 27 22

besökare per vecka 90 95 88

Öppen ungdomsverksamhet, övrig verksamhet per vecka

(timmar) 22 15 29

Öppen ungdomsverksamhet, antal regelbundna

kvällsbesökare per vecka 45 50 65

antal tjejbesök enligt 855 1 399 754

(16)

Följetal Prognos/Utf all Helår

2011

2012

2013

2014

Prognos/Utf all Helår DÅR 2 2015 Loggboken

antal killbesök enligt Loggboken 1 406 2 400 1 090

Öppen ungdomsverksamhet, besök per vecka, övrig

verksamhet 60 58 46

Öppen ungdomsverksamhet, personaltimmar per vecka,

övrig verksamhet 50 133 141

5.4 Tempererade utebad

all Helår 2011

2012

2013

2014

Prognos/Utf all Helår DÅR 2 2015 Backagårdsbadet,

öppettimmar/vecka 70 56 92 78 78

Backagårdsbadet, besök/vecka 135 720 744 925 1 186

Backagårdsbadet,

kostnad/öppettimma 1 085 1 069 760 839 751

Kungabergsbadet,

öppettimmar/vecka 70 70 70 70 70

Kungabergsbadet,

kostnad/öppettimma 319 167 252 192 209

Tempererade bad,

nettokostnad/markbo 35 29 26 28 24

5.5 Kaskad

all Helår 2011

2012

2013

2014

Prognos/Utf all Helår DÅR 2 2015 Kaskad, öppettim/vecka 1/9-

30/4 65 65 65 65 65

Kaskad, öppettim/vecka 1/5-

31/8 48 42 42 42 42

Kaskad, besök/vecka 2 076 2 280 2 304 2 345 2 650

Kaskad, nettokostnad/markbo 171 155 143 171 165

Kaskad, nettokostnad/badande 66 58 48 60 51

5.6 Simundervisning

all Helår 2011

2012

2013

2014

Prognos/Utf all Helår DÅR 2 2015 Simundervisning Kaskad, antal

timmar 440 510 610 685 685

Simundervisning Kaskad, antal

elever 1 025 1 060 1 215 1 280 1 280

Simundervisning friluftsbaden,

antal platser 2 4 3 4 4

Simundervisning friluftsbaden,

antal elever 45 62 80 166 184

Simkunnighet (%) 95 96 96

(17)

5.7 Rydals Museum

all Helår 2011

2012

2013

2014

Prognos/Utf all Helår DÅR 2 2015 Rydals Museum,

öppettim/vecka 22 22 22 22 26

Rydals Museum, besök/vecka 213 230 235 212 200

Rydals Museum, visningar/år 104 269 270 268 250

Antal skolvisningar 132 145 148

Antal elever 1 515 1 876 1 800

Andel kvinnor/män 39 40 40

Antal timmar museet har öppet

(utöver tiden 8-17 på vardagar) 10 70 14

5.8 Biblioteken

all Helår 2011

2012

2013

2014

Antal bibliotek 6 6 6 6 6

Bibliotek, öppettim/vecka 134 134 134 134 134

Bibliotek, utlåning/kommuninv 9 8 8 9 8

Bibliotek, antal besökare per år 220 188 239 798 239 580 246 710 240 000 Bibliotek, antal besökare per

vecka 4 234 4 612 4 607 4 744 4 600

Inköp av barn- och

ungdomsmedia i relation till

övrig media 34 34 34

Utlån av barn- och

ungdomsmedia i relation till

övriga lån 57 58 57

Antal läsfrämjande aktiviteter 919 1 316 800

Boken kommer - antal besök 406 539 350

5.9 Folkhälsa

all Helår 2011

2012

2013

2014

Prognos/Utf all Helår DÅR 2 2015 Andel föräldrar som deltagit i

föräldraträffar enligt Fritsla föräldraprograms koncept (årskurs 7 och 8)

72 71 71

Ungdomars alkoholkonsumtion (andel intensivkonsumenter),

årskurs 9, pojkar 10 10 10

Andel unga som blir bjudna på alkohol hemma (total andel bjudna oavsett mängd), årskurs 9, pojkar

36 36 36

Andel unga som anser sig ha god relation med sina föräldrar (nöjd+mycket nöjd med relationen), årskurs 9, pojkar

89 89 89

Andel ungdomar med godkända

betyg (andel behöriga till 88 88 88

(18)

