Susanne Selling. Arkeologisk förundersökning av boplats inför planerad grustäkt. Skredsvik 39. Anneröd 1:4, Skredsvik socken, Uddevalla kommun

S ^kredSvik 39

Arkeologisk förundersökning av boplats inför planerad grustäkt

Skredsvik 39

Anneröd 1:4, Skredsvik socken, Uddevalla kommun Susanne Selling

Bohusläns museum Rapport 2008:9

S k r ed Sv ik 3 9 Su sa n n e Se lli n g Ra p p o rt 2 00 8: 9 S k r ed Sv ik 3 9 Su sa n n e Se lli n g Ra p p o rt 2 00 8: 9

B

R

2008:9

BOHUSLÄNS MUSEUM

Museigatan 1, Box 403, 451 19 Uddevalla tel 0522-656500, fax 0522-656505 www.bohusmus.se

Natur- och kulturlandskap ... 7

Fornlämningsmiljö ... 7

m

... 8

r

... 8

Förhistoriska lämningar ... 8

Historiska lämningar ... 12

r

... 13

m

... 13

S

... 14

r

... 15

Litteratur ... 15

t

... 16

f

... 17

B

... 17

Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriver- ket 2008-02-28. Dnr 601-2008/459.

S ammanfattning

Med anledning av planerad utvidgning av ett befintligt grustag genomför- de Bohusläns museum under tiden 24 till 25 juli 2007 en arkeologisk förun- dersökning av fornlämningen Skredsvik 39 inom fastigheten Anneröd 1:4, Skredsvik socken, Uddevalla kommun. Skredsvik 39 är registrerad som en stenåldersboplats.

Syftet med förundersökningen var att förse Länsstyrelsen med ett för- djupat kunskapsunderlag inför prövningen av det planerade markingrep- pet. Vid förundersökningen påträffades boplatslämningar i form av anlägg- ningar och ett fåtal fynd i områdets västra del. Fynden och anläggningarna tyder på att platsen har brukats över en lång tid, från stenålder och framåt.

Fynden tyder på en neolitisk användning av platsen, men anläggningar- na visar att platsen brukats under äldre järnålder. Undersökningsområdet var dock kraftigt förstört av en stentäkt och sentida skogsbruk. Det är Bo- husläns museums bedömning att någon fortsatt undersökning av fornläm- ningen inte krävs.

B ^akgrund

Den 24–25 juli 2007 genomförde Bohusläns museum en arkeologisk för- undersökning av fornlämning Skredsvik 39 inom fastigheten Anneröd 1:4, Skredsvik socken, Uddevalla kommun. Bakgrunden till undersökningen var att fastighetsägaren Anders Johansson ansökt om tillstånd till markin- grepp inom det aktuella området med anledning av en planerad utvidg- ning av en grustäkt.

Uppdragsgivare var Anders Johansson, Skredsviks Anneröd 202, 451 95 Uddevalla, enligt Länsstyrelsens beslut dnr 431-95193-2006. Ansvarig insti- tution var Bohusläns museum med Susanne Selling som projektledare och rapportansvarig samt Jonas Svensson som fältpersonal.

Syftet med förundersökningen var att förse Länsstyrelsen med ett för- djupat kunskapsunderlag inför prövningen av det planerade markarbetet.

Efter förundersökning skulle det vara möjligt att avgränsa fornlämningen och göra en bedömning av dess art och innehåll med hänsyn till veten- skapligt värde.

Skredsvik 39 är registrerad som en stenåldersboplats. Den har enligt fornminnesregistret (FMIS) en utsträckning på cirka 100 x 40 meter (VNV- ÖSÖ). Den är belägen i ett sadelläge på mellan 95–100 meters höjd över ha- vet, på nordöstsidan av ett större höjdområde. Fynd av stenålderskaraktär har gjorts men FMIS, inklusive Göteborgsinventeringens uppgifter (nr 182) preciserar inte vilka. En del av den registrerade boplatsytan har förstörts av grustäkt, där grustäkten omfattar en yta på cirka 50 x 20 meter.

Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 8126, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:20 000. Godkänd ur sekretessyn- punkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-02-28. Dnr 601-2008/459.

l andSk apSBild

Naturlandskap och kulturlandskap

Fornlämningen återfinns 1,5 kilometer nordväst om Hogstorp, på den nord- östra sidan av ett stort höjdområde. Mot nordväst öppnar sig landskapet ut i en mindre dalgång där sjön Anneröd vatten finns. På den östra sidan löper E6 och järnvägen genom en dalgång i sydost-nordvästlig riktning.

