Viss återhämtning
Även under 2013 var den globala ekonomiska utvecklingen svag, men vissa tecken på förstärkning började synas här och var. Detta gäller framför allt i USA, men också i euroområdet har konjunkturbotten nu passerats. Här återstår visserligen stora strukturella problem, men detta gäller främst länderna i södra Europa. För flera av de länder som är viktiga för svensk exportindustri, som Tyskland, Storbritannien, Danmark och Norge, bedöms utvecklingen komma att bli allt starkare. Dessutom är den inhemska ekonomin i grunden stark, och tillförsikten om framtiden har börjat växa hos de svenska hushållen och företagen. Detta borgar för en starkare tillväxt under de kommande åren.
Sysselsättningen ökar åter
Trots en svag BNP-utveckling under det gångna året som helhet har sysselsättningen ökat, och det i en överraskande stor omfattning. Den goda
sysselsättningsutvecklingen sammanhänger med en jämförelsevis svag ökning av produktiviteten i svenskt näringsliv. Antalet sysselsatta1 steg mellan 2012 och 2013 med i genomsnitt 43 000 personer, till den nya rekordnivån 4,55 miljoner.
Sysselsättningsgraden2 steg med 0,6 procentenheter till 75,5 procent, vilket dock är lägre än de höga nivåerna på 1980-talet.
Antalet personer i arbetskraften ökade mellan 2012 och 2013 med 53 000, främst till följd av att invandringen varit stor och att nyanlända snabbare kommer in på
arbetsmarknaden. Därmed steg arbetskraftsdeltagandet3 med 0,8 procentenheter till 82,2 procent.
Industrin fortsatte nedåt
Bantningen av personalstyrkorna fortsatte inom industriföretagen. Dessa sysselsatte under 2013 i genomsnitt 12 000 personer mindre än under 2012, vilket innebär en tvåprocentig minskning. Därmed var utvecklingen i stort sett lika negativ som den mellan 2011 och 2012. Smärre nedgångar noterades nu också inom information och kommunikation, handel och byggverksamhet. Däremot skedde påtagliga vändningar uppåt inom transportväsendet samt hotell- och restaurangnäringen. Den mest markanta sysselsättningsförstärkningen ägde dock rum inom personliga och
kulturella tjänster – med 13 000 personer eller 6 procent. Även den stora branschen finansiell verksamhet och företagstjänster växte markant antalsmässigt, med 12 000 personer.
Antalet platser börjar vända uppåt
Det totala antalet anmälda platser med mer än 10 dagars varaktighet vid
Arbetsförmedlingen ökade mellan 2012 och 2013 med 5 000, till drygt 669 0004.
1 Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), avseende personer i åldern 16-64 år.
2 Antalet sysselsatta relativt befolkningen 16-64 år.
3 Antalet personer i arbetskraften relativt befolkningen 16-64 år.
4 Platsstatistiken täcker inte hela arbetsmarknaden eftersom inte alla platser anmäls till Arbetsförmedlingen. Andelen lediga platser som anmäls varierar över tiden och har visat sig öka
Utvecklingen är dock mycket olikartad mellan olika branscher. Tydliga nedgångar, procentuellt sett, har skett inom offentlig förvaltning, verkstadsindustri och handel. Å andra sidan har markanta uppgångar noterats inom personliga och kulturella tjänster samt inom det stora området vård och omsorg.
Andelen platser som avser tillsvidareanställning låg 2013 på 70 procent, samma nivå som 2012. Däremot skedde en antalsmässig ökning med 6 000 sådana platser. Å andra sidan minskade antalet platser som avser sex till tolv månaders anställning tydligt, och det för andra året i följd.
De flesta län uppvisar nu fler lediga platser anmälda på Arbetsförmedlingen. Det är bara Uppsala och Västmanlands län som det senaste året visat några mer markanta minskningar i antalet nyanmälda platser, mindre nedgångar har förekommit i Stockholms, Kronobergs och Hallands län. Däremot har platsvolymerna stigit ganska kraftigt i flera av skogslänen samt i Södermanlands, Kalmar och Gotlands län, alltså län som tidigare släpat efter i arbetsmarknadshänseende. Den relativt sett största ökningen, 17 procent, redovisades i Jämtlands län.
