KS 2020/ 0210

&

Ytt rande 2020-05-06

1 (4)

Diarienummer

LUNDS

KOMMUN

KS 2020/ 0210

Miljödepartementet

Remiss Vägen ti ll en klimatpositiv framti d (SOU 2020 :4 )

Lunds kommun finner det positivt att det har tagits fram en

utredning om hur negat iva utsläpps ska kunna genomföras då det är utom all tvekan att det int e bara r äcker med att minska de pågående utsläppen av växthusgaser. För egen del har Lunds kommun politiskt antagna mål om att minska sina utsläpp med 50 procent till 2020, 80 procent t ill 2030 och att utsläppen ska vara nära noll 2050.

Lunds kommun är i grunden mycket positiv till möjlighet erna till negativa utsläpp av växthusgaser men vill framhålla vikten av ökade FoU insatser, int e bara nationellt utan även samarbetsprojekt på internationell nivå, för att så snabbt som möjligt skapa en gemensam kunskapsbas som visar på vilka vägar som har st örst potential i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Ett angeläget område är till exempel forskning kring tekniska åtgär der för in bindning av koldioxid i olika medier som exempelvis biokol.

Kopplat till forskningsprojekt är det även av ytt ersta vikt med tidiga pilotprojekt inom de olika grupperna av kompletterade åtgärder som möjliggör utvärdering av olika t eknikers pot ent ial vad avser effekt och kostnadseffektivitet.

Avskiljning, transporter och lagring av koldioxid

Utredningen b estår av olika delar, där en b ehandlar bio-CCS, avskiljning och lagring i berggrun den av koldioxid som int e har fossilt ursprung. Eftersom inga punktutsläpp av tillräcklig storlek finns i Lunds kommun avstår vi i stort sett från att komment era den delen av utredningen. Dock vill Lunds kommun framhålla att det vore angeläget att ut reda vilka möjligheter det finns till sådan lagring inom landets gränser då utredningen nu endast för resonemang angående eventuell framt ida lagring utomlands

Ökad ko/sänka i skog och mark

En annan del av utredningen b ehandlar LULU CF, dvs olika typer av biologiska kolförråd i mark och biomassa som påverkas av

markanvändningen. Inom dessa områden ser Lunds kommun

Postadress

Box 41 221 00 Lund

Besöksadress

Bruksgatan 22

Te lefon växe l Inte rneta dress 046-359 50 00 www.lund.se

E-post

kommunkont oret@lund.se

Tjänst eskrivelse 2 ( 4) 2020-05-06 Diarienummer

KS 2020/ 0210

b etydliga möjligheter att verka och bidra t ill n egat iva ut släpp av växthusgaser och det är därför den del av ut r edningen som Lunds kommun har kon cent r erat sig på i kommun ens r emissvar .

Förutsät tningar f ör ko/sänkor

Lunds kommun instämmer i att åtgär der för att skapa kolsänkor som ger mer än en nytt a bör pr ior it eras. Det han dlar exemp elvis om bevarande av biologisk mångfald och minskad näringsutlakning.

Kommunen arbet ar redan med problemat iken och är blan d annat engagera d i samverkansprojekt et LU Land där en r ad akt ör er inom forskning, när ing och offentliga förvalt ningar akt ivt arb et ar framsynt med ut man in gar för en hållbar markanvändning in om en rad olika omr åden, där iblan d biologiska kolsänkor .

Beskog nin g

Många av de åtgär der som t as upp i ut r edningen hant er ar olika typ av skogsplant er ing och an dra åtgär der för att öka den skogsklädda ytan. Här anser Lunds kommun att det är angeläget att b eakta de int ressekonflikter som kan uppstå och sär skilt är uppm ärksam på de nackdelar som olika b eskogningsåt gär der kan medföra för den biologiska mångfalden.

Av ut redningen framgår int e tydligt vad som avses med den

"jordbru ksmark som t agit s ur pr odukti on". Hur st or del som är gamla åkrar r espektive ängs- och h agmar ker i siffran som anges (230 000 h ekt ar) är oklart. Lunds kommun an ser att det är ytterst viktigt att beskogningsiver int e leder t ill att värdefulla gamla ängs- och h agmarker plant er as igen för att skapa biologiska kolsänkor . Av ut redningen framgår int e hur många h otade art er som finns i betesmarker som t agit s ur bruk och som kan komma att för svinna vid en beskogning av sagda ytor . Beskogning av gamla ängs- och hagmarker behöver där för vägas m ot b efint liga n at ur vär den i varje enskilt fall. Lämplig myndighet bör fåi uppdrag att gör a d essa b edömningar .

