Kommunala flickskolan i Karlstad
En studie av utbildningen på den kommunala flickskolan i Karlstad mellan
1914, 1935 och 1943, ur ett genusperspektiv
Rasmus Åberg Tärnklev
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Historia med didaktisk inriktning II
Delkurs 2 10,5 hp
Handledare: Hans Olofsson Examinator: Anders Forsell VT 2020
Innehåll
1. Inledning ...1
1.1 Problemformulering ...1
1.2 Syfte & frågeställningar ...1
1.3 Forskningsläge ...2 1.4 Teoretisk utgångpunkt ...5 1.5 Metod ...6 1.6 Material ...7 1.7 Avgränsningar ...8 1.8 Bakgrund ...9 2. Undersökning ... 12
2.1 Vilka ämnen undervisade man i på flickskolan i Karlstad under de valda åren och vilka skillnader finns det av skolämnena över tid? ... 12
2.1.1 Flickskolans undervisningsämnen 1914–1915 ... 12
2.1.2 Flickskolans undervisningsämnen 1935–1936 ... 16
2.1.3 Flickskolans undervisningsämnen 1943–1944 ... 19
2.2 Finns det uttryck för kvinnligt anpassade ämnen i årsredogörelserna och hur ser i så fall dessa ut? ... 20
3. Diskussion ... 22 Sammanfattning ... 24 Käll- och litteraturförteckning... Källor ... Litteratur ... Webbsidor ... Bilagor ...
1
1. Inledning
1.1 Problemformulering
Många saker i historien har talat emot en jämställd utbildning, eller helt emot utbildning för kvinnor. Under 1800-talet ansågs det direkt skadligt för kvinnor att ta emot för mycket kunskap och det skulle dröja lång tid innan de fick samma förutsättningar som männen.1 Kvinnor gick ofta inte i samma skola som männen fram till 1927 års skolreform. Innan dess var det hemundervisning eller flickskola som många valde för att få utbildning som kvinna.2 Detta när det kom till högre utbildning för kvinnor. Folkskolan fanns däremot, vilken var öppen för alla oberoende kön eller social klass. Flickskolorna etablerades under 1800-talet och levde kvar ända fram till 1974. De hade då i syfte att utbilda och fostra landets kvinnor som samhället tyckte att en kvinna borde vara.3
Historiker som Ingela Schånberg har bland andra forskat inom kvinnors utbildning och fostran. Schånberg har bland annat fokuserat på den kvinnligt anpassade utbildningen som skedde på flickskolorna under 1927 års skolreform i Sverige.4 Hennes forskning är nationell och ger oss en övergripande bild av hur kvinnosynen påverkade utbildningen för kvinnor i Sverige. Den visar också vad som hände med kvinnlig utbildning under efter och innan skolreformen 1927.
Men hur såg det ut på det lokala planet? Schånberg nämner i sin avhandling att ämnen med husligt innehåll blev obligatoriska efter 1927 års skolreform.5 Med husligt innehåll syftar Schånberg till ämnen som förbereder flickorna för ett liv i hemmet, alltså ämnen med husligt innehåll. Men hur såg undervisningen på flickskolorna ut innan och efter detta? Kan det vara så att skolorna redan innan slutet på 20-talet hade kvinnligt anpassade ämnen? Fanns det fler kvinnligt anpassade ämnen än de husliga?
Skolan som kommer behandlas i uppsatsen låg i Karlstad mellan 1877 och 1960. I den här uppsatsen vill jag titta närmare på vad som undervisades på flickskolan på en mer lokal nivå. Detta för att bidra till en större helhetsbild och en pusselbit till den nationella forskningen.
1.2 Syfte & frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv, analysera årsredogörelserna vid Karlstads flickskola under åren 1914, 1935 och 1943 för att undersöka om, och i så fall hur, skolämnena framstår som könskodade. Samt om, och i så fall hur, skillnader kommer till uttryck i
1 Backman, Prytz, Sara, 'Utbildning och genus', Utbildningshistoria: en introduktion., S. 356–375, 2011. Sid. 359
2 Backman Prytz. 2011, Sid. 369 3 Backman Prytz. 2011, Sid. 371
4 Schånberg, Ingela (2001). Genus och utbildning: ekonomisk-historiska studier i kvinnors utbildning ca
1870-1970. Diss. Lund : Univ., 2002 Sid. 77
2 undervisningen genom att undersöka de valda tidsperiodernas årsredogörelser. Att
könskodade ämnen förekom i läroplanen för flickskolan kan kanske ses som relativt
självklart, men anledningen till att undersöka det är inte för att se om de existerar utan hur de gör sig till uttryck. Det vill säga vad man undervisade i och varför de kan klassas som
könskodade, samt vi vilken utsträckning de undervisades i.
Uppsatsen behöver också ge en jämförelse om hur undervisning såg ut under de olika åren. Detta för att se om det finns skillnader i undervisningen och hur detta uttrycker sig på
lokalnivå. Jag vill även se om de så kallade husliga ämnena redan fanns på skolan innan 1927 års skolreform.
Vilka ämnen undervisade man i på flickskolan i Karlstad under de valda åren och vilka skillnader fanns det av skolämnena över tid?
Finns det uttryck för kvinnligt anpassade ämnen i årsredogörelserna och hur ser i så fall dessa ut?
1.3 Forskningsläge
Den svenska flickskolan är ett ämne som många forskare berört från olika perspektiv och vinklar. En av dem som dyker upp mest i forskningen kring den svenska flickskolan är historikern och före detta professorn i kvinnohistoria Gunhild Kyle och hennes avhandling
Svensk flickskola under 1800-talet. Kyles avhandling är en studie som många inom
forskningsområdet har använt sig av, en av dem är Ingela Schånberg, som är en historiker som jag kommer använda mig av i denna uppsats. Därav skulle Kyles verk ses som en av grundstommarna inom flickskolans forskningsområde. I sin avhandling undersöker Kyle flickskoleelevernas sociala bakgrund, målen med flickskolan samt hur pedagogiken på flickskolorna förhöll sig till målen med utbildningen. Kyle lyfter även upp hur statsmakten såg på flickskolan, dess syfte och mål.6 Kyle menar att flickskolan heller inte hade något entydigt bildningsmål och att syftet med utbildningen var att utbilda hemmafruar genom fokus på humanistisk bildning, vilket i sin tur skulle resultera i att kvinnor blev mer aktiva och bättre medborgare i samhället. Trycket låg med andra ord på att utbilda kvinnor för att vara mer attraktiva som samhällsmedborgare, men Kyle skriver även om att trycket från samhället satte skolorna i en position där de blev tvungna att utbilda kvinnor för
arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden bestod dock av statliga lägre tjänster.7 Kyle menar också att även om flickskolan gav en utbildningsmöjlighet för kvinnor samt möjligheter till jobb. Fanns det en delning av könen i samhället då kvinnorna inom flickskolan enbart kunde utbildas till lägre statliga jobb och inte hade tillgång till gymnasier till skillnad från pojkarna.8 Kyles forskning kommer att användas som en av de stöttande pelarna bakom Schånbergs forskning. Kyles verk används av i princip alla inom mitt forskningsområde. Hennes avhandling använder sig Schånberg av för att föra sina argument vilket gör att Kyle bör
6 Kyle, Gunhild, Svensk flickskola under 1800-talet, Kvinnohistoriskt arkiv, Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1972 Sid. 16-17
7 Kyle, 1972, Sid. 214–216 8 Kyle, 1972, Sid. 217-220
3 nämnas i syftet att stärka dels Schånberg slutsatser och teser, men även mina egna i
diskussionsavsnittet.
Ingela Schånberg som är filosofie doktor inom ekonomisk historia har skrivit avhandlingen
Genus och utbildning där hon bland annat undersöker den kvinnliga utbildningens utbud. Hur,
när och varför staten valt att reproducera utbildningar som är tydligt genuskodade och bidrar till en så kallad kvinnlig kompetens. Detta gör Schånberg dels genom att undersöka hur det högre flickskolorna behandlades under skolreformen 1927, könsideologier hos beslutagande samt kvinnoorganisationers uppfattningar om flickskolor och den bedriva utbildningen. Vidare undersöker Schånberg motiven för avvecklingen av flickskolorna 1962, kvinnors yrkesutbildningar samt arbetsmarknadsparterna Landsorganisationen och Svenska
Arbetsgivareföreningens arbete för att förändra de könsbundna utbildningsvalen under tiden efter andra världskriget.9
Den delen av Schånbergs forskning som jag valt att lyfta upp i denna uppsats är 1927 års skolreform. Anledningen till valet av denna del ur Schånbergs forskning är att den dels ligger inom min utvalda tidsperiod samt att Schånberg under denna del också lyfter upp hur
kvinnosynen och kvinnors ställning i samhället påverkade besluten som togs i och med 1927 års skolreform. Detta gör att genus och kvinnoidealet lyfts upp under min valda tidsperiod, en period där flickskolan gick igenom många förändringar. Detta gynnar min undersökning på lokalnivå då jag eventuellt kan se hur flickiga10 flickskolorna var eller blev innan och efter 1927 års skolreform, med stöd i Schånbergs forskning.
