Pigmentanalys av 1100-talsmålningarna i Torpa kyrka, Kungsör

(1)

Pigmentanalys av 1100-tals målningarna i Torpa kyrka, kungsör Anders G. Nord et al.

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2017_073 Fornvännen 2017(112):2 s. 73-79

Ingår i samla.raa.se

(2)

Pigmentanalys av 1100-talsmålningarna i Torpa kyrka, Kungsör

Av Anders G. Nord, Elin Lundmark, Misa Asp, Kate Tronner och Kjell Billström

Nord, A.G., Lundmark, E., Asp, M., Tronner, K. & Billström, K., 2017. Pigment- analys av 1100-talsmålningarna i Torpa kyrka, Kungsör. (Analysis of pigments from the 12th century murals in Torpa Church, Södermanland, Sweden). Fornvän- nen112. Stockholm.

Torpa Church is situated about 130 km west of Stockholm, near Lake Mälaren. In the attic of the original chancel are murals that are clearly influenced by Byzantine art. They illustrate some rarely seen scenes from the New Testament and its Apoc- ryphal traditions. These murals have been dated to the late 12th century. They were possibly created by a foreign master; speculatively someone associated with the monastery in nearby Eskilstuna belonging to the wealthy Knights Hospitaller. As reported in this paper, this hypothesis is to some extent supported by the presence of the unusual and expensive pigments ultramarine and vivianite in the murals. For unknown reasons, grains of sand are also common in these murals. Three lead pigments were studied with ICP-MS mass spectrometry to determine their lead isotopic composition. The isotope data clearly indicate a German origin, probably from the Harz and/or Erzgebirge regions.

Anders G. Nord, Kevingeringen 10, SE–182 50 Danderyd andersgn@tele2.se

Elin Lundmark, Tottvägen 1B, SE–169 54 Solna elin_lundmark@yahoo.com

Misa Asp, Konservator Misa Asp AB, Sjöbjörnsvägen 1, SE–117 67 Stockholm.

misa.asp@konservering.nu

Kate Tronner, Flädergränd 2, SE–187 73 Täby katetronner@gmail.com

Kjell Billström, Avdelningen för Geovetenskaper, Naturhistoriska Riksmuseet, Box 50007, SE–104 05 Stockholm

kjell.billstrom@nrm.se

Trakten kring Eskilstuna är bördig. Här fanns un - der medeltiden städerna Strängnäs och Tuna (nu Eskilstuna), båda biskopssäten under tidig medel- tid. Till Tuna lokaliserades också tidigt en helgon- kult för den engelske missionsbiskopen Sankt Eskil, vars martyrium antas ha inträffat omkring år 1080. Här fanns två kyrkor och ett mycket rikt johanniterkloster, vilket torde ha stått färdigt un-

der 1180-talet. Klostret stängdes i samband med reformationen och revs år 1585 (Anund & Qvi- ström 2010).

I denna bygd tillkom en liten romansk sten- kyrka i byn Torpa, numera inom Kungsörs kom- mun. Dateringen är osäker, men Mats Bergman (1989) anser att den byggdes vid mitten av 1100- talet. Nyligen genomförda dendrokronologiska

(3)

Fig.1. Torpa kyrka, Södermanland. Marie bebådelse, målning på västra korväggen på vinden. Foto: Elin Lundmark. — Torpa Church, Södermanland. The Annunciation of Virgin Mary on the western chancel wall in the attic.

dateringar av trävirke pekar på ett byggnadsår redan runt 1120-talet (Raä 2012). Kyrkan bestod ursprungligen av ett litet långhus samt ett kor.

Under 1400-talet gjordes omfattande tillbyggna- der i form av ett betydligt större långhus med ett vapenhus. Dessutom tillkom valv i det gamla koret, samtidigt som det nya, stora långhuset pryd- des med muralmålningar med illustrationer ur Kristi liv. Det ursprungliga lilla koret kom med tiden att användas som sakristia.

