Stort intresse för handelsplatsen
Stark efterfrågan gynnar skogsägarna Så ska återbeskogningen klaras
Tryggt med Trivselhus
EN TIDSKRIFT FRÅN SÖDRA
södra kontakt 4.17
Innehåll
Starkt resultat och ljust marknadsläge för Södra 4 Trivselhus är trygghet för Per och Sagalind 11 Vad är lönsamhet och hur kan den förbättras? 18 Södra diskuterade markintrång i riksdagen 36 Slånbär – god saft med god verkan 42
Södrakontakt
Tidskrift för Södras medlemmar. Utkommer med fyra nummer per år.
redaktör: Carin Bengtsson
ansvarig utgivare: Gustav Tibblin redaktion: Carin Bengtsson adress: Södrakontakt, 351 89 Växjö telefon: 0470-890 00
e-post: sodrakontakt@sodra.com
medlemskontakt: medlemsinfo@sodra.com extern webb: sodra.com
annonsering: 0454-154 24
grafisk form: Ahlqvist & Co, Karlshamn
tryckeri: Printfabriken, Karlskrona, FSC-licensierat tryckeri papper: Scandia 2000, 115 g, FSC- och PEFC-märkt papper omslagsfoto: Eijer Andersson
VAD VILL DU LÄSA OM?
Vi blir alltid glada för förslag på innehåll i Södrakontakt.
Tipsa oss gärna på antingen sodrakontakt@sodra.com eller Södrakontakt, 351 89 Växjö.
LÄS SÖDRAKONTAKT DIGITALT
Södrakontakt går även att läsa digitalt med dator, surfplatta eller mobil. Gå in på sodra.com och klicka på Skogsägare/Nyheter/Södra- kontakt.
3 Ledaren: Stark skogskonjunktur och goda resultat 4 Investering i Långasjö genomförd
Starkt resultat och ljust marknadsläge för Södra 5 EU kan sätta stopp för biodrivmedel
Lyssna på Södras podd
6 Stort intresse för Södras nya handelsplats Södra firar 80 år 2018
8 Stark efterfrågan gynnar skogsägarna Känner du till skogskunskap.se?
9 Virkesmarknaden: Stärkt erbjudande på barrmassaved 11 Trivselhus är trygghet för Per och Sagalind
13 Medlemmarna deltar i utveckling av nya kapitaltjänster 14 Så ska återbeskogningen klaras:
Bra plantskydd och markberedning krävs 15 Ögonviveln och svarta bastborren skadar plantor 16 Högre plantkvalitet med fröodling inomhus 17 På väg mot fossilfria plantskolor
Tillväxtstörningar på unga tallar utreds 18 Vad är lönsamhet och hur kan den förbättras?
21 Stort behov att öka kunskapen om löv 22 Försök med björk för värdeproduktion
Stamkvista rätt 24 Försök med nya trädslag
26 Grundkurs för skogsägare när generationsskifte närmar sig 28 Byggmax – en stor, krävande och nyttig kund för Södra 30 Tallens hemliga liv
32 Överklaganderätt skadar skogsbruket och den svenska ekonomin
”Enbart den som berörs av beslut bör ha rätt att överklaga”
33 Tjäderdom överklagas med stöd av Södra Viktig delseger för markägande
34 Magnus Johansson markägare: Alldeles för stora betesskador 35 Olle Ahlström, jägare: Satsa på att öka kunskapen!
36 Södra diskuterade markintrång i riksdagen 38 Träff om säkert arbete i röjskogen
39 ”Säkerhetsombuden är en värdefull resurs”
”Många bra och pedagogiska tips”
40 Starta julen med att stoppa korven
41 Landshövdingen besökte Värnanäs: Dialogen tas upp igen Markägarmöte på temat frihet eller tvång
42 Slånbär – god saft med god verkan 44 Glädjefylld skördefest på Skedemosse gård 45 Skog och vatten på gränsöverskridande skogsdag 46 Följ med på klassisk skogsresa till västra USA 47 Nya spel i Södras spelapp
48 Julklappstips
SÖDRAKONTAKT 4 /2017 – 3 LEDARE
Stark skogskonjunktur och goda resultat
den allmänna konjunkturen är god och mycket talar för att den kommer att bestå ännu ett tag. Det nya är dock att den globala ekonomin är mer sammanvävd än den någonsin varit tidigare. Komplexiteten har ökat markant, vilket gör att ekonomiska och politiska för- ändringar snabbt kan förändra förutsättning- arna och spelreglerna. Sverige som är ett litet och exportberoende land är relativt sett mer omvärldsberoende än många andra länder.
Samtidigt har våra företag i Sverige blivit mer internationella och globala och är vana att hantera olika typer av omvärldshändelser.