Enligt Schånberg hade de flesta yrken på arbetsmarknaden öppnats för kvinnor fram till 1927 parallellt med att några hade reglerats, vilket också påverkade efterfrågan på kvinnlig
utbildning då vissa yrken som öppnats för kvinnor krävde någon form av utbildning.11 Vidare beskriver Schånberg att 1927 års skolreform medförde en del förändringar för kvinnlig
utbildning och i synnerhet flickskolan. Kvinnor fick för det första tillgång till de flesta statliga gymnasier. För det andra så beslutades det även att kommunala flickskolor skulle inrättas, vilket bidrog till en sänkt kostnad för undervisningen. Det innebar också en succesiv
omläggning eller nedläggning av dem tidigare privatdrivna flickskolorna. Den tredje och sista förändringen som Schånberg pointerar är längden och anknytningen till folkskolan och gymnasiet för flickskolorna. Flickskolan var 8-årig fram till reformen och ändrades gradvis till aningen 6- eller 7-årig.12
Schånberg lyfter vidare upp i sin avhandling att även om flickskolan som skolform levde kvar efter reformen 1927 så medförde den ett förändrat innehåll och undervisningen blev mer praktisk och flickig. Flickskolan fick alltså till en viss mån en ny karaktär i och med skolreformen 1927, den blev billigare, mer praktiskt inriktad och nya ämnen med husligt innehåll gjordes obligatoriska. Den var tänkt som en relativt fristående skolform enligt
Schånberg med en form av dubbel målsättning. Målsättningen bestod dels av att fostra flickor till goda husmödrar samtidigt som den skulle förbereda dem till lägre tjänstemannayrken. 13
9 Schånberg, 2001, Sid. 11
10 Schånbergs egna uttryck, vilket hon använder för att beskriva hur kvinnligt kodade flickskolorna var, alltså ej
flickigt som i unga kvinnor utan flickigt som typiskt kvinnligt.
11 Schånberg, 2001, Sid. 71 12 Schånberg, 2001, Sid. 74 13 Schånberg, 2001, Sid. 75
4 Hon skriver om förändringar och beslut rörande flickskolan innan, under och efter
skolreformen 1927 på en nationell nivå utifrån ett genusperspektiv. Detta gör att hennes forskning blir relevant i mitt syfte att undersöka utbildningen utifrån ett genusperspektiv under samma tidsperiod på ett lokalt plan, för att undersöka hur flickig skolan var och hur undervisningen såg ut och förändrades i samspel med kvinnans ökade andrum i det offentliga rummet samt deras plats i samhället, som Schånberg pratar om. Min undersökning riktar sig också mot genus och hur de så kallade flickiga eller husliga ämnena såg ut på en lokal nivå på Kommunala flickskolan i Karlstad.
På lokal plan har lärarstudenten Fredrik Svensson undersökt Karlstads flickskola utifrån fyra elevers berättelser i sitt examensarbete inom samhälls – och livsvetenskaper,
Historia: Flickskolan i Karlstad.14 Svensson använder sig av intervjuer från fyra studenter på
skolan mellan åren 1947 och 1961 för att undersöka hur flickorna upplevde sin skoltid, skolans form, vad som påverkade att de sökte till flickskola samt vilken betydelse skolan haft i deras liv. Han använder sig likt mig av Hirdmans genussystem (se kapitel 1.4)15 Han menar att tradition, social klass och uppväxtmiljö spelade en stor roll i anledningen till att de fyra före detta studenterna sökta in till flickskolan. Enligt Svensson funderade även dessa
stundeter på utbildningen under sin tid som studenter. Speciellt varför den var så annorlunda från pojkarnas. En av de före detta studenterna uttryckte även att hon insåg att skolans mål med utbildningen var nog att göra dem till bra husfruar.16
Svenssons undersökning fokuserar, till skillnad från min, mer på den individuella upplevelsen från eleverna på skolan. Men han drar även stöd från Hirdman i vad de förra eleverna upplevt på skolan, vilket gör att han bedrivit en liknande forskning på samma skola, men dock mer på ett privat plan utifrån elevernas perspektiv. Medan min undersökning mer fokuserar på vad skolan som helhet redogör sig för att undervisa i ur ett genusperspektiv. Svenssons
examensarbete används främst för att visa att tidigare forskning har bedrivits på skolan med liknande karaktär. Hans arbete bidrar med en inblick i hur eleverna upplevde skolgången i förhållande till mitt som enbart fokuserar på hur skolan rapporterade undervisningen. För att skapa en ytterligare dimension på min uppsats och placera undersökningen i en historisk kontext har jag valt att lyfta upp två avhandlingar som behandlar folkskolans könskodade undervisning:
Ulla Johansson professor inom samhällsvetenskap har skrivit avhandlingen Att skolas för
hemmet.17 Johanssons syfte med avhandlingen är att göra en noggrannare och djupare analys inom fyra ämnen inom folkskolan som enligt henne inte har studerats tillräckligt eller utförligt nog innan. Hennes ämnesval blir slöjd, trädgårdsskötsel, huslig ekonomi och
nykterhetsundervisning. Anledningen till just dessa ämnen är för att det är ämnen som enligt henne existerar för att fostra eleverna in i samhället, i redan bestämda roller.18
14 Svensson, Fredrik, Flickskolan i Karlstad: Fyra elevers erfarenheter av sin skoltid mellan åren 1947 och
1961, Karlstads universitet, Karlstad, 2010
15 Svensson, 2010 sid. 3 - 15 16 Svensson, 2010, Sid. 45
17 Johansson, Ulla, Att skolas för hemmet: trädgårdsskötsel, slöjd, huslig ekonomi och nykterhetsundervisning i
den svenska folkskolan 1842-1919 med exempel från Sköns församling, Univ., Diss. Umeå : Umeå universitet,
1987,Umeå, 1987
5 Ämnena huslig ekonomi och slöjd som finns i både folkskolan och flickskolan blir de ämnena i Johanssons undersökning som jag kommer att lyfta fram. Johansson menar att man dessa ämnen blev en statlig angelägenhet då staten inte ansåg att hemmen tog det ansvaret som förväntades.19 Samtidigt så menar hon att ämnena undervisades med syfte att skapa
förutsättningar för att överleva i samhället. Kvinnor skulle kunna ta hand om ett kök och allt vad det innebär. Därför undervisades dem i slöjd och huslig ekonomi, medan männen inte undervisades i huslig ekonomi. Däremot undervisades de i slöjd, men inte tillsammans med kvinnor utan med inriktning i deras förväntade arbetsområden som män. Johansson pointerar även att skolan absolut inte tog timmar ifrån kvinnors slöjdtid för andra teoretiska ämnen, medan för pojkar var det inga problem att minska lite på slöjdtiden för att läsa mer av de teoretiska ämnena. 20 Det var alltså inte unikt för flickskolan att bedriva undervisning som särhöll könen och fostrade eleverna in i samhällets könskodade roller, utan denna typ av särhållning och könskodade ämnen förekom också på folkskolan.
1.4 Teoretisk utgångpunkt
För att kunna svara på vad ett typiskt kvinnligt kodat ämne är eller vad som ansågs vara skillnaden mellan könen inom utbildning så behöver genussystemet förklaras. Vilket kommer agera som en teoretisk utgångpunkt i uppsatsen, som går att återkoppla till resultatet.
