Museernas arkiv som källa för bebyggelsehistorisk forskning

Bebyggelsehistorisk tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author Karin Eriksson

Title Museernas arkiv som källa för bebyggelsehistorisk forskning

Issue 1

Year of Publication 1981

Pages 146–148

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Karin Eriksson

Museernas arkiv som källa för

bebyggelsehistorisk forskning

Infördenforskning iNorrlandsbebyggelsehistoriasom nuförhoppningsviskommeratt ta fart,ärdetväsentligtatt peka pådetrikamaterialsomfinns idenorrländskamuseernas

arkiv. Materialet varierarnaturligtvisiomfattning ochnoggramihetsgrad.Härfirmsbyunder¬

sökningar medgedigen dokumentationavbyggnaderochmiljö,oftakompletterad med

uppgifteromlivetoch verksamheten ibyn grundade påhandlingar och intervjuer.Här

finns också detsenastedecermietsbebyggelseinventeringartillkomna isyfteatt geunder¬

lag för kommunernas bevarandeplanering.

Enavförutsättningarna i denregionalakulturminnesvården ochiarbetsfördelningen

mellanlänsstyrelsen/länsantikvarien och länsmuseet ärför övrigtattlänsmuseet ävenfort¬

sättningsvis stårför dokumentationavbebyggelse ochkulturmiljöer. Ett avvillkoren för

attstatsbidragskallutgå till regionaltmuseumärdärförattman där bedriver»vetenskaplig insamling och dokumentation».Museernaskallfungerasomfaktabankerpå detkulturhis¬

toriska området i sitt län ochvaratillgängliga för allmänheten,för hembygdsforskare, för

skolorochför forskare.

Det bör därförvara ensjälvklarhetattdensombedriverbebyggelsehistoriskforskning

vändersigtill sittrespektivemuseumföratt taredapävaddärfinnsatthämta.En närma¬

re presentationavde norrländskamuseernakandärförvarapå sinplatsietttidskriftsnum-

mermednorrländskbebyggelsehistoriasomtema.

Frånnorrräknathar vi NorrbottensmuseumiLuleå,somhar hela Norrbottenslän^-en fjärdedelavSverigesyta-somansvarsområde. Museetsom tills helt nyligen endast hade

Norrbottenslänshembygdsföreningsomhuvudman harombildats till^enstiftelse. Ända

sedan 1929 har härfunnits vetenskapligtinriktade tjänstemän.1 synnerhetunder 1960-

talet och ibörjanav 1970-talet gjordesbebyggelseundersökningar imuseetsregi pålands¬

bygden,ikustområdet och iTornedalen. Från dessaundersökningarfinnsenriklig^sam¬

lingfoton och uppmätningar.

I samband medplaneringenför Stålverk 80 fick länsmuseetocksåiuppdragatt göra

kulturhistoriskainventeringar ideområdensomberördes inomLuleå kommun. Byggnads- inventeringar påkommunernasuppdragfortsätternärmastmed NedreTornedalen. Norr¬

bottensbebyggelsehistoria harjulänge intresseratforskarna.I synnerhet vidgeografiska

institutionenvidUppsala universitet harforskning bedrivitskringNorrbottensbebyggelse¬

utveckling-leddavbl.a. Gerd Enequistoch Erik Bylund.

Länsmuseets årsbok heter Norrbottenochinnehåller sedandenbörjadegesut1922,

värdefulla artiklar för demsomvillvetamer ombebyggelsen ilänet.

NästamuseumsöderutärSkellefteå_museum,också det omorganiserat till^enstiftelse

medlandstinget,Skellefteå kommun ochVästerbottensnorrafornminnesföreningsom stiftelsebildare. Västerbottensnorraforiuninnesföreningbildades redan 1882och harhaft

norralänsdelen somsittverksamhetsområde. Även^nu harmuseetshuvudmänambitionen

att Skellefteåmuseumskahaett dokumentationsansvar för länetsnordligaste kommuner-

Skellefteå,Norsjö och Sorsele. Detövergripande ansvaretligger dock fortfarandepåläns¬

museetiUmeå.