Även om Södra numera har merparten av sina produktionsanläggningar i Sverige är vi ett internationellt företag. Drygt 75 procent av våra produkter går på export. Det gör att vår internationella konkurrenskraft är helt avgörande för lönsamheten. Framförallt gäller detta realproduktivitet. Vi måste hela tiden jobba med ständiga förbättringar för att bevaka och förbättra vår konkurrenskraft. Valutor påverkar oss också men det tillhör det normala att hantera i Södra som exportföretag
År 2017 präglas av kraftsamling och fokuse- ring. Men vi får inte glömma att vi är mitt uppe i ett mer omfattande investeringsprogram än på många decennier. Stora förändringar tar tid att genomföra innan alla delar är på plats och utvecklas som planerat. Med tanke på hur mycket som förändrats sedan den nya koncern- strategin beslutades av styrelsen i slutet av 2013, så har allt gått bättre än väntat. Det är inte bara investeringar utan många andra saker som tillkommit. Vi har en ny affärs- modell där vi jobbar i enlighet med ”Ett Södra”
för att öka koncernens värdemaximering. Det har gjorts och pågår stora förändringar inom affärsområdet Södra Wood för att bli mer marknadsorienterade och öka lönsamheten.
Vi är mitt uppe i detta arbete. Våra massabruk kommer efter investeringarna att vara de mest effektiva och konkurrenskraftiga i hela världen. Det är bra när sämre tider kommer, för det kommer alltid sämre tider. Vi har ökat vår virkesanskaffning med över 20 procent under senare år och Södramodellen attraherar allt fler skogsägare. Goda och stabila priser på virke, en effektiv industri och en god utdelning även i dåliga tider skapar trygghet och förbätt- rar skogsgårdens ekonomi. Det är detta som gör en Södramedlem till vinnare.
Vi har idag en tydlig varumärkesstrategi och vi är mer öppna och kommunikativa. Södra har också nya hållbarhetsmål som är krävande och som också är likställda med de finansiella målen.
Vi har så mycket att berätta och vara stolta över; inte minst hur vi bedriver vårt skogsbruk och industri ur ett hållbarhetsperspektiv.
Södra är ett föredöme. Skogsnäringen har också så mycket att bidra med i omställningen till ett mer hållbart och biobaserat samhälle.
För inte alltför länge sedan var det en debatt och diskussion om det var nödvändigt eller inte att ställa om vårt samhälle eller om det bara var att köra på som tidigare. Nu är de flesta övertygade om behovet av att tänka om och tänka nytt. Detta inte minst inom företags- världen där man ser goda affärer i förändring- arna. Konsumentmakten har ökat och kommer att öka samtidigt som världens befolkning ökar kraftigt under de kommande decennierna.
GODA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT NÅ MÅLEN Mycket talar för att 2017 blir ett bra år ekono- miskt för Södra. Förutsättningarna att uppnå våra finansiella mål är goda. Målen är för övrigt mer krävande nu eftersom vår balans- räkning ökat kraftigt efter gjorda framtidsin- vesteringar. Vi har idag mer kapital som ska ge avkastning. En positiv utmaning. Roligt är också att vi kan satsa mer av vår skogsråvara inom trävaruområdet på ökad vidareförädling genom investering i en pilotanläggning för korslimmat trä (CLT). Det är en intressant produkt som växer snabbt i byggsektorn både i USA och Europa. Vi satsar även på att pro- ducera ett högkvalitativt hållbart drivmedel, genom rening av metanol. Det är vårt bidrag till en fossilfri fordonsflotta, inte bara inom Södra utan som en kommersiell produkt till samhället i stort. Vi är bara i början på en omvälvande resa. Ett reellt problem är att lobbyarbetet inom EU, från företag som utma- nas av denna omställning till ett mer bioba- serat samhälle, har haft viss framgång vilket försvårar förändringsarbetet. Det är därför oerhört viktigt att vi är närvarande i utveck- lingen av EU och framhåller att skogsnäringen i Norden kan visa vägen genom ett aktivt skogsbruk som är positivt för klimatet och att vår industri ger, utöver traditionella produkter, även grön el, biobränslen, biodrivmedel, gröna
kemikalier och många andra hållbara nyttig- heter.
Ett annat problem är att världens mest hållbara skogsbruk, det svenska, ifrågasätts av vissa miljöorganisationer. Inskränkningar, detaljstyrning och obefintlig respekt för äganderätten står på deras agenda. Det är häpnadsväckande märkligt. Inte minst när vi kan visa på att ett aktivt naturvårdsarbete går hand i hand med ett modernt och produktivt skogsbruk. Till detta kommer att Sveriges skogsnäring är en industriell stormakt med 70 000 anställda som tillsammans med under- leverantörer skapar uppemot 200 000 arbeten.
Skogsindustrin är dessutom teknik- och kunskapsintensiv. Under senare år har cirka 40 miljarder investerats i skogsnäringen i Sverige.
Detta är cirka 20 procent av alla nyinveste- ringar. Mycket tyder på fortsatta investeringar om långsiktiga och goda spelregler finns för vår näring. Utan skogssektorn hade Sverige haft en negativ handelsbalans om drygt 100 miljarder.
