FASTSTÄLLELSEHANDLING
Vägplan Ny korsning väg 263
Steningehöjdsvägen och Ölsta byväg
Sigtuna kommun, Stockholms län
Plan- och miljöbeskrivning 2017-05-12
Ärendenummer: TRV 2014/93309
2
TrafikverketPostadress: Solna Strandväg 98, 172 90 Sundbyberg E-post: trafikverket@trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Vägplan ny korsning väg 263 Steningehöjdsvägen och Ölsta byväg Författare: Fredrik Karlsson
Dokumentdatum: 2017-05-12 Ärendenummer: 2014/93309 Version: 1.0
Kontaktperson: Linnéa Ljung
3
Innehåll
SAMMANFATTNING 5
1. BESKRIVNING AV PROJEKTET 7
Bakgrund 7
Behov av förändringar 7
Tidigare utredningar 8
1.3.1. Aktualitet 8
Ändamål och projektmål 8
Analys enligt fyrstegprincipen 8
Planläggningsprocessen 8
2. FÖRUTSÄTTNINGAR 11
Geografisk avgränsning 11
Markanvändning 11
2.2.1. Befolkning och bebyggelse 11
2.2.2. Målpunkter 11
2.2.3. Näringsliv 12
2.2.4. Översiktsplan 12
2.2.5. Rekreation och friluftsliv 12
2.2.6. Ledningar och annan infrastruktur 12
Trafik och trafikanter 12
2.3.1. Motorfordonstrafik 12
2.3.2. Gång- och cykeltrafik 13
2.3.3. Kollektivtrafik 15
2.3.4. Trafiksäkerhet 15
Miljöförutsättningar 15
2.4.1. Landskap 16
2.4.2. Riksintressen 16
2.4.3. Kulturmiljö 16
2.4.4. Växt- och djurliv 16
2.4.5. Våtmark och vatten 16
2.4.6. Geoteknik 16
2.4.7. Geohydrologi 17
Brister och möjligheter i landskapet 17
3. FÖRESLAGEN ÅTGÄRD 18
Nollalternativ 18
4
Utredningsalternativ 18
3.2.1. Utformningsförslag 18
3.2.2. Kostnader 19
3.2.3. Gestaltningsavsikter 19
Bortvalt alternativ 19
4. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER 20
Miljöeffekter och konsekvenser 20
4.1.1. Landskap 20
4.1.2. Riksintressen 20
4.1.3. Kulturmiljö 20
4.1.4. Växt- och djurliv 20
4.1.5. Våtmark och vatten 20
4.1.6. Geoteknik 21
4.1.7. Byggnadsverk 21
Påverkan på allmänna intressen 21
4.2.1. Berörda detaljplaner 22
4.2.2. Fastighetsrättsliga konsekvenser 24
4.2.3. Ledningar och annan infrastruktur 25
4.2.4. Belysning 26
Trafik och trafikanter 26
4.3.1. Motorfordonstrafik 26
4.3.2. Gående och cyklister 27
4.3.3. Kollektivtrafik 27
4.3.4. Trafiksäkerhet 27
Boende, bebyggelse och näringsliv 28
Påverkan under byggtiden 28
5. FORTSATT ARBETE 29
Planläggningsprocess 29
5.1.1. Markåtkomst 29
Kompletterande tillstånd 29
KÄLLOR 30
BILAGOR 30
5
Sammanfattning
I Sigtuna kommun, ca fem kilometer väster om Märsta centrum, planeras en
korsningsåtgärd där Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen ansluter till länsväg 263. De två vägarna ansluter till väg 263 med en förskjutning om ca 60 meter. De två anslutande vägarna är idag trevägskorsningar med separata vänstersvängsfält, figur 1.
Norr och söder om väg 263 vid den aktuella platsen ligger bostadsområden. Norr om väg 263 finns ett redan uppväxt mindre villaområde och söder om väg 263 pågår en
exploatering av ett större bostadsområde, Steningehöjden. Söder om vägen finns skola, förskola och idrottshall.
Figur 1. Utredningsområde, röd markering.
Föreslagen åtgärd är att samordna de två trevägskorsningarna till en cirkulationsplats i höjd med Steningehöjdsvägen. Detta bedöms ge ökad trafiksäkerhet och framkomlighet för samtliga tillfarter. Cirkulationsplatsen behöver vara tvåfältig för att kunna hantera den förväntade trafikmängden för horisontåret, år 2035.
Åtgärden innebär inga konsekvenser för boende, bebyggelse och näringsliv. Påverkan på gående och cyklister är marginell och innebär endast en justering av gång- och
cykelvägens dragning för att anpassa till den nya cirkulationsplatsen. För
motorfordonstrafik och kollektivtrafik innebär det viss förändring jämfört med idag men bibehållen eller ökad framkomlighet kan förväntas, särskilt för vänstersvängande från Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen. Landskapsbilden påverkas i viss utsträckning då den föreslagna cirkulationsplatsen blir ett nytt inslag i området. Beroende på hur rondellen gestaltas blir påverkan på omgivningen olika stor. För att bevara landskapets
6
karaktär är det viktigt att värna de långa siktlinjer som finns. Inga övriga konsekvenser för miljön bedöms baserat på föreslagen åtgärd.
Enligt beslut från Länsstyrelsen i Stockholm 2015-01-22 bedöms projektet inte medföra betydande miljöpåverkan och drivs därför som en vägplan typfall 2. Detta innebär att endast en miljöbeskrivning tas fram istället för en mer omfattande
miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Miljöbeskrivningen presenteras inte separat. Vid beskrivning av miljöförutsättningar har de aspekter som belyses i projektets
miljösäkring (TDOK 2012:159) arbetats in under avsnitten nedan och sker i löpande text.
Projektmål är att säkerställa god framkomlighet och trafiksäkerhet för samtliga
trafikanter vid Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen. Ändamålet med detta projekt är att ta fram handlingar där god framkomlighet och trafiksäkerhet för trafik på väg 263 och anslutande vägar säkerställs med förväntade framtida trafikflöden.
Samråd med allmänheten har skett utifrån framtagen samrådshandling varefter denna granskningshandling tagits fram för projektet. Fortsatt hantering innebär att berörda sakägare kan komma med synpunkter på planen då den kungörs med status
granskningshandling. Inlämnade synpunkter sammanställs och kommenteras som ett granskningsutlåtande, berörda informeras om eventuella revideringar i denna process.
Vägplanen och granskningsutlåtandet skickas sedan till Länsstyrelsen i Stockholm för yttrande innan eventuell fastställelse görs av Trafikverket centralt. Berörda sakägare har möjlighet att överklaga detta till regeringen innan denna vinner laga kraft och
väghållningsmyndigheten (i detta fall Trafikverket) erhåller tillstånd för byggande av allmän väg i enlighet med beslutet och däri angivna villkor. Häri inkluderas även rätt att ta mark i anspråk med vägrätt, tillfällig nyttjanderätt under tiden från byggstart till och med garantitidens utgång samt klarläggande av vad som utgör väganordning respektive avgränsning av det allmänna väghållaransvaret.
