Examinator: Margareta Petersson 30 hp
G2 G3 Avancerad nivå
Eva-Marie Thoursie
Från zero till hero
En analys av en hjältesaga.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 2 2. Bakgrund ... 3 2.1 Kriminalromanen ... 3 2.2 Begreppet genus/kön ... 5 2.3 Språk ... 62.4 Manligt och kvinnligt språk ... 8
3. Analys ... 9 3.1 Handlingen i böckerna ... 9 3.2 Analys av huvudkaraktärerna ... 10 3.2.1 Mikael Blomkvist ... 10 3.2.2 Lisbeth Salander ... 12 3.4 Genre ... 16
3.4.1 Kriminalromanen och hjälten ... 16
3.5 Genus ... 17
3.5.1 Huvudkaraktärerna ur ett genusperspektiv ... 17
3.6. Språk ... 18
3.6.1 Finns det skillnad i manligt och kvinnligt språk? ... 18
4. Sammanfattning ... 19
1. Inledning
18 procent av kvinnorna i Sverige har någon gång blivit hotad av en man. 46 procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för våld av någon man. 13 procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för grövre sexuellt våld utanför sexuella
relationer. 92 procent av kvinnorna i Sverige som utsatts för sexuellt våld vid den senaste
våldserfarenheten har inte anmält saken till polisen
Dessa citat är hämtade ur första boken Män som hatar kvinnor,1 i trilogin Millennium av Stieg
Larsson. Flickan som lekte med elden,2 Luftslottet som sprängdes3 är titlarna på de andra böckerna i
trilogin. Hur har vår syn på kvinnor och män förändrats eller inte förändrats? Stieg Larsson avled strax före publiceringen av sin trilogi. Han var främst journalist och grundare av tidskriften Expo där han verkade som expert med specialitet på antifascistiska grupper och med stort engagemang för demokrati och mot antifascistiska rörelser. Under många år har han bevakat högerextremismen i Sverige och skrev flera böcker på ämnet. Han skrev också artiklar för den engelska tidskriften
Searchlight.4 Larsson, som var stor läsare av deckare, väljer att skriva kriminalromaner eftersom han i den formen förväntas vara samhällskritisk. Citaten finns som inledning till varje del i första boken och deras funktion är att leda läsaren in i de händelser som förekommer i kapitlet, men de informerar samtidigt om dagens situation. Kvinnomisshandel, övergrepp och maktmissbruk finns i Larssons böcker.
Kriminalromanen eller spänningsromanen, som vi ofta benämner den idag, har
utvecklats från att ha en polis eller detektiv som hjälte till att låta en vanlig person ha de egenskaper som en tidigare hjälte hade. När jag läser böckerna igen märker jag att Larsson verkligen når sin läsare och att böckerna lämnar ett starkt intryck. Att läsa dem i direkt följd gör intrycket till och med starkare än första gången böckerna lästes. Vissa karaktärer påverkar dig starkt när du läser om dem och så var det med Lisbeth Salander när jag läste Män som hatar kvinnor 20055. Det fanns så mycket av mystik kring henne som karaktär och som kvinna och därför föddes tanken att skriva om Stieg Larssons Salander. Framför allt har frågor kring våra genus: kvinna/man, vuxit sig starkare och
starkare.
1 Stieg Larsson, Män som hatar kvinnor, Stockholm; 2008. 2
Larsson, Flickan som lekte med elden, Stockholm; 2007.
3 Larsson, Luftslottet som sprängdes, Stockholm; 2007.
4Lars Collin, ”Arvet efter Stieg”, SvD; 4 mars 2007.
Nina Björk skriver i sin artikel ”Drömmen om kontroll” att: ”Lisbeth Salander befinner sig på precis den nivå där det mesta av det feministiska tänkandet utspelar sig just nu, i ett samhälle som långsamt har uppnått ett visst genusmedvetande.” 6
I min uppsats kommer jag att undersöka hur Larsson lyckas förmedla det kvinnliga respektive det manliga i romerna. Huvudkaraktärerna, Lisbeth Salander, och hennes manlige kollaga Mikael Blomkvist, kommer att granskas ur ett genusperspektiv. Analysen kommer att undersöka om det finns skillnad i manligt och kvinnligt språk. Genren undersöks utifrån kriminalromanens
kommunikation och hjältesyn. Till slut kommer jag också att försöka visa vad som fångar och behåller läsarens intresse genom varje bok, men också genom hela trilogin.
2. Bakgrund
2.1 Kriminalromanen
Populärlitteraturens formel ser lite olika ut beroende på vilket innehåll den har. Forskaren John G. Cawelti förklarar i sin bok Adventure, Mystery and Romance (1976) det han anser är den ” litterära formel” som skiljer formelberättelser från annan litteratur. Han urskiljer fem olika berättelsetyper: äventyrsberättelsen, den romantiska berättelsen, gåtan eller mysteriet, melodramat och
skräckhistorien. Han menar att genom att ställa fyra frågor kan man kategorisera berättelserna. Man frågar efter: situationen, handlingsmönstret, personerna och deras relationer och setting d.v.s. miljö och rekvisita. Bristerna i modellen är att värderingar, komposition, berättarhållning och stil inte framkommer och utöver det saknas hur texten påverkar läsarens känslor vilket är intressant då det gäller spänningslitteraturen. Cawelti menar att kategoriböcker fungerar som annan litteratur men att olika skönlitterära texter tillfredsställer olika behov. Han anser också att kategoriböcker bekräftar eller sprider gemensamma synsätt och värderingar och på så sätt fungerar de som sammanhållande i en kultur. Han delar in populärlitteraturens huvudfunktion i fyra punkter:
Att bekräfta och sprida de allmänt rådande värderingarna i ett samhälle.
Att upplösa och överbrygga de spänningar och motsättningar som kan finnas mellan olika grupper i samhället.
Att utforska gränsen mellan vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. Att underlätta en övergång från ett värdesystem till ett annat.7
Dessa kategorier kan användas på Larssons millenniumtrilogi, men framför allt de tre första. I alla tre böckerna har Larsson tydliga syften vad gäller att visa hur makt utövas, hur kvinnor behandlas, hur långt det är möjligt att gå vad gäller våld, och hur kvinno- och manssynen beskrivs.