Den som inte förstår skogens ekonomiska värde för välfärdsstaten Sverige har mycket att lära.
Till sist. God konjunktur gör att efterfrågan på våra produkter är hög. För att möta fram- tidens behov av skogsråvara för olika ändamål behövs ett aktivt skogsbruk. Arbeta långsiktigt med att utveckla era skogsgårdars bärkraft och ekonomi. Satsa på skogsskötsel. Röj, gallra och föryngra där det behövs. Investera i bra skogsbilvägar och njut av allt skogen kan ge i form av rekreation och avkoppling, med eller utan bössan. Svensk skog är fantastisk.
Södra visar vägen genom att vi förändrar, investerar, utvecklar och gör Södra starkare i den konkurrensmiljö vi verkar inom.
lars idermark, vd och koncernchef
Starkt resultat och ljust marknadsläge för Södra
Södra redovisar ett rörelseresultat om 421 miljoner kronor (400) för det tredje kvartalet. Det starka resultatet beror bland annat på bättre priser och en stabil efterfrågan på såväl pappersmassa som sågade trävaror.
Under kvartalet beslutades också om framtidsinriktade satsningar inom ökad trävaruförädling och produk- tion av biobränsle.
– marknadsläget för skogsindustriella produkter var fortsatt gott, och höjda priser för både marknadsmassa och sågade trävaror har bi- dragit till ett starkt resultat. Produktionen vid alla Södras anläggningar var stabil under kvartalet, samtidigt som Södra är inne i en investeringsfas som är mer omfattande än på många decennier, säger Lars Idermark, vd och koncernchef.
– Vi har också fattat beslut om viktiga fram- tidssatsningar under perioden. Det handlar dels om ökad trävaruförädling inom korslimmat trä,
Kvartalsrapport juli-september 2017 i korthet
2017 jul-sep
2016 jul-sep
2017 jan-sep
2016 jan-sep
2016 jan-dec
Nettoomsättning 4 763 4 417 15 105 13 915 18 482
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA), MSEK 726 658 2 263 1 519 2 101
Rörelseresultat (EBIT), MSEK 421 400 1 336 699 1 005
Resultat före skatt, MSEK 402 378 1 276 648 939
Rörelsemarginal, % 9 9 9 5 5
dels om produktion av biobränsle baserat på bipro- dukten metanol från massaindustrin, säger Lars Idermark, vd och koncernchef.
Nettoomsättningen det tredje kvartalet ökade med 8 procent och uppgick till 4 763 miljoner (4 417).
Rörelseresultatet ökade med 5 procent till 421 mil- joner (400). Rörelsemarginalen var 9 procent (9).
Affärsområdet Södra Skog redovisar ett rörelse- resultat om 12 miljoner (11) och en omsättnings- ökning om 8 procent under det tredje kvartalet.
Affärsområdet Södra Wood redovisar ett rörelse resultat på 8 miljoner (0). Resultatförbätt- ringen beror i huvudsak på en positiv prisut- veckling och god efterfrågan på sågade trävaror.
Omsättningen minskade med 8 procent till följd
Investering i Långasjö genomförd
Södras investering om 100 miljoner kronor i sågverket i Långasjö är nu genomförd. Satsningen innebär bland annat en helt ny såglinje som från och med november är i pro- duktion. Nästa år kommer anlägg- ningen att öka sin produktion med nära 30 procent.
investeringen innebär att sågverkets kapacitet kommer att öka från 280 000 till 360 000 kubikmeter från och med nästa år. Produktions- ökningen motsvarar 15 fler timmerbilar om dagen.
För att nå dit har bland annat den gamla klensågs- linjen bytts ut och ersatts med en ny profilerande cirkelsågslinje, ett byte som innebär att såga med klinga istället för band.
– Den nya sågen skapar ett effektivare flöde med högre precision än tidigare. Detta möjliggör att få ut ännu mer av skogsråvaran på kortare tid, säger Magnus Algotsson, platschef på sågverket i Långasjö.
Anläggningen producerar bland annat paneler och reglar men även målade produkter, en pro- duktkategori där efterfrågan ökat varje år sedan 2013. Leveranserna sker framförallt till Holland och Sverige, två marknader där trycket på byggträ är högt.
– Den höga efterfrågan på svenskt byggträ är väldigt positiv. Fler och fler ser fördelarna med att bygga i trä. Att nyttja träets förmåga att binda
koldioxid såväl som råvara i skogen och som färdig produkt gynnar hela samhället, säger Magnus Algotsson.
Utöver den nya såglinjen har det även byggts en ny paketläggare, ny virkestork och ett nytt virkesmagasin på 8 000 kvadratmeter. Satsningen innebär 25 nya arbetstillfällen i Långasjö.
text: daniel ahlm foto: henrik björnsson
av gjorda omstruktureringar och en medveten reduktion i produktportföljen.
Affärsområdet Södra Cell rörelse resultat uppgick till 421 miljoner (377). Det förbättrade resultatet beror främst på en stark efterfrågan.
