Remiss av betänkande Hällbar slamhantering, Utredningen om engiftfri och cirkulär äterföring av fosfor frän avloppsslamSU

KIRUNA KOMMUN

Kommun kont oret

YTTRANDE 20 20- 04- 24 Vårt Dnr:2020- 24 3 Ertdn r: M2020 / 000 78/ Ke Miljödepart em entet Kem ikalieenheten 103 33 STOCKHOLM

m . rem issvar@reger i ng skan sl iet .se ann i ka. lofgren@regeri ng skan sl i et .se

Remiss av betänk ande Hällbar slam

h anteri ng, Utre dning en om en

giftfri och cirkul är ät erföring av fosfor

frän

avloppsslam

SU

2020:3

(dnr M2020/ 00 078/ Ke)

S am m a nfattn ing

Ut red ningen är omfatt ande och kom m unen och dess b olag Tekniska verken i Kiruna AB h ar endast tagit del av valda delar .

Kom m u nen har först åelse för bakgrunden t ill de föreslagn a förändr ingarna m en vi bedöm er att den kom m er att få en st örr e negativ inverkan på invånare och

verks am het er i vår kom m un j äm fört m ed m å nga kom m un er i landet .

Kirun a kom m u n är den nordligast b elägna kom m unen i Sver ige och t ill yt an landet s st örs t a me d sina dry gt 2o oookm2 .Tät ort en Kiruna ligger 14m il norr om polcirke ln, m itt i den s ubalpina fj ällbj örk sre gionen me llan kalfj ällen och den fjäl lnär a b arr skogen. Det är12 mil t ill Gällivare, 18 mi l t ill Narvi k,18 mi ltil l Kar esuand o och 34 mi l t ill Luleå .

I Kiruna kom m un finns inga akt iva j ordb ruk där spridnin g av slam hade kunnat var a akt uellt. Det närm ast e avfallseldade vä rm everket finns i Kiruna cent ralort , dock fin ns pl aner p å avveckling av avfallseld ning. Närm aste värm everk m ed avfallsförb rän ning bli r d ärm ed i Bodens kom m un , som ligger cirka 35 m il enkelväg frå n Kiruna cent ralort . Transportm öj ligh et erna för avl oppsslam och mat avfall idag utgö rs enb art av

lastb ilst ran sporter på väg. Närm ast e pot ent iella anläggningarna för mott agning och b eha ndling av t. ex. avloppsslam och m at avfall finns i Luleå och Boden, 34-35mil en kelväg från Kiruna cent ralort.

Kom m unen vill därför underst ryka vikten av en slam hant ering anp assad för hela landet där d et fin ns m öj lighet

till

undantag för avsätt ning av slam , vilket dock sakn as i

ut red ningens förslag. Med anlednin g av det står Kiruna komm un bakom Svenskt Vatt ens förslag att förorda alt erna t iv 2 , dock m åste det fin nas m öj ligheter även för jo rel tillverk ning för de kom m uner som kan åberopa särskilda omst ä ndigheter.

Po stad ress : Kiru na ko m m u n.9 8 1 8 5Kiru na

Besö ksad ress: Stad shuset , Hj almar Lu nd bo h msväge n3 1

Telefo n:09 80- 70 0 0 0

Or ganisati on snr: 2 1 20 0 0 - 278 3

Web b : www. ko m m un .ki runa.se E- po st : ko mm un@kom m u n.ki ru na.se

2

S ärs ki l da syn pu nkte r

Kiruna kommun ställer sig i stort bakom Svenskt Vatt ens remissvar , se bilaga 1,och kommunen vill särskilt understryka nedanst ående synpunkter .

