Vinylskivan och dess estetik:
En komparativ analys av tre olika skivomslag som använder kvinnokroppen som verktyg. ___________________________________________________________________________
Anna von Plato ___________________________________________________________________________ Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet
Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet 106 91 Stockholms universitet
08-16 200 00 vx
Handledare: Jacob Kimvall
Titel och undertitel: Vinylskivan och dess estetik: En komparativ analys av tre olika skivomslag som använder kvinnokroppen som verktyg.
Författare: Anna von Plato
Kontaktuppgifter till författaren: annavonplato@gmail.com
Uppsatsnivå: Kandidatuppsats
Ventileringstermin: VT 2020
Abstract:
Denna uppsats syftar till att diskutera vinylskivan och dess omslags estetiska utveckling under 1900-talet samt hur vinylskivan har fungerat som musikmedium. Vinylskivans omslag kommer att diskuteras utifrån hur det har påverkat skivmarknaden under tiden vinylskivan var det rådande musikformatet. Uppsatsen kommer också att undersöka tre skivomslag för att undersöka bruket av kvinnligt kodade kroppar inom populärmusik och varför dessa har blivit utvalda att representera musiken inom musikmediet “skivomslag”. Det kommer att ske en utvecklad version av Erwin Panofskys ikonografisk bildanalys med hjälp av Roland Barthes semiotiska metod.Jag kommer att använda Sébastien Telliers album Sexuality(2008), The Strokes album Is This It (2001) och Kesha’s
albumRainbow (2017) i analysen. Jag kommer att ta hänsyn till skillnader och likheter av utförandet kring skivomslaget om det är en manlig upphovsperson respektive kvinnlig upphovsperson. I uppsatsen kommer det också ske en diskussion kring skivmediumet i sig och vad skivans förpackningen inom musikmarknaden har betytt för konsumtionen med dessa bildmotiv. Uppsatsen består av två kapitel, det första kapitlet fokuserar på vinylskivan och dess designutveckling och i kapitel två kommer den ikonografiska/semiotiska bildanalysen att avhandlas. Uppsatsen avslutas i en avslutande diskussion och en sammanfattning.
Nyckelord: Vinylskiva, LP-skiva, Sébastien Tellier, The Strokes, Kesha, Semiotik, Ikonografi, The
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
“(...) If people brought the record for the music, this thing would have died a death long time ago.”- Johnny Rotten 1
När man är liten förstår man inte riktigt de symboler som förmedlas i bildmotiv. Som barn uppfattar man inte andrahandsbetydelserna som symboler kan visa. När jag var liten hade min pappa dedikerat hela husets övervåning till sin samling av musiksinglar och LP-skivor och det var en enorm blandning. När jag tog sig upp för trappan och ställde sig framför hyllraderna av skivor var det nästan som i en godisbutik. Det var att välja och vraka. Vissa skivor tyckte jag var fina och vissa andra tyckte jag var fula. Men det var en skiva som jag drogs till extra mycket. Det var Sex Pistols album The Great Rock ‘n’ Roll Swindel (se bildförteckning: 1) och det var mest för att det fanns så många olika och roliga färger på omslaget. Albumet kom till i och med att punkbandet Sex Pistols skapade soundtracket till mockumentären med samma namn som titeln till albumet. Det var för mig ett väldigt fascinerande föremål, just detta album. Det gick bland annat att öppna den och inuti fanns det ett kollage med många bilder. I detta kollage var det en bild som jag tittade extra mycket på och det var en bild på en naken person. Det jag inte förstod då var att det var ett foto av en prepubertal flicka.
Genom ett barns ögon förstår man inte förmedlingen av en sådan bild eller vad idén kring fotot är, det är något vi lär oss med tiden. Musik har en förmåga att framställa en identitet hos människor och det är många bilder som formas och gestaltas i vår hjärna när ljudvågorna susar genom våra öron. Vår personliga uppfattning om vad vi lyssnar på är vår egen men det är något som påverkar vår väg att gå. Det finns redan en genomtänkt huvudled för lyssnaren att följa och det har musikern säkerhetsställt. Musiken lever inte endast med att påverka lyssnaren genom ljud utan också genom ett väl valt bildspråk. Min pappa tyckte säkert att det var lite problematiskt att det var just detta album som jag fastnade för, men för mig fanns ingen tanke att detta album inte var något för mig. Men vad är det egentligen musikern, musiken eller musikbolaget vill förmedla? Vad är det för tankar som har kokats ner för att sedan låta en naken person stå som representant för ett helt album och vad gör dessa nakna
kroppar där? Under 1940-talet började man etablera vinylskivans förpackningsdesign för att öka försäljningen av skivorna, och resultatet blev en succé. Detta påverkade synen på hur man såg på omslaget som koncept och därefter började man bilda en uppfattning om att omslagen fungerade som individuella konstverk. I och med medvetandet över att2 förpackningsdesignens utseende påverkar försäljningen av musikskivor, påverkar det också i sin tur musikmarknaden. Små oberoende skivbolag har dessutom haft ett stort inflytande kring vad som har hamnat på omslagets framsida. De mindre bolagen har haft större spelrum över kreativiteten kring marknadsföringen av skivor vilket har bidragit till innovativa stycken av förpackningsdesignen under 1900-talet. Ofta ställs skivomslag mot varandra i en tävling3 om vilket omslag som är det bästa respektive det sämsta i en informell rankning. Det är väldigt svårt att rangordna omslagen tillika jämföra dem med varandra och i dessa böcker, artiklar eller forumdiskussioner är det ofta samma omslag som återkommer på topplistorna. Utseendet av skivomslag går i vågor och skiftar i trender men det är en sak som jag har märkt, och det är temat med nakna kvinnor som har haft en stadig position inom designen, det är dessutom en trend som aldrig blivit gammal eller tabu.
I mitt bakhuvud har jag alltid funderat över detta och varför just den typen av motiv står så stadigt i designen för skivomslag? Beror det på att musikmarknaden vet vad som säljer och vad som gynnar dem? Är det är ett vinnande koncept? Diskussionen kring vad som säljer bäst inom skivmarknaden är spännande med tanke på att det inte endast förlitar sig på musiken utan också på vad som omsluter den. Om det är den kvinnliga produkten som får marknaden att skjuta i höjd är ännu att se, men det kanske var därför min pappa önskade att jag skulle valt ett annat album att titta på.
2 Music Week. 2009. Do judge this book it’s (record) cover… 12 december. s. 8
Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att undersöka bruket av kvinnligt kodade kroppar inom populärmusik och varför dessa har blivit utvalda att representera musiken inom musikmediet “skivomslag”. Jag kommer att diskutera bildmotiv som tillhandahåller dessa kroppar på sina omslag och diskutera dem utifrån marknadens perspektiv och hur marknaden har valt att porträttera kvinnan i motiven samt varför dessa kroppar anses angelägen att använda inom populärmusik. Syftet är att diskutera hur bilder med kvinnan i fokus har förmedlats samt hur de har blivit representerade på skivomslag och undersöka om det finns någon skillnad eller likheter, både visuellt och vad ändamålet är för upphovspersonerna respektive musikbolaget. För att uppfylla mitt syfte i min uppsats kommer jag även diskutera skivmediumet i sig och vad skivans förpackningen kring musikmarknaden har betytt för konsumtionen av dessa bildmotiv. Uppsatsen syftar till att besvara följande frågeställningar:
1. Hur har vinylskivan fungerat som musikmedium under 1900-talet och hur har omslaget påverkar skivmarknaden?
2. Hur förmedlas motivet av den kvinnliga kroppen inom musikmarknaden? Och hur blir den representerad och är kvinnan ett verktyg för marknadsföringen av detta?