Det nya massa bruket i Värö är i full drift och kapaciteten har ökat enligt plan. Resultatet på- verkades även positivt av fortsatt hög prisnivå på barrsulfatmassa.
För perioden januari-september uppgick netto- omsättningen till 15 105 miljoner (13 915), rörelse- resultatet till 1 336 miljoner (699) och rörelse- marginalen till 9 procent (5). Avkastningen på sysselsatt kapital var 11 procent (6) och soliditeten uppgick till 55 procent (53).
– Den nya sågen i Långasjö gör det möjligt att få ut ännu mer av skogsråvaran på kortare tid, säger Magnus Algotsson, platschef på sågverket i Långasjö.
SÖDRAKONTAKT 4 /2017 – 5
Förnybartdirektivet riskerar att ge stora negativa konse- kvenser för Södra. Därför har Henrik Brodin, fossilsam- ordnare inom Södra, utsetts till att samordna arbetet kring direktivet.
EU kan sätta stopp för biodrivmedel
Lyssna på Södras podd
eu-parlamentets miljöutskott ENVI röstade nyligen om sina delar i det så kallade För- nybartdirektivet, där medlemsländernas lagar ska uppdateras kring vad som gäller för omställningen från fossila bränslen till förnybara.
– Förnybartdirektivet har en bra grundidé och innehåller också många vettiga saker. Dock har vi länge varnat för att direktivet kan ge problem för den svenska skogsindustrin, då EU vill gå in och detaljstyra vilka bränslen som ska klassas som förnybara och vilka delar av trädet som ska få användas till vad. Det påminner i vissa delar om ren planekonomi, säger Henrik Brodin, fossilfri- samordnare inom Södra.
Arbetet inom EU kommer att fortgå de närmsta månaderna och det finns fortfarande möjlighet att påverka utfallet i kommande förhandlingar och beslutsrundor.
KONCERNGEMENSAM SAMORDNING Normalt hanteras denna typ av näringspolitiska frågor genom branschgemensamma samverkans- grupper som respektive intressent inom koncer- nen medverkar i. Men då det inte finns någon samsyn i de grupper Södra medverkar i har beslut fattats om en koncerngemensam samordning under ledning av Henrik Brodin.
Arbetet innefattar analys av föreslaget direktiv, konsekvensanalys för Södra och dialog för att nå ett positivt direktiv. Det kommer bedrivas såväl mot regeringen i Sverige som direkt mot parla- mentariker i Bryssel.
Förslaget från miljöutskottet innebär bland annat att det inte längre ska gå att klassa tallolja som biodrivmedel, trots att det är en restprodukt från tillverkningen av pappersmassa. Om förslaget står sig i fortsatta EU-omröstningar får det kon-
sekvenser för Södras delägda bolag Sunpine, som tillverkar råtalldiesel av talloljan.
– Vi tror inte att man ska bygga upp en för stor byråkrati kring förnybara bränslen. Istället bör man lita på marknadskrafterna och gärna titta på Sverige som föregångsland. Vi har visat att det går att kombinera skoglig tillväxt och omställning från fossilt till förnybart genom marknadsekonomi, avslutar Henrik Brodin.
text: marcus svensson foto: henrik björnsson
är eu på väg att hindra omställningen till fossilfria transporter?
I det fjärde avsnittet av Södras podd Skogen och framtiden kan du lyssna på ett samtal om myter och propaganda som påverkar politiken, om greenwashing och vad Södras hållbarhetsarbete egentligen handlar om. Medverkar gör Henrik Brodin, som leder arbetet med ett fossilfritt Södra och Kristina Altner, hållbarhetssamordnare i Södra. Programle- dare är Marcus Svensson, Södras näringspolitiske kommunikatör.
Podden Skogen och framtiden tar upp frågor om makt och inflytande över skogspolitiken, omställningen till bioekonomi och skogens bety- delse för klimat och miljö. Fokus ligger också på drivkraften i ägandet och äganderättens ställning. Sedan starten i maj 2017 har fyra avsnitt av podden publicerats och totalt har 4 000 nedladdningar gjorts.
Du hittar podden Skogen och framtiden på sodra.com/skogenoch- framtiden
Att detaljstyra vilka bränslen som ska klassas som förnybara påminner i vissa delar om planekonomi, menar Henrik Brodin.
Södra firar 80 år 2018
Nästa år firar Södra 80 år. Det är en respektabel ålder för en förening och ett företag. Under 2018 kommer vi att uppmärksamma Södras 80-årsjubileum på många sätt och vid flera tillfällen.
Håll utkik här i Södrakontakt, på sodra.com och på våra sociala medier så du inte missar något.
Stort intresse för
Södras nya handelsplats
Köpintresset var stort vid den första handeln med insatser på Södras nya handelsplats som ägde rum i oktober. Omsättningen blev drygt 1 miljon kronor och avslutspriset på det emitterade insatskapitalet hamnade på 121 procent.
södras medlemmar kan nu åter handla med sitt inbetalda och emitterade insatskapital.