Torpa kyrka är intressant av flera olika anled- ningar. Denna och ytterligare några kyrkor i Rekarne-bygden har märkliga stenreliefer med mustaschprydda ansikten (Svärdström 1973; Fors- ting 1999). Det föranledde Johnny Roosval (1950) att ge upphovsmannen anonymnamnet »Mus- taschmästaren». På en av relieferna i Torpa finns en svårtydd runinskrift som omtalar kyrkans upp- hovsman: »Ödulf gjorde kyrkan». Av särskilt intresse är också en serie 1100-talsmålningar på vinden till det gamla koret, vilka har en tydlig bysantinsk prägel (Nisbeth 1986; Piltz 2008). Vi har undersökt och pigmentanalyserat dem.

De märkliga målningarna på korvinden

Målningarna högst upp på väggarna i kyrkans ursprungliga kor blev dolda genom valvslagning- en på 1400-talet, på samma sätt som t.ex. i Kaga kyrka (Nisbeth 1986; Nord et al. 2016b). Vinden kan endast nås via en liten svartmålad trälucka sju meter över marken på gamla korets gavel.

Dessa märkliga målningar, daterade till slutet av 1100-talet, kom därför att bli bortglömda, men återupptäcktes år 1949 (Andersson 1961; Fors- ting 1999). Måleriet är till stor del fragmenta- riskt med stora förluster av färgskikt, medan vissa detaljer förblivit relativt välbevarade. Här och var saknas putsskiktet helt. På norra väggen har delar av målningarna gått förlorade vid muran- det av en skorsten.

Muralmålningarna, med flera ovanliga motiv från Nya Testamentet och den apokryfiska tradi- tionen, är utförda i en bysantinsk-inspirerad stil, medan bården anses ha västeuropeiska förebilder (Nisbeth 1986; Bergman 1989). Målningsrester- na har en hög konstnärlig kvalitet, men är ska- dade. På västväggen skildras Marias och Josefs 74 Anders G. Nord et al.

Art. Nord et al 73-79_Layout 1 2017-05-16 14:54 Sida 74

(4)

Fig. 2. Torpa kyrka, Södermanland. Kristus i dödsriket. Målning på södra korväggen på vinden. Foto: Elin Lundmark. — Torpa Church, Södermanland. Christ in the realm of death on the south chancel wall in the attic.

bebådelser, båda med tydliga bysantinska före- bilder (fig. 1). Den södra väggen visar Kristi dop med en bild av Jesus och Johannes döparen, samt Kristus i dödsriket (fig. 2). Östra väggens frag- mentariska målningar visar Kristus i majestät (Majestas Domini), omgiven av en mandorla samt två av de fyra evangelisternas symboler. Nordväg- gen avbildar bl.a. Kristi födelse och frambäran- det i templet.

Provtagning och analyser

Provtagningen gjordes av projektgruppens kon- servatorer. Samtliga provtagningsställen doku- menterades noggrant. Pigmenten har analyse- rats med ett svepelektronmikoskop (Hitachi S- 4300), utrustat med en EDX-enhet för mikro- röntgenanalys (SEM/EDX). Ytterst små prov- mängder erfordrades. Analysarbetet har utförts av projektgruppens kemister på Naturhistoriska Riksmuseets avdelning för Geovetenskaper. Re- sultaten visas i tab. 1.

Isotopsammansättningen för tre blyhaltiga pig- mentprover bestämdes med hjälp av en mycket

noggrann masspektrometer, som fungerar enligt principen att olika isotoper av ett och samma grundämne kan separeras utifrån olikheter i de- ras massa. Spektrometern är av ICP-MS-typ (fab- rikat: Nu Plasma II), där provet slussas in i ett argonplasma och alstrar joner av de olika iso- toperna av bly, varefter isotopsammansättning- en kan bestämmas med ett avancerat detektor- system. Resultaten redovisas i tab. 2. Redovisa- de data för varje prov är medelvärden från tre mätningar. Erhållna mätdata standardiseras relativt värden givna för en internationell standard (NBS 981) och mätnoggrannheten är mycket hög (±0.10% eller bättre). Blyets ursprung identifie- rades via ett tvådimensionellt isotopdiagram med olika isotopkvoter, i vilket man jämför hur refe- rensdata för tänkbara blyförande malmer över- ensstämmer med erhållna resultat för färgpig- menten. Resultaten visar att värdena för de tre pigmenten sinsemellan är mycket lika, och att de härrör från Tyskland, med stor sannolikhet från Harz och/eller Erzgebirge (jfr Nord et al. 2015).

