Ny väg norr om Eskilstuna flygplats

(1)

En ny väg norr om Eskilstuna flygplats

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt har genomfört en arkeologisk utredning strax norr och öster om Eskilstuna flygplats.

17 objekt registrerades varav tre lokaler var registrerade i FMIS sedan tidigare.

Bland annat påträffades en nyupptäckt boplats som är fast fornlämning samt 11 övriga kulturhistoriska lämningar, i detta fall gränsmärken, röjningsrösen och lägenhetsbebyggelse. I området fanns även två sedan tidigare kända torplämningar (en med fyndplats för en skafthålsyxa).

UV RAPPORT 2013:117 ARKEOLOGISK UTREDNING

Ny väg norr om

Eskilstuna flygplats

Södermanland; Eskilstuna kommun; Kjula socken; Kjula-Åstorp 2:1, Harbytorp 1:3, Aspesta 4:1, Österrekarne Häradsallmänning

Wivianne Bondesson

(2)

(3)

Ny väg norr om Eskilstuna flygplats

Södermanland; Eskilstuna kommun; Kjula socken; Kjula-Åstorp 2:1, Harbytorp 1:3, Aspesta 4:1 och Österrekarne Häradsallmänning

Dnr 421-4081-2012 Wivianne Bondesson

(4)

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744.

Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund Omslag

Framsida: Härden A1 i objekt 8. Foto: Wivianne Bondesson.

Baksida: Skärvstensflaket A2 i objekt 8. Foto: Wivianne Bondesson.

Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2013 Riksantikvarieämbetet,

Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Mitt

Kontoret i Hägersten:

Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Fax: 010-480 80 94

Kontoret i Uppsala:

Portalgatan 2 754 23 UPPSALA Fax: 010-480 80 47

Tel.: 010-480 80 00

e-post: uvmitt@raa.se

e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se

(5)

Innehåll

Sammanfattning 5 Inledning 5

Antikvarisk bakgrund 5

Arkeologisk potential inför utredningen 7 Målsättning 7

Metod 7 Resultat 7

Fasta fornlämningar 10

Övriga kulturhistoriska lämningar 12 Utgår 12

Bevakas 14 Referenser 14

Administrativa uppgifter 14

Bilagor 15

1. Objekttabell 15 2. Schakttabell 16

Figurer

1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Topografiska kartan. Skala 1:50 000. ...4

2. Resultatkarta över utredningsområdet med objekt markerade. Skala 1:5 000. ...6

3. Objektkarta över utredningsområdet med objekt och schakt markerade. Skala 1:5 000. ...8

4. Detaljkarta över objekt 8 med schakt och anläggningar. Skala 1:500. ...9

5. Detaljkarta över objekt 14 med schakt markerade. Skala 1:500....10

6. Lägenhetsbebyggelsen objekt 10-13 markerade på den rektifierade Häradskartan från 1897–1901. Observera den husmarkering som ligger under nuvarande väg/bana. Skala 1:2 000. Rektifiering av Helen Grenler. ...11

7. Västra delen av gränsmuren objekt 7. Foto. ...13

8. Östra delen av gränsmuren objekt 7. Foto ...13

9. Det välbevarade trestenaröret objekt 2. Foto ...13

(6)

4 Ny väg norr om Eskilstuna flygplats

Figur 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Topografiska kartan blad 10H NV.

Skala 1:50 000.

(7)

Ny väg norr om Eskilstuna flygplats 5

Sammanfattning

På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län har Riksantikvarieäm- betet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt genomfört en arkeologisk utredning strax norr och öster om Eskilstuna flygplats. 17 objekt registrerades varav tre lokaler var registrerade i FMIS sedan tidigare.

Av dessa var en nyupptäckt boplats som är fast fornlämning samt 11 övriga kulturhistoriska lämningar, i detta fall gränsmärken, röjningsrösen och lägenhetsbebyggelse. I området fanns även två sedan tidigare kända torplämningar (en med fyndplats för en skafthålsyxa).

Ett av objekten utgick då de inte uppvisade några förhistoriska indikationer vid utredningsgrävningen.

För ytterligare ett objekt kvarstår bedömning (bevakas) då det låg utanför vägkorridoren. De utredningsgrävdes inte.

