Nämndplan
Kultur- och fritidsnämnden
2015
Innehållsförteckning
1
Kommunfullmäktiges övergripande styrning ... 4
1.1 Marks kommuns vision ... 4
1.2 Strategiska områden och kommungemensamma mål ... 4
1.3 Utgångspunkt ... 4
1.4 Förutsättningar ... 4
1.5 Effektiva processer och verksamheter ... 4
2
Nämndens övergripande styrning ... 5
2.1 Värdegrund för bemötande ... 6
2.2 Delaktighet ... 6
2.3 Synpunkts- och avvikelsehantering/tillbudsrapportering ... 7
2.4 Beaktande av barnkonventionen ... 7
2.5 Miljöhänsyn ... 8
2.6 Jämställd budget ... 8
2.7 Arbetsgivarfrågor ... 8
2.8 Utbud av arrangemang och programverksamhet ... 9
2.9 Ungdomsinitiativ ... 9
2.10 Mötesplatser ... 10
2.11 Friluftsliv ... 10
2.12 Kreativ start i livet ... 10
2.13 Stärka civilsamhället ... 10
3
Grunduppdrag för nämnden ... 11
3.1 Kultur- och fritidsnämnden ... 11
3.2 Kulturskola/Kultur för barn och unga ... 12
3.3 Kultur och fritid... 12
3.4 Bibliotek ... 13
3.5 Folkhälsa ... 14
4
Indikatorer ... 15
5
Följetal ... 18
5.1 Personal - Antal anställda ... 18
5.2 Personal - Sjukfrånvaro ... 18
5.3 Personal - Personalrörlighet ... 18
5.4 Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid ... 18
5.5 Föreningsbidrag... 19
5.6 Idrottshallar ... 19
5.7 Öppen ungdomsverksamhet ... 19
5.8 Tempererade utebad ... 20
5.9 Kaskad ... 20
5.10 Simundervisning ... 20
5.11 Rydals Museum ... 21
5.12 Biblioteken ... 21
5.13 Folkhälsa ... 22
5.14 Öppna förskolan ... 23
6
Ekonomi ... 24
6.1 Driftbudget ... 24
6.2 Investeringsbudget ... 26
7 Internkontrollplan ... 27
1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning
1.1 Marks kommuns vision
Mark är känd som en attraktiv kommun. En kommun där det är bra att bo och verka. En kommun där livskvalitet står i fokus.
1.2 Strategiska områden och kommungemensamma mål
Strategiska områden I Mark
ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential
I Mark ska de som behöver få bra stöd och en vård och omsorg för att ha god
ett gott liv
I Mark ska det vara lätt att starta, driva och utveckla företag för att
skapa arbetstillfällen
I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att
alla
ska trivas med att bo och leva
Kommungemensamma mål Barn och unga har en god
utbildning
All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare
och anhöriga
Ett gott företagsklimat En god kommunal service
Barn och unga har en
meningsfull fritid
Allt
arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god
kvalitet
En god
samverkan mellan skola och näringsliv
Goda boendemiljöer
Barn
och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i
frågor som rör dem
Arbetet
har en rehabiliterande och förebyggande inriktning
Goda
möjligheter till inflytande och ett rikt fritids-och
kulturliv
1.3 Utgångspunkt
Hållbar utveckling är utgångspunkten i vår verksamhetsplanering, vår vision och våra mål.
Hållbar utveckling ska genomsyra allt arbete vi gör. Hållbar utveckling utgörs av:
• Ekologisk hållbarhet
• Social hållbarhet
• Ekonomisk hållbarhet
1.4 Förutsättningar
Förutsättningar för att jobba mot de strategiska områdena och kommungemensamma målen är:
• God ekonomisk hushållning
• Hållbar personalförsörjning
1.5 Effektiva processer och verksamheter
Alla kommunens verksamheter ska präglas av ett tydligt kommuninvånarperspektiv med god tillgänglighet och stark känsla för service. Var och en som söker kontakt med kommunen ska få en snabb återkoppling. Arbetsprocesser ska vara väl anpassade till uppgiften och med tillgängliga resurser ge största möjliga nytta för kommuninvånarna. Kvaliteten ska fortlöpande utvärderas, säkras och förbättras.
2 Nämndens övergripande styrning
Reglemente för Kultur- och fritidsnämnden Gäller fr o m 2012-06-20.
Ändrad av kommunfullmäktige 2014-04-24, § 63
Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar och i kommungemensamt reglemente för nämnderna i Marks kommun gäller bestämmelserna i detta reglemente.
Verksamhetsområde
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens kultur- och fritidsverksamhet, övergripande folkhälsoarbete samt konsumentvägledning.
Kommunfullmäktige anger nämndens mål och särskilda uppdrag för planeringsperioden i aktuell mål och resultatplan.
Uppgifter med hänvisning till författning 1 §
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för de uppgifter som kommunen har enligt följande lagar:
1. Bibliotekslagen (1996:1596) 2. Lotterilagen (1994:1000) Övriga uppgifter
2 §
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar även för:
1. Stimulera kommunens verksamma föreningar, organisationer och kulturarbetare inom nämndens verksamhetsområde, i deras arbete.
2. Öppen ungdomsverksamhet 3. Folkhälsa
4. Övergripande arbetet inom området funktionsnedsättning, inklusive Kommunala funktionshinderrådet.
5. Bidrag till föreningar inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden har att anta riktlinjer för dessa bidrag.