3. Vad finns det för visuella skillnader och likheter av utförandet kring skivomslaget om det är en manlig upphovsperson respektive kvinnlig upphovsperson?
och marknaden. Jag kommer också jämföra deras approach kring bildspråket men även kring musik som upplevelse eller som en produkt till marknaden. I samband med mitt syfte kommer jag även diskutera skivan som musikmedium och dess historia för att få svar på vilka traditioner som infinner sig hos skivan som förpackning, konstverk och konsumtionsföremål.
Källmaterial och urval
Jag har valt att utgå från tre skivomslag för undersökningens delar, följd av en avslutande diskussion kring dessa. Delarna följer i ordningen:
1. Sébastien Tellier – Sexuality, 2008, Record Makers. Omslagsdesign: Emmanuel “Manu” Cossu.
2. The Strokes – Is This It, 2001, RCA Records. Omslagsdesign: Colin Lane.
3. Kesha – Rainbow, 2017, Kemosabe Records/RCA Records. Omslagsdesign: Brian Roettinger, Olivia Bee.
indierock-bandet The Strokes album Is This It från 2001 (se bildförteckning: 3) Detta är ett omslag som har blivit bannad i bandets hemland USA och det delar Sexualitys subtila utseende men på ett annorlunda vis då många har misslyckats att identifiera vad som visas, är det en höft eller är det ett knä vi tittar på? Och detta kommer jag återkomma till i min bildanalys. Albumet är bandets debutalbum och omslaget visar ett fotografi i svartvitt av fotografen Colin Lane. Det sista omslag i mitt huvudmaterial är den amerikanska sångaren Keshas albumRainbow från 2017 (se bildförteckning: 3). Detta omslag är producerad av art directorn Brian Roettinger och fotografen Olivia Bee men det är viktigt att påpeka att detta omslag är välarbetat mellan många fler händer men huvudarbetet har Roettinger och Bee utfört. Även här får vi en varsam indikation till vad som presenteras då omslaget inte visar vilken identitet personen i motivet har. Detta är dessutom det enda albumet i mitt primära material med en kvinnlig huvudperson.
I det skivomslag jag har nämnt – Sexuality, Is This It och Rainbow, delar dem samma utgångspunkt med att det endast är kroppsdelar som visas. Jag valde detta i och med att det sker en objektifiering av kropparna i bildmotivet, genom att göra dem till enbart föremål eller objekt. Om valet hamnade på att välja motiv med en hel person på skivomslaget skulle min4 undersökning se annorlunda ut. Det omslag jag medvetet har valt bort är omslag som direkt visar ett tydligt bildspråk i vad som presenteras. Det vill säga motiv vars omslag visar på hela kroppar som är kvinnligt-, manligt- eller barnkodade. Exempel på bortvalda motiv är det tyska rockbandet Scorpions albumomslag Virgin Killer från 1976 (se bildförteckning: 5). Omslaget visar ett barn som poserar på ett utmanande vis med blicken mot betraktaren med en svart bakgrund och en glas-spricka blottas över barnets kön. Detta är ett kontroversiellt bildmotiv men samtidigt uppfyller inte motivet det krav jag har för att undersöka i min uppsats med hjälp av mina val av teorier i och med att barnet visas upp i sin helhet.
Urvalets avgränsningar
Uppsatsens fokus ligger på albumomslaget betydelse och vilken ställning omslaget har inom musikmarknaden. Jag kommer i huvudsak diskutera omslagets framsida och diskussion kring baksida, insida, fickor eller fack kommer i denna uppsatsen inte vara relevant. Formatet av
4 Objektifiera. [u.å.]. Svenska Akademiens Ordböcker. https://svenska.se/saol/?id=2103099&pz=5
medium kommer i första hand skrivas som “vinylskivan” eller “LP-skivan”, alternativt “LP:n” då vinylskivan har historiskt sett varit det dominerande formatet under den period som musik har konsumerats. Den moderna LP-skivan är tillverkad av materialet vinyl som också används för att referera till LP-skivan, inklusive omslag. Jag kommer att förhålla mig till västvärldens historieskrivning, alltså USA och Europa. Detta på grund av att vinylskivan utvecklades i USA och den populärmusik-historiska utvecklingen har haft en stor inverkan där men även i Europa och mer specifikt i Storbritannien. 5
Teori och metod
Den konstvetenskapliga metoden är den huvudsakliga metoden som jag kommer att tillgå för att studera mitt källmaterial och där har jag valt Erwin Panofskys ikonografiska bildanalys. Jag kommer att arbeta med Panofskys trestegsmetod för att förklarar vad vi ser och vilka visuella spel som har används för att ge omslaget dess formgivning. Det första steget är bildens rena form, det vill säga, färger och strukturer. Det andra steget är hur vi uppfattar symboler och hur bildspråket är uppbyggd för att mottagaren ska förstå vad som presenteras. Det sista steget är när man sammanlänkar dessa strukturer och symboler för att identifiera den rådande tidens kulturella traditioner. I min bildanalys kommer jag att sammanlänka6 Panofskys ikonografiska metod med Roland Barthes semiotiska metod och arbeta med dem tillsammans. Jag kommer i huvudsak använda semiotikens konnoterade och lingvistiska meddelande. Det konnoterade steget visar på det symboliska där vi kan läsa av andrahandsbetydelserna i bilderna, här är det musikbolaget och marknaden som kommer ta sin plats i min diskussion och hur vi som mottagare associeras av produkten. Det sista i Barthes steg är det lingvistiska steget som görs en språklig tolkning av texterna som förekommer i bilden . I och med att mitt valda bildmaterial är skivomslag ingår det texter 7 som också är en del i motivet. Den semiotiska metoden bidrar med hur betydelser för symboler och bi-betydelser uppstår och detta är kritiskt i och med mitt valda material - vinylskivan. Detta är i första hand hänvisad till marknadsföringen av produkten. Vinylskivan är inte en uppenbar marknadsprodukt, likt en reklamskylt. Detta steg bidrar till min
5 LP-skiva. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lp-skiva (Hämtad: 2020-05-26) 6 Panofsky, Erwin. 1982. Meaning in the Visual Arts. Chicago: Univ. of Chicago P. s. 54ff
7 Barthes, Roland. 2016. Bildens Retorik. Översättning: Aspelin, Kurt. Bildens Retorik. Stockholm:
komparativa analys av skivornas omslag och jag vill därför komplettera den ikonografiska metoden med två semiotiska steg. Den teori jag har valt att använda är professorn Judith Butlers performativitetsteori, vilket ingår i hennes genusteori. Till följd av Butlers genusteori kommer jag att diskutera vilken roll kvinnan har i motivet och hur det sociala könet används för att urskilja vad som formar det kvinnliga social beteendet mot det manliga. Jag kommer även utföra performativitetsteorin i min analys av omslagen, Butler betecknade begreppet performativitet i hennes bok Gender Trouble (1990) som omfattar både handlingar och språkliga föreställningar som gestaltar kön. 8
Detta tänker jag använda i min diskussion kring givaren och sambandet till mottagaren, alltså musikbolagets illustration av musiken till lyssnaren eller betraktaren av omslaget. Sist kommer jag att använda mig av filmteoretikern Laura Mulvey och hennes teori om the male gaze. I detta talar hon om den manliga blicken som återspeglas inom film men jag kommer att använda denna inom den konstnärliga bildmotivet. Mulvey förklarar att the male gaze placerar betraktaren i en heterosexuell mans perspektiv och sätter kvinnan på samma status som ett föremål som endast beundras genom kvinnans fysiska attribut. Min uppsats är inte en 9 feministisk läsning men det är oundvikligt i och med kropparnas närvaro i mitt material. Både Butler och Mulveys teorier bidrar till perspektivet kring marknadsföringen av vinylskivan och bildmotivets uttryck.