Inledning

På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län har Riksantikvarie- ämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheterna Kjula-Åstorp 2:1, Harbytorp 1:3, Aspesta 4:1 och Österrekarne Häradsallmänning. Utredningen ska fungera som planeringsunderlag för länsstyrelsen i deras ställningstaganden inför anläggande av en ny väg norr om Eskilstuna flygplats.

Utredningsområdet är uppdelat i dels ett cirka 50 meter brett vägområde, en vattenledning med damm samt två upplagsområden, sammanlagt drygt cirka 0,2 km² stort. Vägområdet domineras av skogklädda moränhöjder i sydöstra delen samt till övervägande del plan, delvis avbanad mark i norr. I den södra delen är ett område med flackt kuperad gräs- och slybeväxt f.d.

odlings-/betesmark i ett upplagsområde. Det andra upplagsområdet i nord- väst utgörs till största delen av plan, delvis avbanad mark. Vattenledningen och dammen går övervägande genom plan, delvis avbanad mark men ställvis genom skogs- eller f.d. skogsmark/impedimentmark. Området är beläget mellan 30 och 55 m ö.h.

Antikvarisk bakgrund

Inom utredningsområdet fanns tidigare tre objekt registrerade i Fornmin- nesregistret (FMIS) vid Riksantikvarieämbetet. De utgjordes av RAÄ Kjula 226, ett gränsmärke, RAÄ Kjula 185, en torplämning samt på samma plats uppgift om en fyndplats för en skafthålsyxa, RAÄ Kjula 198. Vid torpläm- ningen efter torpet Oxhagen syntes inga lämningar vid registreringstillfället 2006. Idag är platsen slyröjd och detta har synliggjort en jordkällare i betong, en betonggrund efter damm/växthus eller dylikt samt en betonggrund efter uthus i norr nedanför kullen där det även syns bråte och takpannor. Här finns även ett biologiskt kulturarv av syren och blommande snödroppar.

Yxan RAÄ Kjula 198 beskrivs i FMIS som: Ett ämne till en stenyxa med skafthål, där hålet ej är påbörjat (inv 6614:4) är hittat inom Oxhagens ägor. Enligt uppgift av markägaren har dock yxan påträffats på annan plats (Bondesson 2007:7).

(8)

V V

###

#

Obj.7

Obj.11

Obj.15

Obj.8

Obj.13 Obj.10 Obj.12

Obj.2 Obj.3

Obj.4

Obj.5

Obj.6

Obj.9

Obj.1/Kjula 226

HARBYTORP

Blåkulla

Nysätter

Hagberga

Stavberga

flygplats Eskilstuna

Kjula 263

Kjula 267

Kjula 249

Kjula 218 Kjula 265

Kjula 229 Kjula 210 Kjula 228

Kjula 208 Kjula 220

Kjula 185

Kjula 222

Y 597100 Y 597700

X 6580900

X 6582100

0 100 m

Figur 2. Resultatkarta över utredningsområdet med objekt markerade. Baserad på Ekonomiska kartan, blad 10H 6a. Skala 1:5 000.

#

Utredningsområde

Fast fornlämning enligt utredning Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning

Bevakningsobjekt enligt utredning Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS

Bevakningsobjekt enligt FMIS

(9)

Närområdet i väster har utretts år 2006 och finns närmare beskrivet i utredningsrapporten (Bondesson 2007:7). Det karaktäriseras främst av stenåldersboplatser, lösfynd av stenyxor, bebyggelselämningar från historisk tid samt ett stort antal sentida gropar av olika karaktär.

Arkeologisk potential inför utredningen

Utredningsområdets arkeologiska potential utgjordes framför allt av möj- ligheten att hitta boplatser från den befolkning som fanns i området under slutet av jägarstenåldern och framåt. Åsar var naturliga kommunikations- leder och attraktiva platser även sedan havet dragit sig tillbaka och efter- lämnat sankängar lämpade för bete. Sett ur detta perspektiv är även åsens närområde av stort intresse.

Målsättning

Den övergripande målsättningen vid en särskild arkeologisk utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventering av fornlämningar noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser.