1 . Fö ru t s ä t tning a r Ki r u na ko m m u n

Kiruna avloppsreningsverk har en belastning mo tsvarande2 5 0 0 0 - 2 7 0 0 0 pe och kommer därmed att omfatt as av förslagets krav på minst 60 %fosforåt ervinning. Dock kommer samtliga avloppsanläggningar/ -verk att omfattas av förslaget om

sp rid ningsförbud och eventuell spridning på åkermark. Totalt omf attas 2ostycken anläggn ingar/ verk me d dimensionerande b elastni ng frän < 2 5pe upp till2 7 0 0 0 pe samt samtliga små/ enskilda avloppsanläggningar där kommunen sköter

slamtömningen .

Att t ransportera avloppsslam långa st räckor är allt annat än milj ömässigt motiverat . För mat avfall kan dock t ransporterna motiveras , med t anke på milj önytt an med tillverkning av biogas samt att matavfallet utgör så pass liten del av det avfall som uppkom mer inom kommunen.

Befolkningsmäng den i Kiruna kommu n var 2 2 867 personer d en3 1decemb er 2 0 19 . Kost naderna för vatten och avlopp täcks av helt taxefinansierade avgifter, vilket in nebär att alla kommuninvånare som har kommunalt vatt en och avlopp solidariskt sk a b etala för alla kostnader kopplat t ill det . För en kommun i Kirunas storlek slår förslag1och2 i ut redningen väldigt hårt på en redan anst rängd ekonomi då avsättni ngsmö j ligheter inom rimliga avstånd saknas eller inom kort kommer att saknas.

2 . S y np u nk t e r a lt ern a t vt

Regeringen vill särskilt fåsynp unkter på alternat iv 1i betä nkand et, dvs. förslaget om ett totalt spridningsförbud med mycket begränsade undantag.

Kiru na ko nu n un avstyrke r, p re ci s s o m Sve nska Vatt e n , m e d kr aft alte rn ativ 1

i

betänkan de t , dvs . förslaget om ett totalt spridningsförbucl med mycket begränsade undantag.

Kiruna kommu n håller med Svenskt Vatt en och anser att elet varken finns något naturvetenskapligt st öd, nägon hällb arhetsmä ssig grund eller någon

sa mh ällsekonomisk riml ighet i alternativ 1 .

3 . K iru na k o mm u ns me r u t v e c k la d e s y np u nk t er

Precis som Svenskt Vatt en förespråkar Kiruna kommun bet änkandets Alternativ 2, med ett förb ud mot spridning av avloppsslam men med undantag för spridning av slam med god kvalitet pä j ordbru ksmark. Dock måste elet finnas alternativa

avsätt ningsmöj ligheter för de kom muner som inte har and ra möj ligheter än jordt illverkning för sitt avloppsslam .

3

Både alt ernativ 1och2 innebär att slam inte längre får användas vid jord t illverkning, vilket idag är den vanligaste slam anv än d ningen i Sverige. Dett a kommer att innebära en st or omställning till helt nya lösningar för ele avloppsreningsverk som ligger i områ den där det inte finns tillgång till åkermark för slamg ödsling och som idag har jordt illverkning som enda alternativ.

Vid j ordtillverkning är avloppsslam ett betydelsefullt gödselmedel. J ordtillverkningen ersätt er växtj ordar exempelvis till gräsmatt or, plantering, golfbanor och övriga växtb äddar där växtnäring och mull behövs. Slam borde d ärför kunna användas för jo rdt illverkning.

Besl utomd etta y tt ra nde ha r f atta ts a v komm u nsty relsen i Kir una kom m mn.

Gunn ar Selberg (C)

Kommunstyrelsens ordförande

/

Lennart Andersson Kommun direktör

f

Svenskt Vatten

Sida I av 7 Dat um

2020-03- 10

m.remissvar@regeringskansliet.se

kopia : ann i ka. Io f gren@regeri ngskansl iet. se

Sve ns kt Vatte ns preli m inära synpunkter på Be tänkandet

Hållbar slamhante ring (SOU 2 0 2 0 :3)

Diarienummer : M2020/00078/Ke

Svenskt l atten arb etar f ör fr i skt dri cksvatt en, re na sj öar och hav.

Sammanfatt ning

Sv enskt Vatten välkomnar betänkandetHållbar slamhantering (SOU 2020 :3) som nu har överlämnats till regeringen.

