25 år med IKMDOK – från dokumentationssystem till
kunskapsutveckling
Mats Anderberg Mikael Dahlberg
IKM
Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvården
En liten exposé under åren 1994 – 2019
I. Inledningsfasen (1994 – 2000)
• IKM bildas 1989
• Statens institutionsstyrelse bildas 1994
• DOK-projektet startar 1994
• Från projekt till permanent verksamhet
1990-talet inleds med lågkonjunktur där många verksamheter inom
missbruksvården läggs ner eller blir ifrågasatta. DOK-projektet startar med goda förhoppningar att utveckla såväl behandlingsformer som forskning.
II. Evidensfasen (2000 – 2010)
III. Den digitala fasen (2010 – pågår)
DOK-projektet, 1994
Vera Segraeus och Håkan Jenner
Utgångspunkter
Inspiration
• BAK/SWEDATE (1989, Bergmark & Oscarsson)
• Nationella system i Europa, tex EBIS och LADIS
• Samarbetet inom det europeiska nätverket REITOX – EMCDDA/TDI/KIM
• Forskning och utveckling i USA med stöd av ASI Teoretiskt
• Erfarenhets- och forskningsbaserad kunskap utgör komplement till varandra
• Forsknings- och utvecklingsprojekt på kollaborativ, deliberativ och interaktiv grund
• En praktiknära forskning till nytta för båda parter
DOK-systemets steg (SiS 1996)
1. Mål: Skapa underlag för självutvärdering i form av beskrivningar av klienter och insatser samt initiera kontinuerligt utvärderingsarbete.
Medel: Formulär som är accepterade av enheterna – och som samtidigt är tillförlitliga – samt enkla dataprogram som kan användas på enheterna.
Stödpersoner som kan bistå i arbetet med datainsamling och analys.
2. Mål: Utvidga plattformen för självutvärdering i form av jämförelser mellan olika enheter.
Medel: Databearbetning på central nivå, återkoppling till enheterna.
Stödpersoner som kan bistå i analysarbetet.
3. Mål: Sprida kunskap om hur självutvärdering kan användas för kvalitetsutveckling.
Medel: Utbildning av och stöd åt behandlingspersonalen.
4. Mål: Insamlande av grundläggande epidemiologisk information för nationellt bruk.
Medel: Vissa frågor i formulären. Central bearbetning.
5. Mål: Utvärdering av behandling.
Medel: Utvecklande av adekvat modell som passar för såväl Frivillig-DOK som LVM-DOK.
DOK-samordnare
Kristin Bjurner, Bert Gren & Kristina Jung
Formulär, manualer och disketter
Forskare att hålla reda på!
Arne Gerdner, Thomas Lundqvist & Jan Blomqvist
Evidensfasen (2000 – 2010)
Inleds kring millennieskiftet. Fokus på ’evidens’ i olika former:
kunskapsöversikter, evidensbaserade behandlingsmetoder och ett flertal statliga initiativ.
• 00 skulle innebära att datorer och system riskerade att krascha
• Behandling av alkohol- och narkotikaproblem (SBU 2001)
• Mobilisering mot narkotika, 2002 – 2007
• Vårdkedjeprojektet SiS, 2004 – 2006
• Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården (Socialstyrelsen 2007) – DOK rekommenderas
• Kunskap till praktik (SKL), 2008 – 2014
• Missbruksutredningen, 2009 – 2011
Evidensfasen (2000 – 2010)
• Det vetenskapliga stödet för DOK är relativt bräckligt, men blir bättre (Anderberg & Dahlberg 2009)
• Samarbetet med SiS avstannar – SiSDOK/IKMDOK – och R&K
• I ’Kunskap till praktik’ som genomförs nationellt i alla kommuner och landsting ges stöd till arbetet med ASI (inte DOK)
• Antalet deltagande enheter halveras från ca 100 till 50, de flesta går över till ASI
• Utveckling av en ny digital plattform inleds 2008/2009 (Chalmers)
• Utveckling av ny organisationsform för verksamheten IKMDOK inleds 2010
Den digitala fasen (2010 – pågår)
Denna fas pågår och karakteriseras av någon slags nyorientering där det t.ex. kommer kritik mot alltför omfattande formulär, dåliga dataprogram, skydd av personuppgifter, svårigheter med ’output’ och ’outcome’ i olika former.
• En ny digital plattform introduceras, 2009
• Nya ord och tekniker används tex open source, iPad och API
• Linnéuniversitetet tecknar samarbetsavtal med Journal Digital, 2011
• IKMDOK på LNU förvaltar databas och immateriella rättigheter, IKMDOK som bolag (Journal Digital) utvecklar och
tillhandahåller övriga tjänster
• GDPR
Den digitala fasen (2010 – pågår)
Framtida utmaningar:
• Hur kort eller begränsat kan ett tex inskrivningsformulär vara för att det ska vara användbart – för praktiker, verksamheter och forskare?
• Informationen som samlas in via kartläggningsintervjuer behöver göras
tillgänglig och användbar t.ex. överföring till GFP eller visualisering av antal riskfaktorer.
• Datastödet behöver kontinuerlig utveckling. Hur kan detta behov tillförsäkras och vara rimligt och hållbart?
• Vad menar vi med systematisk uppföljning och vem ska ta ansvar för att en sådan aktivitet sker?
Den digitala fasen (2010 – pågår)
Från lokal kunskapsutveckling till forskning (och tvärtom)
• Statistik och rapporter vid lokala enheter, Indikatorrapport
• Metodutveckling vid lokala enheter, EKB och Tramadol-projektet
• Uppföljning och utvärdering vid lokala enheter
• Trestad2, 2012-2014
• Utveckling av specifika formulär för olika målgrupper, UngDOK, BoendeDOK, DOK ASF
• Empiri för cirka 20 kandidatuppsatser
• Som underlag för totalt 15 rapporter och vetenskapliga artiklar
• Forskningsprojektet TRAM (Treatment Research on Adolescents at the Maria clinics), 2016 – pågår