6. Köp och förvaltning av kommunens konstsamlingar och konstverk.
7. Konstnärlig utsmyckning av kommunens byggnader och offentliga platser i samråd med teknik- och servicenämnden.
8. Rådgivning vid konstnärlig utsmyckning av bebyggelseområden.
9. Verksamheten Rydals museum 10. Konsumentvägledning
11. Stöd till lokalhistorisk forskning och hembygdsvårdande verksamhet.
12. Verksamheten tempererade bad
13. Försöka tillgodose behovet av anläggningar både inomhus och utomhus för fritid och kultur.
14. Kulturskolan
Delegering från kommunfullmäktige 3 §
Kultur- och fritidsnämnden får besluta i följande kategorier av ärenden, under förutsättning att ärendet inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen:
fem år.
Sammanfattning Nämnden
4 §
Kultur- och fritidsnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare.
Utskott 5 §
Inom kultur- och fritidsnämnden ska finnas ett arbetsutskott.
Arbetsutskottet består av 5 ledamöter och 5 ersättare.
2.1 Värdegrund för bemötande
Kultur- och fritidsnämndens utgångspunkt är att all verksamhet har jämlika och jämställda villkor. För att säkerställa likabehandling är tillgänglighetsfrågorna ständigt i fokus. Nämndens arbete ska utgå från medborgarna, med särskilt fokus på ungas och äldres möjlighet till inflytande. Förvaltningens arbete ska utgå från och främja allas delaktighet och var och ens behov i verksamhet, med särskilt fokus på barn, unga och äldre människors aktiviteter.
2.2 Delaktighet
Kultur- och fritidsnämnden för dialog genom:
• Öppna nämndsammanträden
• Kallelser och protokoll, presenterade på www.mark.se
• Kommunala funktionshinderrådet
• Synpunktshantering
Kultur- och fritidsförvaltningen för dialog genom:
• Information – www.mark.se Mark-kontakt, nyhetsbrev till föreningar
• Konsultation – enkäter
• Dialog – dialogmöten, offentliga och specifika
• Samarbete – samarrangemang och genom att erbjuda förvaltningens kompetens och mötesplatser till andra aktörer
Serviceåtagande inom grunduppdraget Kultur - Fritid
Kultur- och fritidsverksamheten skall bidra till ökad livskvalitet genom att öka frisktalen bland markborna samt utveckla kreativitet, integration och samhällsengagemang. I en barn- och ungdomsvänlig kommun ska ungdomar uppleva inflytande och engagemang. Kultur- och fritidsnämnden svarar för:
• att årligen genomföra träffar med kommunens föreningar
• att ha kontinuitet i bidragsgivningen
• att informera om gällande regler
• att medverka till att mötesplatser finns med spridning i kommunen
• att medverka till ungdomsverksamhet på flera orter i kommunen Som användare av kommunens lokaler och anläggningar åtar du dig:
• att följa gällande regler
• att komma in med fullständiga bidragsansökningar enligt gällande regler
Serviceåtaganden inom grunduppdraget Bibliotek
Biblioteket förmedlar litteratur och främjar läsning och är ett stöd för olika former av
utbildning. Biblioteket svarar för informationsförmedling till enskilda och grupper i olika delar av samhället och arbetar med utställningar och programverksamhet. Vi åtar oss:
• att erbjuda alla kommuninvånare biblioteksservice
• att informera om gällande regler
• att hålla ett brett utbud av litteratur och andra medier anpassade för barn och ungdomar
• att ge service till äldre, funktionshindrade och invandrare
• att erbjuda medier och teknik för olika behov, samt följa medieutvecklingen Som användare av bibliotekets tjänster åtar du dig:
• att följa bibliotekets regler
2.3 Synpunkts- och avvikelsehantering/tillbudsrapportering
Synpunktshantering
Vi tar del av många synpunkter på vår verksamhet och dessa ska besvaras och ibland bemötas. Men en synpunkt kan vara flera saker, som:
• Beröm/positiv kritik
• Klagomål/negativ kritik
• Förslag på förändringar/önskemål
Oavsett vad det är för typ av synpunkt hjälper den oss att bli bättre. Underlätta därför för brukare och andra att lämna synpunkter. Idag har vi dels särskilda blanketter, dels finns det möjlighet att lämna synpunkter via vår hemsida www.mark.se. Synpunkter kan också komma in via våra sociala medier och de ska då tas hand av respektive redaktör. Om det är möjligt bör synpunkterna på respektive projekt bli en del av utvärderingen av denna, oavsett om det är föräldradagen eller årets utomhussimskola.
Avvikelsehantering/tillbudsrapportering
Avvikelser eller tillbud som bedöms av allvarlig karaktär och kan komma att väcka fråga om ansvarutkrävande skall rapporteras till kultur- och fritidsförvaltningens nämndadministration, vilken ansvarar för att händelsen diarieförs. Ansvarig för bedömningen är enhets- och
förvaltningschef efter samråd.
Uppföljning
Alla synpunkter som lämnas muntligt noteras i den särskilda blanketten och skickas till kultur- och fritidskontorets nämndadministration, vilken ansvarar för att synpunkten diarieförs.
Nämndsekreterare förvarar synpunkter i särskild pärm och i ärendehanteringssystemet Public 360. Alla enhetschefer får ta del av synpunkter som rör deras verksamheter. Deras ansvar är sedan för att inom fem dagar kommentera och om möjligt lämna förslag till åtgärder till den som lämnat synpunkten. Enhetscheferna har också ansvar för att frågan tas upp på den arbetsplatsträff som är berörd, så att de anställda får möjlighet att diskutera synpunkterna.
