Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2020/1074)
En stärkt beredskap som ger trygghet
Motion av Karin Wanngård (S)
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Motionen anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet.
Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.
Ärendet
Karin Wanngård (S) har väckt en motion i fullmäktige där flera åtgärder för en stärkt beredskap föreslås. Förslagen spänner över en bredd av frågeställningar som till exempel en säkrad tillgång på skyddsutrustning, definiera egen rådig- het och kompetensbehov i stadens verksamheter, erbjuda fasta tjänster för de som jobbar inom välfärd, plan för att rusta nödvändig samhällsinfrastruktur så- som till exempel skyddsrum, brandstationer samt skydd mot klimatrelaterade utmaningar, utveckla förutsättningar för kriskommunikation, att återuppta den sociala hållbarhetskommissionens arbete samt att inte sälja ut hyresrätter.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, fastighetsnämnden, social- nämnden, äldrenämnden, Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stads- delsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Spånga-Tensta stadsdelsnämnd, Sö- dermalms stadsdelsnämnd, Akademikerförbundet SSR Stockholms stad, civil- försvarsförbundet, Hyresgästföreningen region Stockholm Kommunal Stock- holm, Länsstyrelsen Stockholm, Lärarnas riksförbund Stockholm, Myndighe-
ten för samhällsskydd och beredskap, Stockholm civilförsvarsförening, Sveri- ges skolledarförbund Stockholms stad och Vision Stockholms Stad.
Länsstyrelsen Stockholm har valt att avstå från att svara. Akademikerför- bundet SSR Stockholms stad, civilförsvarsförbundet, Hyresgästföreningen re- gion Stockholm, Kommunal Stockholm, Lärarnas riksförbund Stockholm, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Stockholm civilförsvarsföre- ning, Sveriges skolledarförbund Stockholms stad och Vision Stockholms stad har inte inkommit med svar.
Stadsledningskontoret instämmer med motionären att staden ska ha en god beredskap och kan konstatera att arbete pågår på bred front inom de områden som tas upp i motionen.
Fastighetsnämnden konstaterar i sitt remissvar att fastighetskontoret fort- sätter arbetet med åtgärdsförslag under år 2021.Både fysiska åtgärder och be- redskapsåtgärder ska planeras in och genomföras för att stärka beredskapen.
Socialnämnden konstaterar att det pågår flera projekt och uppdrag i syfte att stärka stadens krisberedskap i staden.
Äldrenämnden anser att det finns mycket att dra lärdom av men vill också påminna om det viktiga och mycket gedigna arbete som har genomförts av sta- den i allmänhet och äldreomsorgen i synnerhet för att arbeta sig ur en mycket svår situation.
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd delar uppfattningen om att pandemin till stor del kunde stävjas under sommaren 2020 på grund av stockholmarnas ge- mensamma ansträngningar, personal i de olika verksamheternas insatser och civilsamhällets engagemang i att sprida information, bl.a. i Järvaområdet.
Skarpnäcks stadsdelsnämnd instämmer med motionären om vikten av till- gång till skyddsutrustning, och stadsdelsförvaltningen har därför sedan pande- mins utbrott kontinuerligt genomfört inventeringar i samtliga verksamheter för att ha en aktuell bild av tillgången.
Skärholmens stadsdelsnämnd instämmer i vikten av att tillvarata lärdomar som dragits under hanteringen av den pågående pandemin.
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd framhåller att staden arbetar aktivt för att säkerställa en god beredskap och kapacitet att möta framtida kriser och oöns- kade händelser.
Södermalms stadsdelsnämnd anser att ett systematiskt lärande förbättrar stadens och förvaltningens förmåga att hantera oönskade händelser och omsät- ter individuella erfarenheter till organisatorisk förändring och organisatorisk kunskap.
Mina synpunkter
Den rådande pandemin har drabbat Stockholm hårt och ingen av stadens invå- nare har lämnats opåverkad av dess framfart. Framför allt äldre och riskgrup- per har drabbats hårt genom isolering från anhöriga och närstående. Dödstalen har varit höga och sorgen djup för dem som varit värst drabbade. Företag har gått i konkurs, människor har förlorat sina jobb, kultur- och besöksnäringen har tvingats på knäna.
Lyckligtvis fortskrider vaccineringen just nu i en snabb takt, varför det finns anledning att känna hopp och tillförsikt om en tid då stadens invånare kan återgå till en normal tillvaro utan restriktioner. Samtidigt vill jag under- stryka vikten av försiktighet även framöver, då pandemin alltjämt pågår.
Av den anledningen välkomnar jag motionärens ambitioner. En god bered- skap är väsentligt för att staden ska kunna hantera kriser av olika slag även i framtiden. Stadens krisberedskap är därför en högt prioriterad fråga för den grönblåa majoriteten. Stadens hantering av pågående pandemi, vilken pågår för närvarande, kommer att spela en stor roll i att utveckla stadens krisbered- skap. Precis som stadsledningskontoret skriver i sitt tjänsteutlåtande, är krisbe- redskap ett kontinuerligt utvecklingsarbete som både tjänar till att stärka be- redskapen för kommande kriser men även förbättrar det arbete som pågår just nu. Jag ser väldigt positivt på detta arbete och konstaterar med glädje att det pågår ett febrilt arbete för att omsätta lärdomarna av pandemin till åtgärder och planer i enlighet med majoritetens budget för innevarande år. Att involvera ci- vilförsvaret i beredskapsarbetet ser jag också som väldigt angeläget. Vidare vill jag verkligen understryka att kontinuerlig övningsverksamhet är väsentligt för att stärka stadens krisberedskap.
Flera åtgärder vidtas inom en rad olika områden med anledning av detta.
Till exempel är en handlingsplan för hantering av värmeböljor och skyfall un- der framtagande för att komplettera det uppdrag, som stadens nämnder och bo- lag har fått sedan tidigare, att identifiera risker och sårbarheter i byggnader till följd av klimatförändringar. Vidare har majoriteten i budgeten för 2021 gett i uppdrag åt kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för beredskapslager för att bland annat se till att bristen på skyddsutrustning, som rådde under en period under våren 2020, inte ska uppstå igen.
Som det går att utläsa av äldrenämndens remissvar, har äldreförvaltningen påbörjat ett analysarbete med anledning av de iakttagelser och påpekanden som Coronakommissionen och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, gjort om äldreomsorgen, men även som en följd av slutsatser som dragits i äldreför- valtningens egna uppföljningar. Detta arbete har redan resulterat i en rad för-
bättringsåtgärder. Till exempel har initiativ genomförts för att höja kunska- perna om vikten av basala hygienåtgärder samt utbildningsinsatser i syfte att höja kunskapen om hur skyddsutrustning ska användas. Dessa åtgärder, andra åtgärder som har vidtagits liksom åtgärder som är planerade att vidtas kommer att förstärka stadens äldreomsorg ytterligare, vilket är en prioriterad fråga för den grönblåa majoriteten.
I övrigt hänvisar jag till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Bilagor
1. Reservationer m.m.
2. Motion om en stärkt beredskap som ger trygghet
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Reservation anfördes av borgarråden Karin Wanngård, Jan Valeskog, Emilia Bjuggren och Kadir Kasirga (alla S) enligt följande.
Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Att bifalla motionen 2. Att därutöver anföra
Det är positivt att finansborgarrådet välkomnar motionens ambitioner. Vi välkomnar också när det grönblåa styret i ett fåtal fall anammat motionens förslag. Vi beklagar däremot när många av motionens konkreta förslag möts av i bästa fall övergripande och i värsta fall till intet förpliktigande slutsatser.
Med detta sagt är vi medvetna om att pandemin fortfarande pågår och att det ännu finns tid att utveckla stadens arbete utifrån de lärdomar som dragits under pandemin.
Flera förvaltningar och stadsledningskontoret hävdar att så kommer ske. Det är upp- muntrande att se hur många förvaltningar som instämmer i motionens ambitioner. Vi kommer fortsätta bevaka att det blir verklighet av ambitionerna i det fall kommunfull- mäktiges majoritet väljer att besvara motionen.
Beredskap genom en fungerande lagerhållning av samhällsviktiga produkter I ett fåtal fall redovisas också arbeten som huvudsakligen initierats efter att motio- nen lämnats in. Det är exempelvis bra att Stockholms stad nu under pandemin etable- rat den lagerhållning som motionen efterlyser avseende skyddsutrustning inom omsorg och vård. Det är också välkommet att den politiska majoriteten i budget för år 2021 ta- git till sig av motionens krav att utreda ett beredskapslager även för andra produkter som kan vara viktiga i samhällskritiska funktioner. I denna del är motionens krav i stora drag tillgodosett även om vi fortsatt tycker det är angeläget att kommunstyrelsen till kommunfullmäktige återkommande redovisar såväl statusen för beredskapen som en tydlig beredskapsplanering.