Idag använder vi kriminalroman eller spänningsroman som term för det som är ett brott som ska lösas av huvudkaraktären. Han eller hon, är inte nödvändigtvis detektiv eller polis men har egenskaper som liknar de som en detektiv har: envishet, nyfikenhet, engagemang och oräddhet. Vi har med deckare som Sherlock Holmes fått en bild av hur fall ska lösas och hurdan personlighet deckaren bör ha. Lite oåtkomlig och mystisk. Oerhört skärpt och smart i sina slutledningar dessutom en överlevare, vår hjälte är dessutom beundrad av kvinnorna.8 Kan en hjälte vara kvinna? Larsson har valt en kvinna som huvudkaraktär och hjälte. Fungerar det i texten och kommunikationen med läsaren?
Kommunikationsprocess i kriminalromanen är intressant då berättarens frihet är stor vad gäller vad man berättar och i vilken följd man berättar. Processen sker mellan en början och ett slut men också mellan författaren och läsaren. Richard Alewyn skriver i sin uppsats
”Detektivromanens anatomi” om att uppnå spänningseffekt. Han menar att den oförutsedda händelsen är viktig för överraskning och spänning. Ett annat knep är att undanhålla en tidigare händelse som behövs för att förståelsen av det som händer ska bli tydligt, men genom att göra så skapas också spänning. Läsaren väntar på avslöjandet av hemligheten. Men den stora frågan när vi läser kriminalromaner är ändå: Vem är gärningsmannen, den drivande karaktären?9
Genren har också fått tjäna som en pulsmätare på samhället och Nick Carter-böckerna fick stå som syndabock för de förändringar av samhället som industrialismens genombrott förde med sig och det förändrade livet i storstäderna.10 På 1930-talet när Carter häften publicerades ledde det till en kampanj mot den s.k. smutslitteraturen och häftena fick symbolisera all lågkulturell litteratur som fördärvade ungdomens moral. I Sverige har vi Maj Sjövall och Per Wahlöö som journalistiskt granskade samhället ur ett socialistiskt perspektiv och var kritiska och politiska i vad de lät sina poliser stå för. Larssons böcker är tydligt samhällskritiska på grund av de ämnen han tar upp som är
7
John G. Cawelti, ur Adventure, Mystery and Romance, 1976 ur Dag Hedman, Brott, kärlek, äventy; Lund, 2007 ”s. 23f”
8
Richard Alewyn,”Detektivromanens anatomi” ur Dag Hedman; Brott, kärlek, äventyr; Lund, 2007.
9 Ibid.
aktuella i debatten idag; kvinnomisshandel, trafficking, missbruket av makt och hans beskrivningar av våld.
2.2 Begreppet genus/kön
Genus är latin och betyder, ”slag”, ”sort”, ”släkte”, ”kön”. Tidigare har ordet främst använts inom lingvistiken men blev den översättning som passade ordet gender från engelskan. Begreppet handlar om både män, kvinnor och sociala processer. 11 Fram till slutet av 1900-talet användes ordet kön i traditionell betydelse, kropparnas funktion. Det innebar förklaring till val av livsbana, intressen och plats i samhället, familjen. Begreppet som kom att stå för detta blev; könsroll. Begreppet könsroll grundar sig på den biologiska delen och den sociala och kulturella påverkan som vi utsätts för men också signalerar till andra. 12 I Kina fanns tidigt begreppen Yang och Yin som betecknar motsatta sidor i universum. Begreppen står också för människan. Till Yang räknas det maskulina, aktiva, ljusa och varma dragen, till Yin de passiva och mörka, kalla och kantiga. Begreppen kom också att
beteckna det manliga respektive det kvinnliga.13 Förändringarna i synen på att enbart använda biologin som förklaringsgrund kom under 1970-talet eftersom den inte ansågs tillräcklig. Yvonne Hirdman beskriver i boken, Genus-om det stabilas föränderliga former, kön och roll och reflekterar över frågan om det är könet eller rollen som har störst betydelse för människors uppträdanden och handlanden. Hon menar att byte av term från kön till genus fick den följden att man kom ifrån förstärkningen av könet eftersom termen genus gör det möjlighet att bortse från den uppdelningen. Hirdman menar också att användandet av kön är ett vetenskapligt vågspel eftersom risken att ordets gammalmodiga betydelse och underordning cementeras. Fortfarande anses män vara mer lämpliga att inneha offentliga positioner än kvinnor. Hon skriver att ordet kön är belastat och står för många olika betydelser; ”könsorgan till synonym för man och kvinna… ’det täcka’ eller ’det svaga’.”14
blir en bild som används om kvinnan. Hirdman föredrar ordet genus eftersom det är ett ord som inte bara häftar vid kroppar, utan vid allt: ”tankar om manligt/kvinnligt, man/kvinna, genomsyrar världen kring oss och fyller platser, situationer, tyg, mat, politik, arbete.” Vi behöver ett redskap som gör att vi kan diskutera hur kön görs. Här passar genus bäst enligt Hirdman.15 Yvonne Hirdman menar också att genussystemet är en ordningsstruktur av kön och att den är grundläggande för andra sociala ordningar som att manligt och kvinnligt inte bör blandas, dikotomin dvs. isärhållandets tabu. Den
11Yvonne Hirdman, Genus-om det stabilas föränderliga former; Malmö, 2003. 12 Hirdman, 2003 “s.28.”
13
Nationalencyklopedin, del 20; Höganäs, 1996.
andra logiken är hierarkin: det är mannen som är norm. Det är män som är människor, därmed utgör de normen för det normala och det allmängiltiga.16 Ronny Ambjörnsson skriver i inledningen till boken Mansmyter(1991)att män sällan analyserar män vilket innebär, enligt Ambjörnsson att:
Mannen har därför blivit osynlig, fast av helt motsatta orsaker än kvinnan. Mannen framstår som normen, den universella erfarenheten. Man blir helt enkelt detsamma som människa, något som kommer till synes i de europeiska språken, bland vilka engelskan och franskan, som bekant, inte skiljer mellan människa och man; och l’homme
betyder både människa och man.17 Författarna till Språk och kön, Edlund, Erson, Milles skriver att genom byte från ordet kön till genus
fick man ett mindre känsloladdat ord som också gav möjlighet att ”analysera könen som ett kulturellt fenomen”. Relationen man - kvinna kunde granskas också på gruppnivå och då kunde man se en strukturell ordning som innebar ”att män ofta innehade mer makt – inom ekonomi, religion, politik, yrkesliv än kvinnor”. 18
Slutsatsen som drogs var att biologin helt saknar betydelse för vad som bestämmer kvinnors och mäns liv och maktställning, men har betydelse i familjen och i samhället. Det finns en kamp mellan den genetiska påverkan och de sociala faktorer som påverkar under vår uppväxt. Fortfarande får den biologiska synen mest uppmärksamhet. Enligt författarna går trenden tillbaka till användandet av kön därför att ordet uttrycker det biologiska och det sociala och kulturella i våra liv, man menar att det viktiga är att biologi aldrig används som förklaring till varför kvinnor och män värderas olika. Simon de Beauvoirs skriver i sin bok Det andra könet, som utkom 1949, att ”Man föds inte till kvinna, man blir det” 19
,(s. 325). Troligen ligger det uttrycket till grund för
resonemanget att man ”gör” kön, ”doing gender”. Flickor och pojkar hålls åtskilda och omvärldens signaler och förväntningar gör att det ena könet överordnas det andra. Det manliga är överordnat det kvinnliga. Viss omvärdering sker idag då kvinnliga egenskaper får större betydelse, uppvärderas eftersom samhället ser ekonomiska fördelar med det.