Yvonne Hirdman, som tidigare jag nämnt är svensk historiker och före detta professor vid Stockholms universitet, har författat en vetenskaplig artikel vi namn Genussystemet. Hon skriver att det inte är så enkelt att beskriva begreppet genussystem som enbart könsroller eller socialt kön. Hennes förklaring blir istället, en stegrande komplexitet från könsroller till socialt kön och till slut till genus. Dessa steg ökar hela tiden i grad av komplexitet med vår
uppfattning av manligt och kvinnligt.21 Vidare förklaras genus som en struktur i samhället, en ordning av människor inom det sociala, ekonomiska och politiska. Denna ordning kan ses på följande sätt:
1) Som delandet av de olika könen; alltså att manligt och kvinnligt inte bör blandas. 2) Att det manliga är norm. Det är männen som anses vara människan, det vill säga att
det är de som anses vara det normala.22
Hirdman har skrivit om genussystemet och dess innebörd. Innebörden i hennes genussystem är komplext men kan simplifieras och där genus är ett socialt konstruerat kön som handlar om hur könen behandlas och uppfattas av samhället.23 Hon talar även om den maktfördelning i samhället som är könsbaserad. Hennes teori bygger på både fysisk och psykisk ordning och förklaras i en grund där man och kvinnan inte kan jämföras. Nedan följer ett exempel av
19 Johansson, 1987, Sid. 205 20 Johansson, 1987, Sid. 208
21 Hirdman, Yvonne, Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning, Kvinnovetenskaplig tidskrift., 1988:3 s. 49-63, 1988 Sid.52
22 Hirdman, 1988, Sid 51 23 Hirdman, 1988, Sid 50–51
6 Hirdman, som exemplifierar hennes särhållnings av könen baserat på deras uppgifter i
samhället:
Förklaringen blir att om person X gör sak X på plats X och person Y gör sak Y på plats Y, vilket resulterar i att sort X blir just sort X för att sort X gör sak X på plats X.Y blir sak Y för Y gör sak Y på plats Y, alltså en skildring som gör att man definieras beroende på vad man gör och är. Denna sorteringsmodell kan appliceras på genus där sort X kan vara mannen och sort Y kvinnan. De definieras helt enkelt beroende på vad deras uppgifter blir fysiskt och psykiskt i samhället.24
Särhållningen av könen förklaras ytterligare av Hirdman. Hon menar också att det är just de olika saker man bidrar till i samhället, eller förväntas bidra till som resulterar i segregeringen mellan de olika könen. Det sak X gör kan alltså betraktas som positivt och som norm vilket lägger person X i en maktposition i förhållande till person Y. Det är alltså en sorts förklaring till könsuppdelningen i samhället.25
Det som gör Hirdmans forskning relevant i mitt syfte är just begreppet genus och dess innebörd. Att det finns en strukturell, biologiskt och systematisk skillnad mellan könen i samhället som kvinnor och män fostras in i.26 Ett sätt att teoretiskt kunna urskilja vad som anses vara manligt och kvinnligt, samt en förklaring till det. Vilket vidare kommer att användas i uppsatsen under diskussionsdelen för att belysa och stärka resultatet.
1.5 Metod
För att kunna undersöka undervisningen på flickskolan i Karlstad behöver vi först titta på vilka ämnen som man undervisade i på skolan. Sedan måste vi undersöka vad man faktiskt undervisade i. För att kunna göra detta så måste vi titta på den valda skolans arkivsamlingar och de material som redogör för hur undervisningen såg ut, sedan kunna använda sig av en kvalitativ metod för att kunna tolka materialet utifrån det valda syftet och frågeställningar.27 Jag kommer att använda mig av kvalitativ metod i min undersökning. Anledningen till valet av en kvalitativ undersökning kontra en kvantitativ, är för att kunna göra en tolkning av undervisningen genom att tolka texten i materialet.28 Målet med min studie är i korta drag, att ta reda på vad man utbildades i vilket innebär att jag måste titta på de specifika ämnena och vad de innehöll. Hade jag istället använt mig av en kvantitativ metod hade jag för viss del kunnat redogöra för vad man undervisade i för ämnen under en lång period. Det ger dock inte utrymmet för att kunna gå in på ämnena och redogöra vad de innebär och vilken undervisning som bedrevs.29 Detta gäller även när det gäller syftet att kunna redogöra skillnaden i
undervisningen mellan flickor och gossar i skolan, då en kvalitativ undersökning krävs för att
24 Hirdman, 1988, Sid. 52 25 Ibid
26 Ibid
27 Florén, Anders & Ågren, Henrik, Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och
framställningssätt, 2., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006 Sid. 55–59
28 Florén och Ågren, 2006, Sid. 55 29 Florén och Ågren, 2006, Sid. 56
7 se någon skillnad i undervisningen av samma ämne. Vilket ger oss tillåtelse att få ut de
underliggande meningen i texterna och tolka utifrån det. Nackdelen med en kvalitativ metod kan vara att utesluta helheten och istället få en orättvis bild av verkligheten, vilket en
kvantitativ undersökning kan på ett bättre sätt. För att detta inte ska ske har jag valt olika årtal med olika typer av förändringar i skolans verksamhet. 30
Mitt tillvägagångsätt kommer som tidigare nämnt utgå från en kvalitativ texttolkning av materialet, för att kunna redogöra för hur undervisningen såg ut och dess skillnader över tid. Det material som lämpar sig att använda blir därför material där skolan fört redogörelser över scheman, ämnen och moment i undervisningen samt skolans verksamhet. Därför har jag sökt efter redogörelser med dessa beteckningar inom flickskolan i Karlstads arkiv.
Vidare måste det kunna avgöras hur ett ämne kan klassas som kvinnligt anpassat eller typiskt kvinnligt. Detta kommer göras genom att ställa materialet emot min teoretiska utgångspunkt, det vill säga Hirdmans genussystem och teori.31 Det är med hjälp av hennes teori och system som jag kommer analysera materialet, i syftet att se om det finns könskodade ämnen i
undervisningen.
1.6 Material
För att kunna svara på hur utbildningen såg ut på flickskolan i Karlstad har jag valt att titta främst på årsvisa redogörelser som skolan sammanställt varje år, så kallade årsredogörelser. Dessa innehåller en kort sammanfattning av skolåret samt en kort förklaring om hur skolan finansieras, vem som äger den och hur den styrs. Dessa årsredogörelser innehåller i princip hela skolans verksamhet från 1877–1960. Med hjälp av detta material kan man se hur många klasser man hade samt vilka som gick i klasserna. Vi kan se vad man undervisade i för ämnen i de olika klasserna, vad för litteratur man använde sig av i undervisningen och dess timplan för de olika årskullarna, vilka lärare som undervisade i vilka ämnen. Man kan även se vilka nya reglemente eller beslut som styrelsen tagit som påverkat verksamheten och främst
undervisningen. Det är främst detta som jag kommer titta på för att svara på syftet i uppsatsen. Kort sagt kan man med hjälp av detta material kartlägga nästan hela skolans existens och dess verksamhet under hela skolans levnad.
I och med att dessa redogörelser kommer direkt från skolan själv kan vi klassa dem som oberoende av andra källor. Närheten är heller inget problem då det är tryckta årsprotokoll från de redovisade årens slut, vilket gör att den ligger nära i tiden till händelserna.32 Där emot vet vi inte vem som skrivit källorna eller varför dessa skrivits. Det vi får fram är att det är någon form av redogörelser av det gånga året, vilket vi tydligt kan se i texten. Men vi kan däremot inte se i vilket syfte som dessa böcker användes, vilket gör det svårt att tolka tendens i texten.33 Det vi istället kan förlita oss på blir representativiteten. Det inte är ovanligt att inom arkivbildningar av skolor hitta någon form av årsredogörelser, kanske inte med samma struktur eller innehållsrika/fattiga. De förekommer dock vilket stärker trovärdigheten i varför källorna finns och till vad dem användes. 34 Alltså någon form av redovisning som skolor
30 Ibid.
31 Se kapitel 1.4 Teoretisk utgångspunkt. 32 Florén och Ågren, 2006, Sid. 74 33 Ibid.
8 skötte för att antingen summera det gånga året, för att en ny ledning skulle kunna sätta sig in i verksamheten eller för att kunna gå tillbaka och kolla på tidigare läsår.
Ett problem som skulle kunna anses vara relevant är som tidigare nämnt, tendensen i källan. Skolan var nämligen ägt av ett bolag fram till 1900 då den köptes av Karlstads stad, vilket innebar att den förlitade sig på terminsavgifter som ekonomisk källa, detta gjorde den även under Karlstads stad, men med en del stöd från staten. Terminsavgifter och rekrytering av elever låg bakom skolans största ekonomiska tillgångar. Detta gör att redovisningar kan ha överdrivits i vissa rapporteringar för att göra skolan mer attraktiv för elever och på så sätt få ett större antal betalande elever på skolan. Dock är detta osannolikt då årsredovisningarna förmodligen inte användes i ett offentligt syfte. Ett ytterligare problem med materialet är dock att det saknas två sidor i en redogörelse från 1915–14. Dock så kan man med hjälp av
scheman och andra uppgifter i redogörelsen skapa en helhetsbild.
Nackdelen med redogörelserna när det kommer till att undersöka utbildningen är att man inte kan svara på hur undervisningen faktiskt gick till, utan enbart hur den redovisades. För att ta reda på hur den gick till i praktiken behöver man titta i dagböcker eller arbeta med personliga intervjuer. Detta gör att jag i mina frågeställningar eller syfte inte kan besvara på hur
undervisningen gick till på plats i de faktiska klassrummen mellan lärare och elever. Men syftet med uppsatsen fokuserar mer på vad skolan ville och menade att undervisade i, vilket man med hjälp av redogörelserna kan se. Jag kommer därför att titta på scheman,
ämnesinnehållen och de sammanfattningar som gjorts av läsåret för att besvara mina
frågeställningar och syfte. Redovisa för vilka ämnen som undervisades under 1914 och sedan sätta dem i jämförelse med resterande årtal. Jag kommer även att sätta ämnesinnehållen emot min teoretiska utgångspunkt för att på så sätt kunna avgöra om det finns kvinnligt kodade ämnen i undervisningen.