Förbebyggelseforskarenfinns i Skellefteå^museumettsynnerligenriktmaterial från de byundersökningarsomutförtsredan på 1950-talet ochsomendast delvis publicerats. En

del materialhar också samlats in undermånga årssamarbete med studieförbunden.Per¬

sonalen harfungeratsomledarei studiecirklarkringdenegnabygdens historia.Vidareut¬

förmuseetfortlöpandepåkulturnämndens uppdrag bebyggelseinventeringari områden

somärunderplaneringiSkellefteåkommun. Deinsamlade uppgifterna,^somhittills be¬

rörttolvområden, harpublicerats irapportertillsammansmedenkatalogövervälbeva-

radebyggnaderochmiljöer.

Västerbottensmuseumi Umeå ärdetofficiella länsmuseet. 1museetsarkivfinns bl.a.

uppmätningsritningaroch fotografier från bebyggelsehistoriska undersökningar pä 50-talet.

Vidare harmuseeten anmärkningsvärtstorsamlingäldre fotografier från länet^-envärde¬

full källa förbebyggelseforskningen. Uppsatser^omlänets bebyggelseisåvälnorra somsöd¬

ralänsdelenharpubliceratsiårsboken Västerbotten sedan 1919, då den utkom första gången.

ÄvenvidVästerbottensmuseumhar under detsenastedeceimiet utförtsbebyggelsein¬

venteringarför kommunerna, bl.a. Umeå. Ett intressant materialimuseetsarkivärvidare

en depositionfrån länsbostadsnämndeniVästerbotten avegnahemsnämndens arkiv, med

enkomplett samling lånebrevfrån 1914 tillca1937.

Jämtlandslänsmuseumhör till demuseerilandetsomallramestsystematiskt drivit be¬

byggelseinventeringarunder detsenasteårtiondet. Landsbygden i hela länetärfärdiginven-

terad-50% efterentotalinventeringsmetod, 50%efteren nogapreciserad urvalsmetod. En bearbetningsfasharnuinletts, finansieraddelvis med medel från Statens råd förbyggnads¬

forskning.

Museets arkiv ärovanligt rikhaltigt,närdet gällerbebyggelsedokumentation. Denförsta undersökningen gjordes redan på 1910-taletavErik Festin. Enstorsamlinguppmätnings¬

ritningar ochfotonhärrör vidare frånLennartBjörkqvistsbebyggelseundersökningar från perioden 1947 till 1972. Dessutom harmuseetlyckats förvärva enmängdäldre fotosam¬

lingaravstortintresse.Hembygdskänslan har alltidvaritstarkiJämtlands län; däromvitt¬

nardetstoraantalet ännulivaktiga hembygdsföreningar. Många fotoamatörer harockså sedan 1800-taletsslut haft ambitionenattdokumentera den egnabyn.

FornvårdarenochJämtenärnamnenpåde publikationer där bearbetningaravforskningen kring bebyggelsen kunnatpresenteras.

I Västernorrlands län firms 1dag tremuseer-Örnsköldsviksmuseumlängstinorr,läns¬

museetMurberget iHärnösand ochSundsvaUsmuseumlängstisöder. Örnsköldsviksmu¬

seumär ettkommunalt museummed endastettår pånacken. Här finnsännuinte mycket

atthämtaförbebyggelsehistorikerna, meninventeringarikommunen förbevarande plane¬

ringenhar inletts.

Länsmuseet i Härnösand har intedeltagitisamhällsplaneringengenomby ggnadsinvente¬

ringar sompåandrahåll ilandet. Däremotärmuseetsarkiv riktpåhandlingar och doku¬

mentation, intebara ifrån detegnalänetutanäven från andra delar^{av norra}Norrland.