(5)

76 Anders G. Nord et al.

Motiv Provplats, färg Nr Analysresultat

Marie bebådelse Blå färg på brun bakgrund T-1 Den blå färgen är vivianit (järnfosfat-octahydrat).

Bakgrunden: järn(III)oxid med litet blymönja, även sandkorn.

Marias röda mantel T-2 Järn(III)oxid, gips, sandkorn

Gul gloria T-3 Gulockra

Gråsvart hustak T-4 Järn(III)oxid, blymönja, plattnerit (ß-PbO2), sandkorn

Svart fält T-5* Blymönja, plattnerit

Bård Rödbrungul blomma/dekor T-6 Gulockra, blymönja, gips

Brunsvart dekor

i ovanstående T-7

Järn(III)oxid, blymönja, plattnerit, sandkorn

Vit linje T-8 Kalk med spår av gulockra

Josefs bebådelse Svart dräkt T-9* Blymönja, som till större delen omvandlats till svart plattnerit.

Sandkorn.

Rödbrunt fönster T-10 Järn(III)oxid, blymönja, umbra, sandkorn Kristi födelse och

bebådelsen för herdarna

Blå färg på brun bakgrund T-11 Ultramarin, vivianit, spår av blymönja och plattnerit

Kristus i dödsriket Gloria T-12 Gulockra, spår av bly (massicot?)

Svart prick i glorian T-13* Plattnerit

Kristus i majestät Mandorla T-14 Gulockra, gips, kimrök (sot)

Inget blått pigment påvisat

Tab. 1. Resultat av pigmentanalyser från de romanska målningarna på vinden till Torpa kyrkas kor.

Kalk finns i alla prover och anges inte i tabellen. * markerar prover analyserade med avseende på blyets isotopsammansättning. —Analysis results for pigments in the Torpa chancel murals.

Tab. 2. Isotopsammansättning för blypigment från målningarna på vinden till Torpa kyrkas kor.

—Lead isotope compositions of pigments in the Torpa chancel murals.

Prov Pigment 206Pb/204Pb 207Pb/204Pb 208Pb/204Pb 207Pb/206Pb 208Pb/206Pb T-5 Blymönja

och plattnerit 18,409 15,618 38,376 0,84843 2,08470

T-9 Blymönja

och plattnerit 18,411 15,621 38,384 0,84844 2,08485

T-13 Plattnerit 18,411 15,622 38,387 0,84845 2,08499

(6)

Diskussion

I målningarna påträffades bl.a. de dyrbara och ovanliga pigmenten ultramarin och blå vivianit (mineralet järnfosfat-octahydrat). Övriga pigment är vanligt förekommande i medeltida muralmål- ningar: gulockra, umbra, röd eller rödbrun järn (III)oxid (Fe2O3), blypigmenten massicot (PbO) och blymönja (Pb3O4), samt svart kimrök (sot).

Däremot påvisades inte den vackert klarröda cin- nobern (kvicksilversulfid; HgS). Dock påvisades plattnerit (β-PbO2). Plattnerit är inte något ur- sprungligt pigment, utan har bildats genom oxidation av ett blypigment, t.ex. massicot eller bly- mönja. Omvandlingen sker företrädesvis på kalk- grund, men inte alltid. Även i Torpa identifiera- des rester av kvarvarande blymönja på kalkgrun- den. En sammanfattande diskussion av detta pro- blem har tidigare lämnats (Nord et al. 2016a). I många av proverna fanns även sandkorn. Sanden har sannolikt tillförts avsiktligen, av någon för oss okänd anledning. Sand, och även gips, har vi påträffat i många andra medeltida muralmål- ningar.

Av de identifierade pigmenten är ultramarin, vivianit och blypigmenten av störst intresse. Ultra- marin (från mineralet lapis lazuli) var under medeltiden mycket dyrbart, då det importerades från Afghanistan. Även järnmineralet vivianit är ett ovanligt pigment, som vi bara funnit i ett fåtal svenska muralmålningar, bl.a. i Kaga kyrka (Nord et al. 2016b). Färgen kan variera från blå till blå- grön, grön eller gul (Strunz & Nickel 2001; Scott

& Eggert 2007). Dessa pigment, liksom de vack- ra målningarna och de unika stenrelieferna, ty- der på att stora ekonomiska resurser måste ha funnits i bygden. Möjligen har dekorationerna bekostats av det rika johanniterklostret i Tuna, med stora jordegendomar i stadens omgivningar.