Efter att ha legat nere i nio månader startade han- deln igen den 10 oktober och nu på en ny digital handelsplats.
– Vi har nu kört vår första handel med emit- terat insatskapital och det gick bra. Intresset var stort, särskilt köpintresset, och omsättningen hamnade på över 1 miljon. Det är vi nöjda med, summerar Axel Hjelmer, ansvarig för Södras handelsplats.
Axel berättar att de förändringar som har genomförts har mottagits väl av medlemmarna.
– Tack vare att handeln nu sker online har den blivit både enklare och mer effektiv. Handeln är också tydligare för medlemmarna som nu kan följa sin order genom hela kedjan. Vi har en löpande dialog med de som handlar under hela handelsprocessen, säger Axel Hjelmer.
KRÄVER MOBILT BANK-ID
För att kunna handla med insatskapital online på den nya handelsplatsen krävs Mobilt Bank-ID.
– Några medlemmar har försökt handla med hjälp av andra former av Bank-ID. Vi har valt Mobilt Bank-ID för att det är den vanligaste inloggningsformen och att den har varit enklast att implementera rent tekniskt. Vi analyserar självklart hur stort behov det finns för andra former av Bank-ID, säger Markus Lindkvist, som jobbar med handeln med insatskapital på Södras Medlemsservice.
De medlemmar som inte kan handla online med hjälp av Mobilt Bank-ID kan använda en sär- skild orderblankett. För att en order ska vara giltig måste blanketten vara fullständigt ifylld.
– En nyhet i den nya handeln med insatser är att Finansinspektionen kräver att man måste ange om man är en person i politiskt utsatt ställning eller inte. I några fall har man missat att ange detta på blanketten, och tyvärr har därmed ordern inte kunnat behandlas, säger Markus.
SUCCESSIV FÖRBÄTTRING
Även om den första handelsperioden fungerade bra finns det självklart förbättringar att göra, menar Axel och Markus.
– Vi har ett antal utvecklingsidéer som vi just nu jobbar med. Handelsplatsen kommer att succe- sivt bli bättre.
Den nya handeln med insatskapital sker i huvudsak månadsvis, med vissa undantag. Olika handelsdatum, eller orderperioder, gäller för in- betalt respektive emitterat insatskapital.
– Vi har nu beslutat att köra handel med både
inbetalt och emitterat insatskapital i november och december. På så sätt får avgående medlemmar möjlighet att sälja sina insatser innan årsskiftet, säger Axel Hjelmer.
Mer information om hur handel med insats- kapital i Södra går till hittar du under Min Skogs- gård på sodra.com. Logga in och välj ”Handel med insatskapital i Södra” i den gula menyn. Härifrån kommer du sedan vidare till handelsplatsen.
text: carin bengtsson Handeln med insatser sker numera online och på sätt blir den tydligare och mer effektiv.
SÖDRAKONTAKT 4 /2017 – 7
Södra nr 04.pdf 1 2017-11-07 12:01:35
Efterfrågan på sågtimmer och massaved är god och priserna höjdes under oktober.
En utveckling som gynnar skogsägarna.
– Värö producerar enligt plan och vi levererar 12 000 m
3fub per dygn till bruket.
Det är cirka 13 lastbilar i timmen, dygnet runt, säger Sofia Petersson, virkeschef.
efterfrågan av råvara till industrin växer till följd av att produktionen av massa i norra Europa ökar. En positiv utveckling för Södras medlemmar.
– När Södra tog beslutet att bygga ut Värö var vi först ut bland de större skogsföretagen att satsa. Vi ser idag att marknaden har förändrats då flera bruk både i norra Sverige och Finland utökat sin kapacitet, berättar Sofia.
Södras uppdrag, som det varit sedan 1938, är att främja skogsgårdens lönsamhet och trygga avsättningen på medlemmarnas skogsråvara och att skapa en högre tillväxt. De strategiska satsningarna som gjorts vid Södras
bruk har nu resulterat i en ökad fiberförbrukning.
– En av de vanligaste frågorna vi får är om det finns tillräckligt med virke att försörja våra bruk.
Svaret på den frågan är ja. Södras ägare har ett virkesförråd som ökar, bland annat som följd av det ansvarsfulla skogsbruket med återplantering
och god skötsel. Södras medlemmar sitter på till- gångar i en stor mängd råvara som behöver avsätt-
ning och därför investerar vi i en ökad industriproduktion. Vi gör detta för att kunna möta både medlemmarnas ökade avsättningsbehov och kunder- nas stigande efterfrågan på produkter baserade på den svenska vedråvaran, säger Sofia.
FÖRUTSÄTTNING FÖR ÖKAD GALLRING Prishöjningarna gör att förutsätt- ningarna är mycket goda för en ökad gallringsaktivitet i medlemmarnas skogar. Gallring säkrar tillväxten på lång sikt samtidigt som gallringsveden har positiva fördelar i flertalet av de produkter som tillverkas vid Södras tre bruk.