Sv enskt Vatt en berömmer utredarn a för ett väl genomarbetat betä nkandemed mycket hög vetenskap lig standard och hög ambitionsnivå när det gäller fokus på långsiktig hå llbarhet.

B etänkand et är v äl uppdaterat på vetenskapliga fa kta i fr ågan.Vi anser också att det är positivt att betänkandet belyst andra ämnen som är viktiga för kretsloppet. Till exempel kväve och mullbildande ämnen.

Sammantaget anser Svenskt Vatten att betänkandet visar att vi, våra medlemmar och våra sa marbetspartners inom j ordbruks- och livsmedelsbranscherna arbetar rätt med det

lå ngsiktiga och strukturerade uppströms- och kvalitetssäkringsarbetet vi idag bedriver genom Revaq. Svenskt Vatten ser positivt på att även i framtiden kunna fortsätta det milj öarbetet, som även gagnar vattenkvaliteten, är positivt för klimatet och för samverkan mellan stad och land.

Svenskt Vatten förespråkar betä nkandets A lternativ 2, me d ett förbud mot spridning av avloppsslam me n med undantag för spridning av slam med god kvalitet på j ordbruksmark.

Anv ändning av slam på åkermark är den enda metod som garanterar

återföring av mull och näringsämnen. Eftersom utredningens uppdrag enbart var att utreda återvinning av fosfor till äkerma rk o ch inte återföring av fosfor till åkermark, finns det varken styrning eller incitament för att något fosfor alls kommer att återföras till åkermarken med andra metoder.

Samhället ska fortsätta arbeta för att bevara det positiva och bekämpa det negativa. Kem ikalierna som förstör kretsloppet ska bekämpas, inte kretsloppet. Återföring av mull, fosfor och andra näringsämnen från avloppsslam är en central fråga i en c irkulär ekonomi och för att förbättra samspelet mellan stad och land.

Svenskt Vat t en BESOK/VISITORS PHO NE E- AI L VATNO

Box 140 57 Gustavslundsvägen 12 +46-(0)8 506 002 00 svensktvatte n@svensktvatten .se SE556473-5248-0 1

SE-167 14 Brom ma 167 51 Bromma FAx INTERNET

S ida 2 av 7

Regeri ngen vill särskilt

fa

sy npunkter pa alternativ 1i betänkan det, dvs. förs laget om

ett to talt spridningsförbud me d mycket begränsade undantag.

Svenskt Vatten avsty rker med kraft altern ativ 1i betänkandet, dvs. försl aget o m ett tota lt sprid ningsförbud m ed m ycket begränsade unda ntag .

B etankandet konstat err f ölj and eom totalf örb ud :

" Ev ide nsen för att ett tota lförb ud ä r nödvä nd igt sak nas do ck, forskningen har inte k unnat belägga att s lam g ödslade grö dor ger hä lsopåve rkan e ller påverkar

e kosystem en

i

j ordbruket på ett negativt sätt. K lara be lägg finns därem ot för att s lam gödning tillför växtnä ring o ch mu llämn en som j ordbruket e fte rfrå gar."

Svenskt Vatt en anser att det varken finns något naturvetens kap ligt stöd , någon

hällba rhetsmä ssig grund - eller någon sa mhä llsekonom isk rim lighet i a lternativ 1.

Sve nsk t Vatt e ns me r utvecklade synpunkte r

1. Sve nskt Vatten förespräkar betänkandets Alternativ 2, me d ett förb ud mot

sprid ning a v av loppsslam men m ed u nda ntag för spridn ing a v slam m ed god k va lite t på j ordbruksma rk .

Användning av slam

pa

äkermark är den enda me tod som garanterar återföring av mull och näringsämnen . Efterso m utredn ingens uppd rag enba rt

var att utreda åte rvinn ing av fosfor till åkerm ark - och inte åt erföring av fosfor t ill å kerm a rk , fin ns de t va rke n styrning elle r inc ita me nt för att något fosfor alls kom me r att återföras t ill å kerm a rken med andra m etoder. Utvec klinge n i Tyskla nd så här långt v isar inte på nå gon åte rföring a v de n å terv unna fosforn till åkerm ark .