2.3 Språk
Inom språk finns en diskussion om språkhandlingar och om den konstruktivistiska språksynen. Språkhandlingar kan beskrivas som att vi tala och skriver och på det sättet skapar oss bilder av världen omkring oss. Filosofen Kjell Johannesen menar att vi skapar förståelse och utvecklar vårt
16Yvonne Hirdman, ”Genussystemet- reflektioner kring kvinnors sociala underordning” ur Litteratursociologi, Furuland
Lars & Svedjedal Johan (red), Lund 1997.
tänkande genom att tala och skriva. ”Att använda språket är ett aktivt sätt att handla i världen, att hjälpa till att förändra den eller att befästa den.”20
Lika involverade i språkhandlingen är icke-verbala handlingar som beskrivs av filosofen Kjell Johannesen på följande sätt:
Språk inkluderar sådant som gester, miner, ansiktsuttryck i största allmänhet,
kroppshållningar. Finns det en skillnad i manligt och kvinnligt språk och vad är språk, kanske inte bara orden vi använder. Situationens stämning, situationsbestämda
handlingssätt som t.ex. att le och nicka till en bekant när vi möter honom eller henne, eller att vända ryggen till en person och avlägsna sig utan ett ord, eller att stå på kajen och vinka farväl till några vänner, eller att sitta på en krog och med ett ögonkast diskret antyda att kyparens närvaro önskas, eller att med en liten handrörelse ge ett bud på en auktion, osv., osv. Det vidare språkbegreppet avser att infånga alla medel som vi använder i vardagslivet kommunikationssituationer för att inscenera de verbalspråkliga formuleringarna.21
Författarna Edlund, Erson och Milles menar att tillsammans ”[…]befäster eller förändrar vi förståelsen av skeenden och företeelser i vår omgivning och i våra liv.”22
med dessa aktiva språkhandlingar. Den konstruktivistiska språksynen menar att eventuella gruppidentiteter skapas genom de maktstrukturer som gäller i det språkliga mötet. Tidigare har språkforskare nöjt sig med att generalisera och dela in i grupper som kön, ålder. Idag anser forskare att det är väsentligt att relatera situationen och handlingen till varandra. Språkforskarna vill undersöka villkoren då språkliga mönstren skapas. Dessa språkliga mönster blir tydliga i de språkhandlingar som blir inom en praktikgemenskap, ”en grupp människor som samlas runt en gemensam verksamhet” 23
. Olika identiteter samlas runt en gemensam verksamhet som politik, silversmide, datorer. Författarna
hänvisar till Judith Butler som i sin bok Gender Trouble (1990) skriver om ”performance” och menar de handlingar som pågår i en praktikgemenskap och som individen ständigt utsätts för. Hur andra ser på oss, bedömer oss och tolkar våra identitetsskapande handlingar. I samtalssituationen är det som avgör hur vi uppfattas beroende av omgivningens attityd till kön, yrke, religion och vi signalerar själva attityder och känslor som vi kanske inte alltid är medvetna om. Men identiteten är inte fixerad utan har flera ansikten beroende på vilken talsituationen är.24 Bestämda handlingsätt, sättet att tänka, tolka och värdera utvecklar maktrelationer, men också våra föränderliga identiteter. 25
20 Edlund m.fl., 2007 ”s.19”.
21 Kjell Johannesen, ur Edlund, Erson, Milles, Språk och kön; Falun, 2007 ”s. 20”. 22 A-C Edlund, Eva Erson, Karin Milles, 2007 ”s. 20”.
23
Ibid. ”s. 21”
2.4 Manligt och kvinnligt språk
Generellt sett har vi stereotypa föreställningar om kön och språk. Ofta beskrivs kvinnor som mer mångordiga, ständigt pratande medan männen säger något när de har något att säga. Av detta kan man dra slutsatsen att det mannen säger är viktigt och därför lyssnar vi, medan kvinnor pratar på om allt och därför tappar kvinnan sin lyssnare. Ett annat sätt att beskriva skillnaderna i samtalsstilar är att beskriva kvinnornas sätt att tala som närhet/samhörighet och männens som distans/kontroll, de är varandras motsatspar, två skilda samtalsstilar som är varandras motsatser. Om kvinnan eftersträvar samhörighet i samtalet så strävar mannen efter kontroll. Erson, Edlund och Milles menar att svårigheterna med den här synen är att grupperna inte är homogena utan inom varje kön, män och kvinnor, finns språkliga skillnader beroende på ålder, etnicitet, social tillhörighet, utbildning etc., alla män och alla kvinnor talar inte på samma sätt.26 Under en period föreslog man att kvinnor skulle förändra sitt språkliga beteende bl.a. genom att träna sin ”förmåga att hävda sig själv”, vilket innebar att härma stereotypen som finns av mäns språkbeteende. Kritiken mot detta sätt att försöka förändra, kvinnors språkhantering genom att få kvinnor att placeras i den stereotypa beteendegruppen, var att problemet gjordes individuellt och man bortsåg från ”den strukturella underordning där språkbruket bara är en del.”27
Kommunikation förstås alltså som en möjlig väg till en fördjupad självkännedom och till givande förtroliga relationer.[ …] Kommunikation uppfattas som en uppsättning förmågor som behövs dels för att bekräfta den individuella identiteten, dels för att upprätthålla personliga relationer. Deborah Cameron anser att genom att betona skillnader mellan manligt och kvinnligt språk eller samtalsstil så bidrar det till att stärka bilden av man och kvinna som åtskilda könsvarelser, med åtskilda beteenden och deras olika egenskaper och sociala ansvar. Det innebär att vi borde sluta tala om manligt respektive kvinnligt språk och samtalsstil. Vi borde mer framhålla de likheter som finns i hur vi uttrycker oss, men hon säger också att i en jämförelse finns alltid risk för en
förstärkning av dikotomin, manligt och kvinnligt.28
26 Erson, Edlund och Milles, 2007”s.65f”
27 Lakoff, Robin, Language and Woman’s Place, 1974 ur Edlund, Erson, Milles, Språk och kön;
Falun, 2007 ”s. 69”.