Målet är att rondellens gestaltning blir ett orienteringsmärke längs vägen och bidrar till att skapa en entréplats till de omgivande områdena. Utgångspunkten är att bevara landskapets lantliga karaktär och värna om de utblickar som finns mot sydöst. Det är också viktigt att skapa en miljö med en detaljeringsnivå anpassad för dem som rör sig i området till fots och på cykel. Cirkulationsplatsen bör gestaltas för att utgöra ett blickfång och orienteringsmärke som tillför något längs sträckan.
Under hösten 2016 kungörs förslag till plan för att möjliggöra granskning samt begära och inhämta Länsstyrelsens yttrande vilket bedöms ges sommaren 2017. Inlämning till fastställelseprövning bedöms kunna ske hösten 2017. Fastställelseprövning bedöms ske under 2017/2018, med en lagakraftvunnen plan våren 2018, förutsatt att inga
överklaganden inkommer under processen. Med en lagakraftvunnen plan kan bygghandling tas fram under perioden våren/sommaren 2018 med bedömd möjlig byggstart hösten 2018.
7
1. Beskrivning av projektet
Bakgrund
Länsväg 263 är en tvärförbindelse i norra Stockholm som sträcker sig mellan
Litslena/väg 55 i väster och E4 i öster. Väg 263 är en viktig länk för Sigtuna kommun då vägen utgör huvudlänken genom kommunen mellan samhällena Märsta, Sigtuna och E4:an. Väg 263 förbinder även samhällena med väg 55 och i förlängningen E18 i väster, figur 2.
Mellan Sigtuna och Märsta finns mindre bebyggelse utmed vägen och flera anslutande vägar. Ca fyra kilometer väster om Märsta ansluter Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen med 60 meters mellanrum.
Figur 2. Projektets läge i Sigtuna kommun.
Behov av förändringar
Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen ansluter till väg 263 med ca 60 meters mellanrum genom två förskjutna trevägskorsningar. Trafiken på väg 263 dominerar trafikflödet och det är svårt att komma ut på väg 263 från anslutande vägar. Störst problem finns för vänstersvängande trafik in mot Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen. Det pågår exploatering av nya bostäder i Steningehöjden och det finns behov av att säkerställa framkomlighet och hög trafiksäkerhet för anslutande vägar.
8 Tidigare utredningar
För sträckan finns sedan tidigare framtagna utredningar:
- Åtgärdsvalsstudie stråken Arlanda-Bålsta och Arlanda-Litslena, väg 263, 912 och 269; Trafikverket 2013.
- Stråkstudie ”Väg 263 Enköping (C-län) – Arlanda tpl (AB-län); Trafikverket 2011.
1.3.1. Aktualitet
De två tidigare utredningarna pekar på behov av åtgärder utmed väg 263. Vägen har en viktig funktion för lokala och regionala resor för boende i Sigtuna kommun.
Ändamål och projektmål
Ändamålet med projektet är att ta fram handlingar där god framkomlighet och trafiksäkerhet för trafik på väg 263 och anslutande vägar säkerställs. Genom att bygga om korsningarna vid Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen säkerställs att framtida trafikflöden kan hanteras.
Projektmålet är att säkerställa god framkomlighet och trafiksäkerhet för samtliga trafikanter vid Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen.
Analys enligt fyrstegprincipen
Trafikverket arbetar utifrån strategin ”Fyrstegsprincipen”. Detta innebär att analys av åtgärder görs för att lösa identifierade problem och brister. Behov av åtgärder analyseras utifrån följande steg:
1. Tänk om
Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.
2. Optimera
Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.
3. Bygg om
Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.
4. Bygg nytt
Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.
Åtgärder vid Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen innebär en steg 4-åtgärd i fyrstegsprincipen. En ny korsningsutformning föreslås som delvis ligger utanför befintligt vägområde.
Planläggningsprocessen
Trafikverkets planläggningsprocess styrs av väglagen och miljöbalken.
Planläggningsprocessen är utformad för att effektivisera den fysiska planläggningen samt göra planeringen mer situationsanpassad. Utgångspunkt för
planläggningsprocessen är fem typfall som baseras på svaret av följande frågor:
9
1. Är det en liten och okomplicerad åtgärd på befintlig anläggning som endast medför marginell ytterligare påverkan på omgivningen, och har berörda fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt skriftligen medgett att mark eller annat utrymme får tas i anspråk?
2. Innebär åtgärden betydande miljöpåverkan?
3. Finns det alternativa lokaliseringar som tillgodoser ändamålet och projektmålen?
4. Ska åtgärden tillåtlighetsprövas av regeringen?
Utifrån svaret på frågorna ovan finns fem olika typfall för en vägplan; typfall 1-5, som beror på komplexitet och omfattning. Tillåtlighetsprövning är inte längre obligatoriskt att genomföra och MKB (miljökonsekvensbeskrivning) behöver bara tas fram när ett projekt innebär betydande miljöpåverkan.
1. Är det en liten och okomplicerad åtgärd på befintlig anläggning som endast medför marginell ytterligare påverkan på omgivningen, och har berörda fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt skriftligen medgett att mark eller annat utrymme får tas i anspråk?
2. Innebär åtgärden betydande miljöpåverkan?
3. Finns det alternativa lokaliseringar som tillgodoser ändamålet och projektmålen?
4. Ska åtgärden tillåtlighetsprövas av regeringen?
Utifrån svaret på frågorna ovan finns fem olika typfall för en vägplan; typfall 1-5, som beror på komplexitet och omfattning. Tillåtlighetsprövning är inte längre obligatoriskt att genomföra och MKB (miljökonsekvensbeskrivning) behöver bara tas fram när ett projekt innebär betydande miljöpåverkan.
Typfall 1 Små och okomplicerade åtgärder på befintlig anläggning, endast marginell ytterligare påverkan på omgivningen, frivillig markåtkomst.
(svar ja på fråga 1).
Typfall 2 Ej betydande miljöpåverkan (nej på alla frågor ovan)
Typfall 3 Betydande miljöpåverkan, inga alternativa lokaliseringar (svar nej på fråga 1, 3 och 4 och svar ja på fråga 2)
Typfall 4 Betydande miljöpåverkan, alternativa lokaliseringar (svar nej på fråga 1 och 4 och svar ja på fråga 2 och 3)
Typfall 5 Tillåtlighetsprövning, betydande miljöpåverkan, alternativa lokaliseringar (svar nej på fråga 1 och svar ja på fråga 2, 3 och 4)
10
Typfall 1 kräver ingen vägplan utan en enklare form av bedömning av konsekvenser.
