Riksantikvarieämbetets undersökningar 1957 i samband med vattenkraftutbyggnader
Hvarfner, Harald
Fornvännen 1958(53), s. 77-80 : ill.
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1958_077
Ingår i: samla.raa.se
SMÄRRE MEDDELANDEN
RIKSANTIKVARIEÄMBETETS UNDERSÖKNINGAR 1957 I SAMBAND MED VATTENKRAFT-
UTBYGGNADER
Det snabbt ökande clkraftbchnvet h a r medfört en intensiv utbyggnad av landets v a t t c n k r a f t l i l l g å n g a r . F"ör alt säkerställa en j ä m n tillgång på vatten för kraftverken regleras v a t t e n a v r i n n i n g e n i ä l v a r n a s källsjöar. Ofta i n n e - b ä r detta så betydande u p p d ä m n i n g a r , att bebyggda o m r å d e n m å s t e överges.
Som central statlig myndighet för k u l t u r m i n n e s v å r d e n erhåller R i k s a n t i - kvarieämbetet n u m e r a uppdrag från v a t t e n d o m s t o l a r n a att som s a k k u n n i g utreda, i vad mån k u l t u r h i s t o r i s k a intressen beröras av planerade v a t t e n - kraftutbyggnader. Resultaten av u n d e r s ö k n i n g a r n a delgivas v a t t e n d o m - s t o l a r n a i s a m b a n d med dessas bedömning av företagens tillåtlighet.
R i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t h a r u n d e r 1957 fortsatt u n d e r s ö k n i n g a r n a utmed Lule älv, Skellefte älv, Ume älv, Ängermanälven, Indalsälven, Ljungan, L j u s n a n , Dalälven och Klarälven. Liksom tidigare ba arbetena varit av både arkeologisk och etnologisk art. De ba omfattat a l l m ä n n a k u l t u r h i s t o r i s k a in- venteringar, u t g r ä v n i n g a r och by-undersökningar. Med h ä n s y n till resultaten frän i n v e n t e r i n g a r n a h a r d o k u m e n t a r i s k fotografering utförts bl. a. av k u l - t u r l a n d s k a p e t inom berörda o m r å d e n a . — Här k u n n a endast cn del av årets fyrtio a r b e t s o m r å d e n b e r ö r a s .
D d n o r r l ä n d s k a i n l a n d e t s skiffer- och k v a r t s i t k u l t u r representeras nu av över 1.000 boplatslokaler. Under 1957 ha ca 150 lokaler a n t r ä f f a t s . Man observerar särskilt de i olika ä l v a r å t e r k o m m a n d e k o n c e n t r a t i o n e r n a av lokaler. Sådana påträffades först i Ströms Vattudal och vid Holingsjön och B ö r s t r ö m s s j ö a r n a i J ä m t l a n d och Ångermanland. Senare k o n s t a t e r a d e s liknande vid Malgomaj oeh Varris i Lappland. Under 1957 ha sådana kon- c e n t r a t i o n e r kunnat k a r t e r a s vid Hällhy på gränsen mellan Lappland och Ångermanland samt vid Qardforsen och Lycksele i Lappland. A n m ä r k n i n g s - värd är vidare b o p l a t s k o n c e n t r a t i o n c n i södra delen av H o r n a v a n . Itcdan bland ytfynden på vissa lokaler i H o r n a v a n ingå a r t e f a k t e r från såväl sten- SIIIII j ä r n å l d e r n . Det är därför möjligt, att u t g r ä v n i n g a r n a , som k o m m a att börja 1958, k u n n a bidraga till cn lösning av frågan om skiffer- och kvartsit- k u l t u r c n s livslängd.
Det mest o m f a t t a n d e g r ä v n i n g s a r b d e t h a r utförts vid Malgomaj och Varris d ä r 3.500 m- bil u n d e r s ö k t s u n d e r cn fjorton veckor läng grävnings-
77
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
säsong. Trots att nära 6.000 m- ha utgrävts där, återstå betydande outgrävda arealer. Till de märkligaste fynden frän Malgomaj och Varris höra de gjut- formar av täljsten för yxor och spetsar, som ha h i t t a t s t i l l s a m m a n s med redskap av sten.
Vid den n o r r l ä n d s k a stenåldersarkeologiens klassiska vatten Kultsjön h a r åter en stcnåldersbopliits u n d e r s ö k t s och givit rikliga fynd. Man b ö r j a r inte minst genom g r ä v n i n g a r n a d ä r att mer och mer ana en skillnad i läge och u t b r e d n i n g mellan fjälltrnkternas boplatser och s k o g s t r a k t e r n a s . Det hänger troligen s a m m a n med å r s l i d s h u n d n a växlingar i b o p l a t s e r n a s u t n y t t j a n d e .
Av särskilt intresse ä r o för n ä r v a r a n d e de u n d e r s ö k n i n g a r , som ha be- drivits i de sydligare ä l v a r n a s k ä l l o m r ä d e n . Där möter skiffer- och kvart- s i t k u l t u r e n sydskandinaviska steniilderskulturer. Insjöhoplatsernas inven- t a r i u m ä r d ä r av delvis a n n a t slag än längre n o r r u t . Pä dessa lokaler h a r man inte heller en klar a n t y d a n om en genom b r o n s å l d e r n och j ä r n å l d e r n förlängd stenålder, som man har på vissa boplatser längre n o r r u t .