28 Cameron, ”Gender and Language Ideologies”, 2003, ur Edlund, Erson, Milles, Språk och kön;
3. Analys
3.1 Handlingen i böckerna
Män som hatar kvinnor(2008)29är titeln på första boken. Temat stämmer bra med rubriken. Mikael Blomkvist presenteras som den skicklige journalisten som ses med stor respekt inom
journalistkretsar för de avslöjanden som han gjort tidigare under sina år på tidskriften Millennium. Nu har han fällts i ett ekonomiskt mål. Han erbjuds arbetet att skriva Henrik Vangers familjehistoria och samtidigt försöka ta reda på hur dennes brorsdotter mördades. Kroppen har aldrig hittats och trots att fyrtio år gått vill Vanger försöka få klarhet i vad som skedde. Blomkvist gräver sig in i en rasistisk och kvinnohatande familj och upptäcker att mord på kvinnor har begåtts under flera
decennier inom släkten. Till sin hjälp får Blomkvist en späd, svarthårig och tatuerad ung kvinna som vet allt om hur man hanterar en dator för att få reda på det man vill, en hacker. Första boken
fokuserar på att beskriva Blomkvist, ge oss förtroende för honom och känna empati för honom. Lisbeth, den späda, tatuerade, svarthåriga kvinnan, finns med och har en avgörande roll för att Mikael Blomkvist ska få sin hämnd, för att vi ska bli nyfikna på henne och hennes bakgrund, överraskade av hennes förmågor.
I bok två, Flickan som lekte med elden(2007)30skulle temat kunna vara trafficking, sexhandel mellan Östeuropa och Sverige som leder till maktens korridorer. Bjurman, Salanders förmyndare, vill ha hämnd och han vill inte Salander något gott. Han har letat information om Salander och till slut hittat material som kopplar samman henne med Zalachenko, hennes far. Zalachenko anser att han har anledning att oskadliggöra Salander. Här ligger fokus mer på Salander som människa. Läsaren får information om hennes bakgrund, familj, relationer och livsstil. Allt blir mer begripligt. Vi förstår också att inom polisen finns hemligheter som aldrig dras fram i ljuset. Mot Lisbeth Salander har ett oerhört övergrepp skett. Till slut får hon en chans att möta sin pappa. Hon åker ensam. Det som händer kan jämföras med Tarantinos film Kill Bill 2. Salander skjuts med tre skott och begravs levande. Hon överlever och Mikael Blomkvist hittar henne.
Fokus i del tre, Luftslottet som sprängdes (2007)31, kan beskrivas ligga på ett politiskt plan. Salander överlever mordförsöket och under vistelsen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg dras trådarna åt kring de personer som under alla år skyddat Zalachenko. Mikael Blomkvists syster är advokat och företräder Salander vid den rättegång som blir. Hon visar på alla de orätter som Lisbeth
29
Larsson, Män som hatar kvinnor, 2008.
30 Larsson, Flickan som lekte med elden, 2007.
Salander har blivit utsatt för och kan avslöja de komplotter som finns för att låsa in henne igen. I denna den tredje delen får hon upprättelse och den siste av hennes stora antagonister besegras. Hon är fri, befriad.
3.2 Analys av huvudkaraktärerna
3.2.1 Mikael Blomkvist
Böckernas manlige huvudkaraktär är Mikael Blomkvist. När läsaren möter Mikael Blomkvist stiger han ur rättssalen och har precis blivit dömd för förtal. Han möts av ett antal journalister som vill ha en kommentar av honom. I denna utsatta roll behåller Blomkvist lugnet trots att någon vill provocera och kalla honom Kalle Blomkvist, Astrid Lindgrens detektiv. Blomkvist ogillar smeknamnet. Han visar på förmågan att stå över sin första reaktion, att vara otrevlig.” Så han log fridsamt och tittade kvällstidningen i ögonen.”32Blomkvist känner vittringen från journalistkollegor, men bryter
förväntningarna genom att vara mjuk och mild i framtoningen. Hans förtroende för dem är lågt men han brusar inte upp ”tonen var inte otrevlig”33
sägs när han svarar på journalisternas frågor. Författaren låter Lisbeth Salander vara den som beskriver Blomkvist för läsaren och hon ger oss fakta om hans liv. Han är pappa, men efter ett kort äktenskap bor dottern hos sin mamma och ”träffar inte Blomkvist särskilt ofta”.34 Salander använder uttrycket ”bror duktig” om Blomkvist för att beskriva honom, men uttrycker också något negativt. Han beskrivs som en ”mycket försiktig reporter” 35
alltså en som inte tar risker eller far med osanning. Blomkvist är en person som envist söker sanningen och kritiskt granskar sitt material. När Salander läser Blomkvists utgivna böcker säger hon att han är en skicklig stilist och ”kaxig” vilket gör det lätt att förstå hur han väcker irritation bland kollegor och dem han granskar.
Boken var skriven på ett rättframt och engagerande sätt, och även personer utan insyn i
ekonomijournalistikens irrgångar kunde läsa den med behållning. Tonen var bitsk och sarkastisk, men framför allt övertygande.36
Erika Berger, chefredaktören, beskriver hans tillstånd när han arbeta på ett fall som att han är helt onåbar, helt i sin egen kokong.
I texterna beskrivs Blomkvist som en karl som kvinnor lätt faller för och han gör inget större motstånd utan låter det hända. Han har inga förutfattade meningar om relationer som är
32 Larsson, Män som hatar kvinnor, 2008”s.15”.
33 Ibid., ”s. 15”. 34Ibid., ”s. 58”.
tillfälliga utan tar för sig. Att han har ett förhållande till Erica Berger stör honom inte alls trots att hon är gift. ”De var överens om att deras förhållande handlade om sex eller möjligen sexuell galenskap, och Mikael hade ofta undrat om det var möjligt att bli mer uppfylld av vanvettig åtrå till en annan kvinna än vad han kände inför Erika.”37
Han kan dessutom inleda nya förhållanden under tiden. Han upplevs inte som den som aktivt tar initiativ. Det bara händer. Hans syster, som är jurist, har familj och tillsammans med dem tillbringar Blomkvist större helger eller befinner sig i det familjära sällskapet. Hennes familj beskrivs som en traditionell familj med relationer som vi som läsare kan identifiera oss med. Arbete, man och barn och hus.