Typfall 2-5 kräver vägplan. I figur 3 kan en schematisk bild över planläggningsprocessen studeras.
Figur 3. Planläggningsprocessen (Trafikverket).
Denna rapport är det tredje steget i planläggningsprocessen, granskningshandling.
Handlingen kungörs för allmänheten och därefter tas en fastställelsehandling fram för projektet. Enligt beslut från Länsstyrelsen i Stockholm 2015-01-22 bedöms projektet inte medföra betydande miljöpåverkan och drivs därför som en vägplan typfall 2. Detta innebär att endast en miljöbeskrivning tas fram istället för en mer omfattande
miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Miljöbeskrivningen presenteras inte separat. Vid beskrivning av miljöförutsättningar har de aspekter som belyses i projektets
miljösäkring (TDOK 2012:159) arbetats in under avsnitten nedan och sker i löpande text.
11
2. Förutsättningar
Geografisk avgränsning
Det studerade området är korsningarna väg 263–Ölsta byväg och väg 263- Steningehöjdsvägen, figur 4.
Figur 4. Utredningsområde, röd markering.
Markanvändning
2.2.1. Befolkning och bebyggelse
I Sigtuna kommun bor det drygt 43 000 invånare (2013). Befolkningen är koncentrerad till de större tätorterna Sigtuna och Märsta. I kommunen finns även flera mindre bostadsområden, exempelvis Steningehöjden, söder om väg 263 vid utredningsområdet, och Ölsta, norr om väg 263 vid utredningsområdet.
I Ölsta uppskattas antalet bostäder till ca 40 som ansluter till väg 263 via Ölsta byväg, även bostadsområdet Lilla Näsby (7 fastigheter) ansluter till väg 263 via samma anslutning. I Steningehöjden pågår exploatering av nya bostäder. När området är fullt utbyggt ska det rymma ca 900 bostäder. Det är villor och flerbostadshus som byggs.
Delar av området är redan utbyggt, ca 300 bostäder finns på plats, försäljning av bostäder pågår. I området finns även förskola, skola och idrottshall.
2.2.2. Målpunkter
I Steningehöjden finns ett mindre antal verksamheter, förskola, skola och sporthall.
Steningehöjden har även förbindelse med Valsta i södra Märsta via Valstavägen.
12
I Märsta finns handel, service, skolor och kommunikationer. Avståndet till Märsta är ca fem kilometer.
I Sigtuna finns service och handel. Avståndet till Sigtuna är ca fem kilometer.
I närområdet finns skogsstigar, elljusspår, badplats samt ridhus.
2.2.3. Näringsliv
Området kring de två korsningarna domineras av bostäder. I Steningehöjden möjliggörs för verksamheter i bottenvåningarna av flerbostadshusen.
Det finns lantbruk i närområdet och en virkesindustri öster om utredningsområdet.
Jordbruk med åkermarksgradering klass 4 (10 % högre normskördar än medlet) omger vägavsnittet i alla riktningar.
2.2.4. Översiktsplan
Sigtuna kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i maj 2014. Temat på översiktsplanen är ”Hållbarhet i en växande kommun”. I översiktsplanen pekas Steningehöjden ut som ett område för bebyggelseutveckling. Även Steninge Slottspark, söder om Steningehöjden, ska byggas ut.
2.2.5. Rekreation och friluftsliv
Det aktuella området ligger på landsbygden mellan de två större samhällena Sigtuna och Märsta. Det är nära till skog och natur samtidigt som det endast ca fem kilometer till service och handel.
Det finns en badplats vid Mälaren, söder om Steningehöjden. Vid Steningehöjden finns elljusspår och idrottshall. I Valsta finns en större idrottsplats. Söder om Steningehöjden finns ett mindre ridhus.
2.2.6. Ledningar och annan infrastruktur
Längs med väg 263 går diken och vägen avvattnas delvis via dagvattenbrunnar. I åkermarken norr om väg 263 kan privata dräneringsledningar och/eller
bevattningsledningar återfinnas. Väster om utredningsområdet korsar kommunens spill- och vattenledning befintlig väg 263. Utmed väg 263 finns befintlig belysning med tillhörande ledningar. Utanför sydöstra hörnet av det nya vägområdet går en
högspänningskabel (Vattenfall) men denna kommer inte att påverkas av cirkulationens utbyggnad.
Trafik och trafikanter 2.3.1. Motorfordonstrafik
Väg 263 har ett körfält i vardera riktningen. Hastigheten är idag 80 km/h. Korsningarna vid Ölsta byväg och Steningehöjden är utformade som typ-C korsningar1 med separata vänstersvängskörfält.
1 Definition enligt VGU: Korsningstyp C har vänstersvängskörfält på primärvägen kanaliserat med trafikö för att minska riskerna för påkörning bakifrån och för att öka framkomligheten på
13
Väg 263 trafikeras av ca 15 000 fordon (mätning år 2010) per vardagsmedeldygn. Vägen är utpekad sekundärväg för farligt gods. Ölsta byväg har ett uppskattat flöde på ca 150 fordon/vardagsmedeldygn och Steningehöjdsvägen ett uppskattat flöde på ca 2 000 fordon/vardagsmedeldygn. Andel tung trafik är 10 % i östlig riktning och 7 % i västlig riktning.2
Motorfordonstrafiken är styrd av arbetspendling och tydligt riktad västerut mot Märsta, Arlanda och E4 under morgonens mest belastade timmar, då ca 65 % av trafiken färdas i östlig riktning. Under eftermiddagen är trafiken riktad i motsatt riktning och ca 60 % färdas västerut.
Framkomligheten är idag god i korsningen vid Steningehöjden. Förmiddagens maxtimma är den mest belastade och en kapacitetsanalys i Capcal för nuläget (exakt prognosår ej redovisat) visar att trafik från Steningehöjden som ska höger vidare österut idag har en belastningsgrad på 0,62. Genomgående trafik i östgående riktning har en belastningsgrad på 0,5. Övriga tillfarter och svängrörelser har låg belastningsgrad.
Korsningen vid Ölsta byväg har idag samtliga tillfarter en belastningsgrad på < 0,5 vilket bedöms som god framkomlighet.3
2.3.2. Gång- och cykeltrafik
Det finns en friliggande gång- och cykelväg längs med väg 263. Öster om gång- och cykelporten, d.v.s. i riktning mot Märsta, går denna norr om väg 263. Väster om gång- och cykelporten, d.v.s. i riktning mot Sigtuna, går gång- och cykelbanan söder om väg 263.
Gång- och cykelvägen korsar under väg 263 i en port strax väster om korsningen med Ölsta byväg. Det finns även en gång- och cykelväg utmed Steningehöjdsvägen, figur 5.
primärvägen. Refug kan förekomma för att underlätta för gående att korsa. Korsningstyp C har normalt inga extra körfält.