Alla synpunkterna ska listas i en lista och redovisas för kultur- och fritidsnämnden varje månad. När vi gör den årliga utvärderingen av våra serviceåtaganden (31 oktober) ska inkomna klagomål och synpunkter sammanställas för att sedan redovisas för nämnden i samband med bokslutet.
Också de anställda har ett ansvar för att förvaltningen ska bli bättre. Därför uppmuntras alla i förvaltningen att notera/dokumentera/rapportera problem i förvaltningen. Det underlättar och förbättrar arbetet för förvaltningen att få in förbättringarna i vårt kontinuerliga arbete.
2.4 Beaktande av barnkonventionen
Under 2015 skall Kultur- och fritidsnämnden erhålla adekvat kunskap om Barnkonventionen och dess innehåll.
Uppföljning
Beaktande av hur barnkonventionen efterlevs skall ske i samtliga av nämnden fattade beslut genom att följande fråga ställs: har Barnkonventionens artiklar 2, 3, 4, 6, 12 samt 42
beaktats? Svaren skall protokollföras.
2.5 Miljöhänsyn
Hänsyn till miljön ska genomsyra kultur- och fritidsnämndens verksamhet på ett naturligt sätt.
Miljöhänsyn ska prioriteras i bidragsgivningen av underhålls- och reparationsbidrag till föreningarna. Förvaltningen ska arbeta resurseffektivt.
Uppföljning
Kultur- och fritidsnämnden uppdrar förvaltningen att ta fram en modell för uppföljning av nämndens samt förvaltningens miljöhänsyn.
2.6 Jämställd budget
Kommunfullmäktige har beslutat att helt eller delvis pröva jämställdhetsbudgetering. Jämställd budget innebär att jämställdhetsperspektivet beaktas i planering, genomförande och
uppföljning av verksamhet. För Kultur- och fritidsnämnden innebär detta att i möjligaste mån följa upp och redovisa den statistik som Kultur- och fritidsnämnden svarar för könsuppdelat.
Uppföljning
Uppföljning av Kultur- och fritidsnämndens möjliga könsfördelade statistik sker i 2015 års årsrapportering.
2.7 Arbetsgivarfrågor
Arbetsgivarpolicy i Marks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-25 Inledning
Enligt Marks kommuns definition av styrdokument innehåller en policy grundprinciper för kommunkoncernens handlande i frågor av övergripande karaktär. Det innebär att den eller dessa anger Marks kommuns förhållningssätt i vissa principiella och grundläggande frågor.
Arbetsgivarpolicyn ska påverka beteende och beskriver hur anställda i Marks kommun ska förhålla sig inom organisationen och i relation till medborgare och brukare. Policyn omfattar såväl ledare som medarbetare i kommunkoncernens verksamheter.
Marks kommun ska vara känd som en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare.
Arbetsgivarpolicyn utgår från en grundsyn som innebär att alla medarbetare ska ha lika rättigheter, skyldigheter, möjligheter och att de ska kunna känna sig stolta att arbeta i Marks kommun.
Utifrån denna grundsyn skapas goda arbetsplatser, där engagerade och kompetenta
medarbetare verkar för att ge medborgarna i Mark en god verksamhet, en god service och ett gott bemötande.
Medarbetare
Medarbetarna i Marks kommun förväntas leverera insatser med god kvalité. Det innebär att det ställs krav på motiverade, engagerade och kompetenta medarbetare som vill och kan ta ansvar för kommunens utveckling. Medarbetarskapet betonar ansvaret att utveckla ett gott förhållningssätt i relation till medborgare, chefer, arbetskamrater, andra förvaltningar och inte minst till det egna arbetet.
I Marks kommun förväntar vi oss att våra medarbetare:
• utför en god arbetsprestation
• visar ansvarsfullhet, är serviceinriktade och har ett gott bemötande
• medverkar aktivt till att skapa en bra verksamhet och en god arbetsmiljö Chefer
Med uppdraget att vara chef kommer mandat i form av ansvar och befogenheter att ta beslut samt att leda och fördela arbete. Ledarskapet är en viktig del i rollen som chef. Ledarskap handlar om förmågan att i ord och handling påverka andra människors attityd, förhållningssätt
och beteende att sträva mot samma mål.
I Marks kommun förväntar vi oss att våra chefer:
• är goda representanter för verksamheten och stolta över sitt ledarskap
• har omvärldskunskap och utgår från en helhetssyn i sitt uppdrag
• tar ansvar för mål, resultat, uppföljning och utveckling av verksamheten
• kommunicerar tydligt verksamhetens mål och resultat
• skapar förutsättningar för utveckling av medarbetarna, främjar delaktighet och motverkar diskriminering
Arbetsmiljö och Hälsa
Arbetsmiljö innefattar dels fysiska faktorer som lokaler, utrustning och arbetsmetoder, dels psykosociala som arbetsklimat, relationer och inte minst organisation och individens möjlighet till påverkan. En bra arbetsmiljö främjar hälsan och därmed goda prestationer.
I Marks kommun:
• ska alla medarbetare kunna känna arbetsglädje, delaktighet, trygghet och öppenhet
• är alla former av trakasserier och diskriminering på grund av olikheter oacceptabelt
• är alla arbetsplatser rökfria och fria från bruk av alkohol och andra droger Kompetens och kompetensförsörjning
Kompetens är förmågan att tillämpa kunskap och erfarenhet för att lösa problem och hantera situationer som dagligen uppstår. För att medarbetarna ska ha de kunskaper som behövs för att möta de utmaningar som de ställs inför i arbetet ska olika former för lärande användas i ett kompetensutvecklande syfte.