Urvalet av skivomslag
I mitt val av material gick jag på idén om att omslagen inte ska visa på någon direkt kvinnlig kropp. Det är spåren som visar på indikationen av den kvinnliga kroppen som jag finner intressant och urvalet är ganska stort. Maskineriet inom populärmusik är oerhört stort och produceringen av skivomslag är en tickande klocka som aldrig får slut på batterier. Mitt huvudsakliga källmaterial sträcker sig från millennieskiftet till 2017 och blandar elektronisk musik, indierock och pop. Själva musikgenren i sig är dock inte det relevanta i denna undersökningen men musikbolaget image-genre för respektive band eller artist gör det intressant med tanke på musikbolagens idé till musikmarknadens grafiska illustration.
8 Butler, Judith. Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion. 2007. Översättning: Almqvist,
Suzanne. Göteborg: Daidalos. s.55ff
9 Mulvey, Laura. 1999. Visual Pleasure and Narrative Cinema. Film Theory and Criticism:
Därför har jag valt att sträcka mitt material mellan tre olika musikgenrer för att få ett större omfång i mina frågor.
Forskningsöversikt
Uppsatsen rör sig inom bildkonst, populärmusik och marknadsföring vilket innebär att litteraturen kring dessa ämnen är väldigt många. Många av det böcker som bildkonsten på skivomslag diskuteras diskuteras det ofta om vilket omslag som anses vara det bästa respektive det sämsta omslaget. Det som oftast förekommer i dessa böcker är skivomslagen under genren populärmusik från 1960- och 1970-talet. Det finns färre böcker som behandlar samtida albumomslag, även om det på senare tid har givits ut ett fåtal. Många av dessa böcker som jag finner relevant som diskutera dessa omslag finns i gömda hyllor hos vinylskivs-entusiaster och exempelvis boken av Roger Dean, David Howells och Storm Thorgersons bok The Ultimate Album Cover Album, som är utgiven i flera volymer, är en av dem. Boken behandlar rockhistoriens omslag med omsorg och Storm Thorgerson har varit mycket inflytelserik både inom omslagsproduktion och som förmedlare av omslagets konstnärliga uttryck, i boken får man följa honom under den tiden vinylen var ett av det hetaste produkterna på marknaden.
Disposition
Jag kommer att dela upp min uppsats i tre sektioner, kapitel 1, 2 och en avslutande diskussion med en sammanfattning. I kapitel ett kommer jag att diskutera musikskivan och skivans uppkomst som musikmedium. Här kommer jag också att göra en historisk fördjupning för att kunna ge en helhetsuppfattning över vilket medium som diskuteras. Skivan kommer att diskuteras som föremål och sedan kommer en historieskrivning om skivomslagets designutveckling, här kommer också marknaden och utbud att diskuteras.
KAPITEL 1: Skivan som musikmedium
För att förstå mitt material måste vi veta vad det faktiskt är. Tinget i sig har en uppgift, eller egentligen har den flera uppgifter. Ett musikalbum är ett föremål som man arbetar med, trots att föremålet är klart är ändamålet för objektet inte färdigt förrän det inte går att använda längre. Skivomslaget är någonting som omsluter en skiva, om det är vinyl, cd eller stenkaka spelar ingen roll. Vad skivan än har för specifik utformning är det musiken som uppstår genom skivan som är dess uppgift. Men förpackningen av föremålets ändamål är minst lika viktigt.
Historien om skivans uppkomst som musikmedium
1948 introducerades den första skivan som var gjord av vinylplast, innan det var skivan tillverkad av bland annat ebonit eller shellac. Dessa skivor uppkom i slutet av 1800-talet och deras storlek var 25 cm respektive 30 cm i diameter och speltiden på dessa skivor var antingen tre minuter till fem minuter, dock förekom det större skivor med längre speltid. Skivorna i ebonit och shellac kallades för “grammofonskivor” och deras förpackning var enkla och bestod endast av en ficka av kartong eller papper och i mitten var en cirkel utskuren för att kunna blotta skivetiketten med skivbolagets namn eller logotyp. Vinylskivan tog över i och med att det nya materialet var mer tålig och flexibel och som samtidigt hade en mycket längre speltid. De nya skivorna kunde ha upp till 30 minuters speltid per skiva och fick benämningen “Long Playing”, förkortad LP. 10
I och med att radiostationerna under mitten av 1900-talet i USA började det spela rock ‘n’ roll, blues och R&B vilket ökade skivförsäljningen. Det stora skivbolagen under denna tiden valde att utesluta den sortens musik vilket gav upphov till mindre producenter att bana väg för den mer “vågade” musiken. Mot slutet av 60-talet blev de stora industrierna intresserad av den “nya” musiken och till slut gavs rockmusik ut av en av det största skivbolagen på marknaden och under 70-talet blev skivproduktionen en storskalig industri och LP-skivan 11
10 LP-skiva. [u.å.]. Svenska Akademiens Ordlista. https://svenska.se/so/?id=30601&pz=7 (Hämtad
2020-05-26)
11 Musikbranschen. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
levde här under sin storhetstid och dominerade skivmarknaden ända fram till slutet av 80-talet då CD:n (Compact disc) tog över. 12
Skivomslagets designutveckling
Under 1940-talet får skivomslaget ett visuellt upplyft genom att designa dem med handtecknade illustrationer. En av dessa som arbetade med omslagen var amerikanen Alex Steinweiss, han var formgivare och designer och är känd för att vara en av de stora innovatörerna som ska ha utvecklat skivomslaget som ett koncept. Steinweiss illustrerade omslag som ett alternativ till det bruna pappersomslagen som användes som standard inom skivförsäljningen. Illustrationerna ansågs öka försäljningen av skivorna men frågan var om13 det var ogynnsamt i och med att det samtidigt skulle öka produktionskostnaden. Men resultatet av Steinweiss färgrika illustrationer och innovativa typografi ökade försäljningen med hela 800% på bara några månader. Det huvudsakliga syfte med det nya omslagets14 utseende var att öka försäljningen men samtidigt kunna betrakta dem som individuella konstverk. Skivomslaget visuella presentation blir något mer än bara en enbart en förpackning för musik. Det blir också ett konstnärligt uttrycksmedel, samtidigt i interaktion med musiken som förpackningen rymmer.