Följetal Prognos/Utf all Helår

2011

2012

2013

2014

Prognos/Utf all Helår DÅR 2 2015 högskoleförberedande+

yrkesutbildning), pojkar Ungdomars alkoholkonsumtion (andel intensivkonsumenter),

årskurs 9, flickor 5 5 5

Andel unga som blir bjudna på alkohol hemma (total andel bjudna oavsett mängd), årskurs 9, flickor

47 47 47

Andel unga som anser sig ha god relation med sina föräldrar (nöjd+mycket nöjd med relationen), årskurs 9, flickor

83 83 83

Andel ungdomar med godkända betyg (andel behöriga till högskoleförberedande+

yrkesutbildning), flickor

90 90 90

Andel fysiskt aktiva invånare,

minst 30 min/dag, män 68 68 68

Andel invånare som anser sig ha en god självskattad hälsa,

män 76 76 72

Andel fysiskt aktiva invånare

minst 30 min/dag, kvinnor 63 63 63

Andel invånare som anser sig ha en god självskattad hälsa,

kvinnor 69 69 68

Andel män som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra

Andel kvinnor som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra

Antal fallolyckor per 1000 invånare, 80 år och äldre Öppettider för

konsumentrådgivningens telefonrådgivning ska vara minst 8 timmar per vecka

9 9 9 9

5.10 Öppna förskolan

all Helår 2011

2012

2013

2014

Prognos/Utf all Helår DÅR 2 2015 Antal stödsamtal med

socialpedagog 25

Antal utbildningstillfällen 10 21 10

Antal deltagare på utbildningar 429 113

(19)

6 Ekonomi 6.1 Driftbudget

Driftbudget - Belopp i tusental

kronor (Tkr) Budget 2015 Utfall/Prognos

2015 Budget 2016

Intäkter 15 161 15 186 14 681

Personalkostnader -38 002 -36 556 -37 735

Övriga kostnader -47 870 -48 032 -46 032

Avskrivning -1 174 -1 170 -1 460

Ränta -215 -205 -254

Nettokostnader -72 100 -70 777 -70 800

Driftbudget fördelat på verksamhet

Folkhälsa -2 980 -2 892 -2 844

Kulturskola / Kultur för barn och

unga -7 994 -7 897 -8 214

Bibliotek -11 156 -10 700 -10 964

Övrig Kultur- och

fritidsverksamhet -49 970 -49 288 -48 778

Nettokostnader -72 100 -70 777 -70 800

Driftbudget Kultur- och fritidsnämnden 2016

Enligt Kommunfullmäktiges beslut 2015-11-26 om Budget 2016-2019, fastställdes Kultur- och fritidsnämndens ram för 2016 till 70,8 mnkr. I ramökningen mellan 2015 och 2016 ingår den generella uppräkningen på 1 % som gäller för alla nämnder. För Kultur- och fritidsnämnden motsvarar uppräkningen 700 tkr. Uppräkningen är lägre än de förväntade kostnadsökningarna och innebär liksom tidigare år ett krav på verksamheterna att effektivisera.

Utöver den generella uppräkningen har nämnden även fått en ramökning på 90 tkr för att bättre motsvara kostnadsnivån för Hyssnahallen samt ramökning på 50 tkr med anledning av 2015 års särskilda lönesatsning. Ramen har däremot minskats med 520 tkr vad gäller

driftkostnader för Hyssnahallen då Barn- och utbildningsnämnden ska ta halva driftskostnaden.

Utöver det avskaffas den interna IT-taxan från och med årsskiftet och därför har även 1 573 tkr flyttas från Kultur- och fritidsnämndens ram.

Kommunfullmäktige beslöt också att medel för bildande av en familjecentral ska avsättas centralt om 0,8 mnkr, som Kultur- och fritidsnämnden sedan kan avropa när arbetet med etableringen har kommit igång.

Intäkter

Nämndens intäkter är i budget 2016 sänkta med 0,5 mnkr (3,2 %) jämfört med budget 2015.

Främsta sänkningen ligger i den övriga Kultur- och fritidsverksamheten där framförallt Museums intäkter är lägre budgeterade 2016 eftersom det under 2015 tillfälligt fanns bidragsmedel från Riksantikvarieämbetet. Utöver det har intäkterna för idrottshallar sänkts något då intäkter på Tygrikeshallen beräknas bli lägre. Minskningen vägs till viss del upp av beräknade intäktsökningar på badhuset främst kopplat till förändrade taxor.