TheodorHeilman,som 1909varmedomattskapaKulturhistoriska föreningen Murberget

ochdess friluftsmuseum^-nudet störstafriluftsmuseet efter Skansen^-hyste under 1910- och 1920-talenförhoppningenattMurberget skullebliettallmänt kulturhistorisktmuseum för helanorraSverige. I skriftserien Arkiv för norrländsk hembygdsforskning harartiklar kring bebyggelsefrågoriNorrland publicerats sedan det förstanumret 1917.Ävenårsböcker¬

naÅngermanlandoch Medelpad irmehåller artiklar matnyttigaförbebyggelseforskaren. För

bebyggelseforskningenärdessutom Murbergets byggnader och gårdsgrupperavstortintresse.

Sundsvallsmuseum ansvarar för dokumentationenavSundsvalls kommun. Dessutomhar museetägnatsärskild uppmärksamhetåtindustriliistoriailänet. 1 museetsarkiv kan^man därför hitta materialombebyggelseni Sundsvalls kommun och omindustribebyggelsei länet.

Hälsinglands museumiHudiksvallärettkommunalt^museum,därmaninte bedrivit be¬

byggelsehistoriska undersökningar,mendär forskaren ändå kan hitta bilder och arkivmate¬

rialavvärde.

Längsti söder bland de norrländskamuseernaligger Gävle museum, somtidigarevar kommunaltmedstatsstöd förlandsantikvarien, men nu ombildatstill länsmuseum för

Gävleborgslän. Vidmuseetfinnsinsamlade fakta såväl från äldrebebyggelseundersökning¬

ar som frånde byggnadsinventeringarmanpåkonununernas uppdrag utfört sedan böijan

av 1970-taletöverhela länet. Gävlemuseumharingenegenårsbok-uppsatsermedstoff

från länetsbebyggelsehistoria återfinnsiårsböckerna Från GästriklandochHälsingerunor.

Efterettprincipbeslut från 1974 har Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund och länsmu¬

seetutarbetatett forskningsprogram för länets kulturhistoria. En forskningsnämndhar bildats, knuten tillmuseet. Specielltinomprojektet Industrialismenssamhälletasbebyggel¬

seutvecklingen upp somett viktigt delmoment. Sevidare Marie Nissers presentation.

Mycketav det materialsomsamlats imuseernasarkivochsomdenna artikel velat fästa forskarnasuppmärksamhetpå,är attbetraktasomettråmaterialsommåste bearbetas.

Genom åren har dock värdefullainsatsergjortsav museernas tjänstemän,somofta under

starktidspress arbetatvidare med sina insamlade uppgifter, analyserat dem ochsamman¬

ställtforskningsrapporter,tidskriftsartiklar elleri vissafall avhandlingar. Dagens musei- tjänstemanär ännumerpressadp.g.a.de ökadeförväntningarnaattmuseernaskall bidra i.det lokala kulturlivetmedutställningar, studiecirkelverksamhet, rådgivning rörande före¬

mål ochbyggnaderm.m.Attbearbeta, forska ochskrivabliralltsvårare atthinna med.

Museernabehöverdärföridagmerännågonsinetableraettsamarbetemed forskarna vid universiteten ochtahjälp därifrånförfördjupadeundersökningar och analyser. Detimu¬

seerna insamlade materialet kanutnyttjas iflerauniversitetsämnen-etnologi,konstveten¬

skap, arkeologi, historia, ekonomisk-historia ochkulturgeografi.

Dessutomkanforskarnasresultatbli museiverksamheten tillstornytta. Byggnadshis- toriker behövsibevarandeplaneringenoch vid antikvariskrådgivning och kontroll vidom¬

byggnaderavgamla hus.Förhoppningsviskommermuseernaattiökad utsträckningfå möjlighet attprojekt- eller korttidsanställa byggnadshistoriskt kunniga medarbetare för

dessauppgifter.

KarinEriksson. F. 1937. Länsantikvarie iVästerbottens län. Fil.dr. 1976medavhandlingen StudieriUmeåstadsbyggnadshistoria1621-1895.