Kompetensförsörjning innebär att sträva efter att vid varje tidpunkt ha medarbetare med rätt kompetens på rätt plats och i rätt omfattning.
I Marks kommun:
• ska medarbetarna ha kunskap och färdigheter för att på bästa sätt kunna utföra sitt uppdrag och hantera omvärldens krav på förändringar
• ska kompetensförsörjning bidra till att verksamheten utvecklas och når målen utifrån de behov som finns i dag och i framtiden
2.8 Utbud av arrangemang och programverksamhet
Det utbud som våra egna programverksamheter och arrangemang ska stå för ska ha tydlig inriktning på att visa, ge inspiration till de delar av ett kultur- och fritidsutbud som andra inte ägnar sig åt. Det innebär att mer specifikt arbeta med verksamhet och arrangemang som sticker ut, som väcker eftertanke och som leder till inspiration och engagemang hos medborgarna på många olika sätt.
Verksamheterna och arrangemangen ska sprida kunskap och information om vardagsnära viktiga frågor som efterfrågas och som verksamheterna identifierar behov av. Samtidigt ska också smala nischer kunna lyftas fram, där både exklusiva och särskilda fenomen kan ta plats.
Ett ledord för verksamheterna ska vara mångfald, jämställdhet och tillgänglighet.
Medborgarna ska beredas mer inflytande. Detta ska ske genom flera kanaler, alltifrån kontakt via hemsidan till olika former i vår dagliga verksamhet. Det blir mycket viktigt att arbeta aktivt i samarbete med kommunens föreningar och studieförbund.
2.9 Ungdomsinitiativ
Verksamheten skall skapa stöd och erbjuda resurser för att möjliggöra ungdomars initiativ på såväl icke-etablerade som etablerade mötesplatser. Det innebär att verksamhetens roll är att skapa stöd och erbjuda resurser för att möjliggöra ungdomsinitiativ. Genom en tydlig
programförklaring i våra arrangemang kan ungdomar och unga vuxna inspireras att själva prova nya idéer och förverkliga sina drömmar.
2.10 Mötesplatser
För att kunna ge medborgaren möjligheter till inspiration, engagemang och inflytande krävs tillgång till ändamålsenliga lokaler i hela kommunen. Det innebär att det behövs en bättre samordning och ett bättre utnyttjande av de mötesplatser som finns. Det innebär också ett krav på ökad flexibilitet och att digitala mötesplatser utvecklas.
2.11 Friluftsliv
Kommunens friluftsliv ska erbjuda samma kvalitet som eftersträvas för kommunens
mötesplatser. Detta innebär att vi ständigt måste prioritera vilka områden vi ska fokusera på, att dessa skall vara i gott skick vad gäller utrustning, kartmaterial, och underhåll. Det ska finnas tillgängliga friluftsområden av olika slag, så att alla kan uppleva ett varierat friluftsliv.
2.12 Kreativ start i livet
Möjligheter ska skapas och ges till ett engagerat och kreativt liv för alla, såsom nya former och metoder för att nå ut med kultur och natur. Även läsfrämjande aktiviteter och simning samt olika skapande verksamheter ska främjas. God samverkan mellan samhällets aktörer ska finnas i arbetet för att nå föräldrar samt ge dem inspirerande kunskap och stöd när det gäller barns och ungdomars möjlighet till delaktighet i samhället.
Kulturarbetare bör engageras mer i samhällsutvecklingen. Kultur i förskola och skola är ett redskap för att ge alla barn och ungdomar framgångar i utbildningen; språk, musik, konst, teater- och filmupplevelser, kulturarv, naturupplevelser och fantasi utgör grund för
kunskapsinhämtning och förståelse.
2.13 Stärka civilsamhället
Vårt arbete ska ge möjligheter för föreningar och medborgare att förverkliga egna initiativ och egen verksamhet. Det innebär att kommunen ska stötta uppbyggnad av verksamhet som sedan kan drivas i egen regi. Bidragen bör utformas på ett sätt som gör att föreningar kan bli mer självgående. Bidragssystemet ska också bidra till att både enskilda och grupper får en tydligare roll i samhällsutvecklingen. Det innebär att behovet av en tydlig programförklaring av vad verksamheter ska syfta till behövs.För att ge ett tydligt stöd till civilsamhället och stärka dess roll är det viktigt att prioritera inspiration och medinflytande samt erbjuda ett antal funktionella mötesplatser.
3 Grunduppdrag för nämnden
Grunduppdragen är formulerade per huvudverksamhet och har ett kommuninvånarperspektiv.
De ger en sammanfattande beskrivning av den verksamhet som nämnder och styrelser ska bedriva med utgångspunkt från sina reglementen eller bolagsordningar samt lagar,
förordningar och föreskrifter.
3.1 Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kulturskolan, biblioteken, Rydals museum och övrig kulturverksamhet i Mark, både genom egna aktiviteter och genom ekonomiskt stöd till andra.
Nämnden har också ansvar för fritids- och folkhälsofrågor inklusive drogförebyggande arbete, badhuset Kaskad och konsumentrådgivning. Arbetet med ungdomar sker bland annat genom den öppna ungdomsverksamheten och kommunens ungdomsutvecklare.
Omvärlds- och resultatanalys
Vad människor gör på sin fritid lägger till stor del grunden för ett samhälles kultur. Kultur- och fritidsnämndens resurser går till ett stort antal verksamheter; väldigt många av kommunens invånare berörs av nämndens insatser – om det så är genom ett bad, ett biblioteksbesök, en musiklektion, en folkhälsoinsats eller en föreningsaktivitet. Det är bra och värt att värna samtidigt som en granskande blick på varje verksamhet kan leda till kreativa avgränsningar;
en omvärld i snabb förändring kräver förmåga till flexibilitet men samtidigt kritisk reflektion.