Även Kulturskolan har sänkt budgeten på intäkterna då man beräknar lägre intäkter för försäljning av tjänster till Barn- och utbildningsnämnden.

Folkhälsans intäkter är däremot ökade på grund av en överföring av en del av föregående års bidragsmedel från Hälso- och sjukvårdsnämnden, som istället ska nyttjas under 2016.

Personalkostnader

(20)

Den generella lönekostnadsökningen är enligt senaste anvisningar beräknad till 3 % från april 2016. Med oförändrad bemanning jämfört med budget 2015 hade det inneburit cirka 850 tkr lönekostnadsökningar.

I budgeten för 2016 är personalkostnaderna 0,7 % lägre än 2015.

Att det inte blivit någon ökning beror främst på att konsumentvägledartjänsten inte beräknas vara tillsatt under 2016, då planen istället är att köpa in tjänsten från annan kommun. Utöver det har Museet lägre personalkostnader i budgeten då de hade en tillfällig projektanställning finansierad med bidragsmedel från Riksantikvarieämbetet under 2015 som inte finns kvar 2016. Museet har också haft en pensionsavgång som jobbade med städ, vilket nu planeras köpas in från Teknik- och service istället.

Administrationen har minskat sina personalkostnader i budgeten då de hade en tillfällig anställning budgeterad 2015 som inte finns kvar 2016. Dessutom är en person på

administrationen delvis studieledig under 2016 och tjänsten beräknas inte ersättas under året, för att från och med augusti 2016 utgå helt.

Arbetsledningen har däremot ökade personalkostnader i sin budget då en tillfällig extra resurs planeras under våren för att jobba med utredningar.

Folkhälsans personalkostnader är minskade främst på grund av att en tjänst inom

Föräldrastödet har lagts in med lägre tjänstgöringsgrad, 50 %, istället för 90 % som den låg på i budget 2015.

För beräkningen av personalomkostnadspålägget har samma procentsats använts på samtliga anställda, 38,46 %.

Övriga kostnader

Budget för övriga kostnader är minskad med 1,5 mnkr jämfört med budget 2015. Största anledningen till den lägre budgeten är att den interna IT-taxan tagits bort från årsskiftet och då har Kultur- och fritidsnämndens budgeterade kostnader för tele och IT minskat med 1,4 mnkr. Ramändringen kopplat till IT-taxan motsvarar 1,6 mnkr och inkluderar även telefon- och IT-kostnader som uppstår under löpande år då nya inköp görs som inte varit budgeterat som IT-kostnad utan exempelvis som förbrukningsinventarier, samt kostnad för Stratsys, som nämnderna aldrig fått ram för.

Externa kostnader har räknats upp med 2,4 % enligt anvisningar från Kommunstyrelsen.

I dialog med Teknik- och servicenämnden har internhyror räknats upp med 1 % och

städkostnader med 3 %. Kostnad för skötsel av badplatser, vad gäller den del som sköts av Teknik- och serviceförvaltningen har räknats upp med 2 %. Kapitalkostnader för samtliga kända och beslutade investeringar ligger i budgeten. Därutöver ligger schablonmässiga uppräkningar som bygger på antagandet att nämnden beslutar att använda hela sin investeringsram på 2 mnkr under 2016.

Samtliga bidrag ligger inne på samma nivå som under 2015, förutom bidrag till studieförbund och kartbidrag. Bidraget till studieförbunden är sedan nämnden i våras sänkt med 400 tkr till totalt 720 tkr exklusive bidraget som är riktat till SISU som ligger på oförändrad nivå.

Kartbidrag har ingen budget alls under 2016 då det fortfarande finns gamla outnyttjade

beviljade bidrag att hämta ut sedan ett par år tillbaka. Dessutom finns också inlagt en satsning på LOK-bidrag riktade till äldre om 250 tkr.

Övriga större kostnadsförändringar ligger främst på den övriga Kultur- och

fritidsverksamheterna och handlar framför allt om ramförändringen vad gäller driftskostnader för Hyssnahallen. Enligt beslut i Kommunfullmäktige 26 november 2015 ska kostnaden delas mellan Kultur- och fritidsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden i likhet med kostnaderna för de andra hallarna. Det innebär att ram motsvarande 520 tkr har förts över till BUN då det är KFN som tidigare år fått hela ramökningen för hallen. Budgetmässigt innebär förändringen en 320 tkr lägre hyra jämfört med 2015 för Kultur- och fritid. I beslutet i Kommunfullmäktige ingick även en höjning av Kultur- och fritids ram på 90 tkr för att bättre motsvara de faktiska driftskostnaderna av hallen.