1.7 Avgränsningar
En del av uppsatsens syfte är att se hur skillnader uttrycker sig i undervisningen på lokalnivå, för att på så sätt bidra till den nationella forskningen kring undervisningen på flickskolor i Sverige. Valet av stad har fallit på Karlstad, med motiveringen kopplat till syftet att undersöka flickskolan på lokalnivå. I Karlstad finns en tidigt etablerad sådan skola med en lång
verksamhet och mycket bevarat material. Materialet är dessutom relativt genomgående vilket gör att en tolkning av ämnesinnehållet utifrån ett genusperspektiv kan göras med relativt mycket att grunda den teoretiska utgångspunkten i. Det finns även material över lång tid vilket gör att skillnader i undervisningen också kan undersökas, vilket gör att en jämförelse av ämnesinnehållet också kan göras med säkerhet. Materialet i flickskolan i Karlstad kan alltså bidra med en innehållsrik bild av hur undervisningen såg ut i förhållande till den nationella forskningen.
9 1914 är en relevant avgränsning av den anledningen att skolan för första gången tillåter gossar i deras lägre klasser.35 Detta gör att jag får en möjlighet att kunna undersöka om det sker någon skillnad i undervisning mellan de olika könen.
1935 kan motiveras genom tilldelandet av rätten att avlägga realexamen på skolan. Detta innebär att fler klasser tillkom samt en del ändringar i ämnesundervisningen.36 Detta gör att jag kan undersöka om någon form av skillnader gör sig till uttryck i undervisningen ur ett genusperspektiv, då utbildningen ska främja vidare studier för eleverna.
1943 är året då skolan blev kommunaliserad och helt togs över av staden.37 Detta ger mig möjlighet att återigen studera om någon förändring sker när staten tar över som ensam aktör. Anledningen till att välja olika tidsperioder i skolans historia grundar sig i syftet att undersöka skillnader i skolan under en längre period samt se, om det finns kvinnligt kodade ämnen och hur dessa ser ut under de olika åren. Det framkommer även skillnader som tillåtandet av gossar i skolan under det första redovisade året, i de förberedande klasserna. Vilket gör att en jämförelse mellan könen kan göras och ställas emot den teoretiska utgångspunkten i
uppsatsen. De andra årtalen motiveras som sagt delas utifrån frågeställningarna och syftet men dels av att en förändring sker i skolans verksamhet, vilket skulle kunna ge uttryck för förändringar i ämnen.
1.8 Bakgrund
Fil.mag. i litteraturvetenskap, Sara Backman Prytz menar att den allra första undervisningen som fanns i Sverige var hemundervisningen, som hade sina rötter i den tidigmoderna
kyrkolagen. Denna undervisning användes för pojkar som flickor.38 Hedin instämmer men tillägger att det fanns en bestämmelse om kvinnlig utbildning redan i 1575 års kyrkoordning. De så kallade pigeskolor som ägnade sig åt utbildning i det kvinnliga uppgifterna i samhället. Dessa skolor vet vi dock inte mycket om alls och det finns endast en känd sådan som ska ha grundats i Västerås 1632, men något om den mer att den existerat vet vi inte.39 Att kvinnor inte behövde utbildas var länge det svenska samhällets tankesätt och det ansågs till och med direkt skadligt för en kvinna att tänka för mycket, eller ta emot kunskap. Under 1700-talet skulle en kvinna i samhällets högre klasser dock kunna läsa, skriva, räkna och utbildas inom kristendom. De skulle dessutom kunna föra konversationer på franska, kunna måla, dansa, spela instrument och göra fina handarbeten. Dock var syftet med denna typ av
hemundervisning för kvinnor att helt enkelt vara en bra husfru.40
Fram emot 1800-talet hade inte synen på kvinnlig utbildning ändrats särskilt mycket. Att utbildning var skadligt för kvinnor och att de skulle uppfostras till bra husfruar var fortfarande
35 Karlstads kommunarkiv, Kommunala flickskolan, 005_607–1, D2c:3, Redogörelser, 1914–1915, 1915 Sid. 4– 36 Karlstads kommunarkiv, Kommunala flickskolan, 005_607–1, D2c:5, Redogörelser, 1935–1936, 1936, Sid.3 37 Karlstads kommunarkiv, Kommunala flickskolan, 005_607–1, D2c:6, Redogörelser, 1943–1944, 1944. Sid. 3 38 Backman Prytz, 2011, Sid. 359
39 Hedin, 1967, Sid. 5 40 Hedin, 1967, Sid. 5–6
10 idealet. Kvinnor utbildades fortfarande i hemmet och var främst ett privilegium för de högre klasserna, där antingen ens mamma undervisade en i husuppgifterna eller så kallade
guvernanter som anställdes för utbildningen i hemmet. 41
Flickskolorna började enligt Backman Prytz dyka upp i Sverige redan under 1700-talet, dock var i hemundervisningen där majoriteten av kvinnorna fick sin utbildning om de fick någon. Den första så kallade flickskolan i Sverige var Societetsskolan i Göteborg vilken grundades 1787. De tidiga flickskolorna i landet var främst ämnade åt överklassen. Men exempel på flickskolor för fattiga finns också, ett sådant är Johan Niclas Brandts skola i Stockholm för fattiga flickor, som upprättades 1807. Allt eftersom arbetarklassen ökade i antal under 1800-talet så ökade också efterfrågan för flickornas utbildning. Borgarmännen gifte sig senare och detta resulterade i ett så kallat överskott av ogifta kvinnor i samhället. Detta ledde till fler flickskolor, då kvinnor kunde få fler samhällsfunktioner. Både som mer attraktiva på äktenskapsmarknaden men även som lärarinnor som ogifta, via en utbildning. 42
Det skulle dock dröja till mitten av 1800-talet innan flickskolorna skulle öka i antal över landet. Detta berodde enligt Backman Prytz förmodligen på folkskoleväsendets stora
expansion i samband med möjligheten för kvinnor att undervisa i vissa offentliga skolformer. Detta gjorde att efterfrågan ökade på lärarinnor i landet. Flickskolan tillhörde dock inte en av de skolreformerna utan utvecklades istället på den privata marknaden, med ett snålt bidrag från staten. Detta gjorde att det fortfarande var svårt för arbetarklassens flickor att få utbildning. 43 Det tåls också att nämna folkskolan som infördes i Sverige 1842 som tillsammans med Sveriges första folkskolestadga samma år skulle se till att det fanns en folkskola för alla i varje församling i landet. Det rådde skolplikt och alla barn från alla samhällsklasser, alltså även flickor var tvungna att gå i skolan i sex år.44
Det är inte förrän i slutet av 1800-talet fram till 1900-talet som synen och utvecklingen av kvinnlig utbildning börjar förändras.45 Under 1860-talet infördes ett statligt lärarseminarium och beslut fattades om att etablera en flickskola i Stockholm som blev Statens normalskola. Normalskolan skulle fungera som ett övningsplan för det nyetablerade lärarseminariet. Det är även härifrån som termen normalskolekompetens kommer ifrån och innebär alltså att
utbildningen ligger på liknande nivå som statens normalskola för flickor.46 1870 så fick kvinnor tillträde till universitetet vilket resulterade i en skärpning i hur undervisningen bedrevs. Detta för att det helt plötsligt inte enbart var lärarinnor eller husfruar som kvinnor kunde bli. Några år senare 1874 blev flickskolorna statligt subventionerade, vilket dock inte innebar att de inte var beroende av terminsavgifter. Däremot innebar det att staten såg flickskolorna som samhällsnyttiga. Ett annat kliv i utvecklingen för kvinnlig utbildning är 1905 års skolreform som innebar att kvinnor fick tillgång till vissa statliga lägre läroverk. Detta innebar dock ett mindre behov av flickskolorna, vilket resulterade i minskande av nya sådana skolor. 1927 års skolreform hade en stor påverkan på flickskolorna och den kvinnliga utbildningen, det var nämligen då som kvinnor fick rätt att studera vid statliga läroverk. Reformen resulterade även i införandet av kommunalt ägda flickskolor. Flickskolan var alltså
41 Backman Prytz, 2011, Sid. 359–360 42 Backman Prytz, 2011, Sid. 364–366 43 Backman Prytz, 2011, Sid. 366–367
44 Nationalencyklopedin, folkskola. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/folkskola (hämtad 2020-08-26)
45 Backman Prytz, 2011, Sid. 368-370 46 Schånberg 2001, Sid. 45