Flera konsthistoriker har undersökt Torpa kyrkas 1100-talsmålningar och anser att de har en tydligt bysantinsk karaktär (Andersson 1961;

Nisbeth 1986; Bergman 1989; Piltz 2008). Vissa av motiven är för svenska förhållanden synnerli- gen ovanliga och bygger helt på bysantinska före- bilder. Bland annat illustreras hur ärkeängeln Gabriel förbereder jungfru Maria på ett oväntat budskap, vilket han sedan överlämnade tre dagar senare. Även bebådelsen för Josef pekar i samma riktning. Andra scener bygger på apokryfa källor.

Uppståndelsen skildras, som alltid i bysantinsk konst, med Kristi nedstigande i dödsriket, där Adam, Eva och Abel väcks till liv. Att motiven bygger på bysantinska förebilder får således anses vara klarlagt. Bysantinska motiv i svenska kyrkomålningar är emellertid ovanliga på fastlandet. De finns framför allt på Gotland och mer- parten av dem anses vara utförda av rysk-bysantinska mästare (Nisbeth 1996; Lagerlöf 1999;

Piltz 1981, 2008, 2010; däremot: Vasilyeva 2009).

Målningarna i Torpa har emellertid inga tydliga likheter med de gotländska målningarna, vilka är utförda i en stramare och annorlunda stil (Nis- beth 1986; Lindgren 1995). Eftersom bysantinska målningar är så ovanliga på fastlandet skulle man hypotetiskt kunna anta att målarmästaren har haft kontakter med det närbelägna johanniterklostret. Det bysantinska inflytandet kom förvisso inte enbart österifrån, utan mästaren kan också ha kommit från södra Europa med många beva- rade konstverk i bysantinsk stil (Nisbeth 1986;

Vasilyeva 2009; Svensson 2016). Exempelvis fram- håller Nisbeth att nordväggens målningar i Torpa har stora likheter med målningar i Palermo på Sicilien.

Vi har tidigare undersökt muralmålningar i bysantinsk stil på Gotland, samtliga daterade till 1100-talet eller det tidiga 1200-talet (Nord &

Tronner 2011; Nord et al. 2017). Muralmålningar i fyra stenkyrkor har undersökts (Garde, Käll- unge, Havdhem, Mästerby); dessutom rester av bemålade brädor från tre för länge sedan rivna stavkyrkor (Dalhem, Eke, Sundre). I dessa mål- ningar påträffades samtliga pigment som räknas upp i tab. 1; dessutom cinnober (kvicksilversulfid), malakit och azurit. Den tidigare studien omfattade dock ett vida större material (116 pig- mentprover från sju kyrkor). Förekomsten av de ovanliga pigmenten ultramarin och vivianit i den lilla kyrkan i Torpa är därför anmärkningsvärd.

Blypigmentanalyserna visar att de tre undersök- ta blypigmenten i Torpa härrör från Tyskland, med stor sannolikhet från Harz och/eller Erzge- birge (cf. Nord et al. 2015). Med undantag av ultramarin kan emellertid alla övriga pigment i Torpa ha införskaffats från norra Europa.

(7)

Tack

Stort tack till professor Ulf Hålenius på Natur- historiska Riksmuseets avdelning för geovetenskaper för att vi fått använda enhetens instru- ment. Tack även till professor Elisabeth Piltz (Upp- sala) för värdefulla diskussioner rörande bysantinsk konst, samt till personalen vid Kungsörs församling för all hjälp i samband med det mycket besvärliga provtagningsarbetet.

Referenser

Anund, J. & Qviström, L., 2010. Det medeltida Sörm- land. Lund.

Andersson, A., 1961. Bysans och Torpa kyrka. Sörmlands- bygdens Årsbok. Nyköping.

Bergman, M., 1989. Torpa kyrka. Sörmlands kyrkor 101.

Nyköping.

Forsting, M., 1999. Mustaschmästaren och en bysantinsk solitär – Torpa kyrka under romansk tid. Konstveten- skapliga Institutionen vid Stockholms Universitet.

Lagerlöf, E., 1999. Gotland och Bysans. Uddevalla.