Mot 1950-talet började fotografier dyka upp och fototekniken började alltmer synas på skivomslagen som alternativ för illustrationerna. Detta gav med sig fördelar bland annat då det både gick fortare att tillverka och att det var billigare, samtidigt kunde man också använda fotografier på själva musikartisten till skivan . Under denna period uppdagades också en15 ungdomlig konsumtionsmarknad samtidigt som den nya ungdomskulturen med rock ‘n’ rollen som en av det mest betydande element i och med att ungdomen inte ville ha ett reglerat och stelt vuxensamhälle. Uppkomsten av oberoende skivbolag var en viktig faktor för den internationella spridningen av rock ‘n’ roll-musik och inte minst radioprogram som spelade
12 CD. [u.å.]. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/cd
(Hämtad: 2020-05-10).
13 Spoor. Nathan. 2008. The Father of the Album Cover Gets His Respect. Juxtapoz Magazine. 14 Music Week. (2009). Do judge this book it’s (record) cover… 12 december. s. 8
musiken över atlanten. Så småningom insåg det större skivbolagen det ekonomiska potentialet kring musiken men valde att censurera omslagen hos den “skadliga” musiken. 16 Bland det mindre bolagen fanns det utrymme för kreativitet och hos det oberoende bolagen stod ofta unga, hängivna ungdomar och även musikern själv bakom omslaget och musikens uttryck och representation. Det större bolagen ignorerade möjligheten att experimentera kring omslagets design och det var istället det mindre bolagen som låg i framkant av omslagets utveckling då dem var medveten över omslaget som marknadsföringsverktyg. Målgruppen 17 var ungdomar och således marknadsför man sig färgstarkt och med ett mer direkt bildspråk. På grund av vinylskivans långa speltid gav det utrymme för längre och mer innovativa stycken än tidigare och omslagen blev därför minst lika inflytelserika som musiken.
I och med tiden växte sig rockmusiken allt större och större och under sextiotalet dominerade den populärmusiken. Den musikaliska friheten som rockmusiken förde med sig gjorde att bildspråket kring omslagsdesignen utvecklades. Artister och band fick större inflytande kring hur deras musik skulle presenteras och den nya bildvärlden som uppenbarades sig från ett traditionellt gruppfoto till ett mer ovanligt och experimentellt mixmedia-utveckling i bildspråket. Sextiotalet medförde många nya samhällsförändringar såsom sexuell frigörelse, fredsrörelsen, ökad medvetenhet för kvinnors rättigheter etcetera, vilket samtidigt la en ny grund för uttrycket för konst och design. Musik och bildkonst var tätt sammankopplade, musikskivan och omslaget arbetade tillsammans som komplement till varandra. Under 60-talet kom det psykedeliska strömningar inom rockmusiken och syftet med den psykedeliska stilen var att “utöka” medvetandet på flera olika nivåer. Stilen hade ofta ett starkt kontrastrik färgskala tillsammans med organiska element. På grund av dessa strömningar ledde det till ett ännu friare bildspråk vilket resulterade i att det också fungerade som ett konstnärligt objekt samtidigt som en formgiven förpackning för marknadsföring. 18 LP-skivans storhetstid var under 1970-talet och under denna tid förgrenade sig rockmusiken i många olika riktningar, detta gör det därför svårt att generalisera den. I och med att musiken breddar sig börjar man se en större stilmässig utsträckning inom populärmusiken. På grund av denna utveckling får en skivomslagets design en “konstnärligt ansiktslyft” och man började
16 Hamilton, D., Dean, R., Howells, D., Thorgerson, D. 1987. Album Cover Album: Introduction. The
Ultimate Album Cover Album. New York: Prentice Hall Press. s. 16ff
17 Dean, R., Howells, D., Thorgerson, D. 1987. Album Cover Album 2: Introduction. The Ultimate
Album Cover Album. New York: Prentice Hall Press. s.76f
skapa en image hos artister och band. Hos det större skivbolagen var det nödvändigt att19 utveckla ett stark varumärke som artist för att skapa en igenkänning hos köparen och på så sätt etablera en image. Bolagen ansåg också att konsumenten var mer benägen att göra ett impulsköp ifall omslaget hade en enkel men slående bild. Den sexuella frigörelsen gjorde sig påmind inom 70-talets omslagsdesign och den ökade sexialiseringen kring omslagen blev påtaglig. Det engelska rockbandet Roxy Music var bland annat ett av de band som arbetade20 med sina egna albumomslag för att skildra en värld där myten om Hollywood var sann. Bandets sångare och frontfigur Bryan Ferry var delaktig i bandets omslagsdesign och var medveten över vilka faktorer han skulle jobba med för att så en slagkraft för skivans marknadsföring. Roxy Musics album “Country Life” (se bildförteckning: 6) från 1974 visar på ett fotografi av två lättklädda kvinnor framför ett grönt buskage. Enligt uppgifter ska Ferry ha sagt “I knew that pictures of pretty girls had been used to sell cars, soap and just about everything else, so why not rock music?”. 1970-talet var det årtiondet som skapade den struktur som musikbranschen har ännu idag. Mindre skivbolag köptes upp av större bolag som i sin tur köptes upp av ett ännu större skivbolag. Detta innebar att det var endast ett stort bolag som styrde över hela produktionskedjan. Den kommersiella idén från 70-talet och21 dess tankar om ett varumärke och imageskapande byggde musiken under 1980-talet. Det stora bolagens kontroll över skivmarknaden ökade och det blev mer vanligt att designbyråer och designstudios började arbeta med varumärket. Nu introduceras ett nytt medium i form av en liten, lätthanterlig och slitstark skiva. CD:n lanserades 1983 av Sony/Philips och detta var en stor händelse inom musikindustrin. Detta skulle ersätta LP-skivan från marknaden och CD:ns moderna utseende och storlek verkade för den nya skivans framgång. Dock tyder det på att det var den stora skivindustrin som var drivande i faktorn att slå ut LP-skivan från marknaden och inte konsumenterna. Yochim och Biddinger diskuterar detta att konsumenten uppskattar vinylskivan och sammankopplar den med mänskliga kvaliteter såsom känslor, äkthet och dödlighet. Konsumenten skapar en nostalgisk relation men också ett förhållandet mellan den mänskliga faktorerna och teknologin genom vinylskivans konkreta fysiska form.22
19 Feuk, D. 1977. Ytans innehåll. Ytan som livshållning: Texter om skivomslag. Kalejdoskop förlag.
Lund. s.9-15
20 Fisher, B. 1987. Album Cover Album 3: Introduction. The Ultimate Album Cover Album. New York:
Prentice Hall Press
Den fysiska känslan och övriga attribut kring LP-formatet bildar en helhet och skivomslaget är en stark bidragande orsak till denna helhetskänsla. Under tidigt 2000-tal började musik att konsumeras i digitala format genom exempelvis MP3:er och idag distribueras musik till stor del via internet genom streamingtjänster som Spotify och iTunes. Internetanvändningen påverkade kreativiteten och marknadsföringen av musik från mindre bolag, liknande den situation som var under mitten av 1900-talet. Illegala nedladdningstjänster och spridning av lokala band genom exempelvis sajter som MySpace bidrog till nya musikgenrer och konstnärliga uttryck. I och med ökningen av lyssnandet av musik genom streaming har den klassiska vinylskivans konsumtion ökat, detta är bland annat på grund av att fler upptäcker musik.2324 Även vinylskivans mänskliga kvaliteter som Yochim och Biddinger diskuterar är betydelsefull för vinylens återupplevande.