Sam hä llet ska fortsätta arbeta för att bevara det po sitiva och bekä m pa det negativa . Kem ikalierna so m förstör krets loppet ska be käm pas, inte kretslopp et. Åte rför ing av m ull, fosfor och a nd ra när ingsäm nen frän a vl opp sslam är en central frå ga i e n c irku lär ekonom i och för att förbättra sam spelet m el Ian stad och land .

Det är v ikt igt att Sverige n u inte e nsid igt låser in s ig i en ny och dy r

infr astruktur för må ngm iljard be lopp där resurse r i slam , som m ull och kväve, till öve rvägande de l förbränns - det be höv s istället c irkulä ra alternativ för fle r resur se r ä n fosforn i slam me t. Och elet ä r redan ida g svå rt att fina nsiera den infrastruktur som finns för t.ex .vatten- och avlo pp , vägar , j ärnv ägar

m

.m

.

Att kunna använda sla m av god kva l i tet är avgö rande för kre tsloppet. Av m å nga skä l är elet v iktigt att samhället försöker använd a så m yc ket resurse r so m

Sida 3 av 7

möj ligt på ett effektivt sätt, inte minst från klimatsynpunkt. Istället för att bidra till klimat utsl äpp genom förbränning av slam behöver vi nu en utveckling av resursanvändningen och av att lagra kolimarken. Istället för att förbränna kvävet i slammet behöver det kvävet ersätta mineragödselkväve och därför återföras till åkermarken.

Betänkandet bedömer att ett bredare synsätt på återvinning och återföring av näringsämnenikretslopp behövs och att målangivelser för växtnäringsämnen i

allmä nna avloppsströ mmar kunde införas irnilj ömålssystemet. Sådana delmål har tidigare inrymts i mi ljömä lssystemet. Svenskt Vatten håller med om denna bedömning

2 . Regeringen v ill särskilt

fa

sy npunkter

pa

altern ativ 1i betänkandet, dvs. förslaget om ett totalt spridningsförbud med my eket beg ränsade und antag.

Svenskt Vatten avstyrker med k raft alternativ I

i

betänkan det,dvs. förslaget om ett totalt spridningsförbud med mycket begränsade undantag.

Betänk andet konstaterar att :

"Evidensen för att ett totalförbud är nödvändigt saknas dock, forskningen har inte kunnat belägga att slamg ödslade grö dor ger hä lsopåverkan eller påverkar ekosystemenij ordbruket på ett negativt sätt. Klara belägg finns däremot för att slamgödning tillför växtnäring och mullämnen som j ordbruket efterfrågar." Svens kt Fatten hänvisar även till samma nställni ng en av aktuella svenska f ors kni ng srapp ort er i bilag an till detta re mi ssvar s om st öder betänkande ts

slutsats er.

"Va-kollektivens och de enskilda hushållens samlade kostnader för hantering av avloppsslam och fosforåtervinning kommer enligt utredningens bedömningar vida att överstiga de nytta r som återvunnen fosfor representerar för elem och sam häl let."

Betänkandet lyfter också fram att det frivilliga certifieringssystemet Revaq har varit av stort värde och bör även framgent ses som en viktig grund för fortsatt utveckling.

Svenskt Vatten anser att elet skulle vara en hållbarhetsmässig tragedi med ett genomförande av alternativ 1i betänkandet, dvs. förslaget om ett totalt

spridnin gsförbud me d mycket begränsade undantag. Med ett totalt slamfö rbud finns ingen möj lighet kvar att tillvarata hela växtnäringsvärdet (fosfor, kväve, svavel, mi kronäri ngsämn en, sparäm n en) och de mull bildande ämnenai

slammet. Ett sådant beslut skulle gå tvärsemot etablerad kunskap och erfarenhet, se även bilagan med länkar till svenska forskningsrapporter.