Fler semestervikariat
Antalet ferieplatser och semestervikariat5 fortsätter att öka. Under 2013 anmäldes 65 000 sådana platser, 4 000 fler än under 2012 och drygt 17 000 fler än 2010.
Semestervikariaten anmäls numera allt tidigare, och flest platser (17 000)
registrerades i januari. Hela 7 000 platser anmäldes under årets fjärde kvartal (varav 5 000 i december), vilket tyder på en betydande framförhållning gentemot
semestrarna 2014.
Fallande bristtal i näringslivet
Ökningen av de lediga platserna har ännu inte satt några spår i form av ökade rekryteringsproblem i den privata sektorn, utan dessa har istället fallit ytterligare. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2013 uppgav 19 procent av de privata arbetsgivarna att de stött på sådana svårigheter det senaste halvåret, att jämföra med 24 procent i 2012 års höstundersökning. Särskilt påtaglig har nedgången varit inom information och kommunikation samt inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Däremot ligger bristtalen i den offentliga sektorn fortfarande högt, och de har på ett år endast sjunkit med 1 procentenhet, till 40 procent. När det gäller delbranscherna skola och äldreomsorg har nivåerna däremot stigit något det senaste året.
Åter färre varsel
Efter de höga varseltalen under hösten 2012 sjönk nivåerna undan för undan, till följd av en mer optimistisk syn på svensk ekonomi. Under 2013 varslades
sammanlagt 59 000 personer om uppsägning, vilket var 13 000 färre än under 2012.
Av de varslade arbetade drygt 15 000 inom tillverkningsindustrin – vars varselvolym
under konjunkturuppgångar. Det finns också en viss överskattning av antalet platser i statistiken på grund av dubbelanmälningar till Platsbanken.
5 Härmed menas platser med högst tre månaders varaktighet, som i sin helhet infaller under perioden 15 maj-15 september.
nästan halverades jämfört med 2012 – samt 11 000 inom uthyrning,
fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, 6 000 inom byggverksamheten, 5 500 inom vardera transportsektorn och handeln samt 4 500 inom de offentligt finansierade tjänsteverksamheterna (inklusive dem med privat huvudman.) Bland de verksamheter som ökade sina varselvolymer kan nämnas just de privata alternativen inom skola, vård och omsorg, där bland annat vissa konkurser förekommit. Av det totala antalet varslade var 14 000 verksamma i Stockholms län, men de relativt sett mest varseltunga länen var Örebro och Dalarna, med 1,6 procent av den
registerbaserade arbetskraften varslade. Den lägsta andelen varslade noterades i Gotlands län, 0,6 procent.
Något fler till arbete
Under 2013 skedde sammanlagt 374 000 övergångar från öppen arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd till arbete, därav 296 000 till arbete utan stöd6. Detta kan jämföras med 361 000 övergångar under 2012, varav 293 000 till arbete utan stöd. Räknat som månadsgenomsnitt uppgick därmed antalet övergångar till arbete under 2013 till 31 000 och under 2012 till 30 000, motsvarande 6,9 respektive 6,8 procent av de inskrivna arbetslösa7.
Allt som allt påbörjade 572 000 av de inskrivna vid Arbetsförmedlingen (samtliga sökandekategorier)8 ett arbete under 2013, jämfört med 549 000 under 2012.
Månadsgenomsnitten blir då 48 000 respektive 46 000, eller 6,4 respektive 6,3 procent av samtliga inskrivna arbetssökande.
Fler till utbildning
Också antalet övergångar till utbildning har ökat något. Under 2013 lämnade nästan 53 000 personer Arbetsförmedlingen för att påbörja en reguljär utbildning, att jämföra med drygt 49 000 under 2012. Två tredjedelar av övergångarna inträffade under månaderna januari, augusti och september.
Arbetslöshetens ökning vändes till en minskning
Den uppgång av arbetslösheten som kunde iakttas under 2012 kom av sig under 2013, och under årets senare del syns istället en viss minskning, beräknat i
säsongrensade tal. På grund av överhängseffekter från föregående år blev dock det genomsnittliga antalet inskrivna arbetslösa9 vid Arbetsförmedlingen något högre 2013 än 2012, nästan 404 000 respektive knappt 393 000 personer. I relativa tal uppgick andelen inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen 2013 till 8,5 procent och 2012 till 8,4 procent av den registerbaserade arbetskraften. Den gradvisa
6 Som arbete utan stöd räknas här arbete på öppna marknaden (även om den anställde söker annat arbete via Arbetsförmedlingen) samt anställning vid Samhall.