Lindgren, M., 1995. Kalkmålningarna. Signums svenska konsthistoria. Den romanska konsten. Lund.

Nisbeth, Å., 1986. Bildernas predikan. Medeltida kalk- målningar i Sverige.Raä & KVHAA. Stockholm.

Nord, A.G. & Tronner, K., 2011. Analys av några me- deltidskyrkors muralmålningar. Fornvännen 106.

Nord, A.G., Billström, K., Tronner, K. & Björling Olaus- son, K., 2015. Lead isotope data for provenancing mediaeval pigments in Swedish mural paintings.

Journal of Cultural Heritage16. Elsevier, Amsterdam.

Nord, A.G., Tronner, K., Billström, K. & Gustafsson Belzacq, M., 2016a. Pigment traces on medieval

stonework in Gotland’s churches – examination of seven 12th century baptismal fonts and a lime- stone pew. Fornvännen 111.

Nord, A.G., Tronner, K., Lundmark. E. & Asp, M., 2016b. Färganalys av Kaga kyrkas muralmålning- ar, Östergötland. Fornvännen 111.

Nord, A.G., Tronner, K., Billström, K. & Strandberg Zerpe, B., 2017. Analysis of mediaeval Swedish paintings influenced by Russian-Byzantine art.

Journal of Cultural Heritage23. Elsevier, Amsterdam.

Piltz, E., 1981. Schwedisches Mittelalter und die »By- zantinische Frage», Konsthistorisk tidskrift 50. Stock - holm.

– 2008. Corpus de la peinture monumentale Byzantine.

La province de Södermanland – Torpa. L’Académie Internationale. Uppsala.

Piltz, E., 2010. Bysans och periferin. Gotländskt Arkiv 82. Visby.

Raä. 2012. Riksantikvarieämbetets bebyggelseregis- ter, Fastighet Kungsör Himmelsberga 1:8.

Roosval, J. 1950. Mustaschmästaren i Rekarne. Studier tillägnade H.C. [Henrik Cornell] på 60-årsdagen. Stock- holm.

Scott, D.A. & Eggert, G., 2007. The vicissitudes of vivian- ite as pigment and corrosion product. Reviews in Conservation8. London.

Strunz, H. & Nickel, E.H., 2001. Mineralogical Tables, 9th Edition. Stuttgart.

Svensson, S., 2016. »Byzantios» stenmästarverkstad och dess stilistiska omvärld. Fornvännen 111.

Svärdström, E., 1973. Mustaschmästarens runsignatur i Torpa kyrka. Fornvännen 68.

Vasilyeva, S., 2009. Bysantinska traditioner i Gotlands konst under 1100-talet. Fornvännen 104.

78 Anders G. Nord et al.

(8)

Summary

Torpa Church is situated about 130 km west of Stockholm, near Lake Mälaren. It was erected in early or mid-12th century, but enlarged and re- built in the Late Middle Ages. At that time vault- ing was inserted and the former chancel was turn- ed into a vestry. As a result of this, some unique Romanesque paintings on the upper parts of the chancel walls were hidden in the new attic above the vaults. They were rediscovered in 1949. The murals are of high quality but for obvious reasons fragmentary and partly damaged. With the ex- ception of some ornamental motifs, the motifs indicate a Byzantine influence. Some of them illustrate scenes from the New Testament and its apocryphal tradition, such as the Annunciation of Joseph which was rare in Medieval Sweden.

The murals were executed towards the end of the 12th century, perhaps by a Byzantine master

who had been invited to decorate a nearby monastery belonging to the wealthy Knights Hospi- taller. This hypothesis is supported by the presence of unusual and expensive pigments: ultramarine and vivianite. Thirteen pigment samples from the murals were carefully collected and ana- lysed with a Hitachi S-4300 scanning electron microscope. We also identified clay earth pigments, iron oxide (Fe2O3), carbon black, and the lead pigments massicot (PbO) and minium (Pb3 O4). Black plattnerite (β-PbO2) also occurred as an oxidation product of the lead pigments. For unknown reasons, grains of sand are common in these murals. Three lead-containing samples were subjected to ICP-MS mass spectrometric analyses to determine their lead isotopic composition. The data indicate an origin in Germany, probably the Harz and/or Erzgebirge regions.