Nämnden skall förstå att besluta i rätt fråga vid rätt tillfälle.
Industrisamhället – väl kända i Marks kommun genom den textila historien – har övergått i ett tjänstesamhälle, och vi är mitt inne i en informationsteknisk revolution. Den digitala tekniken omformar vår uppfattning av verkligheten och ställer krav på oss att vara aktiva gentemot såväl vår historia som vår framtid. Våra verksamheter är i förändring och ett aktivt
förhållningssätt behövs för att möta medborgarna i flera av nämndens ansvarsområden. Det textila arvet måste vårdas för att kunna möta framtiden.
De globala rörelserna, mycket till följd av en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och på migrationen, påverkar kulturen. Ett öppet och tolerant förhållningssätt till omvärlden är en nödvändighet. Förändringar i vår omvärld accentuerar betydelsen av att nämnden fokuserar på demokratifrågor och att yttrandefriheten värnas.
Mark är en del av Västra Götalandsregionens kulturpolitik men ytterst den nationella. Den regionala kulturpolitiken slår an dimensioner som för nämnden relaterar till såväl kultur-, som fritidslivet. Demokratisk öppenhet, konstnärlig kvalitet, social relevans, ekonomisk potential samt regional profilering är dimensioner som nämnden bör beakta i sina beslut för att vi skall förstå att värdera det gemensamma. Även de regionala strategierna som syftar till att vidga deltagandet, utveckla kapaciteterna, gynna nyskapandet, använda tekniken och öka
internationaliseringen bör beaktas. Ett helhetsperspektiv samt förmågan att hålla god höjd i varje område är att eftersträva.
Trots nämndens många ansvarsområden är det svårt att nå alla. Tid är en begränsad tillgång för många, men för allt fler något som måste fyllas med mening. Vi sidan av ett naturligt och oåterkalleligt fokus på barn och unga är äldre en målgrupp i allt större behov av riktade insatser: ålderssegration är en risk och bör aktivt motverkas.
Nämndens mål
Särskilda mål för 2015:
• Öka läsförståelse, inom samtliga verksamheter
• Se över indikatiorer och följetal
3.2 Kulturskola/Kultur för barn och unga
Kultur- och fritidsnämnden ska bedriva kulturskola där barn och unga genom kontinuerlig undervisning ges möjlighet till aktivt utövande i olika kulturella uttrycksformer. Kulturskolan ska erbjuda eleverna en bred och gränsöverskridande verksamhet för att möta deras
kreativitet. Kultur- och fritidsnämnden ska främja utvecklingen av barns och ungas kreativitet och bidra till ett ökat intresse för olika kulturella uttrycksformer. Nämnden ska organisera kulturverksamhet som barn och unga, i grupp eller individuellt, kan delta i på sin fritid.
Verksamheten ska samverka med skolan och bidra till utveckling av de kulturella inslagen i skolans verksamhet.
Nämndens mål Kulturskolan skall:
• Synas i samhället, både av egen kraft och i samverkan med andra aktörer samt söka samarbete med föreningslivet, med kulturföreningar och andra föreningar.
• Lägga grund för våra blivande kulturkonsumenter och kulturproducenter genom att stimulera framväxt av både amatörer och professionella; både under och efter avslutad utbildning i kulturskolan
• Erbjuda eleverna en bred och gränsöverskridande verksamhet, baserad på både gamla och nya verktyg, för att möta och utveckla elevernas kreativitet.
• Kunna erbjuda alla elever som vill en plats.
3.3 Kultur och fritid
Kultur- och fritidsnämnden ska bedriva en verksamhet som bidrar till ökad livskvalitet och som utvecklar kreativitet, integration och samhällsengagemang. Verksamheten ska bedrivas i nära samarbete med föreningar, organisationer och kulturarbetare. Ungdomar ska ges inflytande och deras initiativ ska tas till vara och stödjas.
Konsumentvägledning
Konsumentvägledning är en förebyggande verksamhet för medborgarna, inte minst unga vuxna i skolan. Samhället vinner på att både konsumenter och producenter känner till sina rättigheter och skyldigheter. Konflikter och tvister undviks om flertalet är bättre förtrogna med konsumenträtten.
Nämndens mål
• Vara tillgänglig för alla medborgare och särskilt verka för utsatta grupper.
• Bidra till medborgarnas möjlighet att göra medvetna och aktiva konsumentval.
Kulturutveckling
Kulturutvecklingen skall utgå lika mycket från ett lokalt som ett regionalt och nationellt perspektiv. Den skall främja utveckling av konst- och kulturyttringar med syfte att ge medborgarna förutsättningar att ta del av och utöva konstnärliga uttryck i föreningsliv och enskilt.
Nämndens mål
• Bidra med att synliggöra Marks kommun lokalt, nationellt och internationellt.
• Sprida kunskap om olika konstnärliga uttrycksformer.
• Skapa förutsättningar för möten mellan olika aktörer och grupper med syfte att skapa mångfald; t ex invandrarföreningar, handikappföreningar.
Öppen ungdomsverksamhet
Den öppna ungdomsverksamheten skall erbjuda mötesplatser för att ge ungdomar möjlighet att mötas på villkor som de själva formulerar och kan påverka. Den öppna
ungdomsverksamheten ska vara à jour med samtida tendenser och strömningar bland unga människor; inte minst för att ge dem möjlighet till inflytande och engagemang i
samhällsutvecklingen.