7 Med de totalt inskrivna arbetslösa avses här de kvarstående vid varje månads slut plus dem som lämnat arbetslösheten under respektive månad.
8 Här inräknas även personer som redan har ett arbete, men som väljer att söka nytt arbete via Arbetsförmedlingen.
9 Dvs. antalet öppet arbetslösa plus antalet personer i program med aktivitetsstöd.
förbättringen av arbetsmarknaden väntas få ett mer tydligt genomslag i 2014 års arbetslöshetsstatistik.
Den öppna arbetslösheten ökade mellan 2012 och 2013 med drygt 1 000 personer till 214 000, medan antalet programinskrivna steg med 10 000 personer till drygt 189 000. På grund av ett ökat arbetskraftsutbud innebär detta att den öppna arbetslösheten sjönk från 4,6 till 4,5 procent mellan de båda åren, medan programdeltagandet steg från 3,9 till 4,0 procent av den registerbaserade arbetskraften.
De flesta går i garantiprogrammen
Av dem som är inskrivna i något program med aktivitetsstöd tillhör flertalet antingen Jobb- och utvecklingsgarantin eller Jobbgarantin för ungdomar. Inom ramen för dessa program bedrivs bland annat ett flertal verksamheter som tidigare alltid redovisades som självständiga program, exempelvis arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik. Under 2013 var, räknat som månadsgenomsnitt, nästan 99 000
personer inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin, vilket är drygt 3 000 fler än 2012.
Jobbgarantin för ungdomar omfattade 38 000 personer. Det innebär en minskning med nästan 2 000 på ett år.
Allt fler av deltagarna i Jobb- och utvecklingsgarantin finns nu i
sysselsättningsfasen10. I denna var i genomsnitt 34 000 personer inskrivna under 2013, vilket är 3 000 fler än 2012. Detta innebär en ökning från 33 till 35 procent av alla deltagare i garantin.
Åter fler övergångar från Försäkringskassan
Efter några år av minskning, från 37 000 personer startåret 2010, har antalet överföringar från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen åter stigit något. Under det gångna året omförsäkrades 13 000 personer från sjukförsäkring till aktivitetsstöd – och då inledningsvis till programmet Arbetslivsintroduktion – vilket är drygt 3 000 fler än året innan. Drygt 14 000 personer lämnade Arbetslivsintroduktion under året, och av dem var det 900 personer som fick någon form av arbete. De flesta gick dock till något annat program med aktivitetsstöd, eller till öppen arbetslöshet.
Fler ungdomar i nystartsjobb
Det genomsnittliga antalet personer i nystartsjobb minskade mellan 2012 och 2013 med några hundra, till 42 000. Ett undantag är emellertid ungdomarna mellan 18 och 24 år, där antalet istället ökade med några hundra, till 4 000. Andelen kvinnor bland nystartsjobbarna utgjorde 38 procent, andelen utrikes födda till 46 procent och andelen personer utan högre utbildning än grundskola till 31 procent.
10 Jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas innebär att Arbetsförmedlingen erbjuder en sysselsättning åt deltagare i garantin som efter 450 utbetalade ersättningsdagar ännu inte fått ett arbete. I SCB:s arbetskraftsundersökningar redovisas dessa dock inte som sysselsatta, utan som heltidsstuderande arbetslösa, under förutsättning att dessa personer inte har en förvärvsinkomst från något annat arbete.
Fler sysselsatta i arbete med stöd
Antalet personer som är sysselsatta med hjälp av ekonomiskt stöd från
Arbetsförmedlingen uppgick under 2013 till i medeltal drygt 86 000, vilken innebär en uppgång med 6 000 från 2012.11 Hit räknas bland annat anställningsstöden:
särskilt anställningsstöd (med i snitt knappt 5 000 deltagare under 2013), förstärkt anställningsstöd12 (4 000) och instegsjobb (knappt 3 000). Sammanlagt utgjorde antalet sysselsatta med anställningsstöd 11 000 personer, och det är 4 000 fler än under 2012.