2 PM Trafikprognos Väg 263 (arbetsmaterial), Trafikverket, 2014-09-16 (Henrik Carlsson/Anders Bernhardsson, Trafikanalysstöd, Trafikverket)
3 Belastningsgrad är ett mått på utnyttjad kapacitet, d.v.s. kvoten mellan flöde och kapacitet.
Belastningsgrad för en korsning bedöms som god standard vid belastningsgrad 0.5 < B < 0.7, mindre god standard vid 0.7 < B < 0.8 och låg standard vid B > 0.8 eller B < 0.3. För
cirkulationsplatser gäller god standard vid B < 0.6, mindre god standard 0.6 < B < 0.8 och låg standard vid B > 0.8, enligt definitioner i VGU.
14
Figur 5. Gång- och cykelvägar i området kring Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen.
Väster om Ölsta byväg finns en gång- och cykelport i anslutning till busshållplatserna.
Porten ligger utanför det egentliga utredningsområdet men har ändå studerats översiktligt för att säkerställa att åtgärden inte påverkar denna, figur 6.
Figur 6. Gång och cykelport väster om Ölsta byväg.
15 2.3.3. Kollektivtrafik
Busstrafik trafikerar utmed väg 263 och det finns en busshållplats i vardera riktningen väster om Ölsta byväg i höjd med gång- och cykelporten. Busshållplatserna är utformade som fickhållplatser och det finns väderskydd på hållplatsen i riktning mot Märsta.
Det är totalt fem busslinjer som trafikerar utmed väg 263 varav två linjer (linje 570 och 575) trafikerar regelbundet med halvtimmestrafik i respektive riktning, figur 7.
Figur 7. Busstrafik förbi korsningen.
2.3.4. Trafiksäkerhet
Det finns en ATK-kamera utmed väg 263 österut, inför korsningen med Steningehöjdsvägen.
Under femårsperioden (2011-07-01 – 2016-06-30) har två lindriga olyckor inträffat i området vid de två korsningarna, enligt rapporter i olycksdatabasen STRADA. Samtliga olyckor omfattar motorfordon och det finns inga inrapporterade olyckor med oskyddade trafikanter involverade. Olyckorna fördelar sig så här:
- En upphinnandeolycka där motorfordon krockar med lastbil då föraren av motorfordonen blivit bländad av solen.
- En korsandeolycka då två personbilar kolliderar. Personbil ska svänga ut på väg 263 från Steningehöjdsvägen och personbil kommer från vänster varpå de kolliderar.
Miljöförutsättningar
Ingen separat miljöbeskrivning presenteras. Vid beskrivning av miljöförutsättningar har de aspekter som belyses i projektets miljösäkring (TDOK 2012:159) arbetats in under avsnitten nedan och sker i löpande text.
16
2.4.1. Landskap
Landskapet är ett flackt jordbrukslandskap som ramas in av skogsklädda höjder. Det är ett storskaligt landskap med långa siktlinjer mot sydöst. Åkerholmar skapar rumslighet och bryter ner skalan. Skogen är barrblandskog. Norr om vägen finns både äldre gårdsbebyggelse och nyare villabebyggelse (Ölsta by) i gränsen mellan skog och öppet landskap. I anslutning till bostadsbebyggelsen finns stora ädellövträd. Söder om vägen finns ytterligare bostadsområden. Infartsvägen till Ölsta by kantas av en lönnallé.
Väg 263 ligger på en låg bank och är väl anpassad till landskapet. Gång- och cykelvägen som löper längs med bilvägen ligger något högre och skiljs från bilvägen med ett brett, gräsklätt dike. I diket växer kaveldun och andra fuktgynnade arter.
2.4.2. Riksintressen
Området omfattas inte av något riksintresse.
2.4.3. Kulturmiljö
Det finns inga registrerade eller kända kulturhistoriska värden eller lämningar i området.
2.4.4. Växt- och djurliv
Det finns inga registrerade eller kända naturvärden i området. Utredningsområdet angränsar till öppen åkermark. Åkermarken kring det aktuella vägavsnittet är graderat till klass 4 (10 % högre normskördar än medel). Insprängt i åkermarken finns
skogspartier. Således kan det antas finnas småvilt och i viss mån klövvilt i närområdet och vägen kan antas utgöra en barriär för dessa.
2.4.5. Våtmark och vatten
Det finns inga vattendrag eller känd våtmark i närheten.
Längs med väg 263 finns öppna dagvattendiken. Dessa ingår inte i något markavvattningsföretag, utan bedöms endast ta hand om dagvatten. Sydost om korsningen ansluter dagvattendiket till en anlagd dagvattendamm.
Det finns inte några identifierade risker gällande översvämning, då inga större
vattendrag finns i närheten. Området har ett utbyggt system för dagvattenhantering som bedöms utgöra bra rinnstråk vid kraftig nederbörd. Området har även stora ytor
tillgängliga för infiltration och eventuell översvämning på grund av skyfall, då omkringliggande område utgörs till stor del av öppen mark.
2.4.6. Geoteknik
Enligt SGUs jordartskarta utgörs undergrunden av postglacial lera. Jordlagerföljden inom området är generellt fyllning ovan torrskorpelera följt av lera på friktionsjord ovan berg.
17
Figur 8. Plantolkning jordlagerföljd
2.4.7. Geohydrologi
Ett grundvattenrör har installerats i punkt G15S014 i den sydvästra delen av området, figur 8. Spetsen har installerats i friktionsjorden på nivån ca +11,2, vilket är ca 6,5 meter under markytan. Stabiliserade vattenytor har observerats i röret på nivån ca +15,3 den 29 januari 2015, vilket motsvarar ca 2,4 meter under rörtopp. Avläsning 2 juni 2015 observerades på +16,9 vilket motsvarar 1,02 m under rörtopp. Grundvattenytan varierar med årstid och nederbörd och kan således vara högre eller lägre beroende på tidpunkt.
I tidigare utredningar har nivåer på +16,7 – +17,0 noterats vilket motsvarar strax under markytan eller högre.
Brister och möjligheter i landskapet
Landskapets storskalighet kan ses som en styrka då det är lätt att överblicka, vilket kan upplevas tryggt och säkert. Samtidigt gör den stora skalan att det kan kännas ödsligt och en gående eller cyklist kan känna sig väldigt liten. Vägen och korsningarna är ett
påtagligt och synligt inslag i det stora landskapsrummet. Cirkulationsplatsen bör gestaltas för att utgöra ett blickfång och orienteringsmärke som tillför något längs sträckan.
18
3. Föreslagen åtgärd
Nollalternativ
Nuvarande utformning utgör ett jämförelsealternativ till utredningsalternativet.
Nollalternativet innebär att dagens utformning består i sin nuvarande utformning med sedvanligt underhåll.