– Vi ser en god utveckling. Vi sysselsätter fler och fler i våra skogar idag, priserna till våra medlemmar är höga och vi har en bra avsättning.
Våra bruk ökar sin vedförbrukning med cirka 10 procent nästa år och det ska bli spännande att se hur denna utveckling fortskrider, säger Sofia.
Under oktober månad producerade massa- bruket i Värö mer än 60 000 ton massa, vilket ger en dygnsmedelproduktion på 1 981 ton. En viktig milstolpe då det är precis på denna produktions- nivå massabruket framöver behöver ligga på för att nå de 700 000 ton som är det övergripande projektmålet i expansion Värö.
– Det här är givetvis ett resultat av allt det arbete som lagts ner. Men vi kommer inte att slå oss till ro med detta, utan nu spänner vi bågen ytterligare och fortsätter att jobba med att trimma fabriken med avseende på kapacitet, tillgänglighet, kvalitet, kostnader och miljö, säger Ola Walin, produktionsansvarig.
text: frida nielsen
foto: per pixel petersson och henrik björnsson
Stark efterfrågan
gynnar skogsägarna
Sofia Petersson
Känner du till skogskunskap.se?
Skogskunskap.se är en heltäckande guide om skogsskötsel med fakta, filmer och verktyg för att räkna på skogen.
Här hittar du också förklaringar till många skogstermer.
Södras massabruk i Värö är nu uppe i den dygnsmedelproduktion som krävs för att nå projektmålet på 700 000 ton per år.
SÖDRAKONTAKT 4 /2017 – 9 TIMMER
Marknaden för sågade trävaror är fortsatt god och därmed efterfrågan på timmer. Bedöm- ningen är att den goda efterfrågan består in i 2018. Södra höjde den 23 oktober priset på tall- och grantimmer samt klentimmer och barrkubb med 25 kr/m3fub. Samtidigt togs kontrakteringspremien på 25 kr/m3fub på tall- och grantimmer bort.
Produktionen av sågade trävaror i Sverige under januari till september är i paritet med föregående år.
MASSAVED
Efterfrågan på såväl barr- som lövmassaved är hög.
Produktionen av avsalumassa vid Södras indu- strier ökar och därmed efterfrågan på massaved.
Södra höjde den 23 oktober priset på barrmassa- ved till 320 kr/m3fub.
VIRKESMARKNADEN
SKOGSBRÄNSLE
Eldningssäsongen hos kraftvärmeverken är nu igång och vi ser en marknad där efterfrågan balanserar väl med utbudet av skogsbränsle.
text: olof hansson foto: henrik björnsson
Stärkt
erbjudande på barr
massaved
Det goda marknadsläget i världen består. Efterfrågan på såväl massa- ved som timmer är hög. De strate- giska satsningarna som gjorts vid Södras bruk har nu resulterat i en ökad fiberförbrukning.
Säker Person
– enkelt, tryggt och prisvärt!
Samla enkelt dina försäkringar i ett paket.
Det är tryggt både för dig, din familj och dina medarbetare. Dessutom får du rabatt om du är med i LRF.
Försäkringspaketet Säker Person är framtaget för dig som bor eller arbetar på landsbygden. Ett skydd som är extra viktigt när man arbe- tar inom de gröna näringarna, då olycksriskerna på arbetsplatsen kan vara större än i andra branscher. Du kan välja hela paketet eller delar därav. Du behöver heller inte själv driva verksamhet för att få köpa försäkringar ur Säker Person.
Ring ditt lokalkontor så berätta vi mer eller besök oss på lansforsakringar.se/lantbruk
Pers och Sagalinds hus är på cirka 170 ljusa och luftiga kvadratmeter med öppen planlösning mellan kök och vardagsrum.
SÖDRAKONTAKT 4 /2017 – 11
Trivselhus är trygghet för Per och Sagalind
När Per Johnsson och Sagalind Silverudd byggde nytt hus valde de att göra affär med Trivselhus. En trevlig och originell husmodell, påkostad standardutrustning och
tryggheten i att välja ett Södraföretag spelade störst roll för beslutet.
i tofteryd en knapp mil utanför Skillingaryd bor Södramedlemmarna Per Johnsson och Sagalind Silverudd. Gården har funnit i Pers släkt sedan 1600-talet, men även Sagalind har skogsägandet i blodet, på både sin fars och mors sida.
Det nya boningshuset ligger på en kulle, med fin utsikt åt alla håll. Efter bara fyra nätter i huset är allt fortfarande väldigt nytt och paret har ännu inte hunnit flytta in allt bohag. Det tidigare boningshuset ligger endast ett par hundra meter bort och kommer så småningom att tas över av sonen Johannes.
– Det var ungefär fem år sedan vi började fundera på att bygga nytt, berättar Per. Vi hade kanske inte tänkt att göra det just nu, men när Johannes fick ändrade familjeförhållanden för något år sedan behövde han ett större hus. Det var nog den knuff vi behövde för att göra slag i saken.