Tillräcklig kompetens och rådighet för att hantera kriser
Ett område där motionens krav inte tillgodoses är när det gäller att tillförsäkra till- räcklig rådighet för att garantera en bra beredskap. Här pekar stadsledningskontoret på den avtalsmässiga konstruktionen som innebär att nämnder och bolagsstyrelser i sin kravställning gentemot fristående verksamheter ska säkerställa motsvarande säkerhets- nivå för kritiska beroenden och samhällsviktig verksamhet som om verksamheten be- drivits i egen regi. Det är naturligtvis rimligt som ett teoretiskt perspektiv och giltigt tills det visar sig att den fristående verksamheten antingen gått i konkurs, förklarat sig oförmögna att leverera i samma nivå eller helt enkelt låtit bli att göra det, utan att in- formera staden.
Det finns dessvärre exempel på alla dessa fenomen.
Flera förvaltningar pekar på hemtjänstens förstärkningsteam som en god erfarenhet under det gångna året. Vi delar den uppfattningen. När förstärkningsteamen kom på plats innebar de ett stort tillskott till stadens förmåga att begränsa smittspridningen.
Samtidigt var ju verkligheten så att dessa team i egen regi i många fall fick täcka upp för privata utförare som var oförmögna att bedriva kohortvård. I det uppkomna läget kunde staden knappast hävda utförarnas ansvar enligt avtal. Nyligen har det därtill konstaterats att utföraren Attendo vid åtminstone ett boende inte bedrev kohortvård trots att det var ett krav från staden. Det har också inom vårdsektorn konstaterats att det funnits en mycket bristande vilja från privata utförare att i en av vår tids värsta kri- ser bidra med personal till sjukhusen.
En otillräcklig beredskap i egen regi har inneburit, och kommer fortsätta innebära.
ett betydande hot mot stadens möjlighet till god beredskap. Inte bara inom äldreomsor- gen utan också inom andra kommunala ansvarsområden.
Allt detta borde tydligt tala för att Stockholms stad tydligt tar ställning för att sta- den ska ha en så stor del av verksamheten i egen regi så att verksamheter kan garante- ras även i händelse av kris. Denna andel borde definieras av kommunstyrelsen utifrån de förutsättningar som råder. Dessutom behöver stadens avtal med privata aktörer ses över för att stärka samordning och fördelning av resurser i händelse av framtida kriser och pandemier. Detta vill dock inte den högermajoritet som fortsatt säljer ut och pri- vatiserar av ideologiska skäl medge. Det utgör ett hinder mot förbättrad beredskap in- för kommande kriser.
En väl fungerande infrastruktur ger beredskap
Det är välkommet att en handlingsplan för hantering av värmeböljor och skyfall är under framtagande. Det kan förhoppningsvis medföra ett mer strukturerat arbete och höjda ambitioner för de konkreta åtgärder som nämns i motionen, exempelvis när det gäller att garantera fjärrkyla till stadens äldreboenden. Handlingsplanen får dock inte dras i långbänk så att nödvändiga åtgärder försenas.
Om den politiska majoriteten tycks se behovet av ett strukturerat arbete för att minska sårbarheten till följd av klimatpåverkan tycks man desto mindre benägen att anta den handlingsplan för upprustning av skyddsrum och brandstationer som motio- nen efterlyser. Det är sant att fastighetsnämnden, efter att motionen skrivits, fått anslag för att kunna rusta några av de brandstationer som haft störst behov av upprustning.
Lika sant är det som fastighetsnämnden konstaterar, att det finns ett antal stationer som
behöver rustas kommande år utan att det finns beslut om finansiering. Samma sak gäl- ler för skyddsrummen. Vi anser att det inte är gott nog och att staden bör arbeta struk- turerat med denna samhällsviktiga infrastruktur.
Beredskap att sprida information och möta desinformation
Det är uppenbart att förmågan att sprida korrekt och relevant information under en kris är centralt. Lika uppenbart är att det finns en stor risk att krisen används av krafter som har intressen av att sprida desinformation. Med sociala medier går detta mycket snabbt och konsekvenserna av felaktig information kan bli mycket stor.
Här behöver staden mer konsekvent jobba med att bygga upp informationskanaler som fungerar även när de ordinarie informationskanalerna begränsats. Det är välkom- met att stadsledningskontoret också ser att det är ett ”fokusområde för det utvecklings- arbete som pågår”. Det är dock angeläget att det går från generella ambitioner till kon- kreta åtgärder för att staden ska vara redo när nästa kritiska situation uppstår. Här sak- nar vi framförallt en tydlig strategi för hur lokala verksamheter kan vara en viktig ka- nal för medborgarinformation. Vi saknar också tydliga ställningstaganden och åtgärder för att mobilisera det civila samhället.
Grunden för en god beredskap och motståndskraft mot hot är en stad som håller hop
Pandemin har visat vad sociala och ekonomiska klyftor gör med en stads förmåga att stå emot kriser och vilka som först drabbas när beredskapen är otillräcklig.
Trångboddhet och ekonomisk utsatthet bidrog till ökad smittspridning i flera områ- den. De som inte kunde jobba hemifrån och de som inte kunde hålla avstånd när famil- jemedlemmar blev smittade var de som drabbades hårdast. Vi har många synpunkter på beskrivningen av stadens arbete under pandemin. Insatser för kohortvård var alltför bristfälliga. Staden uppfyllde inte sitt lagstadgade ansvar när det gäller beredskap av- seende skyddsutrustning.
En av de mer uppseendeväckande synpunkterna är dock när stadsledningskontoret hävdar att det ”tog lite tid innan det fanns uppgifter om smittspridning på stadsdels- nivå, men när så fanns genomfördes en rad riktade åtgärder…”. Det är en beskrivning som inte kommer hålla för en historisk granskning. Verkligheten är att Stockholms stad i slutet på mars år 2020 uppmärksammades på situationen i utsatta områden men först en månad senare beslutade om evakueringsbostäder. Och då med en hyra som i många fall gjorde det svårt att använda sig av dem. Det kan hävdas att en månad inte är lång tid för ett kommunalt genomförande, men mitt i den mest kritiska fasen av smittspridning innebar en månads försening en massiv smittspridning och i förläng- ningen ett stort antal dödsfall. Det saknades inte krav under denna månad – men såväl staden som regionen var strukturellt blinda för situationen i utsatta områden.
Det är inte första gången klyftor genererar ohälsa och utsatthet, det sker varje dag. I en kris blir dock utsattheten än större. Och utsatthet i vissa områden sprider sig sedan vidare till övriga delar av samhället. Det är alltså av största vikt för krisberedskapen att politiken syftar till en utveckling som håller ihop samhället. Finansborgarrådet kom- menterar inte ens motionens förslag i denna del. Stadsledningskontoret pekar på Ag- enda 2030-arbetet. Detta är välkommet men genererar inte mer sammanhållning när
den förda politiken samtidigt skapar ökade klyftor. Ett sådant exempel som lyfts i mo- tionen är stadens beslut att sälja ut hyresrätter med låga hyror, varav över 300 fyrarum- mare och större riskerar att beröras, vilket än mer kommer bidra till bostadsbrist och trångboddhet för de med sämst ekonomiska förutsättningar.
Ytterligare ett exempel som nämns i motionen och som syftar till ökad jämlikhet, men också bidrar till bättre kvalitet i omsorgen och skydd mot smittspridning, är att sträva efter fler fasta anställningar. Detta har också pekats ut som ett av de viktigare förbättringsområdena av den statliga coronakommissionen. Finansborgarrådet kom- menterar det inte alls och stadsledningskontoret signalerar allt annat än aktivitet på området när de hävdar att ”det är ett komplext område som inte löses med några snabba initiativ”. Det är knappast förvånande givet att den politiska majoriteten våren 2020 minskade kraven på fasta anställningar. Inte ens en pandemi tycks ha förändrat denna ståndpunkt.
I några fall har pandemin och dess efterföljande debatt föranlett att åtgärder vidta- gits i Stockholms stad sedan motionen skrevs. Det är välkommet.