23 Walukiewicz, Erika. 2010. Streaming minskar nedladdning. Dagens Nyheter, 20 augusti.
https://www.svd.se/streaming-minskar-nedladdning (Hämtad: 2020-05-21)
24 Spice, Anton. 2016. Vinyl album sales outstripped digital downloads for the first time last week. The
Vinyl Factory, 5 december.
KAPITEL 2: Bildanalys
Skivor och deras förpackningar är fantastiska på många sätt, vi får tillgång till musik genom en skiva men samtidigt får vi också tillgång till konst. Skivan och dess förpackning är vad vi skulle kalla demokratiserad i och med att gemene man kan äga dem. De är enkla att få tag i, självklart är vissa skivor svårare att få tag på än andra men tillgängligheten är stor och att själv äga en skiva och/eller ett omslag är helt och hållet realistiskt. Med detta sagt har jag haft förmånen att äga dessa individuella konstverk själv i min analys - förutom Sebastién Telliers album Sexuality. I denna delen av uppsatsen kommer jag att utföra Erwin Panofskys ikonografiska trestegsmetod med en komplettering av Roland Barthes semiotiska metod av det konnoterade- och lingvistiska steget. Det kommer att hållas ett genusperspektiv genom Judith Butlers performativitetsteori kring det tre bildanalyserna och jag kommer att utforska Laura Mulveys teori The Male Gaze.
Sébastien Tellier
Sébastien Tellier är en artist från Frankrike som arbetar med musikgenrer mellan electronica, new wave och synthpop. Han associeras inte endast med sin egen musik utan jobbar nära tillsammans med andra musiker för att berika den franska musikmarknaden. 2008 fick Tellier representera Frankrikes bidrag i musiktävlingen Eurovision Song Contest varav han resulterade på en 18:e plats i tävlingen. Trots att han placerades på en inte så speciellt 25 nämnvärd placering fick hans bidrag ett stort genomslag. Hans tävlingsbidrag Divine blev också en av tre singlar från albumet Sexuality som han släppte senare samma år.
Sexuality
Omslaget till Sexuaity har lugna toner av pasteller såsom blå, rosa och turkos. Vitt förekommer också för att markera en ram runt huvudområdet i motivet som förstärks ännu mer av en svart bakgrund som fungerar ungefär som en teaterscen efter att ridån har öppnats. En ryttare rider in på en mörk häst, varken hästen eller ryttaren visar på någon större rörelse då poseringen istället är för dem både matt och ganska kraftlös. Underlaget som de rider in på är en rosa naken kropp. Den nakna kroppen ligger på rygg och är placerad i bildens förgrund och har en ganska hög exponering som skapar skarpa kontraster med mörka skuggor till skillnad från den lugna bakgrunden som skiftar mellan de olika toner av pasteller. Kroppen visas inte i sin helhet, den är beskuren från bröstet ner till ljumsken vilket man också får skymta lårbenets början som i sig är riktade uppåt. Telliers namn är bokstaverad i rosa med ett enkelt och minimalistiskt typsnitt ovan själva motivets komposition, snäppet nedan är albumets titel skriven i vitt i en mer organisk stil. Uttryckligen faller mina ögon i en synvilla när jag blickar mot omslaget. Det tog många omtagningar när jag först förstod vad kompositionen visade och i första hand syftar jag på den halva nakna kropp som exponeras. Färgskalan får mig att vilja bilda en uppfattning av ett ökenlandskap, hästen tillsammans med ryttaren bidrar också till detta då den orkeslösa poseringen får mig att tänka på öknen med begränsad tillgång av resurser såsom vatten. Men det är ingen öken utan en naken kropp med bröst, ben, mage och höfter. Alla dessa områden som finns på kroppen bidrar till kullar, dalar och krökningar. Det största kullarna i detta metaforiska landskap är benen och brösten. Det är
25 Discogs. 2020. Sébastien Tellier. https://www.discogs.com/artist/2280-S%C3%A9bastien-Tellier
dessutom brösten som får mig att tolka vad det är för typ av kodning denna kropp besitter, vilket är en kvinna. Tellier har arbetat tidigare med teman på sina album och inför detta album berättar han att det är för honom vad han anser det viktigaste temat. I sina tidigare projekt har han arbetat med teman som finns i hemmet såsom “politik” och “hushållssysslor”, och i detta albumet ville han porträttera “sex”. 26
Personen bakom omslaget är art directorn Emmanuel “Manu” Cossu som gav det ett subtilt utseende med en visuell metaforia och när metaforen försvinner blir motivet explicit och uppenbart. Tellier har uttryckligen velat arbeta med erotik och sex och resultatet för att porträttera musiken för detta tema landade det på den kvinnliga kroppen, och har därefter fått agera verktyg för detta. Kroppen som är mer eller mindre synlig är betydelsefull i den visuella kommunikationen och kroppen som är presenterad i Telliers album fungerar som ett gränssnitt till erotik som dessutom fungerar som ett objekt. Kvinnokroppens fysiska attribut har fått uppträda som ett landskap på grund av hur den kvinnligt kodade kroppens utseende är konstruerad. Mulvey menar att den manliga blicken har fått agera huvudperson för motivets perspektiv då det endast är fokuserat på kvinnans fysiska kropp och är representerad att ge män visuell njutning. Jag vill betona traditionen som vänder sig till den manliga åskådaren27 och det kommersiella och sexuella utbytet i bildmotivet. Den kommersiella idén som skapades under 1970-talet är av samma slag idag, dock befinner vi oss i en period av musikstreaming och det är sällan man håller i musiken som fysiska ting och för att få en slagkraftig image krävs en kreativ uttryck. Temat för Telliers album är sex och sexualitet vilket också betonas i albumets titel Sexuality och resultatet för att låta representera titelns namn blev att lura åskådaren med en metaforisk konstruktion av kvinnans kropp. Motivet blir alltså både ett romantiskt landskap i pasteller samtidigt som det är passionerat och erotiskt. Begreppet sexualitet innefattar olika mänskliga behov, bland annat tillfredsställandet av biologiska drifter, fortplantningsbeteende, intima och emotionella relationer, sexuell njutning, etcetera. Tellier är alltså mycket tydlig i sin inställning till sitt album och dess omslag men28 har samtidigt låtit den manliga blicken och blickens perspektiv stå som expert för detta begrepp och den visuella kommunikationen.