FÖRTROENDE OCH KVALITET
Som Södramedlemmar var det naturligt för dem att titta på Trivselhus, småhustillverkaren som varit en del av Södra sedan 2009.
– Det var viktigt att välja en leverantör som vi hade förtroende för, säger Per. Eftersom Trivselhus har Södra i ryggen uppfyllde de det kravet med råge.
Framför allt Sagalind ägnade många timmar åt att läsa kataloger och studera husmodeller och leverantörer.
– Trivselhus kändes som rejäl kvalitet, påpekar hon. Det var genomgående en bra standardutrust- ning och även om de flesta som bygger hus vill göra vissa tillval så räcker det långt med det som är standard. Här finns till exempel 1-stavs ekparkett från Kährs, kök från Ballingslöv och vitvaror från Siemens.
Paret hörde också en hel del gott om Trivselhus.
När Per var ute i skogen och högg åt en granne som hade byggt ett Trivselhus fick han rådet att kontakta Peter Gustafsson, säljare på Trivselhus i Värnamo.
– Peter skulle vara en jättebra kille att ha kontakt med, säger Per. Och det stämde verkligen.
Han har varit lätt att få tag på och har skött sina åtaganden till 110 procent. Sådant är också värde- fullt när man ger sig in i ett projekt av det här slaget.
ANPASSADE PLANLÖSNINGEN
Per och Sagalind fastnade för en husmodell som tidigare hette A:036 i Trivselhus sortiment. Sedan dess har Trivselhus döpt om sina hus och i den se- naste katalogen finns inte just denna modell med.
– Vi tyckte att det var ett trevligt och lite originellt hus som inte såg ut som alla andra, säger Sagalind. Att det är ett enplanshus är också viktigt, eftersom det är i det här huset vi ska åldras.
Huset är på cirka 170 ljusa och luftiga kvadrat- meter. Entreprenadkontraktet på en totalentre- prenad skrevs på för ungefär ett år sedan och husets planlösning anpassades efter Pers och Sagalinds önskemål.
– Vi var inne hos Trivselhus och träffade arki- tekten som har ritat husmodellen. Hon hjälpte oss att skapa en variant av husmodellen så att det blev som vi ville. Det innebär en något förlängd köks- del, fortfarande med en öppen planlösning utan egentlig gräns mot vardagsrummet. Vi var även vana att ha ett rejält skafferi, stort nog att gå in i, så det ville vi också ha. Just skafferiet är dessutom utan golvvärme och med egen ventilation, så att
det kan hålla en lägre temperatur än övriga huset.
Paret flyttade även om något mellan rummen.
I den ursprungliga husmodellen fanns ett sovrum där man nu har matrum och ett badrum där det nu är kontor.
– Vi flyttade på badrummet och lade även till lite fler och större förrådsutrymmen, säger Saga- lind. Och så har vi tänkt på väderstrecken, så att vi har altanen mot väster och sovrummet mot norr.
Det är ju väldigt fint att det går att skräddarsy sitt hus på det här sättet.
BÅDA TRIVS I SKOGEN
Per har dubbeljobbat i hela sitt liv. Dels har han ar- betat på ett hyvleri, där han fortfarande rycker in någon dag i veckan. Dels har han eget jordbruks- företag med köttdjur och skog. Till för några år sedan fanns det också mjölkproduktion på gården.
– Eftersom jag har egen gallringsskördare gör jag nästan allt i den egna skogen, förutom slutav- verkningarna som lämnas till Södra, förklarar Per. Med gallringsskördaren tar jag uppdrag på vintern från andra skogsägare och sommartid kör jag med två rundbalspressar åt lantbrukare i omgivningen.
Per tycker om skogsarbetet, men menar att det kan bli ensamt ibland och att det därför är skönt med ett arbete där det finns folk att prata med.
Sagalind har nyligen gått i pension efter att ha arbetat som sjuksköterska på Värnamo lasarett.
– Jag trivs också med att vara ute i skogen, sä- ger hon. Mest har jag ägnat mig åt plantering och så tycker jag att det är roligt att köra röjsåg. Som pensionär vill jag gärna göra lite mer i skogen, men först får vi se till att flytta färdigt.
VALDE LOKALA ENTREPRENÖRER
Markarbetet för det nya huset valde Per och Saga- lind att göra själva. Sonen Johannes har grävfirma och tillsammans grävde man undan matjord, lade på singel och drog fram avloppsrör. Därefter tog Trivselhus över med sin totalentreprenad.
– Projektet med det nya huset har bjudit på
många milstolpar, förklarar Per. Den första var när betongplattan var gjuten. Det satte på något sätt punkt för alla förberedelser och var starten för det fysiska huset. När stommen restes var en annan höjdpunkt, liksom när taket var på och huset var tätt och klart utvändigt. När köksinredningen kom på plats var också stort och självklart även när det var målat och tapetserat invändigt.