11 statligt stötta fram till skolreformen 1927 då man valde att istället kommunalisera de tidigare privatägda skolorna, vilket innebar en minskad kostnad för staten som nu istället landa på kommunerna. Det innebar också enligt Schånberg att flickskolorna nu inte längre stod under statlig regi utan istället under kommunal.47 När 1900-talets mitt kom så började kvinnosynen att förändras och skillnaden mellan kvinnor och män såg inte längre som helt olika. Kvinnor fick större inflytande i samhället och fick mer plats i det offentliga rummet. År 1962 fattade riksdagen beslut i avvecklandet av flickskolorna som inte längre ansågs nödvändiga. Detta gjordes med en bakomliggande utredning som menade att skillnaden i begåvning mellan individer var större än skillnaden mellan kön. Det är dock inte förrän 1974 som den sista flickskolan stänger sina dörrar.48
När det kommer till Karlstads Flickskola så har Sven-Rune Sundin och Anna-Marie Winberg gjort en sammanställning av dess historia i boken Flickskolan i Karlstad.49 I Karlstad så fanns behovet av en flickskola redan innan grundandet av den 1873. Tiden innan fanns det nämligen ett tjugotal flickpensioner50 i området. Men när flickskolan 1873 öppnade sina dörrar var det enbart 73 elever som skrevs in. Flickskolan i Karlstad ägdes till en början av AB Karlstads
Högre elementarläroverk men redan 1900 bytte den ägare och ägdes därefter av Karlstad stad
från och med 1900.51 Skolan hade till en början svårt att få ordentliga lokaler och det är inte förens 1914 som man bygger om gamla lasarettet i Karlstad för att skapa nya lokaler. De nya lokalerna rymmer alla elever och deras behov med tillhörande gymnastiksal, en skola att vara stolt över som man lär ha uttryckt sig.52 Det är även under dessa år som skolan får rätten att avlägga examen motsvarande statens normalskola för flickor53 Hösten 1931 förändras flickskolan från att vara åttaårig till att bli sjuårig. Två år senare alltså 1933 inrättas det en realskolelinje på skolan, eftersom realskolan under denna tid inte tillät kvinnor och 1936 erhöll Karlstads flickskola rätten att anställa realexamen. Nästa stora händelse i skolans historia är 1943 då den ombildades från Elementarläroverket för flickor till Kommunala
flickskolan i Karlstad. Under samma år inrättades även en sexårig linje parallellt med den
redan existerande sjuåriga. 1958 så avslutas en epok inom det svenska skolväsendet, då den svenska skolan i och med årets reform helt separeras från kyrkan, länsskolenämnderna bildas och man inför en gemensam styrelse för kommunens alla skolor.54 Hela det svenska
parallellskolesystemet förändras i och med 1962 års riksdagsbeslut om införandet av grundskolan.55 Karlstad kommunala flickskola undervisade sina sista elever under vårterminen 1967 och stängde dörrarna för alltid samma år.56
47 Schånberg 2001, Sid. 75
48 Backman Prytz. 2011, Sid. 368–370
49 Sundin, Sven-Rune & Winberg, Anne-Marie (red.), Flickskolan i Karlstad: några minnen, Flickskolan, Karlstad, 1966
50 Undervisning för flickor, en tidigare form av flickskolan 51 Sundin & Winberg, 1966, Sid. 6
52 Ibid
53 Sundin & Winberg, 1966, Sid. 12-13 54 Sundin & Winberg 1966, Sid. 13-16
55 Nationalencyklopedin, grundskola. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grundskola (hämtad 2020-08-26)
12
2. Undersökning
2.1 Vilka ämnen undervisade man i på flickskolan i Karlstad under de valda åren och vilka skillnader finns det av skolämnena över tid?
2.1.1 Flickskolans undervisningsämnen 1914–1915
Under läsåret höstterminen 1914 till vårterminen 1915 på flickskolan i Karlstad undervisade man totalt i elva olika klasser. Undervisningen var uppdelad mellan de förberedande klasserna 1 till 3 och den så kallade elementarskolan som uppgick i klasserna 1–8. Där klasserna 1–5 och klass 8 varit indelade i parallellklasser. Undervisningen på skolan är uppstyrd efter Kungl. Maj:ts beslut och tilldelning av rätten att utdela avgångsbetyg medförande samma kompetens som utdelas från statens normalskola för flickor, alltså avgångsbetyg motsvarande normalskolekompetens57. Med detta beslut kom kravet på ett första och andra språk som krav för att gå ut med ett avgångsbetyg motsvarande normalskolan för flickor. Förstaspråket motsvara svenskundervisning och andraspråket motsvarar på denna skola franska, eller vid särskilda fall engelska. Ett annat beslut som påverkar undervisningen detta år är att gossar mottogs i de förberedande klasserna för första gången.58
Följande är en sammanfattande redovisning av de skolämnen som undervisades på flickskolan i Karlstad under läsåret, uppdelade enligt schemats kategorier läsämnen och övningsämnen (se bilaga 1 för periodens schema). Med anledning att skapa en jämförelsebar grund mellan de valda undersökningsåren. Med undantaget att det saknas två sidor i materialet vilket gör att en exakt redovisning inte kan göras på en del av klass 6 och klass 7:s läsämnens innehåll.
Däremot kan man med hjälp av schemat redovisa en del och skapa sig en helhetsbild. Det som vi inte kan se är det exakta innehållet i årskurs sex. Utan enbart Kristendom och svenska. Vi kan inte heller se hur klass 7:s undervisning såg ut i kristendom, svenska, tyska eller franska. Läsämnen
Kristendom är det enda skolämnet som har en helt kontinuerlig tidsplan oberoende av klass. Ämnet undervisades i samtliga klasser på skolan två lektioner i veckan. I det 1: och 2: a förberedande klasserna undervisades eleverna i olika valda bibliska berättelser samt i psalmer och bibelspråk. I den 3:e förberedande klassen fokuserades det mer på biblisk historia och specifikt berättelserna ur Nya testamentet, antingen med hjälp av bibeln eller ur läroboken, Guds verk I. De lästes även ur Luthers lilla katekes och psalmer.59 När vi går till de så kallade förberedande klasserna till klasserna 1 – 8 så är utbildningen relativt lik i alla klasser, de undervisas i olika kapitel i det gamla och nya testamentet i något de kallar biblisk historia. Undervisning från katekesen fortsätter vilket även psalmer och olika bibliska texter gör. Den undervisningen som urskiljer sig är klasserna främst klasserna fyra och fem. Här undervisar man också i Israels historia från återkomsten ur babyloniska fångenskapen. Det framgår även
57 https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/normalskolekompetens (hämtad 2020-05-10) 58 607–1, D2c:3, 1914–1915, 1915. Sid. 4–5
13 att man i femte klass har gått igenom både Nya- och Gamla testamentet. Resterande
undervisning i klasserna 6–8 är bibelläsning i apostlagärningarna och repetition av katekesen.60 (där klass 7 ej kan redogöras för, på grund av de saknade sidorna in källmaterialet)
Svenska språket är också ett av de ämnena som undervisas i samtliga av skolans klasser, dock skiljer det sig i antalet lektioner i veckan. I de förberedande klasserna så undervisas klasserna mellan 7 och 12 lektioner i veckan. I klasserna 1–8 så är det mellan 3 och 5
lektioner i veckan. Det vi ser är att de lägre klasserna undervisas generellt mer i ämnet än de högre klasserna.61 Svenskundervisningen i de förberedande klasserna ser relativt lika ut i klasserna 1 och 2, där undervisningen kretsade kring samma läromedel och undervisningen bygger på läsövningar och rättstavningsövningar. Det som skiljer dem åt är främst läsning av dikter i 2: a förberedande klassen samt att det är den klassen som man först får hemläxa i. I den 3:e förberedande klassen byter man till annan kurslitteratur och börjar med återberättande av sagor och berättelser samt med språkövningar, i övrigt har undervisningen en liknande struktur i form av rättstavning- och läsövningar. I de högre klasserna finns det också en del likheter klasserna emellan. Klasserna jobbar med läsning av olika litterära verk och med stavningar på olika nivåer. I klass 1 inför man här grammatik och språkövningar, något som vi inte ser i de lägre klasserna. Grammatiken kommer att finnas med i undervisningen till och med klass 6. Vi ser även införande av rättstavningar i form av olika ljud, exempelvis å, ä, l-ljudet, med mera som fortgår ända upp i klass 3. Det är sedan i klass 3 som
uppsatsförberedande införs i undervisningen och skrivandet av uppsatser sker från klass 4–8, annars ser undervisningen relativt lika ut med skillnaden i en försättning på litteratur eller ny litteratur att läsa. Det som skiljer klass 6–8 (där klass 7 ej kan redogöras för) från de andra är att man här läser litteraturhistoria, vilket inte görs i de andra klasserna. Klass 8 har dessutom läsning på danska och norska samt att eleverna får hålla egna föredrag vilket inte tidigare ingått i utbildningen.62
Tyska undervisas enbart för klasserna 1–8 och inte för de förberedande klasserna.