Nämndens mål
• Skapa förutsättningar för att ungdomar ska få en meningsfull och stimulerande fritid i vilken de själva har inflytande.
• Stärka samverkan med föreningsliv och andra kommunala aktörer.
Anläggningar
Anläggningar i Marks kommun skall vara tillgängliga och användas i största möjliga
utsträckning. Inventarier och utrustning skall hålla en hög nivå och underhållet skall vara gott.
För att säkerställa alla perspektiv krävs en väl fungerande dialog mellan berörda förvaltningar och föreningslivet.
Nämndens mål
• Erbjuda ett attraktivt utbud av kultur- och fritidsanläggningar.
• Skapa goda förutsättningar för ett livskraftigt föreningsliv.
• Skapa goda förutsättningar för enskilda och fria grupper att ta del av kommunens anläggningar.
Föreningsutveckling
Föreningsliv bygger på människors ideella engagemang, därför behövs ett kontinuerligt stöd.
Föreningsutvecklingen ska ge möjlighet för både föreningar och dess medlemmar att utvecklas. Föreningsutvecklingen skall främja ett rikt och vitalt föreningsliv.
Nämndens mål
• Främja föreningars engagemang.
• Främja livskraftiga föreningar.
• Stödja initiativ från enskilda och fria grupper.
• Stödja föreningars utveckling och utbildning.
Rydals museum
Rydals museums basutställning och maskinpark utgör en central del av det kultur- och industrihistoriska arvet och skall vårdas därefter. Övrig utställningsverksamhet skall vara av hög konstnärlig kvalitet och därtill ha en publik attraktivitet.
Nämndens mål
• Skapa historieförankring genom lokalt perspektiv på nationella och internationella skeenden.
• Synliggöra textilindustriell historia.
• Bedriva utställnings- samt pedagogisk verksamhet
• Skapa nya samarbetsformer; angelägna, berörande och meningsbärande.
Kaskad
Kaskad skall vara en attraktiv och hälsofrämjande mötesplats där enskilda, familjer, föreningar och andra organisationer kan erbjudas goda förutsättningar för bad och rekreation.
Nämndens mål
• Stimulera till en god simkunnighet hos alla.
• Utgöra en mötesplats för alla.
3.4 Bibliotek
Kultur- och fritidsnämnden ska bedriva biblioteksverksamhet, med särskild inriktning på barn och unga. Biblioteket ska förmedla litteratur, främja läsning och vara ett stöd för olika former
enskilda och grupper i olika delar av samhället, samt arbeta med utställningar och programverksamhet.
Nämndens mål
• Erbjuda en tillgänglig biblioteksverksamhet.
• Vara en aktiv part i samhällsinformationen.
• Utgöra en inspirerande mötesplats.
• Öka läsförståelsen.
3.5 Folkhälsa
Kultur- och fritidsnämnden ska vara pådrivare och samordnare för kommunens folkhälsoarbete. Inriktningen ska vara att möjliggöra goda uppväxtvillkor för barn och
ungdomar, att människor i arbetsför ålder behåller eller förbättrar sin hälsa, att äldre personer har god hälsa långt in i ålderdomen, att förebyggande åtgärder riktas till definierade
riskgrupper samt att tillgängligheten beaktas i all samhällsplanering.
Nämndens mål
• Skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar.
• Arbeta för att människor i arbetsför ålder behåller eller förbättrar sin hälsa.
• Verka för att äldre personer har god hälsa långt in i ålderdomen.
• Förbättra unga kvinnors hälsa.
• Vidta förebyggande åtgärder till definierade riskgrupper.
• Sörja för att ett tillgänglighetsperspektiv beaktas i samhällsplaneringen
4 Indikatorer
Indikatorer är ett mätverktyg som syftar till att mäta måluppfyllelsen för de mål som fastställts av nämnden. Avsnittet beskriver indikatorer i nämndplanen och hur de är relaterade till
nämndens mål, kommungemensamma mål samt strategiska områden för kommunen som helhet.