Ett totalförbud enligt Alternativ I - att använda avloppsslam på j ordbruksmark innebär allmän förbränning av det svenska slammet av god kvalitet. Såväl förbränn ingsanläggningar som utvi nningssystem för fosfor är avancerade pr o cessanläggning ar som förbrukar mycket energi och kemikalier med

Sida 4 av 7

förädlingssteg j ä mfört m ed när he la m ängden s lam ka n återföras till j ordbruk. En sto r m ängd restprodukter ko m mer prod uceras som behöver om hände rtas. Ren ingsve rken är idag en av de d riva nde krafte rna nä r det gälle r

upp ströms arb etet att fasa ut farl iga ä m ne n som PF A S, kadm ium och a nt ibakte riellt silve r som v i idag exponeras för i he mm e n - ska resursen slamm et e lda s upp i sin he lhet m inska r tyvärr d etta inc ita ment kraftigt -efte rsom uppströ ms arbetets ambi tion dr ivs av vad som ställer de skarpaste kraven . D et är slam met till åkerma rk so m ställer de betyd ligt skarpaste krav på upp strö m sar b ete . M in skar uppströ ms arb etetan s er vi a tt risken är uppenbar att exponeringen av farliga äm nen i hem me n ökar.

A lte rnativ I ko m m e r a tt inne bära att biogaspro d uktionen riskerar att kraftigt m inska vid avloppsre n ingsverke n efte rsom ett orö tat s lam har ett betyd ligt hög re värme värde - och därför är det enk lare att sla m met gå r d irekt t ill förbränning utan någon b ioga sprod uktio n .

Betänkandet M er biogas ! För ett hållbart Sverige ( SOU 20 19 :63) v ill främj a en ök n ing av Sverige s biogasproduktion . Detta kräve r de ls en fortsatt rötning av avloppsslam sam t e n ö kad a nvänd ning a v externt orga niskt avfall i

av loppsre ningsve rke ns rötning . En total förbränning av a llt a vloppsslam kom me r att m otverka båda dessa m öj lighete r till p roduktion av biogas.

3. Slam som används som anläggningsj ord

Både a lternativ I och 2 inneb r att slam inte län gre får användas vid

j ord tillverkning, v ilket idag är de n va nligaste s lam användningen i Sverige, ca 65% av slamp rod uktio ne n a nvänd s till olika form e r av a nläggn ingsj ord . Detta kom me r att innebä ra en stor om stä lln ing till he lt nya lösn ingar för de

av loppsren ingsve rk so m ligge r i o m råden dä r det inte fin ns t illgång till åke rmark för slam g ödsling och so m idag har j o rdti llv erkni ng som enda a lte rnativ . Dessa avloppsre ningsverk kom mer att behöva stä lla om sin slamh anteri ng och gå ö ver till exe mpelv is förbränning e ller pyrolys a v slam följ t av fosforutv inn ing a lternativt att kraftigt ö ka sina transporter till en regi onal anl ä ggning.

Vid j ordtillve rk ning är avl opp sslam ett betydelsefullt gödse lm edel. Jord-tillverkn ingen e rsätte r väx tj ordar e xe mpe lv is t ill gräsmattor, p lanterin g, go lfba nor och öv riga vä xtbäddar där väx tnäring och m ull behöv s. Sve nskt Va tten anser därför att slam bör k unna använda s för j ordtillverkning, men att det krävs en reg lering som utgå r från sam ma princ iper som vid direktsprid ning på åkermark sam t att de n färd igbla nd ade j orden innehå ller m yc ket lå ga

fosforhalter. Slam sk ulle då kunna anvä ndas vid j o rdtillv erkn ing om slam met uppfyller ele kva litetskrav som finns och om fosforn e xtrahe rats tid iga re ur pro cesse n ge nom t ill exe mpe l v ia en struv itprocess.