Lektionerna i det tyska språket är förhållande vis rätt så lika varandra i de alla klasserna med skillnaden i det mer detaljerade innehållet. Undervisningen bygger genomgående på
grammatik i olika grad från klass 1–8 (där klass 6 & 7 inte kan redogöras för), eleverna jobbar även med olika grad av tal och skrivövningar i klass 1–4 och med översättningsövningar från klass 4–8. Det som främst skiljer klasserna åt inom undervisningen är att man inrättar
skrivningar från och med klass 5 och framåt med en föreliggande skrivövning i klass 4. Franska undervisas enbart i klasserna 4–8 (där klass 6 & 7 inte kan redogöras för) tre till fyra gånger i veckan. Undervisningen i franska i förhållande till den tyska skiljer sig ytters lite och i många fall inte alls. De använder sig av samma upplägg gällande skrivningar, grammatiska övningar, översättningar och talövningar, med understöd från kurslitteratur.63
Engelska undervisas enbart i klasserna 6–8 (där klass 6 inte kan redogöras för). Likt de andra språkämnena så ser undervisningen i engelska snarlik ut. Skillnaden är att den undervisas
60 607-1, D2c:3, 1914-1915, 1915. Sid 11-19 61 607-1, D2c:3, 1914-1915,1915. Sid. 6 62 607-1, D2c:3,1914-1915, 1915. Sid. 9–20 63 607-1, D2c:3, 1914-1915, 1915. Sid 14–20
14 enbart i de högre klasserna och fokuserar från början på skrivövningar. Den innehåller likt de andra språken mycket grammatik, tal och skrivövningar. 64
Geografi undervisas mellan en till två lektioner i veckan från och med den 2: a förberedande klassen till och med klass 8 (där klass 6 inte kan redogöras för). I den 2: a förberedande klassen så jobbar barnen med modellering och strukturer på landsbygden. Samt skillnader mellan en by, en socken och en stad. Mellan klasserna 3:e förberedande upp till och med klass 7 så går de igenom Sverige och världen och Europas huvudstäder, genom olika delar av världen i olika klasser. klass 8 undervisas i stormaktsväldenas kolonier och de olika världsdelarnas naturförhållanden, produkter samt deras politiska indelning.65
Historia ingår i undervisningen för klasserna 3:e förberedande till och med klass 8 (där klass 6 inte kan redogöras för). I den 3:e förberedande klassen så undervisar man muntligt i
nordiska sagor där barnen efter får illustrera. De jobbar även med modellering och teckning av spjutspetsar, krukor och liknande. I klass 1 så börjar man med Sveriges historia från äldsta tid och avslutar i klass 4 till deras nuvarande tid. Det är alltså undervisning i svensk historia i kronologisk ordning från klass 1 till 4. I klass 4 så inför man något man kallar för allmän historia, det vill säga världshistoria. Denna allmänna historia följer från forntiden till deras nuvarande tid från klass 4 till och med klass 8. Det man också inför i klass 4 är en parallell undervisning om Norge och Danmarks historia under samma tid, vilken också kommer fortlöpa till klass 8. I klass fem sedan så börjar man om från forntiden och fram till deras nutid igen, med en parallell undervisning i Norge och Danmarks historia under samma år. 66 Konsthistoria undervisas enbart i klass 8 en lektion i veckan och undervisningen beskriv enbart innehålla det viktigaste inom området.
Matematik är tillsammans med kristendom och svenska de enda läsämnena som undervisas i samtliga klasser på skolan i allt mellan fyra och sju lektioner i veckan (där klass 6 inte kan redogöras för). I de förberedande klasserna 1–3 och i klasserna 1–3 så kallar man det inte matematik utan räkning. I dessa klasser jobbar man sig från talserien1-100, addition,
subtraktion, multiplikation, division, heltal, bråk och metersystemet, i den ordningen uppåt till klass 3. Det är från klass 4 som man börjar benämna ämnet som matematik och inför
dessutom geometri och decimalbråk. Matematiken blir här också mer avancerad klass till klass. I klass 4–5 så jobbar eleverna med procenträkning, parantes tal, yt- och volymätning. I klasserna 6–7 inför man förutom matematiska ekvationer och ett fokus på problemlösning också bokföring på olika nivåer.67
Naturkunskap undervisades enbart i klasserna 1 till och med 8 (där klass 6 inte kan
redogöras för) och alltså inte i de förberedande klasserna, med allt mellan 1 tillfälle i veckan till 3. I klass 1 till och med klass 5 undervisar man eleverna i biologi, vilket då innefattade människokroppen, zoologi och botanik. I klass 7 så undervisades eleverna istället i Fysik vilket bestod av magnetism och elektricitetslära. I klass 8 så undervisades eleverna i Fysik, kemi och hälsolära. Inom fysiken så lär sig eleverna om elektricitet och optik. I kemin fick de
64 ibid
65 607-1, D2c:3,1914-1915, 1915. Sid 10-20 66 607–1, D2c:3,1914–1915, 1915. Sid 11–21 67 607–1, D2c:3, 1914–1915, 1915. Sid.9–21
15 enbart en kort genomgång av ämnet. Hälsoläran innefattade läran om anatomi, fysiologi och även en så kallad grundläggande hälsolära.68
Övningsämnen
Huslig ekonomi undervisas i klasserna 7 och 8 och uppgår till tre och en halv lektion i
veckan, plus en timme ut över skoltid. Undervisningen i de olika klasserna ser lika ut och man undervisade eleverna i bakning, syltning, diskning, rengöring och tvätt samt en kortare kurs i något de kallar födoämneslära. Skolan håller även en fortsättningskurs i detta ämne för elever som slutat skolan. I denna kurs utbildades deltagarna i middagsmatlagning och beredning av frukost och supé. Det lärde också dessa före detta elever bakning, dukning, servering, diskning, rengöring och övningar i att göra uppköp samt kostnadsberäkningar.69
Välskrivning undervisas enligt schemat (se bilaga 1) från 2: a förberedande klass till klass 5, allt mellan en och tre timmar i veckan. I välskrivning har eleverna i de olika klasserna fått jobba med välskrivning efter förskrivning på tavlan av lärarinnan, skrivning efter
kurslitteratur samt övningar i rundskrift, rubrikstil och ifyllande av post och blanketter.70 Handarbete undervisades i första förberedande klass till och med klass sju, mellan 1 och 3 timmar. I de förberedande klasserna fick barnen jobba med olika typer av stygntekniker och i tredje förberedande klass fick de sticka. Det finns här dock en särskillnad i 2: a förberedande klass. Det är nämligen både flickor och gossar i denna klass, här får flickorna arbeta med enkel virkning och inlärning av totalt sex olika stygnstyper. Gossarnas undervisning bestod istället av något kallat bollsöm samt modellering och pappersklippning.71 Klasserna 1 till 3 fick lära sig stickning och handsyningstekniker i olika former. I klass 4 började eleverna få använda sig delvis av symaskin men delvis av handstygn vid tillverkning. Resterande klasser jobbade främst med maskinsöm i allt mer ökad svårighetsgrad.72
Teckning undervisades i alla klasser förutom andra förberedande klassen, en gång i veckan med undantaget klass 3 som hade två lektioner i veckan. Här fick eleverna börja med att rita av enkla rät eller korlinjerade figurer från de lägre klasserna. Undervisningen ökade succesivt i svårighetsgrad klasserna emellan. Detta i form av införandet av färgläggning med kritor, avteckning av fristående föremål, olika målningstekniker och till sist i klass 8 teckning och färgläggning i vattenfärger efter fristående föremål.73
Sång är det enda övningsämnet som undervisades i samtliga klasser på skolan en lektion i veckan. Här har eleverna fått öva i notläsning, takt- och tonträffning. Olika typer av skalor och fått öva på att sjunga i de. Eleverna från och med klass 5 till och med 8 deltog dessutom i ett framträdande.74
Gymnastik har klasserna 1 till 8 deltagit i. Skolan har delat upp klasserna i totalt fem avdelningar som i sin tur har delats in i fyra underavdelningar, där varje avdelning har haft
68 ibid 69 607–1, D2c:3,1914–1915,1915. Sid 24 70 607-1, D2c:3, 1914-1915, 1915, Sid.21 71 607-1, D2c:3,1914-1915, 1915. Sid. 10 72 607-1, D2c:3,1914-1915, 1915. Sid. 22 73 Ibid 74 607–1, D2c:3,1914–1915, 1915. Sid. 23
16 gymnastik fem gånger i veckan en halvtimme per gång. Undervisningen för samtliga grupper har innefattat fristående gymnastik, marscher, redskapsgymnastik samt boll-, spring- och danslekar. 75
Mitt syfte med detta kapitel i uppsatsen var att undersöka vilka ämnen man undervisades i på flickskolan under perioden 1914–1915, för att skapa en form av grund att stå på för att kunna undersöka eventuella skillnader i undervisningen under resterande år. Under denna period där vi börjar vår undersökning ser vi dels att skolan har valt att ta emot gossar i de lägre
klasserna, vilket vi kommer gå djupare in på under nästkommande undersökningsfråga (kapitel 2.2). Vi ser också att ämnena är uppdelade i två olika kategorier nämligen läsämnen och övriga ämnen. Läsämnena består av de teoretiska ämnen som man undervisar i, medan de mer praktiska ämnena ligger i kategorin övriga ämnen. Vi ser också att dessa övriga ämnen undervisas i mindre utsträckning i förhållande till de teoretiska läsämnena, vilket vidare kommer att diskuteras i diskussionen (kapitel 3).