Dessvärre finns ett antal områden där alltför lite skett och där ideologiska skygg- lappar tycks begränsa nuvarande majoritets förmåga att skapa ett starkt Stockholm med en fungerande beredskap. Därför bör motionen bifallas.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Motionen anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet.
Stockholm den 2 juni 2021
På kommunstyrelsens vägnar:
A N N A K Ö N I G J E R L M Y R
Hans Altsjö
Reservation anfördes av Karin Wanngård, Jan Valeskog och Emilia Bjuggren (alla S) och Torun Boucher och Rashid Mohammed (båda V) med hänvisning till Socialdemokraternas reservation i borgarrådsberedningen.
Ersättaryttrande gjordes av Lisa Palm (Fi) med hänvisning till Socialdemo- kraternas reservation i borgarrådsberedningen.
Remissammanställning
Ärendet
Karin Wanngård (S) har väckt en motion i fullmäktige där flera åtgärder för en stärkt beredskap föreslås. Förslagen spänner över en bredd av frågeställningar som till exempel en säkrad tillgång på skyddsutrustning, definiera egen rådig- het och kompetensbehov i stadens verksamheter, erbjuda fasta tjänster för de som jobbar inom välfärd, plan för att rusta nödvändig samhällsinfrastruktur så- som till exempel skyddsrum, brandstationer samt skydd mot klimatrelaterade utmaningar, utveckla förutsättningar för kriskommunikation, att återuppta den sociala hållbarhetskommissionens arbete samt att inte sälja ut hyresrätter.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, fastighetsnämnden, social- nämnden, äldrenämnden, Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stads- delsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Spånga-Tensta stadsdelsnämnd, Sö- dermalms stadsdelsnämnd, Akademikerförbundet SSR Stockholms stad, civil- försvarsförbundet, Hyresgästföreningen region Stockholm Kommunal Stock- holm, Länsstyrelsen Stockholm, Lärarnas riksförbund Stockholm, Myndighe- ten för samhällsskydd och beredskap, Stockholm civilförsvarsförening, Sveri- ges skolledarförbund Stockholms stad och Vision Stockholms Stad.
Länsstyrelsen Stockholm har valt att avstå från att svara. Akademikerför- bundet SSR Stockholms stad, civilförsvarsförbundet, Hyresgästföreningen re- gion Stockholm, Kommunal Stockholm, Lärarnas riksförbund Stockholm, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Stockholm civilförsvarsföre- ning, Sveriges skolledarförbund Stockholms stad ochVision Stockholms stad har inte inkommit med svar.
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 februari 2021 har i hu- vudsak följande lydelse.
Stadsledningskontoret instämmer med motionären att staden ska ha en god beredskap och kan konstatera att arbete pågår på bred front inom de områden som tas upp i mo- tionen. Arbetet utgår från lagstiftning, nationella och regionala inriktningar och med utgångspunkt i identifierade utvecklingsbehov för staden.
Stadsledningskontoret vill framhålla att utvecklingen av stadens krisberedskap är ett högt prioriterat område och som ökat i omfattning de senaste åren, delvis på grund av nya omvärldsförutsättningar. Krisberedskap är ett kontinuerligt utvecklingsarbete tillika en fortlöpande lärandeprocess där varje kris som sker ger upphov till nya insik- ter och öppnar upp möjligheter att stärka och förbättra både beredskapen för kom- mande kriser, men också i form av direkta åtgärder och ändrade arbetssätt här och nu.
För närvarande pågår utvärderingar av stadens hantering av pågående pandemi, vilka tillsammans med andra underlag för en sammanhållen beredskapsplanering är viktiga för det fortsatta arbetet, både i den pågående pandemin och för framtiden.
I kommunfullmäktiges budget för 2021 läggs stort fokus på att omsätta lärdomar av pandemin till åtgärder och planer. Planeringen för civilt försvar fortsätter och det arbe- tet ska nu än tydligare knytas ihop med krisberedskapen i en sammanhållen bered- skapsplanering, där bland annat utvecklingen av stadens process för risk- och sårbar- hetsanalyser är en viktig pusselbit för ett ändamålsenligt förebyggande arbete. Under 2020 fastställdes också en stadsövergripande utbildnings- och övningsplan som syftar till att säkra ökad kontinuitet inom dessa kunskapshöjande insatser på bred front.
Klimatanpassning är ett annat framträdande område i fullmäktiges budget, och även i stadens miljöprogram 2020-2023. En handlingsplan för klimatanpassning med fokus på värmebölja och skyfall är under framtagande i syfte att konkretisera målen i miljö- programmet. Sedan tidigare har bolag och nämnder som äger och förvaltar fastigheter haft i uppdrag att identifiera risker- och sårbarheter i byggnaderna med hänsyn till ett förändrat klimat, såsom risk för översvämningar och värmeböljor, och i anslutning till detta pågår ett arbete med att ta fram åtgärdsplaner. I fastighetsnämndens långsiktiga ram inryms upprustningar av brandstationer och ett par inriktningsbeslut är nu på väg fram. Befolkningsskyddsfrågan hanteras inom ramen för stadens arbete med civilt för- svar och i samstämmighet med nationella riktlinjer. Stadsledningskontoret konstaterar också att kriskommunikation sedan länge är en integrerad del i utvecklingen av sta- dens samlade beredskap, att utvecklingstakten under det senaste året växlats upp ytter- ligare samt att informationspåverkan och desinformation är viktiga fokusområden för det utvecklingsarbete som pågår. För närvarande pågår också ett arbete med att eta- blera särskilda trygghetspunkter dit invånare kan vända sig för bland annat information vid samhällsstörningar.
När det gäller frågan om verksamheter som drivs i extern regi ska nämnder och bo- lagsstyrelser i sin kravställning säkerställa motsvarande säkerhetsnivå för kritiska be- roenden och samhällsviktig verksamhet som om verksamheten bedrivits i egen regi i enlighet med stadens säkerhetsprogram 2020-2023. Stadsledningskontoret vill också framhålla att staden på grund av en stor och omfattande verksamhet har goda förutsätt- ningar att hantera oönskade händelser genom en hög förmåga att prioritera verksamhet och styra om egna resurser. Detta har staden inte minst visat prov på under pandemin och alla verksamheter har bidragit med vad de kan för att hantera de utmaningar som staden ställts inför. Inom äldreomsorgen ställde verksamheterna om snabbt och organi-
serade sig utifrån nya beslut om förstärkningsteam i hemtjänst och särskilda korttids- platser för personer med covid, bland annat. Stadsledningskontoret anser att samhället i stort har lärdomar att dra kring äldreomsorgen och det tas nu intryck från de utvärde- ringar som görs på olika nivåer i det fortsatta utvecklingsarbetet. I kommunfullmäkti- ges budget för 2021 finns flera uppdrag som adresserar utvecklingen inom äldreomsor- gen och det nära samarbetet med Region Stockholm i dessa frågor fortsätter.
I frågan om skyddsutrustning rådde under våren 2020 brist på sådan på grund av kraftigt ökad global efterfrågan och produktions- och exportstopp i länder som produ- cerar skyddsmaterial. Tack vare kraftsamling från leverantörer, allmänheten, lokala fö- retag, lärosäten, frivilliga och inte minst stadens egna verksamheter som ställde upp och ställde om så lyckades staden, utifrån de riktlinjer som fanns under våren, med stor ansträngning hålla jämna steg med försörjning av skyddsmaterial och utveck- lingen av smitta i stadens verksamheter. I budget för 2021 har kommunfullmäktige uppdragit åt kommunstyrelsen att utreda förutsättningar för beredskapslager i staden och när det gäller beredskapslager specifikt för skyddsutrustning som används inom vård och omsorg har stadens centrala krisledning sedan tidigare fattat beslut om att sta- den ska hålla ett beredskapslager med minst tre månaders normalförbrukning.
Stadsledningskontoret ser att andelen timanställda i staden har varit relativt oför- ändrad under lång tid och kan konstatera att det är en viktig fråga som staden fortsätter att arbeta med, men framhåller också att det är ett komplext område som inte löses med några snabba initiativ. I frågan om det som motionären framhåller om situationen i utsatta områden menar stadsledningskontoret att det under pandemins inlednings- skede tog lite tid innan det fanns uppgifter om smittspridningen på stadsdelsnivå, men när så fanns genomfördes en rad riktade åtgärder i nära samverkan med andra aktörer som exempelvis kommunikationssatsningar och evakueringsboenden. När det gäller utsatthet och ojämlikhet på ett mer generellt plan menar stadsledningskontoret att det är ett långsiktigt arbete som krävs av många samhällsaktörer i samverkan och som i staden adresseras med olika åtgärder på bred front, som exempelvis insatser inom jobbskapande, etablering och integration samt trygghetssatsningar. En ny hållbarhets- rapport har tagits fram inom ramen för arbetet med Agenda 2030 och som visar på si- tuationen i staden.
Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att föreslå att kom- munfullmäktige beslutar i enlighet med vad som sägs i stadsledningskontorets tjänst- eutlåtande.
Fastighetsnämnden
Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 9 mars 2021 föl- jande.
1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen.
2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 9 februari 2021 har i huvud- sak följande lydelse.
Fastighetsnämnden berörs av motionen främst som fastighetsägare och hyresvärd. Vid händelse av kris, som till exempel den pågående pandemin, påverkas många av konto- rets hyresgäster ekonomiskt, något som hastigt kan leda till minskade hyresintäkter.
Kontoret förvaltar bland annat anläggningar som är viktiga för räddningstjänst, be- folkningsskydd och ledning och styrning av kommunen. I beståndet finns åtta brand- stationer och en brandövningsanläggning. Lokalerna tillhandahålls för Storstockholms brandförsvar (SSBF). Brandstationerna är i varierande skick och med olika under- hållsbehov. Kungsholmens och Farsta brandstationer är i behov av renovering och kontoret har fått tillskott av medel för prioriterade satsningar, varför planering och förberedelse inför renovering av brandstationerna är påbörjad. En utmaning vid om- byggnation av en brandstation är att den samhällsnödvändiga verksamheten måste fungera under ombyggnadstiden vilket kan medföra stora kostnader för evakuerings- lokaler.
Brandstationerna Katarina, Kista, Vällingby och Brännkyrka har ett renoverings- behov inom den närmaste tioårsperioden. På Johannes brandstation planeras en verk- samhetsanpassning, men kontoret och SSBF avvaktar här bland annat en utredning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Kontoret äger fristående bergrum. För bergrummen som är klassade som skydds- rum tillkommer att underhålla skyddsutrustning. Några av anläggningarna kräver stora investeringsinsatser för att kunna uppfylla kraven. Dock har kontoret under före- gående år åtgärdat några av dessa skyddsrum så att skyddsrummen uppfyller MSB:s krav samt att ett par av kontorets medarbetare har gått utbildning och fått certifikat som skyddsrumssakkunnig. Ytterligare skyddsrum kommer att åtgärdas under år 2021.
Kontoret förvaltar stora skyddsrum som i fredstid används som garage. För dessa föreligger ett behov av renovering, ett arbete som kommer vara både tekniskt och eko- nomiskt utmanande.
I kontorets fastighetsbestånd återfinns även skyddsrum i byggnader som nyttjat för annan verksamhet. Kartläggning och statusinventering av dessa pågår. Omvärldsana- lys och hotbild har förändrats vilket inneburit att MSB råder staten att återuppta bygg-
nation av nya skyddsrum i Sverige. Krav kommer även att ställas på att utveckla skyddsrumsbeståndet. Kontoret har inga möjligheter att finansiera detta, utan förutsät- ter att detta sker med statliga medel.
Kontoret arbetar aktivt med klimatrelaterade problem som kan uppkomma och hur det kan påverka fastighetsbeståndet. Vad gäller klimatpåverkan så pågår framtagande av en klimathandlingsplan för staden som omfattar åtgärder för skydd mot skyfall och värmebölja till följd av ett förändrat klimat.
Sedan några år tillbaka har kontoret arbetat med kartläggning av vilka byggnader i beståndet som är utsatta för risk att översvämmas till följd av skyfall (100-årsregn), förhöjda vattennivåer i närliggande vattendrag samt vilka byggnader som hotas ge- nom att marken är instabil. Då det rör sig om en stor mängd byggnader har arbetet be- stått i att prioritera vilka byggnader som behöver värnas, baserat på risk och skydds- värde utifrån aspekterna liv och hälsa, samhällsfunktion, ekonomiskt värde och miljö/kulturhistoriskt värde. Vissa byggnader kvarstår alltjämt och vissa byggnader tillkommer i kartläggningen trots lägre nivåer av vatten vid eventuell översvämning, men på grund av den samhällsviktiga verksamhet som dessa byggnader inhyser.
Kontoret fortsätter arbetet under år 2021 och åtgärdsförslag, både fysiska åtgärder och beredskapsåtgärder, ska planeras in och genomföras. Kontoret har också deltagit i den skyfallsgrupp som leds av trafikkontoret och som arbetat med att ta fram riktlinjer och åtgärdsplaner för stadens övergripande skyfallsarbete.
Vidare kommer kontoret under år 2021 också att påbörja en kartläggning gällande vilka byggnader och verksamheter som kan komma att påverkas negativt vid eventu- ella kommande värmeböljor. I det arbetet ingår att göra en prioritering av byggnader och verksamheter och utreda vilka åtgärder som bör vidtas för att minska riskerna för betydande negativ påverkan. Detta kan komma att kräva investeringar utöver den un- derhållsskuld som kontoret har att hantera. Även analysen av temperaturmätningar som ska genomföras kommer att ge information om installationer som bör justeras i syfte att minska riskerna vid eventuella värmeböljor.
Socialnämnden
Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 december 2020 föl- jande.
Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar till kommunstyrelsen över motion från (S) om en stärkt beredskap som ger trygghet.
Reservation anfördes av Karin Gustafsson m.fl. (S), Jackie Nylander, tjänstgö- rande ersättarna Björn Häll Kellerman och Matilda Vigedal (alla V), bilaga 1.
Ersättaryttrande gjordes av Anna Rantala Bonnier (Fi), bilaga 1.
Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 23 november 2020 har i hu- vudsak följande lydelse.
I staden, under samordning av stadsledningskontoret och där socialförvaltningen del- tar, pågår flera projekt och uppdrag i syfte att stärka stadens krisberedskap. Ett exem- pel är ett projekt om trygghetspunkter som syftar till att planera för att kunna etablera ett antal så kallade trygghetspunkter för att säkerställa att invånarna i Stockholms stad kan få tillgång till information, elektricitet och värme vid stora samhällsstörningar. Ett annat arbete är ett uppdrag i budget för 2020 om att utarbeta en handlingsplan för kli- matanpassning, främst inriktad på skyfall och värmeböljor. Stadsledningskontoret har också påbörjat ett arbete med att utveckla stadens arbete med risk- och sårbarhetsana- lyser, RSA.
När det gäller pandemin samordnar stadsledningskontorets säkerhetsenhet stadens arbete på uppdrag av stadsdirektören. Arbetet omfattar löpande samverkan med, och information till, stadens förvaltningar och bolag, information till stockholmare och andra målgrupper och samverkan med Region Stockholm och andra berörda myndig- heter, inom ramen för Samverkansregion Stockholm (SSR).
Skyddsutrustning
I början av pandemin under våren 2020 rådde brist på skyddsutrustning i staden. Sedan i mars har staden arbetat intensivt med att säkerställa tillgången till skyddsmaterial. I krisens inledande skede handlade det om att lösa materialfrågan på kort sikt. Sedan slutet av våren har läget stabiliserats med ett tryggt inflöde av de flesta produkter, och fokus har skiftat till att säkra leveranser på längre sikt. Staden har sedan slutet av mars särskild funktion för beställning och leverans av skyddsutrustning för stadens om- sorgsverksamheter, både kommunala och fristående. Stadens nuvarande lagerhållning är beräknad att täcka tre månaders förbrukning. Socialförvaltningen har upprättat två egna mindre lager av skyddsmaterial, ett i Farsta och ett på socialjouren. Dessa lager ska kunna täcka akuta behov då leveranstiden från centralt håll kan variera.
Personlig skyddsutrustning är avgörande för att kunna upprätthålla stadens verk- samheter vid nya utbrott av covid-19 eller andra pandemier. Förvaltningen anser där- för att det arbete som redan inletts i staden med att säkerställa egen lagerhållning be- höver fortsätta och är en viktig del i stadens fortsatta krisberedskap även för framtida kriser.
Definiera det kompetensbehov och ökad rådighet som staden har i den egna verk- samheten
I Stockholms stad finns verksamheter inom socialtjänst, LSS (lagen om stöd och ser- vice för vissa funktionshindrade) och äldreomsorg både i egen regi och genom privata utförare. Socialförvaltningen upphandlar stadsövergripande verksamheter inom social- tjänst och LSS-verksamhet. Valfrihetssystemet syftar till att ge ökat inflytande till den enskilde. Både verksamhet i egen regi och upphandlad verksamhet ska ha en god be- redskap vid kriser och extraordinära händelser och kommunen har det yttersta ansvaret även vid kriser enligt den så kallade ansvarsprincipen.