26 FaceCulture. 2008. Sébastien Tellier Interview 1/6. [Video]
https://www.youtube.com/watch?v=Hq5A7CGPhLw (Hämtad: 2020-05-10)
27 Mulvey, Laura. 1999. s. 835f
28 Sexualitet. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
The Strokes
The Strokes är ett indierockband från USA som bildades 1998 i New York. De har varit aktiv inom musikbranschen i över tjugo år och genom deras debutalbum Is This It från 2001 fick dem ett världsomspridd erkännande och gav nittiotalets grunge-musik sin tidiga renässans. Den amerikanska musiktidningen Rolling Stone klassar skivan också som en av de bästa debutalbumen genom tiderna. Musiken i Is This It är en påminnelse från sextiotalets tidiga29 punk-era som omvandlas till moderna toner från garagerockens subgenre till det nya millennieskiftets indierock.
Is This It
Skivans omslag är genomgående i svart och vit, förutom albumets titel som sticker ut med en klar röd färg och bredvid står bandets egna namn stabilt bokstaverat i svart. Bakgrunden är i genomgående vit och i svart träder en blänkande handske fram som är placerad på dova linjer i nyansen grå med en textur som tycks visa på hud. Jag ser motivet som ett inzoomat fotografi samtidigt som det är beskuret till ett klassiskt vinylformat. En svart handske med lädertextur vilar på en kroppsdel som är ganska svår att identifiera. Hela motivets intryck är relativt subtilt på grund av bildens högexponering vilket bidrar till en begränsad färgskala som endast går mot svart, vitt och lite grått. I första anblick vill min hjärna tolka att handsken ligger på en höft men det skulle lika gärna kunna vara ett knä. Bristen av färger och det beskurna uttrycket får mig att bilda en synvilla över vad jag ser. Motivet är ett fotografi, tagen antingen under 1999 eller 2000 av den New York-baserade fotografen Colin Lane. Fotografiet tillkom spontant i hans lägenhet medan han testade en gammal polaroidkamera som han hittade på sina föräldrars vind. Det var tio polaroidbilder som fanns i kameran som han kunde testfota och under tiden han höll sig upptagen med den kom hans dåvarande flickvän ut ur duschen. Under ett kort samtal mellan Lane och sin flickvän ställde flickvännen upp för att posera framför kameran. Hon ska då ha tagit på sig handsken från Chanel som Lane hade hittat i deras lägenhet. Efter det lutade hon sig framåt och började posera och då ansåg Lane att motivet var nu perfekt. Lane kommenterar sitt foto av sin flickvän: “I knew it was the perfect
29 Discogs. 2020. The Strokes. https://www.discogs.com/artist/55980-The-Strokes (Hämtad:
shot: Simple, graphic and and just so sexy”. Det visar sig att det faktiskt är en kvinnlig höft 30 som är fotograferad som sedan blev omslaget av The Strokes debutalbum. Lane framkallad polaroiden och la fotografiet i sin portfolio och där låg den fram tills att bandet behövde ett motiv till deras omslag. Lane verkade chockad när bandet kollade igenom hans portfolio och frågade om de kunde få använda vad de kallade för “the ass shot”. Trots att historien bakom 31 hur omslaget kom till är mycket spontan, och man skulle samtidigt kunna beskriva det som planlöst utvald, så har den fått ett enormt genomslag. Efter att albumet gavs ut under 2001 ersattes det ursprungliga omslaget med fotografiet den amerikanska marknaden med ett mindre sexuellt uttryckligt konstverk (se bildförteckning: 7). Bilden för det ursprungliga32 motivets konnoterade uttryck visar på en erotisk betoning som ansågs för riskfylld för den amerikanska marknaden. Fotografiet är en påminnelse från 50-talet då svartvita fotografier33 på skivomslag blev populära, dock förekom det nästan uteslutande bara fotografier på bandmedlemmarna på dessa omslag. Istället förekommer det en beskuren kroppsdel hos The 34 Strokes, och denna kroppsdel är kryptisk. Hur ska vi egentligen kunna lista ut vad motivet föreställer om inte Lane hade bekräftat vem modellen var? I och med modellens posering som står framåtlutad tillsammans med handsken vilandes ovanpå landar våra tankar i att det är en kvinnlig höft. Detta på grund av att vi är van att kvinnliga kroppar skall uppträda. Även handsken, som är gjord av läder bidrar till det systematiska riktlinjer till att det är en kvinna som uppträder i bilden på grund av att . Trots att bilden är begränsad i sitt uttryck med ett minimalistisk konstruktion var den slagkraftig och explicit, vilket resulterade i att motivet blev bannad i hemlandet USA. Även detta omslag, likt Telliers motiv, är metaforisk. Synvillan som uppstår som så småningom uppenbarar sig, om det vore ett knä eller höft, blir kompositionen erotisk.
30 Siddons, Edward. 2018. Colin Lane’s best photography: the cover of the Strokes’ Is This It. The
Guardian. 29 Augusti.
31 Siddons, Edward. 2018.
32 Discogs. 2020. The Strokes, Is This It.
https://www.discogs.com/The-Strokes-Is-This-It/master/12347 (Hämtad: 2020-05-10)
33 Discogs. 2020. The Strokes, Is This It.
https://www.discogs.com/The-Strokes-Is-This-It/release/667892 (Hämtad: 2020-05-21)
Kesha
Kesha är en kvinnlig sångare och låtskrivare som är aktiv inom pop- och dansmusik. Hon slog igenom för första gången med major-bolaget RCA år 2010 med sitt debutalbum och mötte stor framgång inom dansmusiken under tidigt 10-tal. Hon har därefter vunnit ett flertalet musikpriser såsom Grammys. Dock florerade det ett laddat samarbete mellan Kesha och hennes producent som påverkade hennes musik och jag skulle samtidigt påstå att detta35 även ska ha påverkade den visuella utformningen av hennes senare album som hon erkänner är ett uppbrott och ett erkännande av sig själv. Efter att Kesha ska ha avbrutit med sin tidigare producent arbetade hon tillslut ihop hennes nya album Rainbow som släpptes 2017.
Rainbow
Albumets omslag är mycket starkt och färgrikt och blir nästan lite för ansträngande för mina ögon. De flera färger som målar framsidan är i första hand i toner av rosa och blå som skiftar i intensiteten, och den rosa färgen fungerar också som ram för själva motivet. Det blåa visar sig i en abstrakt form och illustreras i vågor och skvalpande strukturer. Den rosa färgen är huvudaktör i bildens perspektiv och öppnar sig som tågfönster för att visa vad som finns utanför den, varav vi får se stjärnor, moln, gröna skiftningar och ett ljus som riktar sig mot oss ut till betraktaren. Vi ser ett smältande öga som flyter i denna surrealistiska värld, den gröna irisen i ögat är dock inte riktad utåt mot betraktaren utan mot en naken kropp. I mitten av motivet framstår denna kropp som vi bara ser baksidan av från huvudet till låren. Kring denna kropp är en linje eller ett snöre inlindat och som sedan sträcker sig bort mot motivets utkant. I motivets övre halva sträcker sig flera röda ringar i en linje från som ändrar storlek, från stora till små ringar mot ljuset i mitten av bilden. Varje ring är dekorerade med cirklar och varje cirkel representerar en färg från regnbågens sju färger. Motivets huvudperson är kroppen som är placerad i mitten av bilden och är riktad mot ljuset. Men vi vet inte vem denna personen är då vi endast får se kroppens baksidan. Personen har långt blont hår som sträcker sig ner till låren, kroppen har kurviga former och ljus hudton. Med det faktorer som jag beskriver kan vi lista ut att det är en kvinna som är porträtterad då dessa aspekter riktar sig mot en kvinnligt kodad kropp som också befinner sig i en abstrakt värld och det finns