Utredningsalternativ 3.2.1. Utformningsförslag
Idag finns det två trevägskorsningar med en förskjutning om ca 60 meter på platsen;
Ölsta byväg – väg 263 och Steningehöjdsvägen-väg 263. Trafikverket avser att genomföra en åtgärd på väg 263 som innebär att korsningarna samlokaliseras till en korsning. Den nya korsningen utformas som cirkulationsplats, se illustrationsplan nedan vilken även inkluderar förslag på förändrad anslutning mot Ölsta by och Lilla Näsby. Från cirkulationsplatsen föreslås en nordvästlig väg mot Ölsta by. Trafikanter mot Lilla Näsby färdas via den nya anslutningen mot Ölsta by varefter de föreslås ansluta befintlig väg åt sydväst. Cirkulationen utformas med två genomgående körfält på väg 263, även för tillfarten från Steningehöjden föreslås två körfält in i cirkulationen för att hantera de framtida trafikflödena på platsen, figur 9.
Figur 9. Illustrationsplan över ny korsningsutformning samt anslutningar (905T0202)
19
Cirkulationsplatsen anpassas för busstrafik och befintliga busshållplatser kan ligga kvar i befintligt läge. Avståndet mellan cirkulationsplatsen och busshållplatsen i västlig riktning blir 50 meter, avståndet mellan busshållplatsen i östlig riktning och
cirkulationsplatsen är ca 100 meter. Sidoområdet ska enligt VGU Krav (Trv 2012:179) vara minst sju meter vid gällande och framtida trafikflöde. Sidoområdet är även säkerhetszon4.
3.2.2. Kostnader
En underlagskalkyl har tagits fram i enlighet med Trafikverkets normer gällande framtagning av kalkyler.
För arbete i och i närheten av väg 263 samt Steningehöjdsvägen kommer det krävas att barriärelement placeras ut för att säkerställa säkerheten för de som utför arbetet.
Körfälten kan behöva smalnas av temporärt för att möjliggöra utrymme för arbetsområde och säkerhetszoner. Uppskattade kostnader för dessa åtgärder är medtagna i bedömningen.
8 500 000 kr i 2016 års prisnivå.
3.2.3. Gestaltningsavsikter
Målet är att rondellens gestaltning blir ett orienteringsmärke längs vägen och bidrar till att skapa en entréplats till de omgivande områdena. Utgångspunkten är att bevara landskapets lantliga karaktär och värna om de utblickar som finns mot sydöst. Det är också viktigt att skapa en miljö med en detaljeringsnivå anpassad för dem som rör sig i området till fots och på cykel. Utformningen av cirkulationsplatsen och dess
anslutningsvägar ska bidra till en tydlig vägmiljö.
Bortvalt alternativ
Om rondellen görs oval istället för rund blir intrånget i åkermark norr om väg 263 något mindre och likaså impedimentsytorna. Intrånget söder om väg 263 blir större vid en oval cirkulation men inga impedimentsytor uppstår.
Cirkulationen har trots detta ej fått en oval utformning vilket beror på flera orsaker:
- Trafiksäkerheten blir bättre med en cirkulär cirkulationsplats då hastigheten dämpas mer jämfört med oval cirkulationsplats.
- Påverkan på gång- och cykeltrafik minimeras med vald utformning.
- Längden på busshållplatserna påverkas ej med den utformning som valts.
4 Säkerhetszon definieras i VGU enligt: Säkerhetszonen är det område utanför körbana, som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. Dess utformning har stor betydelse för orienterbarhet och hastighetsupplevelse. Säkerhetszonen ska utformas med omsorg så att den bidrar till tydlighet, säkerhet och trygghet för både oskyddade trafikanter i körbanans närhet och fordonstrafikanter på körbanan. Säkerhetszonen utformas så att avkörande fordon om möjligt inte välter eller krockar med oeftergivliga föremål.
20
4. Effekter och konsekvenser
Miljöeffekter och konsekvenser
En anpassning av ny korsningsutformning har gjorts med hänsyn till landskapet och naturresurser. Ingen värdefull vegetation eller andra naturvärden har identifierats, och därmed har inte hänsyn tagits till detta vid utformningen.
4.1.1. Landskap
Landskapsbilden påverkas i viss utsträckning då den föreslagna cirkulationsplatsen blir ett nytt inslag i området. Beroende på hur rondellen gestaltas blir påverkan på
omgivningen olika stor. För att minimera påverkan på landskapsbilden är det viktigt att rondellen är överblickbar och att de utblickar som finns bevaras. Jordbruksmark tas i anspråk norr om väg 263 och impedimentsytor som inte går att bruka uppstår.
Nuvarande anslutning av Ölsta byväg till väg 263 stängs för biltrafik, vilket även påverkar fastigheter i Lilla Näsby. Ytorna ska gestaltas som en del av
cirkulationsplatsen. Impedimenten sås in med gräs och slås regelbundet för att behålla den öppna karaktären kring cirkulationen. Den del av Ölsta byväg som stängs för fordonstrafik kommer att finnas kvar så att gång- och cykeltrafik kan utnyttja den. Då vägen kommer att ligga kvar kan även alléträden längs vägen sparas. En ny allé planteras längs ny anslutning mot Ölsta by.
Söder om väg 263 ansluter Steningehöjdsvägen till den nya cirkulationsplatsen i befintlig sträckning. Visst markintrång sker då anslutning till cirkulationen blir bredare än dagens korsning.
4.1.2. Riksintressen
Inget riksintresseområde berörs av åtgärden.
4.1.3. Kulturmiljö
Inget känt kulturmiljövärde påverkas av åtgärden.
4.1.4. Växt- och djurliv
Inget känt naturvärde påverkas av åtgärden. Åtgärden kommer dock att ta
jordbruksmark (klass 4) i anspråk. Den nya nordligvästliga anslutningsvägen kommer att fragmentera åker och göra delarna väster om Ölsta byväg obrukbara. För dessa områden kommer en skötselplan behöva utarbetas.
4.1.5. Våtmark och vatten
Mängden hårdgjord yta ökar vilket även i viss mån ökar föroreningsmängden. Vatten kan ledas i öppna diken vidare till befintlig dagvattendamm. Vägdikena längs med väg 263 kommer behöva ledas om på både södra och norra sidan och anpassas till den nya cirkulationsplatsen. På en sträcka om ca 100 meter kommer diket norr om väg 263 behöva sänkas för att vattnet ska kunna ta sig till avledande trumma öster om cirkulationsplatsen. För omledning av dikena har anmälan om vattenverksamhet upprättats, varvid Länsstyrelsen i Stockholm den 2015-09-30 lämnat beslut om
”anmälan om vattenverksamhet angående anläggande av trummor på fastigheten Ölsta 3:2 i Sigtuna kommun”, beteckning 535-24706-2015. I beslutet anges följande
försiktighetsmått:
21
- Vid arbeten i och kring vattnet ska i första hand biologiskt nedbrytbara
hydrauloljor användas. Åtgärder ska vidtas för att förhindra spill och läckage av olja och andra kemikalier från arbetsfordon.