Fornlämningen är belägen i ett sadelläge mellan berg och bergsimpedi- ment. Förutom en stentäkt som berör fornlämningen har området avver- kats på skog, vilket har orsakat skador genom att djupa körspår är synliga.

Områdets östra del täcks idag av nyplanterad granskog.

Fornlämningsmiljö

I närområdet finns såväl gravfält som ensamliggande gravar, samt ett fler- tal registrerade boplatser (se figur 3). På bergsimpedimentets krön, finns en röserest (Skredsvik 17). Strax norr därom återfinns Skredsvik 8:3, en boplats som undersöktes av UV Väst inför ombyggnaden av en ny anslutningsväg

Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8126, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningarna markerade. skala 1:10 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning.

Lantmäteriverket 2008-02-28. Dnr 601-2008/459.

till Annelöv, i samband med nybyggnation av väg E6. Här påträffades fynd av osvallad slagen flinta. Österut mot dalgången där Kalsås, Kråkeröd och Möveröd ligger finns en mängd boplatser: bland annat Skredsvik 32, 35, 36, 37, 38 och 426. En del har undersökts arkeologiskt. De återfinns på något lägre höjder än Skredsvik 39, ungefär 75 meter över havet och har gett da- teringar som spänner mellan bronsålder och vendeltid (Hernek 2003).

m ^etod

En initial besiktning genomfördes för att bedöma områdets omfattning och dokumentera eventuella skador på fornlämningen. Sökschakt gräv- des med grävmaskin. Dessutom grävdes ett mindre antal provgropar för hand. Påträffade anläggningar undersöktes genom profilgrävning och do- kumenterades med digitalfoto och beskrivning. Anläggningar och schakt karterades med GPS. Inga fynd tillvaratogs utan de bedömdes på plats för att sedan återdeponeras.

r ^eSultat

Inom undersökningsområdet grävdes åtta sökschakt. De omfattade en yta på 133,5 kvadratmeter. Schakten varierade i bredd på mellan 1,4–3 meter (bilaga 1). Till detta grävdes tio provrutor inom och i anslutning till forn- lämningen (bilaga 3).

Förhistoriska lämningar

Då området redan var kraftigt påverkat av grustäkt och skogsröjning kom schakten att förläggas till de delar som ansågs ha störst potential att vara relativt orörda. Totalt påträffades elva anläggningar, fördelade på tre schakt spridda över hela området. Anläggningarna utgjordes av två härdar, två härdbottnar, fem stolphål, samt två gropar av diffus karaktär som bedöm- des kunna vara möjliga härdrester. De utgjordes av kraftigt rödfärgad lera och kan möjligen ha utgjort botten av anläggningar där eldning har skett (figur 5 och 6, bilaga 2).

De två härdarna var mycket tydliga. Här togs vedartsprov som analyse- rats av VEDLAB (Danielsson 2007). Proverna visade på att ek och al har an- vänds för eldning. Enligt den ¹⁴C-analys som utfördes av kvartärgeologiska avdelningen vid Lunds universitet, kan båda härdarna dateras till perioden kring vår tideräknings början. Härden A9 dateras till 2170+/-50 BP vilket ger det kalibrerade värdet 90 BC. Härden A7 dateras till 1940+/-50 BP vilket ger det kalibrerade värdet 180 AD. De har alltså anlagts inom övergången mel- lan förromersk och romersk järnålder. De var likartade till storlek och form

och noterbart är att de påträffades inom samma lagerföljd som stolphålen.

Tre av stolphålen återfanns i schakt 100 (figur 6). Ett av dem utgjordes av ett stenskott stolphål (A3). Det var 0,28 meter djupt och 0,26 meter i dia- meter (figur 4). Fyllningen i samtliga tre stolphål var mycket likartad och utgjordes av brungrå svagt humös sand. Tyvärr var området runt omkring schaktet förstört av en bruksväg som löpte rakt igenom området och som enligt markägarens uppgift skall ha anlagts på 1940-talet. Vägen är svårt skadad av sentida skogsbruk och djupa hjulspår finns i och omkring väg- sträckningen.

