• No results found

Änglaansikten från Nyköpings slott och Torpa kyrka i Västmanland Bohrn, Erik Fornvännen 37, 368-370 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1942_368 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Änglaansikten från Nyköpings slott och Torpa kyrka i Västmanland Bohrn, Erik Fornvännen 37, 368-370 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1942_368 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Änglaansikten från Nyköpings slott och Torpa kyrka i Västmanland Bohrn, Erik

Fornvännen 37, 368-370

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1942_368

Ingår i: samla.raa.se

(2)

SMÄRRE MEDDELANDEN

ÄNGLAANSIKTEN FRÄN NYKÖPINGS SLOTT OCH TORPA KYRKA I VÄSTMANLAND

I slottsrauseet i Kungstornet på Nyköpings slott förvaras tvenne ängla- ansikten, påträffade vid grävningar på slottet under 1920-talet (fig. 1).

Nyligen har till Statens historiska museum förvärvats fragment av två vad formerna angår alldeles lika ansiktsreliefer (inv.-nr 22.372:3—7);

fragmenten påträffades liggande lösa inuti ett altarskåp från Torpa

Fig. 1. Änglaansikte funnet vid grävningar inom Nyköpings rcnässansslott.

Största bredd 21,6 cm, största höjd 21,1 cm.

Angel's lace, found during excavations in the Bcnaissance Castle at Nyköping. Grealcst width 21.6 cm., greatest height 21.1 cm.

kyrka i Södermanland (Västmanlands län) i samband ined dettas konser- vering (fig. 2 och 3).

1

Nyköpingsansiktena äro gjorda av terrakotta; godset är 1—2 cm tjockt.

På det ena finnas en strimma och fläckar av grön glasyr, vilka äro att betrakta som felaktigheter, uppkomna vid bränningen. Ansiktena frän Torpa bestå antagligen av lera, till färgen grågul, i vilken inblandat - korta fibrer, förmodligen ull; dessutom observeras ytterst små träflisor och bitar av träkol. Godsets tjocklek är 4—7 mm.

Samtliga ansikten — både de från Nyköping och Torpa — bestå av ett barnansikte, som omges av två vingar, vilka mötas under hakan i on flerdubbel fjäderkrage, allt framställt i hög relief. Ansiktet har

1

Till friherre Carl R. af Ugglas, som fäst min uppmärksamhet på frag-

menten från Torpa, ber jag att här få framföra ett vördsamt tack.

(3)

S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

369

barnsligt rundade, utstående kinder, liten halvöppen mun med svagt ned- dragna mungipor, en rätt klumpigt formad uppnäsa, rätt små ögon med iris och pupill framställda i relief (endast på Nyköpings-ansiktena) och hög, välvd panna; håret är sammansatt av C- och S-svängda lockar. Fjäd- rarna i vingarna ha tre längsgående fåror — en längs vardera kanton och en i mitten. Gloriorna äro på Nyköpings-ansiktena uppåt halvrunt

Fig. 2—3. Fragment av änglaansikten frän Torpa kyrka i Södermanland.

Största fragmentets största bredd 19,5 cm.

F r a g m e n t s of ängels' faces from Torpa Church in S ö d e r m a n l a n d . Grealest w l d t h of t h e largest fragment 19.5 cm.

avslutade och på framsidan släta; av gloriorna på fragmenten från Torpa är mycket litet bevarat; de synas emellertid bägge ha varit försedda med uppåtstigande refflor.

På Nyköpings-ansiktena finnas inga spår av färg. Ansiktena från Torpa äro däremot helt målade: ansiktet och vingarna gulvita; ögonbrynen och ögonens konturlinjer bruna, iris svart; håret på det ena fragmentet brunaktigt, på det andra mörkgrått, nästan svart på en mönjeröd grund.

Det är alldeles tydligt att ansiktena gjorts i form. På bägge Nykö- pings-ansiktena observeras på baksidan avtryck i leran av en grov väv- nad, vilken använts som mellanlägg, då leran trycktes in i formen. Samma slags avtryck finnas också på ansiktena från Torpa, men endast spora- diskt; i allmänhet ha de utplånats av fingcrgropar och fingeravtryck.

Man tycks under arbetets gång ha avlägsnat mellanlägget Wr att trycka in leran direkt med fingrarna.

Mitt i baksidan av Nyköpings-ansiktena finnes eu grop respektive ett sår; dessa härröra från ett stöd, som lagts in för att hindra de starkt uppdrivna ansiktspartierna att sjunka ihop, så länge leran ännu var plastisk.

På Nyköpings-ansiktena gjordes, sedan de tagits ur formarna men före

24 — Fornvännen 1942.