Åtgärden bedöms inte påverka risk för översvämning.
4.1.6. Geoteknik
När vägen byggdes utfördes förstärkning, med KC-pelare5 av vägen till väster och öster om aktuellt område. På denna del var dock lerdjupet mindre så sträckan förbelastades med överlast för att ta ut större delen av förväntade sättningar innan vägkroppen byggdes upp.
Under förutsättning att mindre sättningar kan accepteras så bedöms inga förstärkningsåtgärder krävas.
4.1.7. Byggnadsverk
Gång- och cykelporten som ligger väster om den föreslagna cirkulationsplatsen kommer inte påverkas av utbyggnationen. Inga åtgärder eller förändringar behövs för bron, figur 10.
Figur 10. GC-port väster om trafikplatsen.
Påverkan på allmänna intressen
Befolkning, bebyggelse, näringsliv, rekreation och friluftsliv bedöms inte påverkas av den ändrade korsningsutformningen.
Befintlig väg från Ölsta kvarstår för att säkerställa god framkomlighet till busshållplatser längs väg 263 samt gång- och cykelport under densamma. Befintlig cykelbana norr om
5 Kalkcementpelare är en grundläggningsmetod som reducerar sättningar och ökar stabiliteten hos marken.
22
väg 263 får bibehållen funktion men något justerad dragning för att anpassas till cirkulationsplatsen.
4.2.1. Berörda detaljplaner
Inom arbetet med vägplan för Ölsta Byväg berörs två detaljplaner. I tabell 1 redovisas detaljplanerna och den påverkan som vägplanen har. I kolumnen Nuvarande
markanvändning visas gällande detaljplans markanvändning för det område som vägplanen berör. Förändringar vägplan förklarar på vilket sätt vägplanen gör ”intrång”
på detaljplanelagd mark.
Tabell 1. Sammanställning av detaljplan och vägplanens påverkan på den.
Detaljplan Plan
beteckning
Nuvarande markanvändning
Förändringar vägplan Bedömning
1 Detaljplan för
Steningehöjden, etapp 1, omfattande del av fastigheterna Ölsta 1:1, 2:1 och Sundveda 4:5 i Sigtuna kommun, Stockholms län.
Laga kraft: 2006-06-26 (Genomförandetiden är slut).
Nr 243 Huvudgata Detaljplanen berörs av nytt vägområde till följd av anläggande av ny cirkulationsplats och breddning av befintlig väg.
Vägplanen är i linje med detaljplanen.
2 Detaljplan för Ölsta by, del av Ölsta 3:2, Sigtuna kommun.
Laga kraft: 2003-01-14 (Genomförandetiden är slut).
Nr 218 Kvartersmark för bostäder (prickmark)
Vägområdet går inte in i detaljplanerad mark. Dock berörs detaljplanen genom att befintlig anslutning mot väg 263 stängs och dras om för att bättre anpassas mot cirkulationsplatsen.
Ny detaljplan för område norr om väg 263 föreslås upprättas enligt beslut från Sigtuna kommun.
23
Detaljplan för Steningehöjden, etapp 1Planens syfte är att möjliggöra nybyggnad av i huvudsak bostäder.
Planförslaget omfattar ca 120 bostäder och ingår som första etapp i en större exploatering av området Steningehöjden (tidigare Nyboda).
Planområdet ligger mellan tätorterna Märsta och Sigtuna och omfattar delar av fastigheterna Ölsta 1:1, 2:1 och Sundveda 4:5, figur 11.
Planområdet föreslås trafikförsörjas genom en koppling till väg 263.
Huvudgatorna inom planområdet utgör allmän platsmark och har kommunen som huvudman.
Vägplanen föreslår en breddning av befintlig väg för att möjliggöra för cirkulationsplatsen och dess väganslutningar. Vägplanens
intentioner är i linje med detaljplanens föreslagna markanvändning.
Figur 11. Urklipp ur detaljplanens plankarta.
Heldragen röd linje visar hur stor del av detaljplanen som överlappas av vägplanen.
24
Detaljplan för Ölsta byNorr om vägplanens område återfinns Detaljplan för Ölsta by, del av Ölsta 3:2, Sigtuna kommun (laga kraft 2003- 01-14). Detaljplanen möjliggör för småhusbebyggelse och angör mot väg 263 genom en enskild väg (Ölsta byväg) i form av gemensamhetsanläggning.
Vägen är utformad på kvartersmark och kommunen är därmed inte huvudman. I vägplanen föreslås en omdragning av Ölsta byväg för att anpassa mot den föreslagna cirkulationsplatsen, figur 12.
En ny detaljplan ska tas fram norr om väg 263, enligt beslut av Sigtuna kommun (beslut KS/2016:577) för att hantera omdragningen av Ölsta Byväg. I detaljplanen ska förutsättningar för vägändamål prövas.
En ny detaljplan kommer även underlätta framtida fastighetsregleringar. Detaljplanen ska upprättas med ett samordnat förfarande tillsammans med vägplanen.
Genom vägplanens upprättande påverkas även gemensamhetsanläggningen, Sigtuna Ölsta GA:1, som förvaltas av samfällighetsföreningen ”Ölsta by Samfällighetsförening”.
En ändring av gemensamhetsanläggningen behöver ske genom lantmäteriförrättning och prövas i enlighet med villkoren i Anläggningslagen (1973:1149) i syfte att förändra gemensamhetsanläggningen utbredning.
4.2.2. Fastighetsrättsliga konsekvenser
Den vägplan som tas fram redovisar de tillkommande markbehoven som behövs för att bygga ut vägen med ny korsning på väg 263. De områden som redovisas är mark som avses tas i anspråk med vägrätt för väg 263 samt områden som tillfälligt behöver nyttjas under byggtiden. I planen illustreras även nya enskilda vägar som är nödvändiga med anledning av stängning av utfarter mot väg 263.
Vägrätt
Vägrätt innebär att väghållaren, staten eller kommunen, har rätt att ta mark i anspråk för allmän väg med stöd av vägplan som vunnit laga kraft. Vägrätten uppkommer genom att väghållaren tar marken i anspråk. Väghållaren bestämmer i fastighetsägarens ställe över markens användning, under den tid vägrätten består. Vidare får väghållaren tillgodogöra sig de tillgångar som kan utvinnas ur marken, exempelvis jord- grus- och bergmassor. Vägrätten upphör när vägen dras in.
Figur 12. Urklipp ur detaljplanens plankarta.
Ölsta byväg dras om för att anpassas till cirkulationsplatsen.
25 Tillfällig nyttjanderätt
Under byggtiden kommer Trafikverket att behöva ta mark i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Den tillfälliga nyttjanderätten avser mark utanför det slutliga vägområdet.