Som person har Blomkvist både en stridbar och en empatisk, förstående sida. När han väl bestämmer sig för vad som ska göras är han stark i sin övertygelse och ingen sätter sig emot de förslag han har. Blomkvist talar med myndig stämma och är definitiv när han har fattat beslut. Han ingår i en grupp med stor lojalitet och identitet, redaktionen på Millennium. Eftersom han har högt anseende som yrkesman har han också lätt för att få stöd. Han visar respekt för de medarbetare som finns men kan också förstå det svåra i den uppkomna situationen. Först lämnar han redaktionen helt åt två medarbetare och trots att de anser att det är fel väg att bemöta problemen på, dessutom lyckas han få dem att förstå hur han mår och att han behöver en paus. När han bryter upp från Stockholm beskrivs en man som behöver ett avbrott från sin situation och sina relationer. Han gör ingen stor affär av sitt uppbrott utan lämnar utan tvekan över makten, besluten på tidningen till sina båda medhjälpare.
Blomkvist beskrivs vid flera tillfällen som en huslig man. Han tillbringar dagen ”med att först diska och röja upp i lägenheten38 När han anländer till Hedestad för sin tjänst hos Henrik Vanger, bor han för sig själv och sköter sitt eget hushåll. Han har också en stuga som Salander beskriver ”Allting var välstädat, anspråkslöst och enkelt, nästan spartanskt. Hon förstod att han älskade stugan i Sandhamn så mycket.”39
Helt klart går det att jämföra journalistens sökande efter sanning med detektivens. Bara om du är tillräckligt envis, uthållig och tror på din intuition kan du lyckas, vinna. I Hedestad dyker det hela tiden upp olika problem som kräver Blomkvists energi och vilja att hitta sanningen. Ett foto, en polis, en olycka, bröder med otrevliga hemligheter. Det svåraste blir att pussla ihop det hela och tack vare sitt tålamod lyckas Blomkvist. Han löser mysterier. Harriet Vanger är ett exempel på det liksom hennes bror Martin Vangers historia som en man som hatar kvinnor. Ett annat problem finns i
37
Larsson, Män som hatar kvinnor ”s.65”.
boken Män som hatar kvinnor. På redaktionen rapporterar någon om den oroliga situationen på redaktionen. Under hösten som följer ska redaktionen spela ett dubbelspel för att en av medarbetarna ska avslöja sig som spion.
En annan sida av Blomkvist är den lojala som kan jämföras med hjältens roll .
Blomkvist kan inte låta bli att stå på de svagas sida. Han kan strida för Salander utan att tänka på att han riskerar sig själv. Han sätter sig i livsfarliga situationer som i Män som hatar kvinnor när han går hem till Michael Vanger trots att han har insett vem Michael Vanger är och vad han gjort. Då räddar Salander Blomkvists liv och han står i skuld till henne. I Flickan som lekte med elden följer Salander spår som leder henne till sin pappa. Hon söker ensam upp honom. Blomkvist följer i Salanders spår och möter Niedermann. Niedermann känner ingen smärta vilket innebär att han har ett övertag över sina motståndare. Dessutom är han stor rent fysiskt, ”205 centimeter lång blond jätte som var byggd som en pansabrytande robot.”40 med nävar och fingrar som kan krama om en kvinnas hals i ett tag. Däremot är han inte så smidig. Blomkvists envishet och nyfikenhet har lett honom fram till samma slutsats som Salander; att Zalachenko finns utanför Göteborg och måste besökas. Gång på gång lyckas Blomkvist i sitt sökande efter information om Salander. Han tror på henne när media skriker ut hennes skuld och jagar henne som en erfaren, livsfarlig förbrytare. Som en sann vän står han på hennes sida, men hon vänder honom ryggen och han måste bevisa att han är värdig hennes vänskap. Gång på gång försöker han ta upp kontakten genom att skriva till henne. Han berättar, beskriver, informerar. Han talar på olika sätt till henne för att hon ska lyssna. Till svar får han enstaka meningar utan förklaringar, utan förtroende.
3.2.2 Lisbeth Salander
Lisbeth Salander var för dagen klädd i en svart t-tröja med en bild på ET med
huggtänder och texten I am also an alien. Hon hade en svart kjol som var trasig i fållen, en sliten svart midjekort skinnjacka, nitbälte, kraftiga Doc Marten-kängor och
tvärrandiga grönröda knästrumpor. Hon hade lagt på makeup i en färgskala som antydde att hon möjligen var färgblind. Hon var med andra ord ovanligt prydlig.41 Beskrivningen har likheter med Lindgrens figur Pippi Långstrump.
Att känna Lisbeth Salander betyder att man umgås med henne på hennes villkor. Hon beskrivs som en ensam människa utan nära vänner och med en upplevelse som beskrivs som, allt det onda. Första gången Dirch Frode möter henne gör han misstaget att räkna bort henne och tala över huvudet på henne. ”Salander såg ut som ett ondskefullt nubiskt rovdjur som övervägde att provsmaka
Dirch Frode till lunch. Blicken var så överraskande hatisk att det gick kalla kårar längs Frodes ryggrad.”42
Detta är Salanders sätt att reagera, utan ord men med kroppsspråk och handling. Hon håller inte sina känslor för sig själv.” Hon var medveten om hur hennes blick kunde uppfattas och hade tittat ned i golvet för att ögonen inte skulle förråda hennes känslor.” 43
Men hon äger förmågan att ta kontroll inte bara över sig själv utan också över andra. Nina Björk skriver i sin artikel i DN ”Drömmen om kontroll”:
Den starkaste drömmen i Millenniumtrilogin menar jag är just drömmen om kontroll. Denna dröm förverkligas av Lisbeth Salander. Därför njuter vi av att umgås med henne. Hon sätter sig vid datorn och simsalabim existerar det inga hemligheter, inga privatliv, ingen dold information– allt blir offentligt och vi blir de som vet. 44
Björk fortsätter sin reflektion om kontrollbehovet. Hon citerar Martin Vanger när han inser att han är avslöjad; ” Den första delens sadistiske seriemördare förklarar sina handlingar genom att tala om ’det gudomliga i att ha absolut kontroll över en människas liv och död’ ”45
. Även Salander inser betydelsen av att utöva makt och tack vare att hon medvetet har träna sig i självbehärskning och aldrig gör något utan att först överväga konsekvenserna har hon insikten att låta bli att döda de som hotar henne. Björk skriver om Salander;” Hon som inser att större än att döda de män som hotar henne är att ta kontrollen över dem.”46
Bilderna av Salander är många och olika. Det hon berättar om sig själv är bland annat att hon inte är bra på sociala relationer och därför lever hon ensam. Salander verkar nöja sig med det livet men störs av alla som lägga sig i.”Det fanns en hel armé av människor som inte tycktes ha något bättre för sig än att försöka styra hennes liv och, om det gavs möjlighet, korrigera det sätt hon valt att leva på.”47
Hon beskrivs som homo-, hetero-, eller bisexuell. Den kvinna som Salander har sex med är en självständig och trygg person som därför kan uppskatta Salanders personlighet. När Salander i
Luftslottet sin sprängdes återvänder till Stockholm efter drygt ett halvår söker hon upp Mimmi och
frågar henne och hon fortfarande är intresserad av att ha sex med Lisbeth efter allt som hänt. Salander tar initiativ. Hon bjuder en främmande man att följa med till hennes rum och ha sex. När hon kommer till Hedestad är det hon som stiger in i Blomkvists sovrum och utan att säga ett ord kryper hon ner bredvid honom. Det är inte han som stiger in i hennes. En osäker sextonåring låter hon sig bli förförd av. Han är förvirrad och tafatt och Lisbeth inser att han inte vet vad han ska göra:
42 Ibid., ”s. 53”. 43 Ibid., ”s. 203”.
44Nina, Björk, ”Drömmen om kontroll”, DN, 2008-04-19. 45
Ibid.
46 Ibid.
”Han hade gått som katten kring het gröt till dess att hon tappat tålamodet och resolut tryckt ned honom på sängen och dragit av sig kläderna.”48
.
Beröring är något Salander vill kontrollera. Första gången Salander och Blomkvist träffas är det hemma hos Salander. Blomkvist har tagit reda på var Salander bor och objuden knackar han på: ”Hon kände inget hot men ryggade ändå tillbaka några centimeter då han nuddade vid hennes arm och visade mot badrumsdörren. Hon gillade inte att någon petade på henne utan tillstånd, även om avsikten var vänskaplig.[…], Hon lydde honom viljelöst. Lisbeth Salander är aldrig viljelös, tänkte hon.”49
I den här scenen beskrivs också att Salander blir emotionellt påverkad av Blomkvists besök och inser att hans närvaro är acceptabel. Blomkvist tänker om Salander:
Han blir inte klok på Lisbeth Salander. Hon hade ett udda beteendemönster med långa pauser mitt i samtalen. Hennes hem var stökigt på ett sätt som gränsade till kaos, med ett berg av tidningskassar i hallen och ett kök som inte var städat på något år. Hennes kläder låg i högar på golvet och hon hade uppenbarligen vaknat efter en helkväll på krogen. Hon hade sugmärken på halsen och hade tydligen haft sällskap över natten. Hon hade åtskilliga tatueringar och var piercad på ett par ställen i ansiktet och säkerligen på ställen han inte sett. Hon var kort sagt säregen.50
Han säger också om Salander att hon ”[…]var synnerligen välsorterad i huvudet. Märkligt!”51 I hackervärlden finns ingen identitet eller kön utan deltagarna identifieras med en kod, ett begrepp som WASP eller Six Of One. Nina Björk menar i sin artikel att Salander är oberoende och att det är Larssons definition på feminismen idag, att det är lösningen på kvinnors
beroendeställning i förhållande till män. Kvinnor ska vara oberoende av allt. Tid – Salander kan inte underordna sig normala arbetstider. Pengar - hon har svindlat till sig tre miljarder kronor och kan förverkliga drömmar. Utbildning – hon saknar det vi kallar formell utbildning men hon löser Fermats gåta, intresserar sig för DNA, och kan göra det hon vill med datorer. 52
Påverkar familjen den person vi blir? Zalachenko, Salanders pappa, beskrivs som en ond person, som en far som aldrig finns för barnen utan råkar träffa dem när han besöker modern enbart för att ta sig sex, oftast med våld. En annan far inviger sin son i våldtäktens värld och lär upp honom. Lisbeth drivs av hatet till sin pappa och inser att det bara finns en väg om hon ska
oskadliggöra honom. Vid två tillfällen försöker hon döda honom. Dottern till pappan som lär sin son att våldta kvinnor, flyr och håller sig gömd i 40 år. När brodern till slut är död och hon återvänder är
48 Larsson, Flickan som lekte med elden, 2007 ”s. 33”. 49 Larsson, Män som hatar kvinnor ”s. 325”.
50
Ibid., ”s. 339”.
hon egen företagare, driftig och stark. Båda kvinnorna har hittat motivation och vilja att överleva, att bli bättre människor än de män som funnits i deras familjer och de lyckas. Tack vara andra
människor, män, som tror på dem. För Salanders del är det hennes förmyndare Holger Palmgren som ser vem hon är och vilka behov hon har. För honom visar hon också starka känslor nästan som en far och dotter relation. När han blir sjuk är Lisbeth den som finns i närheten.
När han inte öppnade dörren trots att hon kunde höra ljud från lägenheten hade hon tagit sig in genom att klättra upp för ett stuprör till balkongen på tredje våningen. Hon hade funnit honom på hallgolvet, vid medvetande men oförmögen att tala och röra sig efter en plötslig stroke. […]Hon hade ringt på ambulans och följt honom till
Södersjukhuset med en växande känsla av panik i magen. I tre dygn hade hon knappt lämnat korridoren utanför intensiven. Som en trofast vakthund hade hon bevakat varje steg som läkare och sköterskor tagit ut eller in genom dörren.53
Det finns sidor hos Salander som bara visas vid något tillfälle. När Miriam Wu blir tillfångatagen och slagen av Niedermann känner sig Salander skyldig till det som hänt. ”Hon hade lika gärna kunnat slå henne sönder och samman själv. Hon var så olycklig att hon fick tårar i ögonen. Lisbeth Salander gråter aldrig. Hon torkade bort tårarna.”54
I alla böckerna är det Salander som löser brotten. Hon visar på en skarp slut-
ledningsförmåga och eftersom hon har fotografiskt minne kan hon komma ihåg information och dra slutsatser även efter att hon sett material. Trots att hon är liten och tunn vinner hon fysiska strider mot män som är större och starkare än hon. Till slut innebär det att hon är ett hot mot maktens män och deras förlängda armar: Bjurman, Zalachenko, Teleborian och Niedermann. Salanders sätt att kommunicera skiljer sig från Blomkvists på så sätt att Salander är mer rakt på sak. Hon undviker det onödiga. Hon informerar Frode om den undersökning hon gjort på Blomkvist. Språket är formellt och korrekt. Hon talar utan avbrott och de tillfällen hon stannar, avbryter sig, är för att tänka när hon blir tillfrågad om en egen åsikt. Hon ger intryck av att var kunnig och påläst. En annan röst hör vi när hon vid ett tillfälle talar med sin mor på Äppelvikens sjukhem
Salander hade ömhet i blicken, men hon upphörde aldrig att förvåna sig över att den främmande kvinnan mitt emot henne var hennes mor. Hur hon än försökte kunde hon inte spåra minsta likhet i vare sig utseende eller personlighet.55
Besöket hos Bjurman när hon tar kontroll låter oss höra en målmedveten röst. Ett skevt leende, ett vänligt tilltal och så kontroll. Salander använder samma medel som Bjurman gjorde på
53
Larsson, Män som hatar kvinnor ”s. 165”.