I Stockholms stads säkerhetsprogram 2020-2023 anges att för kritiska beroenden och/eller samhällsviktig verksamhet som bedrivs i extern regi ska nämnder och bolags- styrelser i sin kravställning säkerställa motsvarande säkerhetsnivå som om verksamhe- ten bedrivits i egen regi. Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår att vårdgivaren, eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS, det vill säga både verksamhet i egen regi och upphandlad verksamhet, ansvarar för att det finns ett led- ningssystem som även kan hantera uppgiften att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i kris.
Plan för upprustningen av tex skyddsrum, brandstationer samt skydd mot kli- matrelaterade problem
I staden, under ledning av stadsledningskontoret, pågår redan idag flera projekt och uppdrag kring dessa frågor. Kommunstyrelsen har i budget för 2020 tillsammans med flera andra nämnder och bolag, däribland socialförvaltningen, ett uppdrag att ta fram en handlingsplan om klimatanpassning främst inriktad på skyfall och värmeböljor. När det gäller värmeböljor har LSS-hälsan på socialförvaltningen också tillsammans med äldreförvaltningen tagit fram stadsövergripande rekommendationer för funktionshin- derområdet och äldreomsorgen vid värmeböljor. Rekommendationerna har samlats på stadens hemsida tillsammans med mallar och information som stadsdelsnämnderna kan använda för att ta fram lokala handlingsplaner.
Utveckla förutsättningar för kriskommunikation
Kommunikation är en viktig del av krisledningen och staden har under pandemin arbetat aktivt med en effektiv och samordnad kommunikation samt med samverkan inom staden och med aktörer i länet. I stadens säkerhetsprogram 2020-2023 anges att nämnder och bolagsstyrelser ska initiera och bedriva kommunikationssamverkan uti- från behov och möjligheter som identifieras i den egna verksamheten. Samverkan är av största vikt både till vardags och i händelse av kris. Det gäller både internt mellan stadens olika verksamheter och externt med andra relevanta samverkansaktörer. Sta- den ska ha en planering och rutiner för samverkan med civilsamhälle och näringsliv
inför, under och efter en kris. Det är ett arbete som pågår och som behöver fortsätta både under denna pandemi och finnas med i beredskap för kommande kriser.
Återuppta arbetet från sociala hållbarhetskommissionen för minskade klyftor och föreslå åtgärder i enlighet med denna
Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm avslutade sitt arbete under 2017 och år 2018 inledde staden ett arbete med Agenda 2030, de globala målen för hållbar ut- veckling, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Stadens fackförvaltningar och bolag har utsetts till målansvariga för de olika målen i agendan och arbetet samordnas av stadsledningskontoret som under år 2020 också arbetat med att ta fram en hållbarhets- rapport. En styrka i Agenda 2030 är att de sociala, ekonomiska och miljömässiga må- len är integrerade och odelbara vilket innebär att arbete med ett mål ofta har positiva effekter för andra mål. En annan styrka är att agendan är global vilket underlättar sam- arbete med andra aktörer som också arbetar mot samma mål.
När det gäller frågan om att öka andelen fasta tjänster i välfärden använder social- förvaltningen tillsvidareanställningar som utgångspunkt. Då innehavaren av en tjänst till exempel är sjuk, föräldraledig eller studieledig måste personen ersättas med en vi- karie. Allmän visstidsanställning (ava), är tidsbegränsad anställning som kan användas av arbetsgivaren då det finns andra skäl än de ovan nämnda, till exempel att tillfälligt förstärka en arbetsgrupp under ett tidsbegränsat projekt. Denna anställningsform an- vänds restriktivt på förvaltningen. I staden och även inom på socialförvaltningen pågår också ett aktivt arbete med att öka andelen heltidstjänster.
Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på motionen.
Äldrenämnden
Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 mars 2021följande.
Äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på re- missen och överlämnar det till kommunstyrelsen.
Reservation anfördes av Mirja Räihä m.fl. (S) och Robert Mjörnberg m.fl.
(V), bilaga 1.
Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 februari 2021 har i hu- vudsak följande lydelse.
Övergripande planering
Pandemin visade att krisplaneringen under lång tid inte utgått från påfrestningar som drabbar hela Sverige samtidigt och där möjligheten att snabbt avropa hjälp från om- världen varit kraftigt begränsad.
Till skillnad från alla övriga kriser som Stockholms stad hanterat sedan andra världskriget var Covid-19 global. Alla världens länder har påverkats vilket ibland gett upphov till bland annat brist på skyddsmaterial som inte omedelbart kunde hanteras vare sig lokalt eller nationellt.
Krisen berörde alla beslutsnivåer. På den statliga nivån skulle kommunerna för- hålla sig till flera olika myndigheters rekommendationer och föreskrifter (exempelvis Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket) vilket innebar utmaningar.
Detta pekar också Coronakommissionen och i sitt delbetänkande om äldreomsorgen.
Utifrån ett regeringsbeslut 2015 har totalförsvarsplaneringen påbörjats och äldre- omsorgen är tillsammans med övriga delar av Stockholms stad delaktiga i det arbetet.
Många av de långsiktiga lärdomarna från 2020 tar äldreförvaltningen med sig i den planeringen. Samtidigt är det också viktigt att fastställa att vi med all den kunskap vi nu har om arbete i en pandemi inte låser oss vid ett bestämt scenario utan ser brett på krisberedskap och påfrestningar stockholmarna och stadens verksamheter kan utsättas för i framtiden.
Utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalyser
Äldreomsorgens och äldreförvaltningens planering för oönskade händelser utgick från verksamheternas risk- och sårbarhetsanalys, RSA. I en särskild händelse, som i detta fall, kan staden aktivera särskild planering och ge inriktning till verksamheterna att uppdatera beredskapsplaner och vidta planering utifrån aktuella lägesbilder. Detta skedde genom att den centrala krisledningen aktiverades och krisledningsnämnden in- kallades för att snabbt kunna fatta stadsövergripande beslut. Bland annat beslutades om besöksstopp på stadens särskilda boenden.
I enlighet med detta tog äldreförvaltningen i början av mars fram en beredskaps- plan för hälso- och sjukvård vid misstanke om eller bekräftat fall av covid-19 i sär- skilda boenden för äldre. Där angavs rutiner för hur personalen skulle arbeta vid miss- tänkt eller bekräftad covid-19. Det finns också en handlingsplan för att förhindra smitt- spridning. Vartefter ny kunskap och erfarenhet har tillkommit har planerna uppdate- rats.
Lärdomar som implementerats under hösten 2020
Flera av vårens lärdomar bidrog till förändrade rutiner och arbetssätt.
Kunskapen om basala hygienrutiner har höjts. För att höja kunskapen har filmer och texter för egen inlärning tagits fram och utbildningar på arbetsplatserna genomförts.
Kunskapen om hur skyddsutrustning ska användas har höjts genom ut- bildningsinsatser.
Logistikfunktionen startade omgående. Från ett mycket besvärligt ut- gångsläge under mars och april 2020 så stabiliserades tillgången till skyddsutrustning under försommaren. Tillgången till skyddsmaterial för äldreomsorgen och andra verk- samheter med behov är nu god. Reserver finns.
Vartefter nya rekommendationer har kommit från Smittskydd Stock- holm och Folkhälsomyndigheten om vilken skyddsutrustning som ska användas, har dessa rekommendationer implementerats.
Inom hemtjänsten inrättades särskilda förstärkningsteam för att arbeta med personer som hade misstänkt eller konstaterad covid-19.
Kohortvård infördes under våren på särskilda boenden med misstänkt eller konstaterad smitta.
Särskilda korttidsplatser för personer med misstänkt eller konstaterad covid-19 inrättades under våren.
Äldreförvaltningen delgav också information och ny kunskap till privata utförare i samma omfattning som denna spreds till kommunala utförare via stadsdelsförvaltning- arna.
Utöver dessa lärdomar måste naturligtvis också läggas den allmänna kunskapen och medvetenheten om viruset och dess verkan. Mycket är ännu okänt men vi kan konstatera att kunskapsläget har förbättrats avsevärt vilket också påverkat vården av äldre personer med covid-19.