Denna mark behövs för att kunna genomföra byggnationen av tillfällig väg, gång- och cykelväg samt etableringar. Ett antal fastigheter kommer att bli berörda.
Vägområde för allmän väg med vägrätt
Byggandet av vägen kan starta när Trafikverket har fått vägrätt även om det inte träffats någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten är den dag marken togs i anspråk. Ersättningen räknas upp med ränta och index från
värdetidpunkten till dess betalning sker.
De tillkommande vägområdena inom vägplanen berör två jordbruksfastigheter, varav den ena är kommunalt ägd.
På plankartan (900C0201) redovisas de nya områdena som tas i anspråk med vägrätt med blå färg, beteckningen V.
Område med tillfällig nyttjanderätt
Under byggtiden behöver entreprenören även ha tillgång till mark utanför vägområdet för att kunna genomföra byggnationen. Mark behövs intill vägområdet för att nå vägområdet med maskiner och transporter. Områden behövs för etablering, d v s ytor för bodar, parkering och upplag. Områden behövs även för tillfällig/omledning av väg samt gång- och cykelväg.
Områden med tillfällig nyttjanderätt inom vägplanen berör tre fastigheter, varav en är kommunalägd.
På plankartan (900C0201) redovisas områdena med tillfällig nyttjanderätt under byggtiden med gul färg, beteckningen T.
Stängning av anslutningar
Stängningen av den befintliga väganslutningen från Ölsta byväg till väg 263 påverkar gemensamhetsanläggningen Sigtuna Ölsta GA:1 som förvaltas av
samfällighetsföreningen ”Ölsta by Samfällighetsförening”. En ändring av
gemensamhetsanläggningen behöver ske genom lantmäteriförrättning och prövas i enlighet med villkoren i Anläggningslagen (1972:1149) i syfte att förändra
gemensamhetsanläggningen utbredning.
Stängningen påverkar även sex bostadsfastigheter och en jordbruksfastighet väster om planområdet. Ett anläggningsbeslut genom lantmäteriförrättning är nödvändig för att säkerställa fastigheternas anslutning till väg 263.
Stängningen av anslutning kräver särskilt beslut av Trafikverket region Stockholm. På plankartan (900C0201) illustreras med kryssmarkering den utfart som behöver stängas.
4.2.3. Ledningar och annan infrastruktur
Längs med väg 263 går diken som kommer att påverkas av den nya cirkulationsplatsen.
Dikena kommer behöva anpassas och befintliga trummor flyttas vilket innebär att åtgärden behöver anmälas till Länsstyrelsen i Stockholm för bedömning av
26
vattenverksamhet, se även avsnitt 4.1.5. Befintlig väg 263 avvattnas delvis via dagvattenbrunnar och några av brunnarna kommer behöva flyttas p.g.a. den nya cirkulationsplatsen. I åkermarken norr om väg 263 kan privata dräneringsledningar och/eller bevattningsledningar återfinnas. Vid påträffande av jordbruksdränering ska dessa ledningar anslutas till en så kallad avskärande dräneringsledning enligt
Jordbruksverkets – Anvisningar för återställning av jordbruksdränering. Eventuell befintlig jordbruksdräneringen ansluts till ny avskärande dräneringsledningen, som förläggs parallellt med ledningsschakten. Befintliga dräneringsledningar proppas i nedströmsriktning från schakten sett. Väster om den nya cirkulationsplatsen korsar kommunens spill- och vattenledning befintlig väg 263 och kommer behöva skyddas då cirkulationsplatsen byggs. Befintlig belysning går längs med vägen och kommer behöva anpassas vid ombyggnation.
4.2.4. Belysning
Väg 263 har idag belysning förbi anslutande vägar till Steningehöjden och Ölsta by.
Belysningen har dubbelsidig placering och utgörs av eftergivliga fackverksstolpar med kabel förlagd i mark. Stolparna är placerade ca 2 m från vägkant. De befintliga
belysningsstolparna måste flyttas till nya lägen för anpassning mot cirkulationen. Att bestämma belysningsklass efter belysningsbehov är inte aktuellt då ingen ny belysning krävs. En rekommendation är att byta armaturerna med ljuskälla med högtrycksnatrium mot LED. En sådan åtgärd förbättrar färgåtergivningen vilket ökar trafiksäkerheten samt sänker energikostnaderna kraftigt.
Steningehöjdsvägens belysning behöver flyttas i sidled vid breddning av vägen.
Ölsta Byväg förses med belysning.
Trafik och trafikanter 4.3.1. Motorfordonstrafik
För motorfordonstrafik innebär en cirkulationsplats att hastigheten måste sänkas jämfört med passage av en typ c-korsning med vänstersvängskörfält (se även definition i kapitel 2.3.1). Hänsyn och företräde måste ges till fler trafikanter. Cirkulationen är utformad för att ge en naturlig hastighetsanpassning för motorfordonstrafiken till 40- 50 km/tim.
Trafikflödena kommer att öka fram till år 2035. Enligt en trafikprognos från
Trafikverket ökar flödet till ca 27 000 fordon per vardagsmedeldygn, vilket motsvarar en ökning med 75 % fram till år 2035. Andel tung trafik har schablonartat antagits till 10 % av den totala trafiken på platsen. Under förmiddagens maxtimme beräknas ca 65 % av trafiken färdas i östlig riktning, medan ca 60 % av trafiken färdas i västlig riktning under eftermiddagens maxtimme.
Trafikprognosen är framtagen med Trafikverkets verktyg Sampers med justering för observerade skillnader mellan Sampers nuläge och observerade trafikflöden. Vidare har Sampers-prognosen för år 2030 räknats upp med Trafikverkets gällande trafiktillväxttal till år 2035 samt att hänsyn tagits till exploatering i Steningehöjden. Beräkning av maxtimmestrafiken har gjorts baserat på tillgängliga trafikmätningar i området med viss
27
justering av andelen av dygnstrafiken i den mest trafikerade riktningen under maxtimmarna är något lägre år 2035 jämfört med nuläget.6
För ett nollalternativ, där inga åtgärder genomförs i de två korsningarna, bedöms belastningen öka kraftigt vilket minskar framkomligheten. Belastningsgraden blir >0,8 för fordon som ska ut från Steningehöjden och genomgående trafik på väg 263 har en belastningsgrad på 0,89 på östgående och 0,72 för västgående trafik vid
Steningehöjdsvägen. Vid korsningen med Ölsta byväg har genomgående trafik hög belastningsgrad, 0,86 för östgående trafik. Övriga tillfarter har god framkomlighet.
Detta baseras på en kapacitetsanalys av morgonens maxtimma för år 2035 i Capcal som är ett enklare verktyg för att bedöma förhållandet mellan flöde och kapacitet.
Sammanfattningsvis innebär nollalternativet stora framkomlighetsproblem och ny utformning krävs för att öka kapaciteten framförallt för trafik till och från
Steningehöjden.