Status för eventuella boplatslägen fastställs genom utredningsgrävningar. På ett vidare plan syftar utredningen till att underlätta planprocessen så att man kan undvika, alternativt minimera ingreppen i fornlämningarna. Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas:

• Identifiera stenåldersboplatser.

• Inventeringen ska också redovisa för utmarksområden typiska lämningar såsom torp, kolmilor och tjärdalar.

Metod

• Arbetet inleddes med en mycket kort genomgång av bakgrundsma- terial som tidigare rapport, befintliga historiska kartor och geologiska kartan.

• Inventering i fält varvid nya och möjliga fornlämningar identifierades.

Dessa har beskrivits kortfattat och mätts in med GPS.

• Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, här boplatslägen, har utförts med hjälp av traktorgrävare varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Vid behov finrensa- des ytan för hand. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen.

• Sammanställning och analys av resultaten presenteras i denna rapport.

Resultat

Vid utredningen registrerades 17 objekt varav tre lokaler var registrerade i FMIS sedan tidigare. Av dessa utgick en då de inte uppvisade några förhis- toriska indikationer vid utredningsgrävningen. Ytterligare en, ett boplatsläge, utredningsgrävdes inte då det låg utanför vägkorridoren.

(10)

V V

##

# #

#

Obj.7

Obj.11

Obj.15

Obj.8 Obj.14

Obj.13 Obj.10 Obj.12

Obj.2 Obj.3

Obj.4

Obj.5

Obj.6

Obj.9

Obj.1/Kjula 226

HARBYTORP

Blåkulla

Nysätter

Hagberga

Stavberga

Kjula 263

Kjula 267

Kjula 249

Kjula 218 Kjula 265

Kjula 229 Kjula 210 Kjula 228

Kjula 208 Kjula 220

Kjula 185

Kjula 222

Y 597100 Y 597700

X 6580900

X 6582100

0 100 m

#

Utredningsområde

Bevakningsobjekt enligt utredning Objekt, ej fornlämning

Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS

Bevakningsobjekt enligt FMIS

Figur 3. Objektkarta över utredningsområdet med objekt och schakt markerade. Baserad på Ekonomiska kartan, blad 10H 6a.

Skala 1:5 000.

(11)

Obj. 8 Obj. 7

A1 A2

S3 S5

S12

S13

S6

S2 S11 S10

S4 S1

Y 597700 Y 597775

X 6581350

X 6581450

0 10 m

Figur 4. Detaljkarta över objekt 8 med schakt och anläggningar.

Baserad på Ekonomiska kartan, blad 10H 6a. Skala 1:500.

Utredningsområde

Anläggning Schakt

(12)

Fasta fornlämningar

Den nya fasta fornlämningen inom utredningsområdet (objekt 8) utgörs av en boplats från förhistorisk tid.

Boplatsen är belägen på 50 m ö.h. När strandlinjen gick vid 50 m ö.h. var här ett skärgårdslandskap med vikar samt större och mindre öar. Platsen ligger mycket bra till sett ur ett strandlinjeperspektiv, i ett flackt jämnt och nästan helt stenfritt sadelläge mellan två berg vars sluttningar utgörs av mycket stenig mark i nordost och klapper i sydväst. Dock påträffades ingen slagen kvarts eller annat mesolitiskt material vilket hade varit sannolikt med tanke på den yta som ändå genomschaktats. De anläggningar som påträffades utgörs av en härd (A1) och ett skärvstensflak (A2). De är tydligt förhistoriska men av allmänna typer som inte kan dateras närmare utan undersökning och provtagning.

I närområdet i sydväst finns 23 gropar i klapper registrerade i FMIS (Kjula 222). De är 2–5 meter diameter och 0,1–0,6 meter djupa. Gropar i klapper är en differentierad och svårtolkad kategori där kunskapsläget är lite vacklande, i synnerhet i de områden där de inte är så vanligt förekommande som exempelvis i Kjula (Hägerman 2011). Därför skulle det vara av stort intresse att se om det finns en tidsmässig koppling mellan objekt 8 och Kjula 222. Det skulle kunna ge mer fakta inför tolkningen av lämningarna inom objekt 8.

Obj. 14

S8

S7 S9

Y 597000

Y 596950

X 6581725

X 6581775

0 10 m

Figur 5. Detaljkarta över objekt 14 med schakt markerade. Skala 1:500.