Sida 5a 7

4. Det finns dela r i betänkandet där Sv enskt Vatten menar att det finns anledning att va ra kritisk mot underlaget.

Betänka ndet harbe rä knat kostnade rna för genomförande av ett eventue llt tota lförbud m ot spridning av slam och landat is lutsatser som ej är rea listiska . N är v i gör liknande be räkningar så landa r v i på he lt andra nivåer.

Sve nskt Vatten a nser att en tota l kostnadsökning för a lla de svenska VA o rga nisationerna p å enbart 150 m ilj oner kronor pe r år inte ka n stäm ma -ökningen från dage ns p risläge kom m er att bli m inst 500-800 kr per to n våtv ikt slam , e n fördyring för svenska V A -ko nsume nter på ca 30 0- 800 m ilj one r krono r per å r. Ä nn u hög re kostnader, ka nske dubbe lt så hö ga - kan förväntas vid den sannolika situationen m ed ett o ligopo l i Sve rige för an läg gn ingar för

mo noförbr änni ng, pyr o lys och fosforutvinn ing.

Sve nskt Vatte n a nser att det finns ett stort behov av ett stöd från N aturvårdsverket som liknar de t stöd som fi nns för införande av

läkernede lsren ing 20 18-2020 för förstud ie, p ilo tför sök och m ind re

fu ll skal eförs ök. Ettsådant bidrag behöver finna s m ed i re geringens beslut för att stim ulera e n sna bb ku nskapsutvec kling runt om i la ndet. Det är de första avlopp sreningsverke n ut som tar den största eko no m iska ri sken fi nns det ett bidrag likt för läkem ede lsren ing b edöm er S venskt Vatten att te knikutvec kling och introduktio n i Sve rige kan genom föras på ett rim ligt sätt och att

kunska psutveck lingen byggs upp succe ssivt hos m edlem mar, konsulter,

forskare och leve ran törer. För att und vika e n enorm ö kning av slamtransp orter i Sv e rige ko m m er fr am förallt m ånga m indre kom m une r att behöv a utveckla tork-o ch förbränn ingstekniker i m indre ska la ä n den ska la stork-om utveck las i

e xem pe lvis Tysk land .

Sv e nskt V atte n m enar ock så att de livscykelana lyser som gjo rts av o lika tekn ike r för sla man v änd n ing och fosforåterföring innehå ller för stora

osä ke rheter för a tt det ska gå att d ra några gene rella slutsatser om teknike rnas m ilj öpå verkan . Osäke rhete rna be ror frä m st på hur system gränserna är satta oc h v al av funktio ne ll enhet sa mt låg teknikm ognad ho s de stude rade teknike rna vilket gör att det sakna s data för flera av processteg en .

Sid a 6 av 7

BILAGA

Lä nkar t ill svenska fo rskningsrapport er som underst ödjer Svenskt Vatt ens och betänka ndets slut sat s att " Evidensen för att ett totalförbud ä r nödvändigt saknas dock, forsk ningen har inte kunnat be lägga att slamgödslade grödor ger hälsopåverkan eller påverka r ekosystemen i j ordbruket på ett negativt sätt. Klara belägg finns däremot för att slamgöd ning ti

li

för växtnäring och m ullämnen som j ordbruket efterfrågar."

Vid de långliggande fö rsöken i Skåne (sedan 1981) https://hushallning ssallskapet. se/

wp-co nt e nt / uploads/ 20 15/ 05/sl amrappor t -20 15.pdf har ett st ort ant al undersökningar genomfö rt s de se nast e 20 åren, se rubrikerna nedan, fö rsö ken är beskrivna här. Flera av dessa rapport er ref ereras även t ill i ut redningen:

• M et alluppt agigröda :Result at en fr ån fö rsö ken visar inga t ecken på at t slamanv ändning , t rot s fyra gånger st örre givor än normalgiva, inn eburit ö kat met alluppt ag i någo n gröda i v äxt följden. Beskrivning av fö rsö ken fi nns i fö ljande rapport:

htt ps:/ / husha I Ini ngssa I I skapet .se/ w p-cont ent / upl oads/ 2015/ 05/ slam rappor t -2015.pd f