På den öppna ungdomsverksamheten har övriga kostnader sänkts då man sett att medlen inte går åt under 2015. Även på museet har kostnaderna sänkts jämfört med budget 2015, vad

(21)

gäller projektet Maskinparken, vilket delvis vägs upp av en ny budgetpost avseende hyra till lokal för ”Gränslandet”. Borta ur budgeten från 2016 är även en budgetpost på 175 tkr för annonsering i Markbladet.

I kontrast till de minskade kostnaderna i de övriga Kultur- och fritidsverksamheterna finns även ökade kostnader i vissa verksamheter, främst på Inomhusbad, som har ökade kostnader för bland annat reparationer, värme samt larm och bevakning. Även idrottsplatser beräknar ökade kostnader kopplat till ny internhyra för Spontanidrottsplats i Skene.

Folkhälsan har minskade övriga kostnader då en del som i budget 2015 legat som en övrig kostnad, nu i budgeten för 2016 planeras satsas på utökning av en tjänst istället.

Grunduppdrag

Nedan beskrivs förändringar per grunduppdrag utöver normala löne- och prisförändringar.

Kulturskolan

Kulturskolans budget har från 2015 till 2016 ökat med 2,8 %, (0,2 mnkr). Den största skillnaden ligger i att intäkterna beräknas bli lägre 2016 än föregående års budget när det gäller försäljning av tjänster till Barn- och utbildningsnämnden. Kulturskolan hade en tillfällig effektiviseringsåtgärd under 2015 vilket skulle ge en större ökning av personalkostnader i budgeten för 2016. En pensionsavgång efter vårterminen 2016 gör dock att skillnaden mellan budet 2015 och 2016 inte blir så stor.

Bibliotek

Biblioteksverksamheten har minskat sin budget 2016 jämfört med 2015 med 1,7 %, (0,2 mnkr). Intäkterna har minskat med ca 60 tkr och främsta orsaken är att ett projekt kallat KLIV var budgeterat under 2015, men inte längre finns med från 2016. De övriga kostnaderna har minskat med ca: 400 tkr från 2015 och största anledningen är förändringen vad gäller

interndebiterade IT-kostnader som ger en effekt om 500 tkr lägre kostnader. Det här vägs delvis upp av ökade kapitalkostnader om 100 tkr.

Folkhälsa

Budgeten för Folkhälsan har minskat 2016 med 6 % (0,1 mnkr) jämfört med budget 2015.

Intäkterna ligger högre budgeterade 2016 än 2015 på grund av att en del av 2015-års medel från Hälso- och sjukvårdsnämnden förts över från 2015 för att nyttjas under 2016 istället.

När det gäller personalkostnaderna har två stycken tjänster lagts in i budget med utökade sysselsättningsgrader och en tjänst med lägre sysselsättningsgrad.

Ökningen ligger främst i en utökad tjänst på Föreningsutvecklingen från 50 % under 2015 till 80 % från 2016. Tanken var att den utökade tjänsten skulle finansieras av ramökningen på 250 tkr som nämnden beslutat (KFN 2015-02-03 § 10/2015) skulle gå till äldre-satsningar på Folkhälsan. I budgetbeslutet i våras (KFN 2015-05-07 § 49/2015) fattades ett nytt beslut om att ramökningen ska gå till LOK-stöd riktade till äldre istället.

Tjänsten Tillgänglighetssamordnare är en projektanställning tom 15 maj 2016, men nu liksom i förslaget till Kultur- och fritidsnämnden i våras, ligger tjänsten inne på heltid och helår under 2016 och framåt, med 50 % -ig finansiering från övriga förvaltningar och bolag. Under 2015 låg tjänsten inne i budgeten på 80 % på helår.

Den tjänst som lagts in med lägre sysselsättningsgrad finns inom Föräldrastödet.

Utöver det ligger Tillgänglighetssamordnaren inne på heltid fram till och med maj 2016.

Därefter är 50% av tjänsten, som är en projektanställning, slut och resterande 50 % ligger inne i budgeten året ut.

Sammanlagt är personalbudgeten på Folkhälsan minskad med 2,6 % jämfört med budgeten 2015.