Provgroparna grävdes längs med bergsimpedimentet. Endast två rutor innehöll fynd, som utgjordes av en liten bit keramik samt en del av ett flint- spån. Karaktären av flintspånet visar på en möjlig datering till senneoliti- kum eller äldsta bronsålder. Keramikbiten var för liten för att kunna bidra till någon datering. I schakten påträffades tre bitar slagen flinta.

Figur 4. Anläggning 3. Stenskott stolphål, mot norr. Foto: Susanne Selling.

Figur 5. Schaktplan, med större anläggningar markerade. Skala 1:800. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008- 02-28. Dnr 601-2008/459.

Figur 6. Schaktplan, med anläggningar, fynd och prover markerade. Skala 1:500. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriver- ket 2008-02-28. Dnr 601-2008/459.

Historiska lämningar

Vid besiktning av området påträffades dessutom ett antal kulturhistoriska lämningar i form av husgrunder, spisrösen och stensträngar, vilka doku- menterades och mättes in:

Hus I. Spisröse, närmast rektangulärt, 3,5 x 2,5 meter (Ö-V). 0,5 meter högt, bestående av 0,2 – 0,5 meter stora stenar, sand och tegel. Flera stenar var eldpåverkade. Någon husgrund kunde inte begränsas runt röset. Spis- röset ligger dock på en platå, cirka 0,4 meter hög. Lämningen var täckt av ris och skadad av sentida skogsbruk.

Hus II. Husgrund, närmast rektangulär 7 x 4 meter (N-S), bestående av 0,3 – 0,5 meter stora stenar. Centralt vid östra väggen finns ett spisröse, med oregelbunden form, cirka 2 x 2 meter (N-S) och 0,4 meter högt. Består av sand, 0,2 – 0,6 meter stor stenar (flera av dem flata, några eldpåverka- de), samt fragment av tegel. Husgrunden är skadad av modernt skogsbruk.

Täckt av gran, stubbar och fallna grenar.

Hus III. Husgrund, närmast rektangulär, 8 x 6 meter (Ö-V). Består av 0,3 – 0,7 meter stora stenar. Centralt delas husgrunden av en rad av sten, cirka 0,4 – 0,5 meter stora. Södra delen av husgrunden upplevs som något upphöjd. Hela grunden täckt av ris, stubbar och granar.

Hus IV. Husgrund, närmast rektangulär. Svåravgränsad, cirka 4 x 3 me- ter (N-S) och 0,5 meter hög (figur 7).

Figur 7. Hus IV, mot väster. Foto: Jonas Svensson.

r ^{eSultat gentemot} underSök ningSplanen

I undersökningsplanen angavs att syftet med förundersökningen var att förse Länsstyrelsen med ett fördjupat kunskapsunderlag inför prövningen av det planerade markarbetet. Efter förundersökning skulle det vara möj- ligt att inom undersökningsområdet avgränsa fornlämningen och göra en bedömning av dess art och innehåll med hänsyn till vetenskapligt värde.

För att kunna göra detta skulle ett antal sökschakt grävas.

I tillägg till undersökningsplanen fanns en muntlig överenskommelse med länsstyrelsen om att inledningsvis bedöma fornlämningens bevarande och potential och därefter snarast återrapportera till länsstyrelsen. Då under- sökningen utfördes under endast två dagar vid högsommar och semestertid kunde denna rapportering beklagligt nog inte ske, men förundersökningen utfördes helt i enlighet med intentionerna i undersökningsplanen.

Fornlämningen har kunnat begränsas och bedömas vetenskapligt inom förundersökningsområdet. Förundersökningen genomfördes enligt den metodik som beskrevs i undersökningsplanen.

m ^{aterialetS potential}

De fynd av slagen flinta som gjordes på platsen tyder på att Skredsvik 39 var en plats som kan ha nyttjats under stenåldern. Flintmaterialet utgjor- des främst av övrig slagen flinta, förutom det avbrutna flintspånet som kan datera platsen till perioden senneolitikum–äldre bronsålder. Någon närmare datering går inte att göra utifrån det magra fyndmaterialet. De anläggningar som påträffades tyder däremot på att platsen nyttjats också under andra tidsperioder. Tidigare undersökningar i närområdet har gett dateringar som spänner från bronsålder till vendeltid. Det är inte ovanligt att platser som registrerats som stenåldersboplatser också har brukats un- der senare tider. Om anläggningarna är resultat av en kontinuerlig bosätt- ning eller om platsen har återanvänts går dock inte att säga utifrån förun- dersökningens resultat.