Den särklassigt största volymen av arbeten med stöd – 75 000 personer – står emellertid att finna inom de särskilda programmen för funktionshindrade.
Männens står för huvuddelen av arbetslöshetens ökning mellan åren – men nu har det vänt
Även mellan 2012 och 2013 ökade männens arbetslöshet betydligt mer än kvinnornas. Antalet inskrivna arbetslösa män uppgick 2013, räknat som
årsgenomsnitt, till nästan 219 000, en ökning från 2012 med 10 000. Samtidigt steg antalet inskrivna arbetslösa kvinnor med bara drygt 1 000, till ett genomsnitt av 185 000. Ser man till säsongrensade data blir bilden dock en annan. Under loppet av andra halvåret föll männens arbetslöshet kraftigt – mycket beroende på en stark utveckling inom de mansdominerade delarna av framför allt den privata
tjänstesektorn – medan kvinnornas arbetslöshet fortsatte att stiga något. Därmed har skillnaden i arbetslöshet mellan könen nu jämnats ut, och differensen mellan
männens och kvinnornas arbetslöshet väntas bli tämligen marginell det närmaste året.
Arbetslösheten för ungdomar börjar dämpas
Ungdomarna är den åldersgrupp som tidigast påverkas av förändringar på
arbetsmarknaden, och som därför gynnas mest när konjunkturen vänder uppåt. Så är fallet även denna gång. Det genomsnittliga antalet inskrivna arbetslösa i åldern 18-24 år uppgick 2013 till knappt 94 000, vilket är 1 000 färre än 2012. Som vanligt är arbetslösheten hög bland ungdomarna – 17,2 procent av den registerbaserade arbetskraften under 2013 – men detta innebär ändock en minskning med 0,5 procentenheter på ett år.
I de övriga åldersgrupperna har antalet inskrivna arbetslösa stigit något. För
åldersgruppen 55-64 år är dock uppgången marginell. Antalet inskrivna arbetslösa i åldersgruppen uppgick under både 2012 och 2013 till 59 000, och det motsvarar 6,5 procent av den registerbaserade arbetskraften.
Allt högre arbetslöshet hos de korttidsutbildade
Till de minst konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden hör de korttidsutbildade. Hit räknas alla personer som saknar gymnasiekompetens: de som avslutat sin utbildning efter grundskolan, de som avslutat sina gymnasiestudier utan godkända betyg samt
11 Hit räknas inte nystartsjobben, eftersom dessa inte subventioneras via lönen utan via arbetsgivaravgifterna.
12Denna insats – som startade i april 2012 – innebär förstärkt handledningsstöd vid anställning av personer som deltar i sysselsättningsfasen inom Jobb- och utvecklingsgarantin.
utomeuropeiskt födda med utbildning som inte motsvarar den svenska
arbetsmarknadens krav. De korttidsutbildades arbetslöshet har stigit flera år i följd. I denna grupp var under 2013 i medeltal 118 000 personer, eller 19,6 procent av motsvarande registerbaserade arbetskraft, inskrivna arbetslösa. Detta innebär en uppgång på ett år med drygt 4 000 personer eller 1,0 procentenheter. För övriga utbildningsnivåer var förändringarna marginella. Under 2013 uppgick genomsnittet av arbetslösheten för gymnasieutbildade till 8,2 procent (191 000 personer), för personer med kort eftergymnasial utbildning till 7,7 procent (24 000 personer) om för dem med lång högskoleutbildning till 4,8 procent (71 000 personer).
Utomeuropeiskt födda har fått det svårare
Många bland de utrikes födda, och i synnerhet de utomeuropeiskt födda, har betydande svårigheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden. I vissa fall beror det på en otillräcklig utbildningsnivå, men även högutbildade invandrare har ofta svårt att finna ett arbete i paritet med sina kvalifikationer. Ett par exempel på orsaker till deras problem är svårigheten att validera utländska examina och svaga nätverk i det nya hemlandet. En positiv faktor för de nyanlända invandrarna är emellertid Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, som sannolikt har påskyndat deras inträde på arbetsmarknaden och därmed lett till ökat utbud av arbetskraft från framför allt utomeuropeiska länder. Integrationen av de utrikes födda är en
nyckelfråga för svensk ekonomi och arbetsmarknad, eftersom invandringen numera svarar för hela befolknings- och arbetskraftstillväxten i vårt land.