De övriga kostnaderna minskas med 0,1 mnkr jämfört med budgeten 2015, främst på grund av att medel har tagits härifrån till att finansiera tjänsten med ökad sysselsättningsgrad på Föreningsutvecklingen. Detta vägs delvis upp med de planerade ökade kostnaderna då det överförda HSN-bidraget från 2015 ska förbrukas.

Övrig Kultur- och fritidsverksamhet

(22)

Budgeten för den övriga Kultur- och fritidsverksamheten är minskad 2016 med 2,4 %, (1,2 mnkr) jämfört med budgeten 2015. Intäkterna har minskats med 200 tkr vilket främst kan kopplas till att det i budget 2015 fanns bidragsmedel på 400 tkr från Riksantikvarieämbetet till Museet. Idrottshallar beräknar också lägre intäkter kopplat till Tygrikeshallen, medan

idrottsplatser beräknar något högre intäkter baserat på att årets utfall ser bättre ut än väntat.

Intäkterna har också ökats på inomhusbad, främst vad gäller taxe-intäkter som beräknas öka med nya beslutade taxor i KF 2015-11-26.

Personalkostnaderna är minskade med 350 tkr, främst med anledning av att

Konsumentvägledartjänsten beräknas vara obesatt medan tjänsten istället köps in. I förslaget just nu finns 145 tkr i budget att använda till Konsumentvägledning.

Personalkostnaderna på Museet är också minskade jämfört med budget 2015 där det fanns en tillfällig projektanställning för Maskinparksprojektet. På administrationen fanns en tillfällig anställning budgeterad 2015 som inte finns kvar 2016 och en person som är delvis studieledig under 2016 beräknas inte ersättas under året, för att från och med augusti 2016 utgå helt.

Arbetsledningen har däremot ökat sina personalkostnader då en tillfällig tjänst under våren planeras på arbetsledningen för att jobba med utredningar.

De övriga kostnaderna är minskade med 1,1 mnkr och främsta orsaken förutom ramväxlingen av de interna IT-kostnaderna, som här ger en effekt om 550 tkr, är att bidraget till

studieförbunden sedan nämnden i våras är sänkt med 400 tkr till totalt 720 tkr exklusive bidraget som är riktat till SISU som ligger på oförändrad nivå.

Museum har sänkt sin budget för övriga kostnader vad gäller de medel som i budget 2015 fanns avsatta till projektet Maskinparken, och lagt till kostnader för städ då tjänsten som tidigare skötts av nu pensionerad personal ska köpas in från Teknik- och service istället. Efter nämndens beslut om Budget 2016-2019 är även en hyra till lokal för ”Gränslandet” inlagd i budgeten.

Idrottshallar har också sänkt sin budget vad gäller driftskostnader för Hyssnahallen nu när Barn- och utbildningsnämnden ska stå för halva kostnaden i likhet med de andra hallarna.

Även den öppna ungdomsverksamheten har sänkt budgeten på sina övrig kostnader då man sett att medel inte går åt under 2015 enligt plan.

I kontrast till detta har budgeten för Lokalt aktivitetsstöd utökats med 250 tkr för äldre- satsning enligt beslut i KFN i maj 2015. Även budgeten på Idrottsplatser har ökats då Kultur- och fritidsnämnden har gett Teknik- och servicenämnden i uppdrag att anlägga en

spontanidrottsplats i Skene. Platsen beräknas stå klar under 2016 och internhyra till Teknik- och serviceförvaltningen under andra halvåret 2016 är inlagt i budgeten.

Även kostnaderna på badet har ökat kopplat till beräknade högre kostnader för främst reparationer, värme samt larm och bevakning.

6.2 Investeringsbudget

Investering Ombudgetering från

2015 Ram enligt beslut 2016 Total ram 2016 15101 Ej fördelad

investeringsram 158 158

15201 Familjecentral 240 240

15305 Tygrikeshallen

Öppen ung 1 000 1 000

15508 Klimatanläggning

Maskinparken 197 197

15611 RFID Horred 200 200

15612 Entré Kinna HB 100 100

15613 Receptionsdisk

Sätila Bibliotek 60 60

15706 Kristallsalen

Kuturskola 45 45

(23)

Investering Ombudgetering från

2015 Ram enligt beslut 2016 Total ram 2016

Totala investeringar 2 000 2 000

Investeringsramen för Kultur- och fritidsnämnden är fastslagen i Kommunfullmäktige 2015-11- 26 och ligger på samma nivå som föregående år, på 2 mnkr.

Nämndens beslut om investeringsbudget 2016 fattades 2016-03-03.