Lärdomar på längre sikt
Pandemin har satt ljuset på några av de utmaningar som äldreomsorgen arbetat med sedan tidigare, exempelvis rekrytering av utbildade undersköterskor, kunskaper om och tillämpning av basala hygienrutiner och tillgången till sjuksköterskor. Att komma tillrätta med dessa brister var påbörjat sedan innan men har fått ökad intensitet.
Äldreförvaltningen har påbörjat analys och arbete med de iakttagelser och påpe- kanden som Coronakommissionen och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, gjort om äldreomsorgen liksom i de slutsatser som dragits i äldreförvaltningens egna upp- följningar.
Det är viktigt att bära i minnet att staden inte alltid har full rådighet över äldreom- sorgens alla delar. Bland annat krävs det ett mer utvecklat samarbete med Region Stockholm. Vissa steg har redan tagits men mer behövs.
Sammanfattningsvis ser äldreförvaltningen att det finns mycket att dra lärdom av men vill också påminna om det viktiga och mycket gedigna arbete som har genomförts av staden i allmänhet och äldreomsorgen i synnerhet för att arbeta sig ur en mycket svår situation. Organisationen har en styrka i att kunna arbeta under svåra förhållanden med målet att varje dag bli bättre.
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 4 mars 2021 följande.
Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Särskilt uttalande gjordes av Veronica Stiernborg m.fl. (V), bilaga 1.
Rinkeby-Kistas stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 januari 2021 har i huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen delar uppfattning om att pandemin till stor del kunde stävjas under sommaren 2020 på grund av stockholmarnas gemensamma ansträngningar, personal i de olika verksamheternas insatser och civilsamhällets engagemang i att sprida infor- mation, bl.a. i Järvaområdet.
Förvaltningen instämmer även i vikten av att kontinuerligt utvärdera krisberedska- pen även om kriser fortfarande pågår likt covid-19 pandemin.
Förvaltningens krisledning består av en krisledningsgrupp. Den utgörs av förvalt- ningsledningen, säkerhetsstrategen och kommunikationsstrategen. Beredskapen inne- fattar också att det alltid finns en förvaltningschef i beredskap som har tillgång till en krisstödsgrupp bestående av ca 20 personer samt krisstödssamordnare och operativ chef som kan kallas in vid händelse av kris. Förvaltningen planerar att utveckla bered- skapen och genomföra en utbildningsinsats under 2021 som riktar sig till krisstöds- gruppen.
Även arbetet med samverkan med civilsamhället kommer utvecklas. Sedan mitten av mars har förvaltningen haft en intensiv samverkan med aktörer från civilsamhället, såsom moskéer, föreningar, fryshuset, Folkets hus i Rinkeby och Husby, kyrkan m.fl.
Förutom dessa bjöds även andra myndigheter in såsom regionen, polisen, utbildnings- förvaltningen och socialförvaltningen. De första tre månaderna möttes samverkans- parterna varje vecka, därefter varannan vecka för att den senaste tiden mötas en gång i månaden. Totalt har samverkansgruppen haft 26 möten tills nu. Mötena leds av stads- delsdirektören.
Det är viktigt att personal i förvaltningens verksamheter har god tillgång till skyddsmateriel för att utföra sitt arbete. Förvaltningen bedömer att det finns en god tillgång på skyddsmateriel och att det varit så under hela pandemin. Staden har under 2020 upprättat ett centralt lager för skyddsutrustning varifrån de olika enheterna kan beställa vad man behöver i de fall materiel inte går att beställa via inköpssystemet Ag- resso som är den ordinarie distributionsvägen.
Viktigt att påminna om är att mycket av det vi nu i allmänt tal kallar skyddsmate- riel och kopplar ihop med smitta av covid-19 ingår i ordinarie utrustning i många verksamheter inom äldreomsorg, LSS m.fl. och därmed inte alls behöver ha ett för-
brukningsunderlag kopplat till covid-19 pandemin. Förvaltningen är positiv till en fortsatt central lagerhållning i staden för denna typ av förbrukningsmateriel.
Förvaltningen vill också lyfta vikten av ett nära samarbete med regionen gällande lokaltrafik. I situationer som en pandemi, är vikten av att säkerställa en trygg kollek- tivtrafik primär då många medarbetare inom vård och omsorg i stadens dygnet-runt verksamheter är beroende av lokaltrafiken för att kunna ta sig till och från arbetet.
Skarpnäcks stadsdelsnämnd
Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 4 februari 2021följande.
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Reservation anfördes av Monica Lövström m.fl. (S), bilaga 1.
Särskilt uttalande gjordes av Karin Wallin (SD), bilaga 1.
Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 11 januari 2021 har i huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen instämmer med motionen om vikten av tillgång till skyddsutrustning, och förvaltningen har därför sedan pandemins utbrott kontinuerligt genomfört inven- teringar i samtliga verksamheter för att ha en aktuell bild av tillgången. Stadsövergri- pande uppföljning och avstämning sker också genom rapportering till stadslednings- kontoret och i möten med berörda fackförvaltningar. Förvaltningen anser att samarbe- tet med stadens centrala materialförsörjningsfunktion har fungerat mycket bra.Under pandemin har det funnits ett stort behov av skyddsutrustning, såväl nationellt som in- ternationellt. Så har även fallet varit för förvaltningen, vars behov initialt översteg de leveranser som fanns att tillgå. För att säkerställa tillgången till skyddsutrustning har förvaltningen därför under en övergångsperiod initierat en egen produktion av skydds- material under pandemin i samråd med Vårdhygien Stockholm, som även godkänt kvaliteten i produktionen. En uthållig tillgång till skyddsutrustning är väsentligt och förvaltningen ser därför ett fortsatt behov av löpande inventeringar och god tillgång hos interna och externa leverantörer.
Förvaltningen instämmer också med motionen gällande vikten av att säkerställa kompetens och rådighet för att ha en hög beredskap. Pandemin har dock visat att kom- petens är sårbart, oavsett om den finns i egen regi eller hos entreprenörer, när sjuk- frånvaron har varit hög. För att säkerställa en rådighet och beredskap för framtida kri- ser är stadens grundläggande processer för risk- och sårbarhetsanalyser väsentliga. En framtida kris kan drabba samhället på andra sätt än pandemin och beredskapsarbetet behöver därför bedrivas brett.
Förvaltningen ser ett behov av att kommunikationsformer för krisinformation fort- sätter att utvecklas, för att exempelvis motverka desinformation samt snabbt förmedla ökad kunskap.
Utöver rädsla finns andra faktorer som kan leda till desinformation, som exempel- vis låga kunskaper i svenska, som försvårar möjligheten att ta till sig aktuell informa- tion och ändrade rekommendationer. I staden finns flera utsatta områden där riktade informationssatsningar behöver göras. Inom stadsdelsområdet finns etablerad samver- kan med såväl lokala föreningar som näringsliv, som inneburit att förvaltningen fått information om behov hos riskgrupper på Skarpnäcksfältet. Som exempel har förvalt- ningen samarbetat med lokala livsmedelsaffärer för att säkerställa att personer i risk- grupper kunnat göra inköp för att undvika smitta samt utvecklat bildmaterial för att närmare beskriva innehållet i rekommendationer för personer med låga kunskaper i svenska.
Vad gäller motionens förslag om beredskap i händelser så är förvaltningen positiv till insatser som kan bidra till att ytterligare stärka beredskapen. Förvaltningen har, med fokus på förvaltningens verksamheter, en beredskap och kunskap om händelser som förvaltningen kan komma att bli involverad i. Förvaltningen har exempelvis fun- gerande rutiner för hantering av lokalfrågor kopplade till brand och/eller omlokalise- ring.
I motionen framgår att det behöver vidtas åtgärder för att säkerställa att kohortvård i avskildhet ska kunna erbjudas vid behov. Förvaltningen har arbetat med kortvård i avskildhet sedan pandemins utbrott, genom bland annat scenarioplanering, avskiljning av personer samt genom att följa direktiv från Region Stockholm. Förvaltningen kän- ner till att det funnits utmaningar inom staden med att tillhandahålla kohortvård i av- skildhet, även om detta inte varit fallet inom förvaltningens verksamhet. Vård i av- skildhet är ett arbetssätt som tillämpas för att förhindra spridning av olika typer av smittor. Till skillnad från andra smittor har medarbetare dock behövt använda en högre nivå av skyddsutrustning än vad man inom äldreomsorgen är van vid, vilket ini- tialt varit svårt för medarbetare att anpassa sig till. Pandemin har medfört att grundni- vån gällande skyddsutrustning har höjts, och förvaltningen ser ett behov av att även i förlängningen utveckla befintliga hygienombud gällande detta, som utifrån erfarenhet och vana kan bistå medarbetare att anpassa sig och förankra nya arbetssätt.