Utredningsområde Objekt, ej fornlämning Schakt

(13)

Obj.11

Obj.15

Obj.13 Obj.10 Obj.12

Y 597200 Y 597400

X 6580800

X 6581200

0 50 m

Utredningsområde

Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning

Figur 6. Lägenhetsbebyggelsen objekt 10-13 markerade på den rektifierade Häradskartan från 1897–1901. Obser- vera den husmarkering som ligger under nuvarande väg/bana. Skala 1:2 000.

Rektifiering av Helen Grenler.

(14)

Övriga kulturhistoriska lämningar

Fjorton objekt har klassats som övriga kulturhistoriska lämningar.

Fem av objekten utgörs av gränsmärken, varav ett fint trestenarör, och en gränshägnad, (objekten 1–3 samt 6–7). De är alla belägna i befintlig ägogräns. Ett av dem var registrerat sedan tidigare i FMIS (objekt 1/RAÄ Kjula 226).

Fyra av objekten (objekten 10–13) härrör från en lägenhetsbebyggelse, sannolikt efter en backstuga som dock inte har återfunnits på någon historisk karta. De utgörs av en husgrund belägen på en terrassering, med en gedigen, kallmurad jordkällare och grund efter uthus strax söder därom.

På häradskartan ( J112-74-18) från åren 1897–1901 syns en symbol för bostadshus och en symbol för uthus cirka 75 meter ostnordost om vår läm- ning. Lämningarna där har inget namn på kartan. På de äldre kartorna är här äng och på storskifteskartan för byn Aspesta (C40-2-6) från år 1790 beskrivs ytorna på följande sätt: 41. Oxhagen på allmänningen Sidvalls- backarna med Gran och Tall beväxta. På Ekonomiska kartan från år 1958 är husen från häradskartan borta. Detta talar för att objekten har haft en ganska kort varaktighet. Någon gång mellan åren 1860 och 1958 har här legat ett litet ställe med en obesutten ägare, inte tillräckligt betydelsefullt för att namnges. Avståndet mellan detta ställe och objekten 10–13 är dock lite väl stort för att anta att det rör sig om samma ställe. Tolkningen blir att det är två olika ställen med obesuttna innehavare som kanske eller kanske inte haft en överlappning i tid. Våra objekt har sannolikt haft en varaktighet mellan de olika kartor där platsen saknar markering, antingen mellan åren 1791 och 1859, mellan åren 1861 och 1901 eller mellan åren 1902 och 1963 då flygplatsen anlades. Inga spår efter biologiskt kulturarv syntes vid besiktningstillfället.

Ytterligare två objekt, sedan tidigare registrerade i FMIS, 16/Kjula 185 och 17/Kjula 263, härrör från lägenhetsbebyggelse närmare bestämt tor- pen/backstugorna Oxhagen (Hagberga) och Nysäter. Vid förra sekelskiftet fanns en stor mängd bebyggelse för socknens obesuttna på Österrekarne häradsallmänning och många av dem finns redovisade på Häradskartan.

Slutligen registrerades tre platser med sentida röjningsrösen. Det ena (objekt 5) ligger ensamt i skogsmark, den andra lokalen (objekt 4) utgör den södra änden av en långsträckt moränrygg där man inom en cirka 30 meter stor yta lagt upp tre områden med undanröjd sten. På båda lokalerna finns sprängsten och de är klart sentida. Den tredje lokalen (objekt 15) utgör röjningar kring den ovan nämnda lägenhetsbebyggelsen och har sannolikt samma datering som den.

Utgår

Ett av objekten, (objekt 14), utgår då det inte uppvisade några förhistoriska indikationer vid utredningsgrävningen. Objektet utgjordes av ett förmodat boplatsläge som valts ut utifrån sina goda topografiska förutsättningar sett ur ett stenåldersperspektiv. Det utredningsgrävdes med tre schakt.

(15)

Figur 7. Västra delen av gräns- muren objekt 7. Foto: Wivianne Bondesson.

Figur 8. Östra delen av gräns- muren objekt 7. Foto: Wivianne Bondesson.

Figur 9. Det välbevarade trestenaröret objekt 2. Foto:

Wivianne Bondesson.