35 AllMusic. 2020. Kesha: Artist Biography by Rovi Staff.
ingen rimlighet i motivets komposition. Jag har tidigare nämn att det är endast skivomslagets framsida som är det väsentliga men ibland måste man titta på innehållet för att kunna förstå och om man öppnar omslaget hittar vi en folder. I foldern beskriver artisten själv med egna ord det arbetet som hon, tillsammans med andra, vad som har skett för att skapa detta album. Kesha tackar alla som har hjälpt henne genom processen och hon nämner även en kamp hon har fått kämpa för sin sanning, beskriver hon. Detta anspelar på situationen mellan Kesha själv och hennes tidigare producent. Omständigheterna för Kesha var oroligt och det fanns en osäkerhet över hennes musikkarriär då hon stämde sin producent för emotionell och sexuell kränkning. Med detta nämnt bekräftar Kesha i foldern i albumet36 Rainbow att hon trodde att hon aldrig mer skulle släppa ny musik. Hon bekräftar dessutom att detta album är ett bevis för hennes frihet och hennes sanning i brottmålet. När vi känner till denna bakgrund kring albumet börjar jag se ett nytt perspektiv av omslagets design. Trots att personen i motivet är avklädd och naken framträder det inte en eroticism. Detta är på grund av subjektet utgör sig själv till objekt, men objektet producerar samtidigt sig själv utanför den manliga blicken. Det är dessutom en surrealistisk värld som anspelas och motivet är full av algoritmer och metaforer. Till skillnad från Sébastien Telliers och The Strokes album utspelar sig kroppen metaforisk, men i Rainbow är det istället miljön som speglar en metaforik. Det finns ingen logik i detta visuella spel som porträtteras.
36 Coscarelli, Joe. 2016. New York State Judge Rejects Kesha’s Claims in Dr. Luke Case. New York
Avslutande diskussion
Motivet av kvinnan är återkommande i flera konstformer och om vi backar tillbaka tiden en bit så kan vi generera fram traditioner inom temat som fortfarande är aktuella idag. Inom konsthistorien förekommer det många gånger kvinnor som är porträtterade nakna och ofta i relation till en man, vare sig om det är konstnären själv eller betraktaren. Det beror bland annat på grund av att kvinnan har och haft en historisk tillhörighet i en underordnad klass jämfört med mannen. Detta handlar om historiska omständigheter som har påverkar det kommersiella utbytet av sexualitet. Inom måleri är det normala är att förvänta sig målningar av nakna kvinnokroppar men inte tvärtom, detta eftersom att det hade resulterat i en historisk asymmetri, bland annat en social, ekonomisk och subjektiv skillnad mellan man och kvinna - speciellt under 1800-talet. Laura Mulvey diskuterar detta temat i sin artikel om hur kvinnor37 har porträtteras utifrån den manliga blicken - the male gaze (begreppet myntade hon 1975) men försåg begreppet och teorin inom filmmediet. Men det går också att applicera detta perspektiv inom musikbranschen och vinylskivan var dessutom ett nytt medium under 1900-talet. Musiken som spelades på dessa vinylskivor gav upphov till experimentella visuella uttryck där bland annat den kvinnliga kroppen fick agera som ett slagkraftigt verktyg.
Sébastien Tellier uttrycker ett tydlig tema i sitt omslag, vilket är sex och sexualitet. Detta uttrycks i både bildmotivet och albumets titel, förmedlingen skulle man kunna klassa som sluten och klar. Hans omslag visar en koppling till den experimentella perioden av omslagsdesign under 50- och 60-talet. Det experimentella konstnärsuttrycket marknadsför Telliers album, vilket yttrar sig i en erotisk formgivning och detta med hjälp av kvinnokroppen. The Strokes arbetar istället med minimalistiska uttryck för sin formgivning av deras skivomslag, dock fungerar dess uttryck minst lika effektfull som Telliers trots den begränsade strukturen. Censureringen av albumet har samtidigt påverkat omslagets spridning, det vill säga, om systemet vill förbjuda det som anses för explicit, blir spänningen kring motivet hetare. Både Telliers och The Strokes album använder kropparna utifrån deras fysiska attribut och när det endast är spår av kropparna som presenteras skapas det en form av voyeurism. Det vill säga, en dold betraktare av andra människors avklädning, nakenhet eller
37 Pollock, Griselda. 1988. Det moderna och kvinnlighetens rum. Lindberg, Anna Lena. (red). 1995.
sexuella aktivitet.38 Mulvey hävdar också i sin teori kring den manliga blicken att den dessutom anses voyeuristisk. Detta är för att ge män den visuella njutningen med en erotisk inverkan, men trots att motiven besitter en voyeuristisk stämning ter den sig inte speciellt privat. Under detta voyeuristiska paraply sitter dem båda, följande på grund av att dem använder den kvinnliga kroppen för att sälja sina produkter - deras musikskivor.
Keshas albumRainbow ingår inte i den voyeuristiska perspektivet i och med att motivet inte anspelar sig på den manliga blicken. Kesha vill inte sälja sin produkt utifrån den manliga blicken med hjälp av den nakenhet som finns. Dock är kroppen konstruerad enligt den rådande tidens traditionella normer. Kroppen ingår under en normativa konstruktion som finns i västerländsk kultur, vilket samtidigt ingår under den manliga blickens perspektiv. Det finns alltså ett gränssnitt för dem alla för att berika marknaden med att sälja den kvinnliga kroppens nakenhet som produkt. Trots att det inte må var Keshas intentioner att göra detta, landar det ändå i en slags återvändsgränd. Kvinnan blir alltså, trots att hon har producerat sig själv, utmålad genom mannen och mannens blick. Jag har ofta nämnt metaforen och dess påverkan av det visuella uttrycket, vilket bekräftar det tre motivens likheter och olikheter. De tre omslagen besitter en svårbedömd konstruktion då bilderna inte visar på rena former och strukturer och bildar istället synvillor. Dock skiljer de sig från varandra hur dessa metaforer uppstår och representerar. Sébastien Tellier och The Strokes likheter är den visuella metaforer i bildmotivet utseende, medans Keshas metafor uppstår i marknadskommunikationen om vad som faktiskt är producerat i hennes bildmotiv.