En utmaning som uppmärksammats inom förvaltningen har varit begränsningsåt- gärder vid kohortvård för personer med demenssjukdom. Begränsningsåtgärder inne- bär en påfrestning för såväl brukare som medarbetare, och medför inte sällan en form av så kallad ”etisk stress”, en oro gällande åtgärden i förhållande till den nationella värdegrunden. Under pandemin har förvaltningen sett och ser ett fortsatt behov av att stärka medarbetarna i arbetssätt som rör värdegrund och etik.
Förvaltningen föreslår att detta tjänsteutlåtande lämnas som svar på remissen.
Skärholmens stadsdelsnämnd
Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 25 mars 2021 följande.
1. Skärholmens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens
tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Reservation anfördes av Salar Rashid m.fl. (S), Ulrika Lorentzi m.fl. (V) och Sara Soumah (Fi) bilaga 1.
Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 februari 2021 har i huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen instämmer i vikten av att tillvarata lärdomar som dragits under hante- ringen av den pågående pandemin, avseende såväl styrkor som risker och sårbarheter i stadens beredskap. Förvaltningen ser att de behöver tillvaratas och analyseras inom ramen för stadens systematiska säkerhetsarbete (i linje med stadens säkerhetsprogram 2020-2023) och leda till förbättringsåtgärder, både på lokal och central nivå.
Avseende föreslagna punkterna 1-3 vill förvaltningen framhålla vikten av att till- varata ny och fördjupad kunskap om risker, sårbarheter och kritiska beroenden inom ramen för det existerande arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och kontinuitets- hantering. Förvaltningen ser att det är viktigt att på ett systematiskt sätt identifiera kri- tiska resurser och beroenden samt prioriterade åtgärder, för att säkerställa att åtgär- derna sätts in där det är mest angeläget. Det behövs ett fortsatt löpande arbete för att analysera och utreda behov av kontinuitetslösningar inom samhällsviktig verksamhet.
Inte minst för sådana resurser som motionärerna nämner, exempelvis kritiskt materiel, kompetens och lokaler. Detta så att samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas på en tolerabel nivå oaktat vilken typ av påfrestning samhället står inför – pandemi eller an- nan – och oaktat var och i vems regi verksamheten bedrivs. Avseende kritiska externa beroenden vill förvaltningen, i linje med stadens säkerhetsprogram, lyfta vikten av kompetent och tydlig kravställning för att säkerställa motsvarande säkerhetsnivå som om verksamheten bedrivits i egen regi.
Därtill ser förvaltningen att flera aktuella kontinuitetslösningar mest effektivt ko- ordineras och hanteras av stadsledningskontoret. Detta så att ett helhetsperspektiv är utgångspunkt och för att tillvarata möjliga synergieffekter. Avseende frågan om lager- hållning av viktigt materiel vill förvaltningen framhålla aktiviteten i budget 2021 som säger att kommunstyrelsen ska utreda hur beredskapslager kan utgöra en del av stärkt försörjningsförmåga av särskilt viktiga varor inom staden.
Punkt 2 berör också behovet av kompetens som en del av förmågan att kunna sä- kerställa tillräcklig beredskap. Ovan nämnt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser och kontinuitetshantering är stadsövergripande och utgör i stort ryggraden i stadens beredskap. Förvaltningens åsikt är därmed att kompetenshöjande insatser ska utgå från och stödja detta arbete. Förvaltningen ser att dessa insatser bör involvera berörda chefer och nyckelfunktioner i respektive organisation. Här finns sannolikt synergief- fekter att hämta genom att ett antal utbildningsinsatser tas fram centralt. Med det som grund kan respektive förvaltning och bolag göra kompletterande kompetenshöjande insatser utifrån lokala behov.
Avseende föreslagen punkt 4 instämmer förvaltningen i vikten av att ytterligare öka stadens förmåga att möta desinformation och ryktesspridning i händelse av kris.
Förvaltningen ser att detta kräver ett fortsatt arbete för att integrera kommunikations- perspektivet i såväl alla delar av det systematiska säkerhetsarbetet som i alla delar av en hantering. Förvaltningen vill också betona att förutsättningarna för kommunika- tion i kris skapas i det vardagliga kommunikationsarbetet. Det är i den vardagliga och löpande
dialogen med målgrupper som förtroendet för staden som samhällsaktör byggs, över tid.
För att kommunikationen ska ge effekt krävs kunskap om målgrupper och om vilka kommunikationsformer och –strategier som fungerar i relation till dem. Förvalt- ningen instämmer i att lokala verksamheter är en viktig kanal i kommunikationsarbe- tet men vill även betona vikten av att den kunskap om målgrupper, deras behov och förutsättningar, som finns på lokal nivå fångas upp centralt för att bidra till en än mer effektiv hantering. Avseende just kommunikationsarbetet ser förvaltningen att de ut- värderingar som nu genomförs av hanteringen av Covid-19 kommer att utgöra viktiga underlag för ett utvecklingsarbete. Pandemin påverkar hela samhället och samtliga aktörer, på alla nivåer. Det innebär att viktiga lärdomar kan dras om samord- ningen av
kommunikationsinsatserna inom och mellan lokal, regional och nationell nivå.
Avseende föreslagen punkt 5 vill förvaltningen framhålla vikten av att staden fort- satt arbetar mot de globala målen i Agenda 2030 som en integrerad del av verksamhe- ten och under ledning av målansvariga nämnder och bolagsstyrelser.
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 11 mars 2021 följande.
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens svar på motion om en stärkt beredskap som ger trygghet och överlämnar det till kommun- styrelsen som svar på remissen.
Reservation anfördes av Rashid Mohammed m.fl. (V) och Anna Jonazon m.fl.
(S), bilaga 1
Ersättaryttrande gjordes av Karin Ploen (Fi), bilaga 1
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 januari 2021 har i huvudsak följande lydelse.
Stockholms stads säkerhetsprogram gäller för stadens säkerhetsarbete för åren 2020- 2023. Det beskriver hur arbetet ska genomföras och följas upp och anger vilka sär- skilda fokusområden staden har för säkerhetsarbetet under programperioden. Säker- hetsprogrammet som gäller alla stadens nämnder och bolagsstyrelser ligger tillsam- mans med stadens budget till grund för hur stadens alla verksamheter planerar, genom- för och utvecklar säkerhetsarbetet för att bland annat stå redo vid en kris eller oönskad händelse.
Staden har med anledning av pandemin under mars 2020 skapat en central materi- alfunktion för att säkerställa tillgång och distribution av skyddsmaterial till Stock- holms privata och kommunala vård- och omsorgsverksamheter. Funktionen består bland annat av resurser från serviceförvaltningen, kulturförvaltningens evenemangsen- het och stadsledningskontoret. Uppdrag under pandemin är att lagerhålla och köra ut skyddsmaterial till stadens verksamheter. Förvaltningen anser att det framåt är viktigt att principer för lagerhållning tas fram för att underlätta prioriteringar och tillmötesgå verksamheternas behov. Vidare anser förvaltningen att det är viktigt att tydliggöra sta- tens kontra kommunernas ansvar i frågan om beredskapslager.
Staden har tagit fram en plan för övning och kunskapshöjande insatser inom kris- beredskap och civilt försvar, en anvisning till Stockholms stads säkerhetsprogram 2020-2023. Planen ska uppdateras kontinuerligt utifrån erfarenheter och behov som framkommer under perioden, exempelvis genom genomförda övningar, verkliga hän- delser och omvärldsförutsättningar. Planen gäller alla förvaltningar och bolag och lig- ger till grund för hur stadens alla verksamheter genomför och utvecklar sitt arbete med kunskapshöjande aktiviteter och övning inom krisberedskap och civilt försvar. Detta är i enlighet med Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH).
Stadens alla verksamheter genomför verksamhetsanpassade risk- och sårbarhets- analyser (RSA). Även tematiska RSA:er kan vid behov genomföras för särskilda ris- ker. Syftet är att minska både sannolikheten för att oönskade händelser ska inträffa och konsekvenserna om de ändå skulle göra det. Varje nämnd och bolagsstyrelse har också en aktuell och långsiktig handlingsplan för de mest framträdande riskerna i verksam- heten. Åtgärder kopplade till dessa risker integreras i verksamhetens ordinarie verk- samhetsplanering.