(4)

3 7 0 S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

bränningen, följande ofterarbeten: ytterkonturen retuscherades med kniv;

hela framsidan borstades lätt mod en tät borste med grova hår, vilket framgår av en knappt skönjbar reffling överallt på framsidan; hål bor- rades för att möjliggöra fästande vid något underlag; på det ena ansiktet markerades iris ytterligare genom rätt klumpigt gjorda urborrningar.

På ansiktena från Torpa borrades efter utformningen hål för deras fästande; dessutom målades de. Spår av borstning kunde icke iakttagas på dessa.

De fyra ansiktena äro, så långt detta nu kan kontrolleras, varandra fullständigt lika ända in i minsta detalj; särskilt betydelsefull är den absoluta överensstämmelsen 1 fråga om lockarnas vindlingar. Det kan med hänsyn härtill icke råda någon tvekan om att alla ansiktena gjorts i en och samma form. Emot ett sådant påstående synes dock den skiljaktiga utformningen av gloriorna avgjort tala. Emellertid visar en noggrann granskning av gloriorna på Nyköpings-ansiktena tydliga spår av efter- bchandling, särskilt påtagligt i övergången mellan glorian och lockarna på det ena ansiktet; refflorna ha att döma av dessa spår funnits från början även på Nyköpings-ansiktena men avlägsnats före bränningen.

Författaren till dessa rader har förut fäst uppmärksamheten på ett par uppgifter i räkenskaperna för Nyköpings slott om att år 1594 spik åtgick till att »slå ansikten fast med i frökens kammare» samt till att fästa »beläten» i hertigens bönkammare.

8

Det förefaller vara ytterst sannolikt, att de till våra dagar bevarade änglaansiktena från Nyköpings slott äro prov på räkenskapernas »ansikten» och »beläten». Det måsto också anses vara mycket troligt, alt formen i vilken ansiktena från Nyköping gestaltats — och, såsom ovan visats, också ansiktena från Torpa — var ett verk av Herkules Mida, hertig Karls ledande arkitekt och skulptör under åren 1580—1596.

3

Förekomsten av ansiktena i Torpa bör, om vad som ovan sagts är riktigt, innebära, att i nämnda kyrka funnits ett verk av Herkules Mida, i vilket maskerna ingått sora ett dekorativt element.

Av detta verk har förutom ansiktena intet bevarats. Det är sålunda omöjligt att yttra något bestämt om dess a r t och utseende. I detta sam- manhang skall endast framhållas, att »ansiktena» och »belätena» i Ny- köping utan tvekan voro fastade vid rikt smyckade paneler, och att ängla- ansikten, som direkt efterbilda Nyköpings-exemplaren finnas på det år 1594 daterade, åt Erik Abrahamsson Leijonhufvud och dennes maka Karin Soop utförda gravkorskranket i Glanshammars kyrka i Närke

4

, vilket med största sannolikhet utförts efter ritningar av Herkules Mida/'

Erik Bohrn

* E r i k B o h r n , Nyköpings renässansslott och Herkules Mida, Stock- holm 1941, sid. 104.

3

A. a., sid. 135.

4

H a n s R a b é n , Träskulptur och snickarkonst i Uppsverige under renässans och barock, Stockholm 1934, sid. 51 och bild 7.

5

B o h r n , a. a., sid. 159.

References

Related documents

skepp och sidoskepp (anfang bevarat å sydsidan i södra sidoskeppet), vilken icke har varit proportionerad såsom långhusets arkadbågar, utan är högre än dessa och ej kunnat

Ännu är det dock för tidigt att söka avgöra om skiftesverket först nått våra trakter i den primitiva formen med jordgrävda stolpar eller om denna form framträtt här hemma såsom

Lillöhus, som utgrävdes ungefär samtidigt mod ruinen i Lyc- keby, var från början ett rektangulärt hus till vilket senare fogats diagonalställda rundtorn med i stort sett

I Visby liksom i Västerbjärs synas de primitiva strand- bebyggarna, för vilka havet med sin rikedom på säl synes ha varit den viktigaste näringskällan, ha nåtts av en ganska

213, 217 f., att Sparlösastenens män till- höra Ynglingaätten, och ifrågasätter, alt de skulle härstamma ifrån Olov träläljas äldre son Ingjald, vars namn han vill åter-

I Tallgrens år 1922 utkomna arbete »Zur Arcbäologie Eestis» I angavs antalet då kända sten- föremål från hela landet till c:a 1000 och ben- och hornföremål till c:a 1900,

Anledningen till detta för- hållande är inte bara materialet i sig utan också den föredömliga tekniska behandling och den påföljande vetenskapliga publice- ring som utförts

I viss mån kan detta visser- ligen vara sant, men många gånger har man just den metoden att tacka för att inskriptioner (fig. 5) in- eller påläggningar av guld, silver eller mäs-