(16)

Bevakas

Ett förmodat boplatsläge, (objekt 9) utredningsgrävdes inte då det visade sig ligga utanför vägkorridoren. Även det hade valts ut utifrån sina goda topografiska förutsättningar sett ur ett stenåldersperspektiv.

Referenser

Bondesson, W. 2007. Från säljägare till backstugusittare. Österrekarne häradsallmänning genom tiderna. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2007:7. Stockholm.

Hägerman, B-M. 2011. Arkeologisk undersökning av gropar i klapper.

RAÄ 116 i Ulvvik, Nordingrå socken. Fornlämning: RAÄ 116, fastig- het: Ulvvik 1:5 m.fl., socken: Nordingrå, kommun: Kramfors, land- skap: Ångermanland. Länsmuseet i Västernorrland 2011:17.

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 421-4081-2012.

Länsstyrelsens dnr: 431-5828-2012.

Projektnr, UV: 12410.

Undersökningstid: 18 samt 26 april 2013.

Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, arkeolog Cecilia Grusmark samt systemförvaltare Helen Grenler.

Underkonsulter: BHMAB.

Exploateringsyta: 0,22 km².

Läge: Ekonomiska kartan, blad 10H 6a.

Koordinatsystem: Sweref 99 TM.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

E 596731,74, N 6580601,20.

Höjdsystem:–.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –

Fynd: Inga fynd.

(17)

Bilagor

Bilaga 1. Objekttabell

Objekt nr/

RAÄ nr

Beskrivning Statusförslag Kommentar

1/

Kjula 226 Ur FMIS: Gränsmärke rund, 1,2 m diam och 0,2 m h, av 0,2–0,5 m st stenar. I mitten en visarsten, 0,7 m h, 0,4 m br (NNV–SSÖ) och 0,15 m tj. SV sluttande moränmark. Skogsmark (barr). 50 m ö.h.

Övrig kulturhistorisk

lämning Ligger i befintlig gräns.

Beläget strax utanför utred- ningsområdet.

2 Gränsmärke, trestenarör, postament, rektangulärt, 3,5×1 m stort (Ö–V) och 0,4–0,5 m högt av 0,1–0,7 m stora kallmurade stenar. Hjärtsten 0,6 m hög, 0,4 m bred och 0,3 m tjock med triangulärt tvärsnitt. Visarstenar i Ö–V, triangulära 0,3 m höga och 0,2–0,3 m tjocka/breda. Krön av bergshöjd. Skogsmark med blandskog och hällmark. 55 m ö.h.

3 Gränsmärke, kvaderhuggen stenstolpe, 0,7 m h, 0,2–0,3 i sida. Inhuggen kvadrat på ovansidan med ca 0,1 m sida. Borrhål för järnkrampor på två sidor samt på ovansidan. Spår av röd färg på ovansidan samt på sidornas övre delar.

Uppsatt på 1950-talet enligt markägare vars far rest stenen. 1,5 m N om väg.

30 m ö.h.

Övrig kulturhistorisk lämning

Ligger i befintlig gräns.

4 Röjningsrösen. Område med röjningsrösen. På ett ca 30×30 m stort område på södra änden av en långsmal moränrygg är upplagd röjningssten, 0,1–1 m stora, i minst tre ansamlingar i moränryggens kanter. Inblandning av spräng- sten. Kant/ände av långsträckt brant och smal moränrygg i sly och risbevuxet område. 30 m ö.h.

Tydligt sentida

5 Röjningsröse, runt, ca 3 m i diameter och 0,3 m högt av 0,1–0,4 m stora stenar. Någon spräng sten. Delvis belamrat med ris. Tämligen plant område.

Skogsmark, blandskog. 30–35 m ö.h.

Tydligt sentida

6 Gränsmärke, kvaderhuggen stenstolpe, 0,1–0,3 m h, 0,25–0,3 i sida. Järnrör på ovansidan. Tämligen plan skogsmark med blandskog. 35 m ö.h.

Ligger i befintlig gräns.

7 Hägnad. 90 m lång (VNV–ÖSÖ). Bestående av tätare och glesare belägna stenar och block, 0,5–2 m stora. I raden är två öppningar varav en för väg.

