Nämndberedning preliminär budget 2016
Barn- och ungdomsnämnden
Innehållsförteckning
1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag ... 3 1.1 Nämndens syn på budget, plan och volymer ... 3 1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av
liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget? ... 3 1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning? ... 3 1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas
och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma? ... 4 2 Beredning målstyrning ... 5 3 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen... 6
Barn- och ungdomsnämnden, Nämndberedning preliminär budget 3(6)
1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag
1.1 Nämndens syn på budget, plan och volymer
Volymmått Budget 2015 Budget 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Antal barn
förskoleverksamhet totalt
Antal barn förskola Antal barn
pedagogisk omsorg
Antal barn öppen förskola
Antal barn fritidshem totalt Antal barn fritidshem 6 år Antal barn fritidshem åk 1-3 Antal barn fritidshem åk 4-6 Antal barn förskoleklass Antal elever grundskola åk 1-5 Antal elever grundskola åk 6-9 Antal elever särskola
Avstämning av volymer pågår förnärvarande i samarbete med KLK. Kommentarer kring dessa kommer skickas ut separat.
1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget?
1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning?
Den föreslagna resurstilldelningen är begränsad i förhållande till tilldelningen tidigare år. Det innebär att verksamheterna inte kan räkna med någon större uppräkning av check och peng 2016. Detta i sin tur leder till att verksamheterna kan få det tufft att klara reguljära kostnadsökningar och kommer därför tvingas till effektiviseringar av verksamheten. Det ekonomiska läget för enheterna är fortsatt ansträngt. Fortsatta löneökningar och löneglidningar för att lyckas rekrytera och behålla personal, måste matchas mot check och peng i enheternas budgetar. Många skolor står inför större om- och tillbyggnationer vilket leder till kraftigt höjda hyror. Det innebär att utrymmet för
framförallt personalkostnader minskas. Den fortsatta satsningen på IKT innebär även fortsättningsvis stora kostnader för enheterna.
Kontoret kommer att se över alla kostnader som inte är lagstyrda och återkomma med förslag på eventuell avveckling av verksamheter som inte krävs enligt lag.
1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma?
Kontoret har tidigare lyft vikten av ett förändrat arbetstidavtal för lärarna. Avsikten är att använda resursförstärkningen för att kunna påbörja en sådan förändring. Det innebär att den generella uppräkningen kommer bli väldigt begränsad.
Barn- och ungdomsnämnden, Nämndberedning preliminär budget 5(6)
2 Beredning målstyrning
Näringsliv och arbetsmarknad
För att förebygga brist på och svårigheter att rekrytera legitimerad personal till skola och förskola, behöver en översyn av organisationen kring och ersättningen till VFU- handledare genomföras. Att samtliga skolor i Sollentuna har plats för lärarstudenter, ger både skolorna ett utbyte med universiteten liksom det ger goda möjligheter för
Sollentuna kommun att knyta de bästa blivande lärarna till våra enheter.
Utbildning
Sveriges kommuner och landsting har identifierat åtta faktorer som kännetecknar en framgångsrik skolkommun. Det första kriteriet definierar ett gott ledarskap på alla nivåer med dynamiskt samarbete och gemensamt ansvar för helheten. Kriterium två handlar om att lyfta fram kompetenta lärare och arbeta aktivt för att få rätt kompetens på rätt plats. Att ha höga förväntningar på skolans resultat oavsett förutsättningar står som kriterium tre och att ta reda på hur det går genom uppföljning och återkoppling som nummer fyra. Det femte kriteriet tar upp väl fungerande relationer inom hela
verksamheten och det sjätte att man har en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan politiker, tjänstemän och rektorer. Kriterium sju betonar vikten av att fånga upp elever i behov av särskilt stöd och slutligen i det åttonde att man har en samsyn om mål och inriktning för verksamheten.
Verksamheterna i Sollentuna kommun lever väl upp till punkterna under respektive kriterium och har under flera år visat upp bra alternativt förbättrade resultat. Höga förväntningar är ledord och med det följer höga krav på att alla elever ska mötas av undervisning av mycket hög kvalitet, baserad på forskning och beprövad erfarenhet.
Kraven ska vara stora på att alla ska lyckas. Satsningarna på utvecklings- och karriärtjänster inom strategiska områden ska ge utdelning i form av ökat kollegialt lärande och högre kunskapsresultat hos eleverna.
Högre andel nyanlända
I en föränderlig och orolig värld, ställs omfattande krav på en hög flexibilitet i fråga om att snabbt kunna omställa förskolornas och skolornas möjlighet att ta emot en högre andel nyanlända barn och elever. Fler skolor behöver därför vara flexibla med lokaler och personal för att vara förberedda på att ta emot nyanlända elever i internationella klasser och arbetet med att ta emot nyanlända barn i förskolan behöver utvecklas, för att i högre grad anpassa verksamhetet utifrån barnens olika behov som nyanlända.
Förstärkt elevhälsa i förskolan
I Landstingets regi arbetas ett vägledningsdokument för Barnavårdscentralerna (BVC) fram med fokus på mer förebyggande arbete. Ett samarbete med BVC och den
medicinska delen i Elevhälsan (Skolhälsovården) är påbörjat där bra överlämningar kring barn med särskilda behov ska vidareutvecklas och att det svenska
vaccinationsprogrammet följs säkerställas.
Utifrån den utredning, som kommer att genomföras under 2015, kring en utvecklad Elevhälsa i förskolan ska en plan tas fram där strukturer för att involvera förskolans barn i Elevhälsoteamens arbete beskrivs samt hur en ökad samverkan med BVC kring de enskilda barnen kan utvecklas.
3 Återredovisning av utredningsuppdrag i budgetprocessen
I nämnberedningen för 2016 ska samtliga uppdrag redovisas vid senare tidpunkt under året. Återrapportering sker enligt nedan.
Uppdrag
Uppdrag Datum återredovisning till uppdragsgivare
Datum nämndinlämning till KLK
Uppdrag om effektivisering Januari 2016 (i
"Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2015)
Januari 2016 (i
"Verksamhetsberättelse med resultatanalys 2015)