De härdar som påträffades och daterades visar att de arkeologiska an- läggningarna härrör från tiden kring vår tideräknings början. De dateras till år 90 BC respektive år 180 AD. De stolphål som förekom i samma schakt som härdarna är likartade till karaktären. Det är troligt att de tillkommit un- der samma tid som härdarna, det vill säga under äldre järnålder. Det som är intressant med platsen är att det är en av många platser som noterats som ”stenåldersboplats” utifrån fynd av flinta som inte beskrivits närmare i den ursprungliga Göteborgsinventeringens noteringar (nr 182). När plat- sen undersöktes med modern teknik, framkom både härdar och stolphål som visar på att platsen brukats under äldre järnålder. Anläggningarna har

dokumenterats och när möjligt daterats (härdarna) och visat på att platsen använts av den äldre järnålderns folk. Här finns därmed en lämning av en boplatsyta från äldre järnålder, som tyvärr inte kan undersökas närmare eftersom marken runtomkring förstörts av aktiviteter under modern tid.

Historiskt bruk av platsen kan beläggas utifrån de husgrunder och spis- rösen som påträffades. Ingen av dessa anläggningar finns registrerade på 1900-talets fastighetskartor. De visar dock på en aktivitet från 1800-talet och pekar på att en plats som tidigare hade varit viktig som boplats, även un- der historisk tid varit viktig som knutpunkt.

De husgrunder som dokumenterades är svåra att datera. Noterbart är att ingen betong har använts vilket tyder på att husgrunderna kan dateras till senast 1800-tal. Husgrunderna är dokumenterade, men inte undersökta.

Platsen är viktig att dokumentera eftersom husgrunderna visar hur platsen har använts under sen historisk tid, men att den inte har varit permanent på så sätt att den också har tagits med på en fastighetskarta.

Eftersom platsen för Skredsvik 39 var kraftigt förstörd av grustäkt och skogsavverkningsarbeten har denna undersökning koncentrerats till de fåtal områden som i fält bedömdes som relativt orörda. Trots att ett antal forntida anläggningar kunde konstateras, så bedöms inte området ha nå- gon potential för vidare slutundersökning.

S ^{lutSatSer Samt} åtgärdSförSlag

Inom fornlämningen Skredsvik 39 påträffades slagen flinta samt ett antal arkeologiska anläggningar. På grund av att fornlämningen är kraftigt för- störd av senare tiders markingrepp bedöms dock fornlämningen inte ha någon potential för slutundersökning. Bohusläns museum bedömer att nå- gon fortsatt arkeologisk undersökning inte är nödvändig.

r ^eferenSer

Litteratur

Danielsson, E. 2007. Rapport över verdartsanalyser på material från Bohuslän, Skredsvik sn. Raä 39. VEDLAB rapport 0738. Glava.

Hernek, R. 2003. Anneröd 1:4, Skredsviks socken, Uddevalla kom- mun. Bohusläns museum Rapport 2003:38

t ^{ek niSk a och} adminiStrativa uppgif ter

Lst dnr: 431-95193-2006

BM dnr: NOK 460-2007

BM pnr: B253

Fornlämningsnr: Skredsvik 39

Län: Västra Götalands län

Kommun: Uddevalla

Socken: Skredsvik

Fastighet: Anneröd 1:4

Ek. karta: 8126

Läge: X 6483377 Y 1262035

Meter över havet: 95–100

Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V

Höjdsystem: RH70

Uppdragsgivare: Anders Johansson Skredsviks Anneröd 202 451 95 Uddevalla

Ansvarig institution: Bohusläns museum Projektledare: Susanne Selling

Fältpersonal: Susanne Selling och Jonas Svensson

Konsulter: -

Fältarbetstid: 2007-07-24 t o m 2007-07-25

Arkeologtimmar: 32

Undersökt yta: 134 m²

Arkiv: Bohusläns museums arkiv

Fynd: Inga fynd omhändertogs

f igur för teck ning

Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. God- känd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-02-28. Dnr 601-2008/458.

Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 8126, med platsen för undersökningen markerad.

Skala 1:20 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-02-28. Dnr 601- 2008/458.