Strategiska
områden/Förutsättningar/Utgångspu nkter
Kommungemensam
ma mål Nämndens mål Indikatorer
I Mark ska barn och unga få en bra start i
livet för att utveckla sin potential Barn och unga har en
god utbildning Andel elever i årskurs
9 som har fått besök av konsumentvägledaren I Mark ska de som behöver få bra stöd och
en god vård och omsorg för att ha ett gott liv
Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning
Folkhälsan ska skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar
Andel föräldrar som deltagit i
föräldraträffar enligt Fritslas
föräldraprograms koncept (årskurs 7-8) Antal besökare på Öppna förskolan Folkhälsan ska
verka för att äldre personer ska ha god hälsa långt in i ålderdomen
Antal fallolyckor per 1000 invånare 80 år och äldre
Andel fysiskt aktiva minst 30 min/dag (män)
Andel fysiskt aktiva minst 30 min/dag (kvinnor)
Andel som anser sig ha en god självskattad hälsa (män)
Andel kvinnor som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra Andel som anser sig ha en god självskattad hälsa (kvinnor) Andel män som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra I Mark ska vi vara en kreativ kommun för
att alla ska trivas med att bo och leva En god kommunal
service Konsumentvägledar
en skall vara tillgänglig för alla medborgare och särskilt verka för utsatta grupper
Öppettider för konsumentrådgivning ens telefonrådgivning ska vara minst 8 timmar per vecka
Nöjda brukare Goda möjligheter till
inflytande och ett rikt fritids- och kulturliv
Anläggningar ska erbjuda ett attraktivt utbud av kultur- och fritidsanläggningar
Nyttjandegrad av idrottshallar under kvällstid och helger Kommuninvånarnas syn på
fritidsmöjligheterna i kommunen
Strategiska
områden/Förutsättningar/Utgångspu nkter
Kommungemensam
ma mål Nämndens mål Indikatorer
erbjuda en tillgänglig
biblioteksverksamh et
år
Biblioteksindex- fokus på barn och ungdomar Föreningsutveckling
en ska främja föreningars engagemang
Andel
deltagartillfällen i föreningar för flickor 6 - 20 år
Föreningsutveckling en ska främja livskraftiga föreningar
Antal
bidragsberättigade föreningar
Föreningsindex- fokus på barn och ungdomar samt jämställdhet Genomsnittligt antal deltagartillfällen, oavsett aktivitet, per år i åldersgruppen 6 - 20 år
Kulturutveckling skall skapa förutsättningar för möten mellan olika aktörer och grupper med syfte att skapa mångfald; t ex invandrarföreningar , handikappföreninga r
Kommuninvånarnas syn på
kulturaktiviteter i allmänhet
Rydals museum ska bedriva
utställnings- samt pedagogisk verksamhet
Antal besökare Rydals museum i snitt per vecka
Hållbar personalförsörjning Friska medarbetare Sjukfrånvaron ska
minska Rätt till heltid och
möjlighet till deltid Alla anställda ska
kunna få önskad sysselsättningsgrad
Indikatorer
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår DÅR 2 2014
Mål Helår
2014 Mål Helår
2015 Mål Helår 2016
Andel elever i årskurs 9 som har fått
besök av konsumentvägledaren 60 75 >= 60 >= 100 >= 100
Andel föräldrar som deltagit i föräldraträffar enligt Fritslas föräldraprograms koncept (årskurs 7-8)
72 72 >= 72 >= 30 >= 40
Antal besökare på Öppna förskolan 4 534 - >= 5 500
Antal fallolyckor per 1000 invånare
80 år och äldre 48 48 <= 48 <= 48 <= 48
Andel fysiskt aktiva minst 30
min/dag (män) 68 68 >= 68 >= 68 >= 68
Andel fysiskt aktiva minst 30 63 63 >= 63 >= 64 >= 65
Indikatorer
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår DÅR 2 2014
Mål Helår
2014 Mål Helår
2015 Mål Helår 2016
min/dag (kvinnor)
Andel som anser sig ha en god
självskattad hälsa (män) 75 75 >= 75 >= 75 >= 75
Andel kvinnor som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra
69 69 >= 69 >= 70 >= 71
Andel som anser sig ha en god
självskattad hälsa (kvinnor) 69 69 >= 69 >= 70 >= 71
Andel män som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra
76 76 >= 76 >= 76 >= 76
Öppettider för
konsumentrådgivningens
telefonrådgivning ska vara minst 8 timmar per vecka
9 9 >= 9 >= 9 >= 9
Nöjda brukare 90 90 >= 90 >= 90 >= 90
Nyttjandegrad av idrottshallar under
kvällstid och helger - - -
Kommuninvånarnas syn på
fritidsmöjligheterna i kommunen 57 58 >= 58 >= 57 >= 57
Lån per invånare 7-20 år 8,94 10 >= 8,94 >= 9 >= 9
Biblioteksindex- fokus på barn och
ungdomar 90 90 >= 90 >= 90 >= 90
Andel deltagartillfällen i föreningar
för flickor 6 - 20 år 39 45 >= 45 >= 50 >= 50
Antal bidragsberättigade föreningar 214 179 >= 214 >= 214 >= 214
Föreningsindex- fokus på barn och
ungdomar samt jämställdhet >=100 >=100 >=100
Genomsnittligt antal
deltagartillfällen, oavsett aktivitet, per år i åldersgruppen 6 - 20 år
10 10 >= 10 >= 10 >= 10
Kommuninvånarnas syn på
kulturaktiviteter i allmänhet 54 61 >= 61 >= 61 >= 61
Antal besökare Rydals museum i
snitt per vecka 235 200 >= 235 >= 250 >= 250
Sjukfrånvaron ska minska 3,8 5 <3,8 <3,8 <3,8
Alla anställda ska kunna få önskad
sysselsättningsgrad 90 % 95 % 100 % 100 % 100 %
5 Följetal
5.1 Personal - Antal anställda
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014 Antal tillsvidareanställda 1
nov.
Antal tidsbegränsade anställda 1 nov.
Genomsnittlig
sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 1 nov.
(%)
5.2 Personal - Sjukfrånvaro
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014 Sjukfrånvaro alla anställda,
nov-okt. (%)
Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron, nov-okt.
(%)
Antal individer med långtidssjukfrånvaro i oktober.
Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%)
5.3 Personal - Personalrörlighet
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014 Antal avgångar (av
tillsvidareanställd personal)
5.4 Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014 Timtid i timmar, nov-okt.
Fyllnadstid i timmar, nov- okt.
Övertid i timmar, nov-okt.
5.5 Föreningsbidrag
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014 Föreningar som erhåller
föreningsbidrag (antal) 144 137 158 136 139
Föreningsbidrag, antal
medlemmar 7-20 år 8 802 7 556 7 528 7 448 7 500
Föreningsbidrag per
medlem 7-20 år (kr) 576 578 592 577 570
Andel jämställda föreningsstyrelser Antalet aktiva flickor i åldern 6-20 år i föreningarna
Antalet aktiva pojkar i åldern 6-20 år i föreningarna.