• Long-t erm applicat ion of Sw edish sew age sludge on fa rm land does not cause clear changes in t he soil bact erial resist ome : fr om t he field t rials:

ht t ps:/ / w w w .sciencedirect. com/ scienc e/ arti cle/pi i/ S01604 120 1931788X2amp=1

M ain high light s:

• Applica tion of sewage sludge did not ca use accum ulation of antibiotics in soil • There was no de tecte d increase in phenotypic resis tance af te r sludge application • Long-term sludge-amendment did not cause enrichme nt of resis tance genes in soil • Sludge application had very subtle eff ects on m icrobial comm unity composition • Bioavailable Cu was higher in long-term sludge-am ended soil than in controls.

• M ikroplast erikret sloppet, de långliggande slamförsök en:ht tp: / / vay.gri ffel.net/ file r/ svu-rapport -2018-13 . pdf

• Res ultaten tyder på att det sker en m inskning av mängden m ikroplaster i mark som har slamg ödslat sj ämf ört med teoretiska beräkningar.Sam ma halt av m ikro plast er återfa nns i j o rd som ej slamgödslat s som j ord so m slamgödslat s.N ormal

slamanv ändning i Sverige i dagsläget är cirka 0,7 ton T S/ ha och år, det vill säga 30 procent lägre än den m insta slam mängden som användes i fältförsöket i Petersborg.

Sid a 7 av 7

• The Sw edish EPA screening report on organic cont aminant s - from t he field

t rials:ht t p:/ / w w w .svensktvatt en .se/ glob alasset s/ avlopp- och- mil jo/ upp st ro msa rbet e-och-kret slopp/ revaq-cert if ieri ng/ nat urva rdsverket -ra pport -screen ing-of -organic-po l I ut an t s-in-sew age-sludge-amended-ara ble-so i ls 151124- 2.pd f (In English)

Från sammanf at t ning en:"R is kkara k teriserin gen f ör j ordekosys tem och m änniskor

expone rade via intog av grödor visar at t holter ij ord ef ter lång tids g ödsling m ed slom in te u tgör en risk f ör j orde kosyste m e t e ller m änniskor. Dess a resultat ö verenss täm m er väl m e d tidig are resultat ."

• Avlo ppsslam på äkermark - vad behöver vi veta om oönskade o rganiska ämnen? fr ån samma fält försök:htt p:/ /vav.griff el.net /fil er/s v u-rapp ort -2018-04.pdf

• O rga niska milj ögifter i socke rbetor och blast odlade på mark gödslad med kommunalt avlo ppsslam -frän de länglig gand e slamf örsöken : http: / / vav.grif f el.net /file r/ SVU-rapport 2014-12.pdf

Från sam manfatt ningen:"Res ultate n visade at t inge t av de ut valda äm nena f örekom m er i Jorden i nivåer över de tek tionsgräns en f ör den aktuella m ä tm e toden. Dock ä te rf anns 4

-n o-nylf e-nol och 4 -ok tylfe -nol i betor som gödslats m e d e -n kom bi-na tio-n av slom och m in e ralgödsel (högsta givan) . ... För att uppnå gränsen f ör tolererbart dagligt in tag a v n ony lfenol genom at t äta socke rbe tor bör en person pä 60 kg äta 34 kg sockerbetor/ dag".

• The report on pharmace ut icals and degradat ion in agricult ure soil - f rom field t rials:

ht t p :/ / sjost ad. ivl .se/ dow n load/ 18.2aa 26978160972 78807 ef30/ 1524596 3246l1/ B22 64 . pd

t

Från sam manfat t ningen:"Därem ot upp visade ingen av m arkvatt enp roverna de tek terbara h alte r av de unde rsökta läkem edle n . ... Resultate t av studie n tyder p å at t de läkem edel s om studera ts f astläggs i j ord f ör a tt m ed tide n bry tas ned p å p lats."