2.1.2 Flickskolans undervisningsämnen 1935–1936
Under läsåret 1935–36 händer det en del i skolans organisation och med det vilka klasser de undervisar. Från och med 1931 så ersattes den tidigare 8-åriga flickskolan som vi ser i föregående kapitel (se kapitel 2.1.1), med en 7-klassig flickskola som bygger på en 4-årig bottenskola byggd på kunskapsmåttet från folkskolans 4.e klass. Utöver denna 7-klassiga flickskola som resulterar i avgång med normalskolekompetens, inrättas en 3-årig
realskolelinje som resulterar i en realskoleexamen om eleven genomgått minst två av de högsta årsklasserna i realskolelinjen.76 Klasserna ser alltså inte alls likadana ut som det tidigare redovisade året 1914-15 utan klasserna som tidigare byggt på statens normalskola bygger detta läsår på folkskolans kompetenskrav, vilket Schånberg också beskriver som ett resultat efter 1927 års skolreform.77
Detta gör att så väl klasserna och undervisningen kom att ändras. Klasserna som finns i skolans 7-åriga flickskola är klasserna; 17–57, 7 och 8 samt realskolelinjens första (IR), andra (IIR) och tredje klass (IIIR). Flickskolans 7-åriga linje resulterar i att de elever som klarar den belönas med en så kallad normalskolekompetens. Nivån på utbildningen på flickskolans 7-åriga linje bygger som tidigare nämnt på folkskolans 4-klass. För att kunna sätta den 7-7-åriga linjen i jämförelse med läsåret 1914–15, som då bestod av en linje med tre förberedande klasser och en 8-årig linje, varav klass 1 (alltså inte 1:a förberedande) byggde på folkskolans 4:e klass så kan vi där med rättvist jämföra klass 17 under läsåret 1935-36 med klass 1 under läsåret 1914-15. Nedan följer en övergripande redovisning i de ämnena som tydligt
förändrats, av klasserna 17-57, 7 och 8, samt en separat redogörelse över reallinjen på flickskolan.
Läsämnen
Under läsåret 1935–36 undervisar skolan i totalt 17 ämnen vilket är ett mer än läsåret 1914-15. Man har istället för att undervisa i naturkunskap delat upp innehållet i naturkunskap i
75 ibid
76 607–1, D2c:5,1935–1936, 1936. Sid. 3 77 Schånberg, 2001, Sid. 74
17 biologi med hälsolära och Fysik och kemi, vilket resulterar i att fler klasser undervisas i dessa ämnen istället för att det går från det ena till det andra som tidigare. Inom ämnet biologi sker inga direkt förändringar från 1914–15 utan undervisningen innefattar liknande moment. Fysik och kemiämnet har däremot genomgått förändringar, dels har man infört undervisning i laboratorium för klasserna 37 – 57 och dels så undervisas det i totalt åtta av skolans klasser vilket är en ökning från enbart två klasser under 1914–15. Detta resulterar i att
undervisningen är mer omfattande och uppdelad. 78
En till förändring som sker är att kristendom som ämnet hette har bytt namn till
kristendomskunskap och med det även bytt struktur. Eleverna undervisas fortfarande från och läser i bibeln samt psalmer. Undervisningen fokuserar mer på kristen historia, Jesus liv och livsåskådning än tidigare.
Historia är ett ämne som också bytt namn och fått ny struktur. Man har ändrat till historia med samhällslära i klasserna 17 - 57, men behållit namnet historia i klasserna 7 och 8.
Undervisningen redovisas som liknande innehåll som läsåret 1914–15 och har en kronologisk följd från klass17-57, med fokus på allmän historia från lägsta klassen, till skillnad från 1914– 15. Klasserna 7 och 8 har en liknande uppbyggnad med ett mer specifikt innehåll och avbrott från den tidigare kronologiska ordningen. 79
Resterande kurserna följer i samma drag som 1914–15 med ett något mer avancerat innehåll i matematik, svenska språket har bytt namn till modersmål men inga större förändringar i undervisningen har skett. Samma struktur gäller på franska- och tyskaundervisningen där samma moment och struktur som 1914–15 framkommer. Geografiundervisningen innefattar nästan exakt samma moment som tidigare och samma gäller konsthistoria.80
Övriga ämnen
I de ämnena som kallas övriga ämnen så innefattar undervisningen samma ämnen som tidigare redovisat år. Välskrivningen undervisas numera i enbart två klasser, klasserna 17 och 27 vilket är en minskning på totalt tre klasser jämfört med tidigare. Den har också bytt metod och det är enbart rundskrift som undervisas, alltså har man tagit bort rubriksskrift och
brevträningen. Teckning har genomgått en förändring och en mer avancerad struktur har införts, med målning av akvarellfärger och oljefärg. Den innehåller även fler tekniker och besök på konstutställningar. Sångämnet har liknande struktur som tidigare och i samtliga klasser, dock med tilläggandet av rörelser i takt med musiken.81
Gymnastiken har utökats som ämne och undervisas i samtliga klasser i skolan mellan fyra och tre lektioner i veckan till skillnad från en halv lektion i veckan som förekom under 1914–15. Man har tagit bort de militära övningarna och gymnastiken är nu fokuserad mer på idrott och lek. Simning är under denna period en del av undervisningen i ämnet. Skolan deltar i Sveriges gymnastik- och idrottsförbunds idrottstävling mellan andra flickskolor i Sverige. De deltar
78 607–1, D2c:5,1935–1936, 1936. Sid. 5–20 79 607–1, D2c:5,1935–1936, 1936. Sid. 5–20 80 ibid
18 även i en korgbollstävling mot läroverkets flickor. Undervisningen har även innehållit
skridsko- och skidåkning under vintern.82
Ämnet handarbete följer samma struktur och liknande innehåll i jämförelse med tidigare redovisat år. Ämnet huslig ekonomi undervisas i samma utsträckning som tidigare, däremot har ämnet en annorlunda struktur och undervisning. Man undervisar fortfarande i bakning, matlagning, rengöring, etcetera, men skillnaden är att undervisningen innehåller mer teoretiska inslag där eleverna får föra en så kallad hushållsbok, uppsättandet av matsedlar, hemvård och näringslära. Det har även införts något mer avancerade moment för klass 8 som får tvätta, mangla, konservera, bereda konfekt och jobba med mer avancerad matlagning.83 Realskolelinjen utgår från klass 27 och fortsätter utbildningen från den klassen. Denna linje utbildas i ungefär samma ämnen som de andra klasserna på skolan med undantaget att de inte utbildas i huslig ekonomi, välskrivning eller konsthistoria. Vilket Schånberg också påpekar i sin avhandling. Där hon menar att flickskolan efter 1927 års skolreform dels blev delad i två linjer men även mer gymnasieorienterad.84 Modersmålet har en direkt koppling mellan klass 27 i kronologiskordning som fortsätter i klass IR men sedan ökar komplexiteten i
undervisningen i IIR och IIIR. Detta är ett mönster som återkommer i de ämnen som reallinjen har gemensamt med skolans andra linje. Strukturen och undervisningen är lik de andra ämnena med ett något mer ingående och avancerat innehåll. Den högsta
realskoleklassen jämförd med klass 8 är en mer krävande och avancerad klass. Ämnet Fysik och kemi innehåller exempelvis i IIIR de viktigaste rörande krafters sammansättning och upplösning, enkla maskiner för mekanisk kraftföring, de mes allmänna om solsystemet och himlakropparna, ämnesgrupper och reaktioner samt några av de viktiga områdena i så kallad teknisk tillämpad kemi. Medan klass 8:as undervisning består av de enklaste ljud- och ljusfenomenen, några av mekanikens grundbegrepp, den organiska kemins viktigaste ämnesgrupper och reaktioner. Det är alltså en liknande undervisning, med en något mer utvecklad sådan klasserna emellan. Alltså en förståelse i graden av den undervisning som skedde i realskolelinjen i förhållande till den andra linjen på skolan.85
Det skillnader vi kan se från läsåret 1914-15 är alltså att man bytt struktur på klasserna, tagit bort förberedande klasser samt infört en realskolelinje. En uppdelning av ämnet naturkunskap i fysik och kemi och biologi. Detta medför en mer uppdelad och innehållsrik undervisning, där klasserna får mer tid för de olika ämnena i förhållande till tidigare år. Laboratorium har införts i fysik och kemi vilket också är ett nytt moment, samtidigt som klasserna som det undervisas i har utökats. Kristendomskunskap har skiftat något i fokus och en stor del av denna fokus ligger på kristen historia och livsåskådning, man har dessutom infört ett
samhällsmoment i historia. Välskrivning minskar och nya mer teoretiska moment samt mer avancerad matlagning införs i husligekonomi. Gymnastiken innefattar under denna period inga militärövningar.