Med utformningsförslaget bedöms framkomligheten, baserat på en kapacitetsstudie i Capcal, att bli god för år 2035. Studie har gjorts av morgonens maxtimma då
trafikkoncentrationen är som störst. Belastningsgraden blir som högst 0,72 för tillfarten från Steningehöjden om cirkulationen utformas med två tillfarter på väg 263 samt två cirkulerande körfält. Om cirkulationsplatsen istället utformas som enfältig i såväl cirkulation som anslutande tillfarter blir det problem för trafik från Sigtuna mot Märsta, dvs. genomgående östgående trafik (belastningsgrad 1,18) samt för anslutning från Steningehöjden (belastningsgrad 1,39).
Sammanfattningsvis visar kapacitetsstudien att det behövs två körfält vid väg 263:s anslutning samt i cirkulationen för att klara de framtida trafikflödena och skapa en långsiktig lösning. Risken med att endast bredda upp en delsträcka kring cirkulationen är att full effekt inte uppnås och att tillbakablockering uppstår på platsen.
4.3.2. Gående och cyklister
Gående och cyklister bedöms endast påverkas marginellt av att korsningen byggs om.
Den befintliga gång- och cykelvägen på norra sidan om väg 263 kommer att finnas kvar och anpassas vid ombyggnaden av korsningar.
4.3.3. Kollektivtrafik
Kollektivtrafiken kommer att påverkas i samma utsträckning som motorfordonstrafiken.
Radier och körfältsbredder i cirkulationen anpassas för busstrafiken. Körspår har testats enligt VGU för att verifiera framkomligheten. Befintliga lägen för busshållplatser behålls och avståndet blir ca 50 meter väster om cirkulationen i västlig riktning och 100 meter väster om cirkulationen i östlig riktning.
4.3.4. Trafiksäkerhet
En cirkulationsplats innebär att risken för korsningsolyckor med sidokollision minskar och generellt minskar de allvarliga olyckorna när en korsning byggs om till
cirkulationsplats. Utfallet från dagens utformning visar på få olyckor varav samtliga
6 PM Trafikprognos Väg 263 (arbetsmaterial), Trafikverket, 2014-09-16 (Henrik Carlsson/Anders Bernhardsson, Trafikanalysstöd, Trafikverket)
28
varit lindriga. Upphinnandeolyckor kan förväntas öka då samtliga trafikanter måste bromsa in för att trafikera korsningen.
Befintlig ATK-kamera utmed väg 263 österut, inför korsningen med Steningehöjdsvägen, måste hanteras vid ombyggnationen.
Boende, bebyggelse och näringsliv
En ny korsning mellan Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen med väg 263 kommer öka framkomligheten och de boendes möjlighet att komma ut på väg 263. Trafiksäkerheten bedöms öka.
I övrigt påverkar inte korsningsutformningen boende, bebyggelse och näringsliv utöver att det kan bli störningar under byggtiden.
Påverkan under byggtiden
För arbete på och i närheten av väg 263 samt Steningehöjdsvägen kommer det krävas att barriärelement placeras ut för att säkerställa säkerheten för de som utför arbetet.
Körfälten kan behöva smalnas av temporärt för att möjliggöra utrymme för arbetsområde och säkerhetszoner. Uppskattade kostnader för dessa åtgärder är medtagna i den framtagna kalkylen.
29
5. Fortsatt arbete
Planläggningsprocess
Denna vägplan (granskningshandling) kommer att göras tillgänglig för granskning hos Trafikverket och Sigtuna kommun. När vägplanen är tillgänglig för granskning kan berörda sakägare komma med synpunkter på planen. Inkomna synpunkter
sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande. Synpunkter kan leda till revideringar av planen och de sakägare som berörs av revideringen ska informeras om ändringarna.
Vägplanen och granskningsutlåtandet ska skickas till Länsstyrelsen i Stockholm för yttrande innan planen sänds till Trafikverket i Borlänge för fastställelse. Efter beslut om fastställelse ges berörda sakägare möjlighet att överklaga beslutet till regeringen. Om ingen överklagar vinner planen laga kraft. Om planen överklagas avgör en
regeringsprövning om planen ska omarbetas eller om överklagan avslås.
En lagakraftvunnen vägplan ger följande rättsverkningar:
- Väghållningsmyndigheten (i detta fall Trafikverket) erhåller tillstånd till byggande av allmän väg i enlighet med beslutet och dess villkor.
- Vad som utgör väganordning läggs fast.
- Väghållningsmyndigheten erhåller rätt att ta mark i anspråk med vägrätt.
- Vad som utgör avgränsning av det allmänna väghållaransvaret läggs fast.
- För områden med tillfällig nyttjanderätt gäller denna under tiden från byggstart till och med garantitidens utgång.
Lagakraftvunnen vägplan beräknas till våren 2018 och möjlig byggstart beräknas till hösten 2018.
5.1.1. Markåtkomst
Lagakraftvunnen vägplan ger Trafikverket rätt att ta marken i anspråk i enlighet med planen inom fem år från det datum den vann laga kraft. När marken tas i anspråk uppstår vägrätt vilket sker oberoende om ersättningsfrågorna är lösta eller inte. Efter att berörda markägare meddelats vilken dag marken tas i anspråk, kontaktas de och andra rättighetsinnehavare varvid förhandlingar om ersättning för uppkomna skador
successivt påbörjas.
Kompletterande tillstånd
Åtgärden med att flytta vägdiken/vägtrummor för att möjliggöra omhändertagande av dagvatten innebär vattenverksamhet, vilket bedöms kräva anmälan till Länsstyrelsen då det inte anses uppenbart att allmänna eller enskilda intressen inte riskerar att skadas.
Beslut från Länsstyrelsen i Stockholm har lämnats den 2015-09-30, se även avsnitt 4.1.5.
30
Källor
- Åtgärdsvalsstudie stråken Arlanda-Bålsta och Arlanda-Litslena, väg 263, 912 och 269; Trafikverket 2013.
- Stråkstudie ”Väg 263 Enköping (C-län) – Arlanda tpl (AB-län); Trafikverket 2011.
- PM trafikprognos 2035 väg 263, underlagsmaterial från Trafikverket, 2014.
- Fastighetsförteckning, 0C120002, 2016-11-20.
Bilagor
- Handlingsförteckning 0C120001, 2017-05-12.
- VA-plan åtgärd 1, 905w0201, 2017-05-12.
- Typsektioner väg 263 åtgärd 1, 905T0901 2017-05-12.
- Illustrationskarta åtgärd 1, 905T0202, 2017-05-12.
- Plankarta, 900C0201, 2017-05-12. rev A 2017-10-30
Trafikverket, 172 90 Sundbyberg. Besöksadress: Solna Strandväg 98, Sundbyberg Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243- 750 90
www.trafikverket.se