Grundläggande principer för stadens kriskommunikation finns i kommunikations- programmet. Vid oförutsedda händelser gäller samma principer för kommunikation
som normalt. Kriser ställer dock särskilda krav på snabb, samordnad och kontinuerlig kommunikation som baseras på fakta om den aktuella situationen. I kommunikations- programmet lyfts risken för att felaktiga uppgifter får spridning och vilka förvänt- ningar det medför på service och interaktivitet, och vilka krav det ställer på stadens medarbetare och deras kommunikationsförmåga. Även Stockholms stads säkerhetspro- gram 2020-2023 uppmärksammar risken för desinformation och att medvetna informa- tionspåverkanskampanjer kan genomföras för att skapa misstro och rubba förtroendet för samhällets aktörer samt för att urholka tilliten människor emellan.
Stadsdelsförvaltningen har goda erfarenheter av förstärkt samarbete med civilsam- hället under den rådande pandemin. Civilsamhället har på ett förtjänstfullt sätt medver- kat till att sprida information om smittskyddsåtgärder i lokalområdet. Genom pande- min har en grund för framtida samverkan med civilsamhället vid kriser utvecklats.
Förvaltningens samlade bedömning är att staden arbetar aktivt för att säkerställa en god beredskap och kapacitet att möta framtida kriser och oönskade händelser. Vidare anser förvaltningen att det finns många lärdomar dra av hanteringen av pandemin och ska därför på bästa sätt bidra till den utvärdering som kommer att genomföras under våren 2021.
Södermalms stadsdelsnämnd
Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 25 mars 2021
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Särskilt uttalande gjordes av Christina Wallmark (SD), bilaga 1.
Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 februari 2021 har i huvudsak följande lydelse.
Ett systematiskt lärande förbättrar stadens och förvaltningens förmåga att hantera oönskade händelser och omsätter individuella erfarenheter till organisatorisk föränd- ring och organisatorisk kunskap. Detta sker genom utvärderingar, uppföljningar samt återföring av erfarenheter och kunskap från övningar och skarpa händelser.
Därför pågår just nu ett antal större utvärderingar och genomlysningar på olika ni- våer i staden. Förvaltningsledningen har också genomfört en utvärdering av förvalt- ningens arbete hittills under Covid-19-pandemin. Samtliga av dessa utvärderingar för- väntas sammanfatta framgångsfaktorer, utmaningar och centrala lärdomar och kom- mer kunna användas för utveckling av stadens framtida krisberedskapsarbete.
Så långt det är möjligt ska stadens organisation vara densamma vid en kris som i normalläge. Störningar och allvarliga händelser hanteras på lokal nivå med viss cen- tral samordning från stadsledningskontoret. Vid en större kris kan stadens centrala
krisledningsorganisation och krisledningsnämnd aktiveras, vilket har gjorts under Co- vid-19-pandemin.
Tillgången till skyddsutrustning brast initialt inom förvaltningens verksamheter men är nu tillräcklig. Enligt förvaltningen är en viktig lärdom för framtiden att det be- höver finnas ett tillräckligt stort lager för att hantera en krissituation. Förvaltningen föreslår även att det finns ett centralt beredskapslager som klarar en liknande situation som våren 2020.
Förvaltningen har kunnat erbjuda kohortvård i princip fullt ut.
Förvaltningens anser att det är angeläget att ta lärdom av både framgångsfaktorer och utmaningar, inom stadens hela organisation, som visat sig under Covid-19-pande- min i det fortsatta arbetet.
Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlå- tande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Bilaga 1
Reservationer m.m.
Socialnämnden
Reservation anfördes av Karin Gustafsson m.fl. (S), Jackie Nylander, tjänstgö- rande ersättarna Björn Häll Kellerman och Matilda Vigedal (alla V) enligt föl- jande.
1. Motion om en stärkt beredskap som ger trygghet av Karin Wanngård (S) bifal- les.
2. Därutöver anförs följande.
Covid-19 har visat vikten av att stadens säkerhet och beredskap stärks och utvecklas för att kunna möta utmaningar, kriser och hot mot Stockholm. Erfarenheten från våren 2020 visar att det finns betydande brister i stadens förmåga. Det kommer en tid när stadens hantering av pandemin kommer att utvärderas och slutsatser kommer att dras.
Vi kan redan nu konstatera hur viktigt det är att staden stärker beredskapen för att ha en fungerande infrastruktur för säkerhet och skydd i händelse av krig och kriser.
Motionen lyfter ett antal förslag som syftar till just att stärka stadens beredskap.
Det handlar exempelvis om att säkra tillgången på skyddsmaterial, utveckla stadens kommunikativa förmåga vid kriser samt förstärka den egna kompetensen och rådighet.
Socialförvaltningen framför i sitt tjänsteutlåtande att tillsvidareanställningar an- vänds som utgångspunkt. Det är väldigt bra och vår bestämda uppfattning är att sta- dens samtliga verksamheter ska tillämpa fasta anställningar som norm. Målet för sta- dens verksamheter ska vara att 90 procent av de anställda ska omfattas av dessa vill- kor, avseende både andelen fasta anställningar och andelen heltidsanställningar. An- vändningen av allmän visstidsanställning (AVA), timanställningar och andra former av otrygga anställningar ska minimeras och endast användas på sakliga grunder, väl kända av verksamheterna. Coronapandemin har inom många verksamheter inneburit en brutal ögonöppnare av behovet av en bättre personalpolitik. Högre ambitioner för kompetens, trygga arbetsvillkor och långsiktigt arbete med kontinuitet och kompetens- försörjning behövs.
Stadens beredskap behöver ständigt utvecklas för att möta plötsliga krissituationer.
Motionen lyfter fram förslag för hur staden kan stärka sin beredskap. Förslag som alla partier förhoppningsvis kan enas om.”
Ersättaryttrande gjordes av Anna Rantala Bonnier (Fi), som instämde i förslag till beslut och reservation från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Äldrenämnden
Reservation anfördes av Mirja Räihä m.fl. (S) och Robert Mjörnberg m.fl. (V) enligt följande.
1.motion om en stärkt beredskap som ger trygghet bifalles 2. därutöver anföra följande
Covid-19 har visat vikten av att stadens säkerhet och beredskap stärks och utvecklas för att kunna möta utmaningar, kriser och hot mot Stockholm. Erfarenheten från våren 2020 visar att det finns betydande brister i stadens förmåga. Det kommer en tid när stadens hantering av pandemin kommer att utvärderas och slutsatser kommer att dras.
Vi kan redan nu konstatera hur viktigt det är att staden stärker beredskapen för att ha en fungerande infrastruktur för säkerhet och skydd i händelse av krig och kriser.
Motionen lyfter ett antal förslag som syftar till just att stärka stadens beredskap. Det handlar exempelvis om att säkra tillgången på skyddsmaterial, utveckla stadens kom- munikativa förmåga vid kriser samt förstärka den egna kompetensen och rådighet.
Motionen föreslår ett tydligt mål om att staden ska säkerställa en lagerhållning av skyddsmaterial för vård och omsorg om minst tre månader. Förvaltningens svar om att reserver finns möter i detta avseende inte de krav som formuleras i motionen. Det är angeläget att staden även långsiktigt utgår från att just-in-time-leveranser inte kommer vara gott nog för att säkra en bra beredskap.
Förvaltningen lyfter i sitt svar att pandemin satt ljuset på några av de utmaningar som äldreomsorgen arbetat med sedan tidigare, exempelvis rekrytering av utbildade undersköterskor, kunskaper om och tillämpning av basala hygienrutiner och tillgången till sjuksköterskor. Vår bestämda uppfattning är att stadens samtliga verksamheter ska tillämpa fasta anställningar som norm. Målet för stadens verksamheter ska vara att 90 procent av de anställda ska omfattas av dessa villkor, avseende både andelen fasta an- ställningar och andelen heltidsanställningar. Användningen av allmän visstidsanställ- ning (AVA), timanställningar och andra former av otrygga anställningar ska minime- ras och endast användas på sakliga grunder, väl kända av verksamheterna. Coronapan- demin har inom många verksamheter inneburit en brutal ögonöppnare av behovet av en bättre personalpolitik. Högre ambitioner för kompetens, trygga arbetsvillkor och långsiktigt arbete med kontinuitet och kompetensförsörjning behövs.
Stadens beredskap behöver ständigt utvecklas för att möta plötsliga krissituationer.
Motionen lyfter fram förslag för hur staden kan stärka sin beredskap. Förslag som alla partier förhoppningsvis kan enas om.