Gränsmarkering. Gles blandskog. 45–50 m ö.h.

8 Boplatsläge, ca 50×50 m stort. Sandig svacka i ett sadelläge mellan två berg.

Skyddas av flack vall i S. Området i övrigt är exceptionellt stenigt. Gles blandskog. 50 m ö.h.

Fast fornlämning

9 Boplatsläge, ca 70×50 m stort (NV–SÖ). Beläget i sandig SV-sluttning i ett i övrigt, framför allt i NÖ exceptionellt stenigt område. Skogsmark. Gles blandskog. 50 m ö.h.

Bevakas Beläget strax utanför utred- ningsområdet. Ej utrednings- grävd.

10–13 Lägenhetsbebyggelse bestående av:

10. Husgrund efter backstuga, ca 9×4 m stor (N–S) med en 0,1–0,4 m hög stenfot av ca 0,3–0,5 m stora tuktade stenar. Husgrunden ligger på en terrassering och är belamrad med upp till 1 m stora stenar som kan dölja ev. spismursröse.

11. Terrassering, 12,5 m lång i Ö–V riktning och 13,5 m l i N–S riktning, delvis uppbyggd och delvis naturlig, 0,3–0,7 m hög av 0,5–1 m stora stenar.

12. Husgrund efter jordkällare, 9×5 m stor (Ö–V) och ca 0,5–2,5 m djup.

Öppning i S, 1,5 m bred. Av kallmurad natursten.

13. Husgrund efter lada, 10×6 m stor (Ö–V) med ställvis synlig stenfot, 0,2–0,4 m hög av 0,4–1 m långa naturstenar. Impedimentmark, gräsbevuxet med enstaka buskar. 35 m ö.h.

lämning Saknar markering på äldre kartor.

14 Boplatsläge, ca 30×20 m stor (VNV–ÖSÖ). Belägen i N-sluttning på en tämligen plan, stenfri siltig avsats. Skogsmark, öppen yta bevuxen med ormbunkar och lite sly. 40 m ö.h.

Utgår Utredningsgrävd med nega-

tivt resultat.

15 Röjningsrösen, På ett ca 200×200 m stort område runt objekt 10–13 är ett drygt femtal spridda röjningsrösen, oregelbundna eller runda, upp till ca 5 m i diameter och upp till 1 m höga. Tydligt sentida. Impedimentmark, gräsbevuxet med enstaka buskar. 35 m ö.h.

16/RAÄ

Kjula 185 Ur FMIS: Torplämning efter torpet Oxhagen, 85×60 m (N–S). Inga lämningar är synliga p.g.a. högt gräs, taggbuskar och sly. Tillägg dnr 321-2054-2007: Med på häradskartan, men även på Gula kartan men då under namnet Hagberga. Rivet för några år sedan Omrörd tomtmark 40–45 m ö.h.

lämning Enligt FMIS fanns inga synliga lämningar 2006. Vid besikt- ningen 2013 var området röjt och då syntes en jordkällare i betong, en betonggrund, sannolikt efter damm/växthus samt en betonggrund efter uthus eller garage längst i N där det även låg takpannor och bråte. Det biologiska kultur- arvet bestod av syrener och snödroppar.

(18)

16 Ny väg norr om Eskilstuna flygplats Objekt nr/

RAÄ nr Beskrivning Statusförslag Kommentar

17/RAÄ Kjula 263

Ur FMIS: Lägenhetsbebyggelse, plats för backstugor/torp vid Nysäter. Idag syns tre källargropar:

1. Källargrop, ca 3,5× 3,5 m st och 1 m dj. Nergrävd i stenig sluttning.

Byggd av kallmurad sten.

2. Källargrop, ca 3,5×3,5 m st och 1 m dj. Gropen är 1–1,5 m diam och omgiven av vall/stenfot 0,2 m h och 1 m br. V om källaren är upplagd sten (från gropen?).

3. Källargrop. Belägen S om vägen. 2–2,5 m i diameter och 1,2 m djup. Stor sten i ena kanten nere i gropen. Ej stenfot eller vall. Tveksam. Slybevuxet område invid flygplatsen. 40–45 m ö.h.

Påträffad vid särskild utredning år 2006 (RAÄ dnr 321-2054-2007).