Bearbetningen av d d i n s a m l a d e materialet h a r fortsatt u n d e r året. Med h ä n s y n till de möten mellan s t e n å l d e r s k u l t u r och j ä r n ä l d e r s k u l l u r , som skymta, har det visat sig lämpligt alt bl. a. göra en genomgång av j ä r n å l d e r s - m a t e r i a l e t . Då Ängcrmanälveiis k ä l l o m r ä d e n med Faxälveu, I''jällsjöälven och Äsdcälven nu höra till det mest u n d e r s ö k t a , h a r denna genomgång fiirst b e g r ä n s a t s till delta o m r ä d e . Det o m f a t t a r i vid bemärkelse de t r a k t e r , d ä r
landskapen Jämtland, Lappland och Ångermanland mötas. Resultatet kunde
publiceras u n d e r hösten 1957.'
De etnologiska u n d e r s ö k n i n g a r n a ha u n d e r 1957 fortsalts, och en del större arbetsuppgifter har kunnat avslutas med registrering av betydande m a t e r i a l - samlingar. F ö r u t o m s m ä r r e rutinmässiga genomgångar, h a r arbetet varit koncentrerat till några h u v u d o m r å d e n hl. a. i Arjeplog, T ä r n a , Vilhelmina och T ä n n ä s socknar.
Genom a t t utreda äldre k u l t u r s förändring och upplösning h a r man strävat efter atl k a r a k t e r i s e r a olika företeelsers funktion i skilda t i d e r och s i t u a t i o n e r . Det är på så sätt möjligt att b e s t ä m m a vilka faktorer, som förändra liv och arbete i berörda byar, och som därigenom i a n d r a hand verka o m s k a p a n d e på landskapsbilden.
Som exempel på etnologiska arbeten k u n n a n ä m n a s u n d e r s ö k n i n g a r vid Storavan, [Tddjaur och Hornavan i Arjeplog. Där h a r bebyggelsen på öar i Storavan som Källon och Gullön genomgåtts. Nu, tjugo år efter Storavans första reglering, äro de forna ö b y a r n a d ä r spontant helt överflyttade till fastlandet. Det h a r framgått, all regleringen i m i n d r e gnid h a r bidragit till f ö r ä n d r i n g a r n a . Nya arbetstillfällen, k o m i n u n i k a t i o n s l e d e r , indragna skolor m. m, ha i stället betydlig! förändrat b y b o r n a s liv och arbete och bidragit till överflyttning till fastlandet. Även minskad trivsel, sedan öbyarna började avfolkas, h a r verkat i s a m m a r i k t n i n g .
1
/ / . Iluarfner, F å n g s t m a n och nybyggare i Angermanälvcns k ä l l o m r ä d e n u n d e r j ä r n å l d e r n (Arkiv f. norrl hemb.forskning 1957, XV).
78
Flygbild öuer S l o r m y r n ä s e l nid .Inklä bg, Sorsele socken, Lappland. Foto Lars Bergström ,l:r. Godkänd för publicering au F ö r s v a r s s t a b e n . — Air
view of S l o r m y r n ä s e l ut J u k l å village.
Andra o m r å d e n , som ha ägnats tid i Arjeplog iir fiske, j o r d b r u k och äldre kom mun i kil tioner.
De sedan 1955 bedrivna etnologiska u n d e r s ö k n i n g a r n a i Gardikenoinrådet i T ä r n a h a r fortsatt, och fältarbetet är nu i stort sett a v s l u t a t . De p l a n e r a d e vattenregleringarna d ä r k u n n a komma att innebära, att flera b y a r måste (iverges. Genom det mångsidiga arbete, som har hedrivits av arkeologer, etnologer, folklorister och s p r å k m a n , kan man nu räkna med d t fylligt d o k u m e n t (iver denna dalgång, om den en gång fylles med vatten. I arbetet h a r 1'olkmåls- och folkminnesundersökningen i övre Norrland deltagit.
En särskild u n d e r s ö k n i n g av laxfisket har utförts i t r a e älv inför u t - byggnaden av Stornorrfors, Särskilt intresse t i l l d r a r sig frågor om fluktua- tioner i laxtillgången och dess återspeglingar i bygderna längs älven.
B y u n d e r s ö k n i n g a r n a vid Lössen i Härjedalen, som ha pågätt sedan 1956, och d ä r byn Valmåsen kan k o m m a att ö v e r d ä m m a s , ha fortsatt. F ö r u t o m etnologer från ämbetet h a r även länsmuseet i Östersund deltagit i detta lagarbete.
Ktt a n n a t större lagarbete ulgör Västerbottens läns m u s e u m s och ä m -
betets g e m e n s a m m a undersökning av b y a r n a vid Bjurfors nedre kraftverks
d ä m n i n g s o m r å d e .
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