henne.”Hennes ansikte var en uttryckslös mask. ’Utan glidmedel, eller hur?’”56
Samtalet som följer innehåller starka känslor och hon visar med definitiva instruktioner, som hela tiden ska bekräftas av Bjurman, att hon är målmedveten och inte vill bli motsagd. Hon visar att hon har kontrollen i deras relation. Samma medvetenhet visar hon när hon förstår att Blomkvists liv är i fara. Hon visar målmedvetenhet och agerar med kraft så att brottslingen, Martin Vanger måste fly.
’Jag har alltid undrat hur en man smakar.’ Han ökade tyngden på strypsnaran och böjde sig plötsligt fram och kysste Mikael på munnen i samma ögonblick som en kylig röst skar genom rummet. ’Du ditt jävla äckel, i den här byhålan har jag monopol på det där. Salander fortsätter sin framfart och slår.
’Gillar du smärta?’ frågade Lisbeth Salander.
Hennes röst var sträv som sandpapper. Så länge Mikael levde skulle han aldrig glömma hennes ansikte när hon gick till angrepp. Tänderna var blottade som på ett rovdjur. Ögonen var glänsande kolsvarta. Hon rörde sig som en blixtsnabb spindel och tycktes helt fokuserad på sitt byte då hon svingade golfklubban igen och träffade[ …].57 Hon räddar Blomkvists liv.
3.4
Genre
3.4.1 Kriminalromanen och hjälten
Det som bidragit till framgången med Stieg Larssons trilogi om Salander är valet av genre. Han är starkt samhällskritisk och lyckas på ett engagerat sätt få mig som läsare att läsa om
kvinnomisshandel, våldtäkter, mord, kritik mot SÄPO, trafficking utan att det känns traditionellt eller tillrättavisande. Han lyckas få mig att reagera på bland annat det sätt Salander behandlats på. Det är spännande. Richard Alewyn skriver om att uppnå spänningseffekt. Genom att undanhålla en tidigare händelse, som behövs för att förståelsen av det som händer ska bli tydligt, skapas spänning. 58
Larsson använder knepet i sina böcker. Spänningen byggs upp och som läsare väntar du på avslöjandet av hemligheten. Böckernas ”cliff hangers” bidrar till att du fortsätter läsa.
Den stora frågan när vi läser kriminalromaner är: Vem är gärningsmannen, den drivande karaktären? I Larssons böcker är det huvudkaraktären Lisbeth Salander som driver oss att läsa. En vuxen Pippikaraktär med en ordentlig Tommy vid sin sida. Traditionellt beskrivs hjälten som man, äventyrlig, kvinnotjusare och smart. Vilken blir läsarens reaktion om hjälten beskrivs som
56 Larsson, Män som hatar kvinnor ”s. 258”. 57
Ibid., ”s. 445”
58 Richard Alewyn, Detektivromanens anatomi; ur Hedman, Dag; Brott, kärlek, äventyr Texter om populärlitteratur,
kvinna, smart, svårtillgänglig, sexuellt frigjord och ekonomiskt oberoende? Vi gillar det. Analysen har visat att Salander, som kvinnlig huvudkaraktär, också är hjälten. Utan att tveka söker hon livsfarliga situationer och löser dem trots riskerna. Hon är den som drar smarta slutsatser. Hon går från 0-100, från zero to hero. En liten, tunn kvinna, tatuerad, piercad, bisexuell och klädd i läderjacka kommer vi ihåg som den tysta hjälten, en hacker utöver det vanliga.
3.5 Genus
3.5.1 Huvudkaraktärerna ur ett genusperspektiv
Yvonne Hirdman utgår i sitt genusresonemang från två fundament dels att manligt och kvinnligt inte bör blandas, dikotomin dvs. isärhållandets tabu och hierarkin där mannen är norm. Mikael Blomkvist beskrivs som en person som uppskattar att umgås med människor. Han visar intresse för personer och han är nyfiken. Han vill försöka förstå dem, som i Lisbeths fall. Han visar intresse för inredning och matlagning och noterar hur det ser ut hemma hos dem han besöker. Är det en mer kvinnlig läggning? Av kollegor beskrivs han som ambitiös och lyckosam och som en hårt arbetande journalist. Han är noggrann. En man som beskrivs på det sättet har respekt hos andra för sitt
kunnande. Jämfört med Blomkvist är Salander annorlunda. Hon kan sitta dygnet runt framför datorn, äter skräpmat och har allmän oordning omkring sig. Hon lever sitt liv genom kontakter på nätet och där har hon sin identitet. Inte som Lisbeth Salander utan som WASP. Hon är ensam, en ensamvarg och skeptisk till ett normalt liv och normala relationer. Hon tar vad hon vill ha även om det innebär att hon bryter mot lagar. Salander gör medvetna val och menar att vi alla kan påverka den person vi vill bli. Genom sitt sätt visar Salander att kvinnor inte är hjälplösa offer. Hon beskrivs som
oberoende av andra personer, av andras rutiner, av det vi betraktar som ett normalt liv. Det sätt som Larsson skildrar Salander väcker starka känslor hos läsaren och finessen
respektive manligt desto djupare blir klyftan mellan de båda genusen.59 Det sätt som Larsson beskriver sina karaktärer på ger mer en bild av att de är Yin och Yang som tillsammans bildar helheten. En enhet. Min slutsats när det gäller manligt och kvinnligt blir att för Larsson är inte indelningen i kvinna och man väsentlig utan den är underordnad tanken att vi är människor. Genom att överföra mer av traditionellt manliga respektive traditionellt kvinnliga sidor till
huvudkaraktärerna så ruskar Larsson om oss i vårt genustänkande och Salanders karaktär framträder tydligare.