Arbetskraftsdeltagandet för de utomeuropeiskt födda är dock lågt (66 procent under 2013, jämfört med drygt 81 procent för svenskfödda). Dessutom är deras arbetslöshet hög, och har ökat år från år. Därmed har inslaget av utomeuropeiskt födda i
arbetslöshetsstatistiken ökat. Under 2013 var i genomsnitt 27,3 procent av de
inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen födda utanför Europa, jämfört med 24,6 procent under 2012. Antalet utomeuropeiskt födda som var inskrivna som arbetslösa uppgick 2013 till i medeltal 110 000 personer, vilket var en uppgång från året innan med nära 15 000 personer. För denna ökning svarade helt och hållet personer yngre än 45 år.
När det gäller övriga födelselandsgrupper har förändringarna varit mindre påfallande. Även bland de inomeuropeiskt men utomnordiskt födda var
förhållandevis många inskrivna som arbetslösa – 39 000 personer. Antalet inrikes födda av de inskrivna arbetslösa utgjorde 246 000 personer och antalet övriga nordiskt födda invånare 8 000 personer.
Antalet funktionsnedsatta vid Arbetsförmedlingen ökar
En annan grupp med stora svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden, oavsett konjunkturläge, är personerna med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. De vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning är
rörelsenedsättning, olika psykiska problem och inlärningssvårigheter. Antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen har ökat praktiskt taget kontinuerligt efter
millennieskiftet, och uppgick under 2013 till i genomsnitt 193 000, vilket var nästan 12 000 fler än föregående år. Räknar man enbart de arbetslösa blir medeltalet för det gångna året drygt 80 000, vilket är nästan 8 000 fler än 2012, och för en stor del av ökningen svarade personer under 45 år.
Huvudparten av de funktionsnedsatta vid Arbetsförmedlingen deltar emellertid i särskilda sysselsättningsprogram, tillhörande gruppen arbete med stöd. Den största volymen återfinns fortfarande i lönebidragsanställning, men programmet
trygghetsanställning växer snabbt i omfång. Detta program riktar sig mot personer som står särskilt långt från den ordinarie arbetsmarknaden. Under 2013 sysselsatte trygghetsanställning i genomsnitt nästan 28 000 funktionsnedsatta, jämfört med 21 000 under 2012. Samtidigt har antalet personer i lönebidragsanställning minskat från 44 000 till knappt 38 000. En förklaring kan vara de bättre ekonomiska
bidragen till arbetsgivaren vid trygghetsanställning. I övrigt var 5 000 anställda i utvecklingsanställning, 4 000 i OSA, 1 000 i utvecklingsanställning inom Samhall AB och 200 i utvecklingsanställning inom Kulturarvslyftet13. Allt som allt deltog drygt 75 000 personer i de särskilda programmen för funktionsnedsatta, en uppgång med 2 000 jämfört med 2012.
Färre arbetslösa i norr – fler i söder
Medan arbetslöshetens rikstotal inte visar någon nämnvärd förändring mellan 2012 och 2013, syns flera intressanta avvikelser på länsnivå. Det visar sig att samtliga Norrlandslän redovisar färre inskrivna arbetslösa 2013 än 2012, men detta beror främst på demografiska och migrationsrelaterade obalanser. Den största nedgången – 5,9 procent – noteras i Norrbottens län, där också en god näringslivstillväxt spelar in. Näst störst nedgång – 4,7 procent – svarar Jämtlands län för. I de syd- och mellansvenska länen ökar däremot antalet, frånsett smärre minskningar i Gotlands och Kronobergs län.
Den största ökningen har uppmätts i Stockholms län, med 8,3 procent, bland annat beroende på ett stort tillskott av personer som tillhör de särskilt utsatta grupperna.
Även i Jönköpings län steg antalet inskrivna arbetslösa påtagligt, med 6,1 procent.
Den relativa arbetslöshetens förändring uppvisar en likartad bild, med minskningar i norr samt i Gotlands och Östergötlands län – men i övrigt ökningar eller oförändrade tal. Sålunda sjönk andelen inskrivna arbetslösa med 0,6 procentenheter i
Norrbottens län och med 0,4 procentenheter i Jämtlands län, medan den steg med 0,4 procentenheter i Stockholms län och med 0,3 procentenheter i Skåne län och Jönköpings län.