82 607–1, D2c:5,1935–1936, 1936. Sid. 23 83 607–1, D2c:5,1935–1936, 1936. Sid. 25 84 Schånberg 2001, Sid. 74
19 2.1.3 Flickskolans undervisningsämnen 1943–1944
Den 1 juli 1943 så erkändes flickskolan i Karlstad som kommunal flickskola. Den kommunala skolan omfattar en sjuårig och en sexårig teoretisk linje, den sjuåriga linjen är byggd på folkskolans fjärde klass medan den sexåriga linjen, innefattande en fristående första klass som är byggd på folkskolans sjätte klass. Realskolelinjen som existerade under den privatägda skolan och då av Karlstad stad, har även under dessa år samma ägare, men Karlstad stad har en gemensam styrelse med den kommunala flickskolan vilket gör att de båda styrs från samma styrelse.86 Klasserna under åren 1943–44 som är jämförbara med tidigare år är realskolans klasser samt den sjuåriga linjen grundad på folkskolans fjärde klass, precis som åren 1935–36, dock har klasserna ändrat namn och heter nu 17 till och med 77 istället för 17-57, 7 och 8.
Läsämnen
Det som har hänt i undervisningen mellan 1935 och 1943 är inte märkvärt mycket i de så kallade läsämnena, man har delat upp fysik och kemi i två olika ämnen, detta gör att ämnet naturkunskap 1914 har blivit tre separata ämnen 1943. Dock så är skillnaden i den redovisade undervisningen knappt märkbar i dessa tre ämnen 1943. Man undervisar annars i samma läsämnen som läsåret 1935–36, majoriteten av dessa ämnen har en likadan struktur och innehåll som 1935–36. De undantag som finns är att man infört astronomi i geografin samt att historia med samhällslära under detta år innefattar mer samhällslära från de tidigare klasserna. Samma gäller realskolelinjen som även den har samma eller liknande struktur, ämnen och undervisningsinnehåll som läsåret 1935–36.87
Övriga ämnen
När det kommer till de så kallade övriga ämnena ser vi mer förändringar i förhållande till läsämnena. Sång har bytt namn till musik men undervisas fortfarande i samtliga klasser och båda linjer på skolan och har inte ändrat innehåll eller struktur. Den största förändringen är att skolan infört 5 friluftsdagar inom idrotten, var av 4 på våren och en på hösten. Under dessa dagar har eleverna gjort värntjänstövningar. Dessa övningar innefattade luftskydd,
olycksfallsvård, livräddning, teoretiska och praktiska övningar i hemsjukvård, lägertjänst, observation- och rapporttjänst, terrängövningar, orientering och barnavård. Utöver införandet av övningar i militära syften igen, som tidigare existerat under perioden 1914 till 15, så undervisar man i samtliga av de övriga ämnen som man gjort under perioden 1935–36.88 Det skillnader vi ser denna period (1943–44) i förhållande till den föregående (1935-36) är som sagt förhållandevis lite, det vi ser är en uppdelning av naturkunskaps ämnet återigen, vilket innebär en mer specifik undervisning och mer antal timmar inom de olika kategorierna. De andra skillnader vi ser är att astronomi införts i geografi och historieämnet har blivit mer
86 607–1, D2c:6,1943–1944, 1944. Sid. 3 87 607–1, D2c:6,1943–1944, 1944. Sid. 5–21 88 607–1, D2c:6,1943–1944, 1944. Sid. 21–25
20 samhälles inriktat. Inom ämnet gymnastik har militära övningar kommit tillbaka i form av friluftsdagar.
2.2 Finns det uttryck för kvinnligt anpassade ämnen i årsredogörelserna
och hur ser i så fall dessa ut?
Schånberg menar att kvinnor och män har fått olika roller i samhället och att detta beror mycket på kvinnornas utbildning. Hon menar att skolreformen 1927 bidrog till att kvinnligt anpassade ämnen, med så kallat husligt innehåll blev obligatoriskt i flickskolan.89 Det är dessa ämnen som kommer att redovisas under denna redogörelse.
Ett av de ämnena med en tydlig koppling till Schånbergs påstående om ämnen med husligt innehåll, vilket enligt henne var ämnen som blev obligatoriska efter 1927års skolreform och hade tydligt kvinnligt anpassad struktur, var huslig ekonomi på flickskolan i Karlstad. Alltså ett typiskt kvinnligt ämne på min undersökta skola är huslig ekonomi, som undervisades på flickskolan samtliga redovisade år. Vilket innebär att flickskolan i Karlstad redan haft undervisning i detta typiskt kvinnliga ämne innan det enligt Schånberg blev obligatoriskt i och med 1927 års skolreform. Med undantaget att realskolelinjen inte undervisades i ämnet när denna infördes 1935-36.
Huslig ekonomi har undervisats under samtliga redovisade år totalt 4,5 timmar i veckan. Under perioderna 1914–15 och 1943–44 har huslig ekonomi undervisats i två klasser på skolan, medan 1935 till och med 1936 undervisades ämnet totalt i tre klasser. Det
genomsnittliga antalet över samtligt redovisade år, där dessa klasser undervisades i huslig ekonomi varje vecka är 32,2. Vilket innebär att 4,5 timmar enbart innefattar ungefär 14% av den totala utbildningstiden per vecka (se diagram 1). Detta är visserligen en grov
sammanställning men ger ändå en bild över hur pass omfattande eller inte detta ämne undervisades i på skolan under de redovisade åren. Jag har alltså tagit det totala antalet timmar som ämnet undervisades i under en vecka i samtliga klasser och tagit ut genomsnittet från åren 1914–15, 1935–36 och 1943–44 då antalet timmar i veckan varierat beroende på år. Sedan har jag tagit den siffran vilket var 32,2 och kollat hur mycket timmar det är procentuellt gent emot den genomsnittliga totala undervisningen på skolan i alla ämnen samtliga år, vilket gör att man som jag tidigare nämnt kan få en grov sammanställning över hur många timmar man undervisades i huslig ekonomi på flickskolan gent emot alla andra ämnen.
21
Diagram 190
Som tidigare redovisat har ämnet i sig inte förändras så mycket om ens något under tidens gång. Det som tydligt är gemensamt genom åren är att undervisningen alltid inkluderat matlagning, bakning, servering, rengöringsarbete, tvätt och någon form av födoämneslära. Det som förändrats från 1914 och 1915 i förhållande till de andra åren är att under den perioden ingick inte den teoretiska delens hemvård och näringslära, vilket den gör under perioderna 1935 till 1936 samt 1943 och 1944 enligt årsredogörelserna från de olika åren. Under de sistnämnda åren tillkommer även finare matlagning, konservering, mangling och förberedande av middagar. Det har även under dessa år införts något de kallar för husmödrar i klasserna som får hjälpa till med planering av matsedel och inköp av varor.91
Det som sker under de redovisade åren är en ökning av moment och ett mer självständigt arbete under de senare perioderna (1935–36 & 1943–44) jämfört med perioden 1914–15. Ett till ämne som har tydligt kvinnliga uttryck i sin undervisning är handarbete som undervisat under samtliga redovisade år. Detta ämne har haft en liknande struktur och innehåll samtliga år. Eleverna har här fått jobba med textila arbeten och sy-tekniker succesivt ökade
svårighetsgrader klasserna emellan.
Under läsåret 1943 till 1944 pågår en friluftsdag vid fem tillfällen, som ingick i gymnastiken. Under dessa dagar hade man värntjänstövningar. Under dessa övningar fick eleverna träna på luftskydd, olycksfallsvård, livräddning, hemsjukvård, lägertjänst, observations- och
rapporttjänst, terrängövningar, orientering samt barnavård. Dessa så kallade
värntjänstövningar fokuserade alltså mycket på sjukvård och omsorg, vilket också kan
appliceras på särhållning av könen enligt Hirdmans förklaringsmodell och där med uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Då kvinnor gavs omsorgsuppgifter medan männen under samma tid
90 En sammanställning ur redogörelser från 1915,1936 & 1944 ur förtäckningarna D2C: 3,5 & 6 91 En sammanställning ur redogörelser från 1915,1936 & 1944 ur förtäckningarna D2C: 3,5 & 6
86% 14%