Ut ifrån dett a b efarar Lunds kommun att ovan kan innebär a en över skatt ning av pot ent ialen för lämpliga kolsänkor i ut redningen.

Atervätning

Lunds kommun an ser att förslag på åt ervät ning av både gamla jordb ruksmarker och skogsmar ker är mycket p osit ivt. Det kan dock finnas exemp el där åt ervät ning kan vara negat ivt för den biologiska mångfalden . Sär skilt i det skånska kulturlan dskapet där mycket st ora områden h ar t or rlagts un der de senast e tvåhundr a år en och där en

"t orrlagd" ädellövskog kan förlora både biologiska vär den och rekr eation svär den om den förvan dlas till en sumpskog. Varje planerat projekt b ör därför konsekvensbedömas.

Tjänst eskrivelse 3 ( 4) 2020-05-06 Diarienummer

KS 2020/ 0 210

Bevara de kolsänkor i skog och klim atanpassning

Ut redningen tar också up p möjligh et erna t ill att b evar a och öka de kolsänkor som r edan finn s i skogsmark i form av förlängd

omloppst id, ökad lövinblandning samt ut ökat skydd för olika områden . Dett a kan t illsammans med den föreslagna åt ervät ningen också var a p osit ivt m ed t anke p å komman de klimat förän dr ingar, som kan ge konsekvenser i form av exempelvis ökade

insekt sangr epp och bränder.

Beteskador

I Lunds kommun finns ett av kärnområdena för Skånes

landskapsdjur , kronhjor t. Kronhjortarna i kommun en t illhör den i Sver ige ur sprungligen för ekommande nominat un derarten, Cervus elaphus elaphus. St udier av de b et esskador som kronhjort

åst adkommer på framför allt granskog visar att de är näst an helt ob eroende av populat ion sst orlek. Det beror istället på t illgång p å annat att r akt ivt foder som djur en främst hitt ar i kär r, fäladsmar ker och luckig lövskog. Lun ds kommun vill särskilt framhålla att ett ökat inslag av löv i kombinat ion m ed åt ervätning för att skapa kolsänkor därför också kan ha en p osit iv inverkan i form av minskade

bet eskador på ekonomiskt vär defull skog.

Möj ligheter till åtg ärder inf ör och vid exploatering av mark

Ut r edningen t ar upp det fakt um att exploat er ing för bebyggelse av jord- och skogsb ruksm ark leder t ill att dessa förlor ar sin förmåga att fungera som kolsänkor . Det b ör vara en aspekt som kommuner beakt ar i sin fysiska plan ering Det skulle också kunna medföra att kommuner kan ställa kompensat oriska krav p å dem som

exploat er ar. För att dett a ska vara möjligt påpekar Lun ds kommun att det kr ävs st atligt st öd i for m av riktlinjer och anvisningar t ill kommun erna, då det idag råder br ist på r elevant kunskapsunderlag.

Bioko/

Lun ds kommun medver kar i projekt för att utveckla met oder för pr odukt ion och använ dning av biokol. Blan d ann at har en fotb ollsplan ber ikat s med biokol, vilket kommer att utvär der as under kommande år .

Sammant aget är erfar enh eterna för kommunen av att arbet a med biokol hitt ills goda, och därför är utredningens för slag att det fort satt ska vara möjligt att söka st öd för biokolsprojekt från Klimatklivet och landsbygdsprogrammet posit ivt. Lun ds kommun ser också fram emot möjlighet en att kunna söka stöd även för användning av biokol.

Tjänst eskrivelse 4 ( 4) 2020-05-06 Diarienummer

KS 2020/ 02 10

Beräkningar och statis tik

Lunds kommun är angelägen om att sp ela en aktiv roll i arbetet med att skapa negat iva ut släpp. För att kunna genomföra detta behöver kommunen st at istik upplöst på kommunal nivå . Det behövs pålitliga st at ist ikkällor och beräkningsmodeller för att kommuner ska ha möjlighet beräkna vilken mängd av kolsänkor som finns och kan skapas i kommunen samt ge möjlighet er för kommunen att följa upp och redovisa vilka negat iva utsläpp som genom fört s. Här behövs också tydliggöranden av hur och vad kommun er kan t illgodoräkna sig. Ingår exemp elvis åtgärder som ur sprungligen h ar genomfört s av en annan or sak som exempelvis dammar som kvävefällor och ska sådana åtgärder kunna räknas ret roaktivt?

as 5