38 Voyeurism. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
Sammanfattning
Vinylskivan och dess omslutande fodral är inte en lika uppenbar marknadsprodukt likt en reklamskylt. Trots det arbetar vinylskivans omslag i liknande uppdrag som reklamskylten. I och med vinylskivans ansiktslyft inom designutvecklingen med Alex Steinweiss i täten utvecklades skivan och dess utseende i symbios med varandra. Genom att arbeta med vinylskivan som koncept med illustrerade omslag som ett alternativ till det bruna pappersomslagen, ökade försäljningen av produkten markant. Skivomslagets visuella presentation blir något mer än bara enbart en förpackning för musik. Det blev också ett konstnärligt uttrycksmedel, samtidigt i interaktion med musiken som förpackningen rymmer. Det mindre och oberoende musikbolagen var vital i utvecklingen av skivomslagets framsteg i och med att dem hade större frihet och möjlighet att experimentera. Inte minst kunde musikerna själva vara med och påverka deras egna omslag och de marknadsförde sig i färgstarka, innovativa och frimodiga konstruktioner. 1960-talets designutveckling låg i fas med tidens samhällsförändringarna vilket också speglas i skivomslagets bildmotiv. Den sexuell frigörelse, fredsrörelsen, ökad medvetenhet för kvinnors rättigheter etcetera, vilket samtidigt la en ny grund för uttrycket för konst och design. På grund av dessa strömningar ledde det till ett ännu friare bildspråk vilket resulterade i att det också fungerade som ett konstnärligt objekt samtidigt som en formgiven förpackning för marknadsföring. Porträtterandet av den kvinnliga kroppen är ansenligt förekommande inom skivomslagets visuella spel. Kvinnan har, likt historiskt fått agera som verktyg för konstmarknaden men också även inom musikmarknaden. Det experimentella konstnärsuttryck med bland annat kvinnan som objekt marknadsför vinylskivan för försäljning.
Källförteckning
Barthes, Roland. 1964. Bildens Retorik. Översättning: Aspelin, Kurt. Bildens Retorik. 2016. Stockholm: Faethon.
Butler, Judith. Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion. 2007. Översättning: Almqvist, Suzanne. Göteborg: Daidalos.
Feuk, D. 1977. Ytan som livshållning: Texter om skivomslag. Kalejdoskop förlag: Lund. Fisher, B. 1987. Album Cover Album 3. The Ultimate Album Cover Album. New York: Prentice Hall Press.
Hamilton, D., Dean, R., Howells, D., Thorgerson, D. 1987. The Ultimate Album Cover Album. New York: Prentice Hall Press.
Jones, S & Sorger, M. 1999. Covering Music: A Brief History and Analysis of Album Cover Design. Journal of Popular Music Studies. Vol 11-12 (1)
Music Week. (2009). Do judge this book it’s (record) cover… 12 december.
Mulvey, Laura. 1999. Visual Pleasure and Narrative Cinema. Film Theory and Criticism: Introductory Readings. (Red). Leo Braudy & Marshall Cohen. New York: Oxford UP. Ohrt, T. 1981 Rock-pladeomslagets udvekling 1950-1981. Boström, H. & Sørensen, J. (Red.) Ytans innehåll: Texter om skivomslag. Åhus: Kalejdoskop.
Panofsky, Erwin. 1939. Meaning in the Visual Arts. Chicago: Univ. of Chicago P. 1982 Pollock, Griselda. 1988. Det moderna och kvinnlighetens rum. Lindberg, Anna Lena. (red). 1995. Konst, kön och blick: Feministiska bildanalyser från renässansen till postmodernism. Spoor. Nathan. 2008. The Father of the Album Cover Gets His Respect. Juxtapoz Magazine. Spice, Anton. 2016. Vinyl album sales outstripped digital downloads for the first time last week. The Vinyl Factory, 5 december.
Elektroniska källor
AllMusic. 2020. Artist Biography by Rovi Staff.
https://www.allmusic.com/artist/kesha-mn0000080358/biography (Hämtad: 2020-05-10) Coscarelli, Joe. 2016. New York State Judge Rejects Kesha’s Claims in Dr. Luke Case. New York Times. 16 April.
https://www.nytimes.com/2016/04/07/arts/new-york-state-judge-rejects-keshas-claims-in-dr-l uke-case.html?fbclid=IwAR3eQxwjWWkBUHMPFe7hz-xMtLsNgcB-eLeohkEGnB_KEaDb SHl8-WWygvI (Hämtad: 2020-05-21)
Discogs. 2020. Sebastien Tellier, Sexuality.
https://www.discogs.com/artist/2280-S%C3%A9bastien-Tellier (Hämtad: 2020-05-10) Discogs. 2020. The Strokes. https://www.discogs.com/artist/55980-The-Strokes (Hämtad: 2020-05-10)
Discogs. 2020. The Strokes, Is This It.
https://www.discogs.com/The-Strokes-Is-This-It/master/12347 (Hämtad: 2020-05-10) Discogs. 2020. The Strokes, Is This It.
https://www.discogs.com/The-Strokes-Is-This-It/release/667892 (Hämtad: 2020-05-21) FaceCulture. 2008. Sébastien Tellier Interview 1/6. [Video]
https://www.youtube.com/watch?v=Hq5A7CGPhLw (Hämtad: 2020-05-10) Nationalencyklopedin. 2020. Sökord: CD.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/cd (Hämtad: 2020-05-10). Nationalencyklopedin. 2020. Sökord: LP-skiva.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lp-skiva (Hämtad 2020-05-10). Nationalencyklopedin. 2020. Sökord: Musikbranschen.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/musikbranschen (Hämtad 2020-05-21)
Nationalencyklopedin. 2020. Sökord: Sexualitet.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sexualitet (Hämtad: 2020-05-21)
Nationalencyklopedin. 2020. Sökord: Voyeurism.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/voyeurism (Hämtad 2020-05-26)
Siddons, Edward. 2018. Colin Lane’s best photography: the cover of the Strokes’ Is This It. The Guardian. 29 Augusti.
Svenska Akademiens Ordböcker. [u.å.]. Sökord: LP-skiva. https://svenska.se/saol/?id=2103099&pz=5 (Hämtad 2020-05-26) Svenska Akademiens Ordböcker. [u.å.]. Sökord: Objektifiera. https://svenska.se/saol/?id=2103099&pz=5 (Hämtad 2020-05-21)
Bildförteckning
Bild 1. Sex Pistols - The Great Rock ‘N’ Roll Swindle (Hämtad: 2020-05-05)
https://www.discogs.com/Sex-Pistols-The-Great-Rock-N-Roll-Swindle/master/30855
Bild 2. Sebastien Tellier - Sexuality (Hämtad: 2020-05-05)
https://www.discogs.com/Sebastien-Tellier-Sexuality/master/5331
Bild 3. The Strokes - Is This It (Hämtad: 2020-05-05)
https://www.discogs.com/The-Strokes-Is-This-It/master/12347
Bild 4. Kesha - Rainbow (Hämtad: 2020-05-05)
https://www.discogs.com/Kesha-Rainbow/master/1221827
Bild 5. Scorpions - Virgin Killer (Hämtad: 2020-05-05)
https://www.discogs.com/Scorpions-Virgin-Killer/master/29415
Bild 6. Roxy Music - Country Life (Hämtad: 2020-05-26)
https://www.discogs.com/Roxy-Music-Country-Life/master/58320
Bild 7. The Strokes - Is This It, Amerikansk (Hämtad: 2020-05-05)
Bilagor
Sébastien Tellier, Sexuality, 2008.
Picture not available due to copyright restrictions.
The Strokes, Is This It, 2001.
Picture not available due to copyright restrictions.
Kesha, Rainbow, 2017.