5.6 Idrottshallar
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014
Idrottshallar, antal 8 8 8 8 8
Idrottshallar, nyttjandegrad
dagtid (%) 42 43 39 32 22
Idrottshallar, nyttjandegrad
kvällstid mm (%) 57 60 59 63 64
Idrottshallar, nettokostn
per uthyrd tim 246 278 363 366 420
5.7 Öppen ungdomsverksamhet
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014 Öppen
ungdomsverksamhet,
personaltimmar per vecka 45 87
Öppen
ungdomsverksamhet,
öppna timmar per vecka 34 27
Öppen
ungdomsverksamhet,
besökare per vecka 90 95
Öppen
ungdomsverksamhet, övrig
verksamhet per vecka 22 15
Öppen
ungdomsverksamhet, antal regelbundna kvällsbesökare per vecka
45 50
Öppen
ungdomsverksamhet, antal 855 1 399
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014 Öppen
ungdomsverksamhet, antal
killbesök enligt Loggboken 1 406 2 400
Öppen
ungdomsverksamhet, besök per vecka, övrig
verksamhet
60 58
Öppen
ungdomsverksamhet, personaltimmar per vecka, övrig verksamhet
50 183
5.8 Tempererade utebad
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014 Backagårdsbadet,
öppettimmar/vecka 70 70 56 92 78
Backagårdsbadet,
besök/vecka 324 135 720 744 925
Backagårdsbadet,
kostnad/öppettimma 936 1 085 1 069 760 839
Kungabergsbadet,
öppettimmar/vecka 70 70 70 70 70
Kungabergsbadet,
kostnad/öppettimma 319 167 252 192
Tempererade bad,
nettokostnad/markbo 33 35 29 26 28
5.9 Kaskad
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014 Kaskad, öppettim/vecka
1/9-30/4 69 65 65 65 65
Kaskad, öppettim/vecka
1/5-31/8 48 48 42 42 42
Kaskad, besök/vecka 1 622 2 076 2 280 2 304 2 345
Kaskad,
nettokostnad/markbo 181 171 155 143 171
Kaskad,
nettokostnad/badande 85 66 58 48 60
5.10 Simundervisning
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014 Simundervisning Kaskad,
antal timmar 348 440 510 610 685
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014 Simundervisning Kaskad,
antal elever 848 1 025 1 060 1 215 1 280
Simundervisning
friluftsbaden, antal platser 2 2 4 3 4
Simundervisning
friluftsbaden, antal elever 58 45 62 80 166
Simkunnighet (%) 93 95 96
5.11 Rydals Museum
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014 Rydals Museum,
öppettim/vecka 22 22 22 22 22
Rydals Museum,
besök/vecka 233 213 230 235 212
Rydals Museum,
visningar/år 260 104 269 270 268
Antal skolvisningar 132 145
Antal elever 1 515 1 876
Andel kvinnor/män 39 40
Antal timmar museet har öppet (utöver tiden 8-17 på
vardagar) 10 70
5.12 Biblioteken
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014
Antal bibliotek 7 6 6 6 6 6
Bibliotek, öppettim/vecka 140 134 134 134 134 134
Bibliotek,
utlåning/kommuninv 10 8 9 8 8 9
Bibliotek, antal besökare
per år 220 188 239 798 239 580 246 710
Bibliotek, antal besökare
per vecka 4 234 4 612 4 607 4 744
Inköp av barn- och
ungdomsmedia i relation till
övrig media 34 34
Utlån av barn- och
ungdomsmedia i relation till
övriga lån 57 58
Antal läsfrämjande
aktiviteter 919 1 316
Boken kommer - antal
besök 406 539
5.13 Folkhälsa
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014 Andel föräldrar som deltagit
i föräldraträffar enligt Fritsla föräldraprograms koncept (årskurs 7 och 8)
72 71
Ungdomars
alkoholkonsumtion (andel intensivkonsumenter), årskurs 9, pojkar
10 10
Andel unga som blir bjudna på alkohol hemma (total andel bjudna oavsett mängd), årskurs 9, pojkar
36 36
Andel unga som anser sig ha god relation med sina föräldrar (nöjd+mycket nöjd med relationen), årskurs 9, pojkar
89 89
Andel ungdomar med godkända betyg (andel behöriga till
högskoleförberedande+
yrkesutbildning), pojkar
88 88
Ungdomars
alkoholkonsumtion (andel intensivkonsumenter), årskurs 9, flickor
5 5
Andel unga som blir bjudna på alkohol hemma (total andel bjudna oavsett mängd), årskurs 9, flickor
47 47
Andel unga som anser sig ha god relation med sina föräldrar (nöjd+mycket nöjd med relationen), årskurs 9, flickor
83 83
Andel ungdomar med godkända betyg (andel behöriga till
högskoleförberedande+
yrkesutbildning), flickor
90 90
Andel fysiskt aktiva invånare, minst 30
min/dag, män 68 68
Andel invånare som anser sig ha en god självskattad
hälsa, män 76 76
Andel fysiskt aktiva
invånare minst 30 min/dag,
kvinnor 63 63
Andel invånare som anser sig ha en god självskattad
hälsa, kvinnor 69 69
5.14 Öppna förskolan
Följetal
Prognos/
Utfall Helår 2009
Prognos/
Utfall Helår 2010
Prognos/
Utfall Helår 2011
Prognos/
Utfall Helår 2012
Prognos/
Utfall Helår 2013
Prognos/
Utfall Helår 2014 Antal stödsamtal med
socialpedagog
Antal utbildningstillfällen 10 21
Antal deltagare på
utbildningar 429