Bilaga 2. Schakttabell

Schakt nr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd

1 8 2,5×2 m stort (Ö–V) och 0,15–0,25 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjockt därunder orangebrun grusig sand med inslag av sten, 0,05–0,1 m stora.

2 8 3,5×3 m stort (NNÖ–SSV) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,1–0,15 m tjockt där- under fin gulbrun sand, därunder gulbrun grusig sand. Ett fåtal stenar, 0,05–0,1 m stora. I mitten ett djuptag om 2×2 m stort och 0,7 m djupt.

Grus hela vägen ner.

3 8 5,5×3–4 m stort (NÖ–SV) och 0,2–0,35 m djupt. Torv 0,1–0,15 m tjockt därunder gulbrun grusig sand. Enstaka stenar 0,05–0,1 m stora.

4 8 4×3–4 m stort (ÖSÖ–VNV) och 0,1–0,4 m djupt. Torv 0,1 m tjockt därunder brun till gulbrun grusig sand.

5 8 9×3 m stort (Ö–V) och 0,15–0,4 m djupt. Torv 0,15 m tjockt därunder gulbrun grusig sand med inslag av stenar, 0,05–0,15 m stora.

6 8 4×3 m stort (N–S) och 0,1–0,35 m djupt. Torv 0,15 m tjockt därunder gulbrun grusig sand. Enstaka stenar, 0,05 m stora.

7 14 13×2 m stort (N–S) och 0,1–0,3 m djupt. Torv, därunder ett tunt sotlager, därunder silt/lera i S delen, moig morän med sand, grus och småsten upp till 0,3 m stora i N delen.

En mörkfärgning samt en kol/sotfläck efter skogsbrand.

8 14 13×2 m stort (N–S) och 0,1–0,3 m djupt. Torv, därunder ett tunt sotlager, därunder siltig fuktig morän med litet inslag av grus och sten. I S och N grusig morän.

9 14 7×2 m stort (N–S) och 0,1–0,3 m djupt. Torv, därunder grusig, moig morän med inslag av grus. Sot och kol saknas i schaktets Ö långsida.

10 8 11×2 m stort (NNV–SSÖ) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder sandig med ett litet inslag av grus och sten.

11 8 9×2 m stort (N–S) och 0,2–0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt därunder sandig morän med inslag av grus och sten, 0,1–0,3 m stora. Schaktet tangerar utrasad sten från berget i N.

A1. 0,7 m i diameter i ytan, överlagrad av 0,2–

0,3 m stora stenar. I S sot och kolkoncentration vilken sträcker sig 0,1–0,2 m ner i moränen.

Den N delen bortgrävdes till större delen. I botten framkom skärvig sten.

12 8 10×2 m stort (Ö–V) och 0,1–0,3 m djupt m djupt. Torv 0,05 m tjockt där- under sandig morän med inslag av sten och grus. Stråk av och sot kring stubbe (recent).

13 8 4×5 m stort, oregelbunden form och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt

därunder sandig, grusig morän. Centralt i schaktet var en tallstubbe. A2. Skärvstensflak, 2,2×1,5 m synligt stort (N–S) med en gles matta av 0,05–0,2 m stora skärviga stenar. Ställvis syns kol/sot och mörk- färgad jord under. Skärvig sten saknas to- talt i övriga schakt. Flaket fortsätter in under schaktkanten i V.

(19)

(20)

En ny väg norr om Eskilstuna flygplats

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt har genomfört en arkeologisk utredning strax norr och öster om Eskilstuna flygplats.

17 objekt registrerades varav tre lokaler var registrerade i FMIS sedan tidigare.

Bland annat påträffades en nyupptäckt boplats som är fast fornlämning samt 11 övriga kulturhistoriska lämningar, i detta fall gränsmärken, röjningsrösen och lägenhetsbebyggelse. I området fanns även två sedan tidigare kända torplämningar (en med fyndplats för en skafthålsyxa).

Ny väg norr om

Eskilstuna flygplats

Södermanland; Eskilstuna kommun; Kjula socken; Kjula-Åstorp 2:1, Harbytorp 1:3, Aspesta 4:1, Österrekarne Häradsallmänning

Wivianne Bondesson