Figur 3. Översikt över undersökningsområdet med fornlämningarna markerade. skala 1:10 000. God- känd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-02-28. Dnr 601-2008/458.

Figur 4. Anläggning 3. Stenskott stolphål, mot norr. Foto: Susanne Selling.

Figur 5. Schaktplan, med större anläggningar markerade. Skala 1:800. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-02-28. Dnr 601-2008/458.

Figur 6. Schaktplan, med anläggningar, fynd och prover markerade. Skala 1:500. Godkänd ur sekretes- synpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-02-28. Dnr 601-2008/458.

Figur 7. Hus IV, mot väster. Foto: Jonas Svensson.

B ^ilagor

B

1.

B

2.

B

3.

B

4.

B

5.

B

6.

S200 0,2 - 0,5 Brungrå grusig sand.

Mycket sten.

0,5 - Rödbrun grusig sand. Sten

S300

4 x 2,5 0 - 0,15 Torv A 299

0,15 - 0,25 Brungrå grusig sand 0,25 - Rödbrun grusig sand. Sten

S400

6 x 2,2 0 - 0,15 Torv F292

0,15 - 0,35 Brun grusig sand 0,35 - Rödbrun grusig sand

S500

11 x 2 0 - 0,1 Torv A 255, A 245, A 231, F244

0,1 - 0,2 Brungrå grusig sand A 220, A 212.

0,2 - Rödbrun grusig sand.

Mycket småsten.

S600

10 x 1,4 0 - 0,1 Torv A 277 F284

0,1 - 0,2 Gråbrun grusig/stenig sand.

0,2 - Rödbrun grusig sand.

S700

10 x 1,4 0 - 0,1 Torv

0,1 - 0,2 Gråbrun grusig/stenig sand.

0,2 - Rödbrun grusig sand.

S800

4 x 1,4 0 - 0,1 Torv

0,1 - 0,2 Brungrå grusig sand 0,2 - Rödbrun grusig sand.

sand.

A3 F 530

A4 Härdbotten 0,53 0,06 Grop med bränd lera,

inslag av sot.

A5 Stolphål 0,21 0,22 Stenskott

A6 Stolphål 0,36 0,1

A7 Härd 1,4 x 0,8 0,22 Skärvigs sten, sot o kol

A8 Stolphål 0,34 0,12

A9 Härd 0,75 0,18

A10 Grop 0,5 x 0,7 Gulbrun lera. Härdrest?

A11 Grop 0,3 Gulbrun lera. Härdrest?

R5 0,1 - 0,2 Brungrå sand 0,2 - Brunröd grusig sand

R6

0,5 x 0,5 Torv

0,1 - 0,2 Brungrå sand 0,2 Rödbrun sand

R1

0,5 x 0,5 0 - 0,15 Torv

0,15 - 0,25 Brungrå sand 0,25 - Brunröd grusig sand

R2

0,5 x 0,5 0 - 0,15 Torv Del av flintspån 0,15 - 0,25 Brungrå sand Keramik, ornerad 0,25 - Brunröd grusig sand

R3

0,5 x 0,5 0 - 0,15 Torv

0,15 - 0,25 Brungrå sand 0,25 - Brunröd grusig sand

R7

0,5 x 0,5 0 - 0,15 Torv

0,15 - 0,25 Brungrå sand 0,25 - Brunröd grusig sand

R8

0,5 x 0,5 0 - 0,15 Torv

0,15 - 0,25 Brungrå sand 0,25 - Brunröd grusig sand

R9

0,5 x 0,5 0 - 0,15 Torv

0,15 - 0,25 Brungrå sand 0,25 - Brunröd grusig sand

R10

0,5 x 0,5 0 - 0,15 Torv

0,15 - 0,25 Brungrå sand 0,25 - Brunröd grusig sand

F530 Stolphål A333 Slagen flinta

F460 Ruta 452 Keramik, ornerad

F461 Ruta 452 Del av flintspån

S ^kredSvik 39

Arkeologisk förundersökning av boplats inför planerad grustäkt

Skredsvik 39

Anneröd 1:4, Skredsvik socken, Uddevalla kommun Susanne Selling

Bohusläns museum Rapport 2008:9

S k r ed Sv ik 3 9 Su sa n n e Se lli n g Ra p p o rt 2 00 8: 9 S k r ed Sv ik 3 9 Su sa n n e Se lli n g Ra p p o rt 2 00 8: 9