3.6. Språk
3.6.1 Finns det skillnad i manligt och kvinnligt språk?
Jag har velat visa på Salanders förmåga att kommunicera med olika röster. Utöver rösten, orden kommunicerar Salander med sin kropp, sitt kroppsspråk och sina ögon. När hon talar så är hon effektiv och konkret, men hon är också öm och empatisk när hon talar med sin mamma, lika väl som hon kan tala till män med starkt förakt och hat. Hennes yttre med tatueringar, piercing och svart gör att förväntningarna på henne begränsas av fördomar och framförallt män underskattar henne. De, Bjurman, Martin Vanger m.fl. har svårt att tro att hon kan det hon kan. Salanders ansikte beskrivs oftast när hon är i olika talsituationer. I ansiktet avslöjar hon allt. Lika väsentliga för språkhandlingar som tal och skrift är den icke-verbala kommunikationen, menar Johannesson.60 För Salander är det icke-verbala språket dominerande framför allt i början av trilogin, men det sker en utveckling eftersom den virtuella världen inte är nog för henne. Hon blir indirekt beroende av människor som Blomkvist eller hans syster.”Kommunikation förstås alltså som en möjlig väg till en fördjupad självkännedom och till givande förtroliga relationer” skriver Deborah Cameron.61
Judith Butler som talar om ”performance” menar att samtalssituationen är det som
avgör hur vi uppfattas och den är beroende av omgivningens attityd till kön, yrke, religion, dessutom signalerar vi själva attityder och känslor som vi kanske inte alltid är medvetna om. Butler säger att identiteten inte är fixerad utan har flera ansikten beroende på vilken talsituationen är.62 Salanders bästa vän är hennes dator. Här skapar hon sin kommunicerande sida och utvecklar sina förtroliga relationer. På nätet är Salander WASP, en kod, hennes kön är oviktigt och hon måste använda ett effektivt språk så att de som är uppkopplade lätt förstår. Självklart tar hon med sig det språket
utanför cybervärlden. Däremot betraktar jag det inte som mer manligt utan ett mer professionellt språk. Ofta är det sitt kroppsspråk hon kommunicerar med, inte ord, det gäller samtal med offentliga personer som privata. Hon är avvisande men visar också engagemang och empati. Utvecklingen hos Salander sker hela tiden och i sista delen kan hon bejaka vänskapen med Blomkvist, vilket också är en signal om att hon bryter sin isolering.
Jag anser att Blomkvist är i en annan situation än Salander eftersom hans språk är hans yrke och identitet. Han kan prata om känslor, ja det mesta, med olika personer och att en människa undviker att tala om t.ex. problem är en brist enligt honom. Hans erfarenhet är att man löser problem genom att tala om dem. Han talar gärna med kvinnor men lika gärna med män. Han talar offentligt som privat. Sin drivkraft har han som undersökande journalist. Han informerar sig och kan driva frågan. Han bekräftas som skribent. Precis som Salander är Blomkvist en skicklig iakttagare därför kan han dra slutsatser av händelser och det påverkar hans uppfattning av t.ex. Salander. Det
Blomkvist är bra på är att tolka Salanders sätt att kommunicera och att respektera det. De kan mötas när de skriver på nätet, när de har sex, ickeverbal kommunikation, och i arbetet som journalist och researcher.
4. Sammanfattning
Idag använder vi kriminalroman eller spänningsroman för den typ av bok som innehåller ett brott och en karaktär som löser brottet. Jag har visat att den traditionelle hjälten kan vara en kvinna genom olika beskrivningar av Lisbeth Salander. Jag har beskrivit hur hon utvecklas från en flicka som vill hämnas till en vuxen kvinna som inser att män inte ska dödas utan kontrolleras. Kriminalromanens anatomi innehåller spänningseffekter som frågan om gärningsmannen, men också förmågan att inte avslöja betydelsefulla hemligheter för läsaren i förtid. Kriminalromanen som genre har en tradition att vara samhällskritisk vilket Larssons trilogi också är.
I uppsatsen har jag också redovisat teorier om bildandet av genus och hur samhället påverkar hur vi ser på kön. Idag resonerar vi om män, kvinnor och deras sociala och kulturella process när vi talar om genus. När relationen mellan man och kvinna kunde granskas utifrån genus visade resultatet att biologin inte har med maktställning att göra. Språket befästs genom
Vidare beskrivs manlig och kvinnlig samtalsstil. Det kvinnliga talet beskrivs som närhet/samhörighet och det manliga som distans/kontroll. Problemet är att grupperna inte är
homogena vilket får till följd att alla män och alla kvinnor inte talar på samma sätt. En följd av att vi fortsätter att betona skillnaderna i kvinnligt och manligt språk är att vi stärker dikotomin av manligt och kvinnligt. Därför borde vi sluta tala om manligt respektive kvinnligt språk och samtalsstilar.
5. Litteraturförteckning
Butler, Judith, ur Gender Trouble, 1990, ur Larsson, Lisbeth, Feminismer, Studentlitteratur, Lund, 1996.
Björk, Nina, ”Drömmen om kontroll”, DN, 080419.
Cameron, Deborah, ur ”Gender and Language Ideologies”, 2003, ur Edlund A-C, Erson Eva, Milles Karin, Språk och kön, Falun, 2007.
Collin, Lars, ”Arvet efter Stieg”, SvD; 4 mars 2007. de Beauvoir, Simone, Det andra könet, Stockholm, 2002.
Edlund A-C, Erson Eva, Milles Karin, Språk och kön, Falun, 2007. Hedman, Dag, Brott, kärlek och äventyr, Studentlitteratur, 1995.
Hirdman, Yvonne ” Genussystemet- reflektioner kring kvinnors sociala underordning”, Lund, 1997, ur Litteratursociologi, Furuland Lars & Svedjedal Johan (red).
Hirdman, Yvonne, Genus-om det stabilas föränderliga former, Malmö, 2003. Larsson, Lisbeth, ”Feministisk litteraturkritik i förvandling” ur Bergsten, Staffan,
Litteraturvetenskap- en inledning, Studentlitteratur, Malmö, 2008.
Larsson, Stieg, Män som hatar kvinnor, Norstedts, Stockholm, 2008. Larsson, Stieg, Flickan som lekte med elden, Norstedts, Stockholm, 2007. Larsson, Stieg, Luftslottet som sprängdes, Norstedts, Stockholm, 2007.
Nationalencyklopedin, del 20, Höganäs, 1996.
“The 50 Greatest Crime Writers, No 15”, The Times, April 17, 2008.
Winkler, Lars ”En man för historieböckerna”, Svensk Bokhandel, Nr:18, 2004.