Den högsta arbetslösheten under 2013, i medeltal 11,7 procent, stod att finna i Gävleborgs län, samt i Blekinge län, 11,3 procent. Även i Södermanlands, Skåne, Västmanlands och Västernorrlands län översteg arbetslösheten 10 procent.
Motpolerna är här Uppsala, Hallands och Stockholms län, med välmående
arbetsmarknader och arbetslöshetstal på respektive 6,2 procent, 6,7 procent och 6,9 procent. Fördelat på länsgrupper varierade nivåerna från 8,1 procent i de tre
storlänen till 8,8 procent i gruppen övriga län och 9,2 procent i skogslänen14.
13 De två sistnämnda programmen avser att erbjuda personer som står långt från
arbetsmarknaden ett meningsfullt och utvecklande arbete. Kulturarvslyftet syftar dessutom till att bygga upp kunskap om, vårda och tillgängliggöra kulturarvet och kulturmiljön.
14 Med skogslänen menas Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Små förändringar av inflödet i arbetslöshet
Antalet personer som nyinskrivits i öppen arbetslöshet har inte förändrats så mycket de senaste åren. Som månadsgenomsnitt under 2013 registrerades 31 000 av de nytillkomna på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, och av dessa tillhörde 11 000 åldersgruppen 18-24 år. I båda fallen innebär detta nedgångar med några hundra personer, men nedgångstakten har ökat något under året, främst bland ungdomarna.
Allt fler med långa arbetslöshetstider
Samtidigt som inströmningen i öppen arbetslöshet dämpas något, så minskar utflödet till exempelvis arbete och utbildning av personer med långa
inskrivningstider vid Arbetsförmedlingen. Detta resulterar i allt fler arbetssökande med långa arbetslöshetstider. Det genomsnittliga antalet personer med längre
arbetslöshetstid än sex månader ökade mellan 2012 och 2013 med 9 000 till 221 000.
För personer med längre tid än ett år ökade antalet med 5 000 till 141 000. När det gäller personerna med de mest svårlösta arbetsmarknadsproblemen – de med över två år i kontinuerlig arbetslöshet – steg antalet dock bara med några hundra, till drygt 70 000. Detta kan karaktäriseras som ett trendbrott, eftersom denna grupp tidigare ökade snabbt i antal. Antalet personer med långvarig arbetslöshet är regelmässigt större bland de äldre än bland de yngre, men inom vissa grupper (korttidsutbildade, utomnordiskt födda och funktionsnedsatta) finns också många ungdomar med långa arbetslöshetstider.
Ännu något färre undersysselsatta
Nedgången av antalet deltidsarbetslösa och timanställda vid Arbetsförmedlingen fortskrider. Räknat som månadsmedeltal registrerades knappt 26 000 personer som deltidsarbetslösa under 2013, vilket är 3 000 färre än under 2012. 47 000 personer bokfördes som timanställda, en nedgång på ett år med 2 000. Andelen män i dessa båda sökandekategorier uppgick till 30 respektive 37 procent, och här har det skett en viss uppgång under de senaste åren.
De deltidsarbetslösa och de timanställda i arbetsmarknadsstatistiken tillhör gruppen Sökande med arbete utan stöd. Hit hör även de tillfälligt anställda samt de
ombytessökande (det vill säga fast anställda som söker nytt arbete). Båda grupperna omfattade i genomsnitt cirka 23 000 personer under 2013. Totalsumman för antalet inskrivna som Sökande med arbete utan stöd redovisades till drygt 118 000, och det är 4 000 färre än under 2012.
Den totala sökandevolymen ökade
Det totala antalet arbetssökande vid Arbetsförmedlingen15 steg något det senaste året. I genomsnitt för 2013 uppgick antalet till drygt 745 000 personer, vilket innebär en uppgång med 17 000 i jämförelse med 2012. Ökningen är nästan helt
koncentrerad till männen, vilkas antal nu uppgick till 389 000.
15 Utöver de ovan uppräknade grupperna finns här bland annat 53 000 personer som har särskilda begränsningar i sitt arbetsutbud eller som för närvarande inte kan ta ett arbete. Denna grupp benämns Arbetssökande med förhinder.