Vägen till ett nytt hus
Att bygga ett nytt Trivselhus är en process som består av flera beslut och faser. Förenk- lat kan processen delas in i följande steg:
1. Möte med säljaren.
2. Planering av huset utifrån tomtens förutsättningar.
3. Val av totalentreprenad eller delad entreprenad.
4. Eventuell markundersökning samt kalkyl för markarbeten och grundläggning.
5. Offert från Trivselhus på de material och entreprenader som behövs för att färdig- ställa huset.
6. Kalkyl över hela produktionskostnaden.
Ett underlag att ta med till banken.
7. Kontraktet tecknas.
8. Trivselhus tar fram bygglovsritningar.
Kontakten med Byggnadsnämnden startas.
9. Den blivande husägaren söker och får bygglov.
10. Genomgång av utrustning, besök hos köksleverantör etc.
11. Efter att alla val är fastställda under- tecknas tillverkningsorder. Nu övergår ärendet från projektering in i utförande- fasen.
12. Trivselhus beställer fönster, dörrar och allt övrigt material som behövs för att tillverka huset.
13. Byggnadsnämnden lämnar startbesked och Trivselhus tar fram en tidplan.
14. Dags för markarbeten, grundläggning samt eventuell planering för infart och trädgård.
15. Det monteringsfärdiga huset levereras till byggplatsen. Stommen börjar resas.
Efter ett par dagar är även taket på plats.
16. Efter cirka 26-28 veckor är huset klart.
17. En opartisk besiktningsman gör slut- besiktning av huset. Byggnadsnämnden ger slutbesked.
18. Inflyttning!
Den 7 mars i år levererades det monteringsfär- diga huset till tomten. Per och Sagalind övergick till att ha kontakt med Trivselhus byggledare Mattias Karlsson istället för med säljaren Peter.
– Även Mattias var en toppenkille. Han kom hit väldigt ofta och var lätt att nå när vi hade frågor.
Trivselhus arbetar med ett antal utvalda entre- prenörer och som husköpare fick Per och Sagalind möjlighet att styra en del av de valen.
– Det är vi glada för, för vi vill gärna gynna de lokala leverantörer som finns. Målarna gjorde ett jättebra jobb. De var från Kristianstad och körde på längre avstånd för att måla åt Trivselhus, men annars kunde vi påverka och välja en hel del lokala firmor. Uffes Bygg i Skillingaryd, Eltjänst i Värnamo och T. Perssons VVS i Skillingaryd gjorde alla ett bra jobb. Det känns tryggt att ha upparbetade kontakter med lokala hantverkare om något skulle behöva fixas i framtiden.
TRÄDÄCK FRÅN SÖDRA
Att det mesta av virket i huset är från Södramed- lemmars skogar – och rent teoretiskt även skulle kunna vara från deras egna – har inte Per och Sagalind tänkt så mycket på.
– Så är det naturligtvis, säger de. Men det var egentligen inget som spelade in när vi valde Triv- selhus. Det handlade mest om trygghet.
När Per i somras läste årets andra nummer av Södrakontakt fick han syn på en artikel om ett nytt trädäck, ZENSE™ från Södra Wood. Han blev in- tresserad och bad byggledaren Mattias undersöka om det gick att ordna ett sådant.
– Det gjorde det och vi fick också hjälp att göra en detaljerad ritning över altanen. Sedan lade vi däcket själva.
Trivselhus var behjälpliga att ta fram ritningar till garaget, som Per byggde själv i samma stil och med samma sorts panel som boningshuset.
– Så har det varit under hela projektet, säger Sagalind. Vi har fått den hjälp vi behövt och det har inte varit några problem över huvud taget. Allt har bara rullat på.
Den 22 september, ett drygt halvår efter att huset levererades, gav kommunen muntligt klar- tecken för inflyttning.
– Allt är precis som vi tänkt oss och som vi hoppats på. När vi upptäcker att vi saknar något som ligger kvar i det gamla huset säger vi visserli- gen fortfarande att vi måste ”gå hem” och hämta det. Men det där ändrar sig snart. Det här är precis det bekväma och lättskötta äldreboende vi ville ha.
text: stefan hedner
foto: eijer andersson, anders andersson Sagalind och Per tillsammans med Trivselhus säljare
Peter Gustafsson.
När Södrakontakt besökte Per och Sagalind i mitten av oktober hade de ännu inte hunnit flytta in allt bohag.
Utanför huset ligger trädäcket ZENSE™ från Södra Wood som Per och Sagalind har lagt själva.
SÖDRAKONTAKT 4 /2017 – 13
Vi valde Handelsbanken.
Vad väljer du?
För mer inspiration – teckna en kostnadsfri prenumeration på tidningen Tillväxt och Nyhetsbrev Handelsbanken Skog och lantbruk på handelsbanken.se/skogochlantbruk
Du är alltid välkommen in på något a våra lokala v bankkontor.
annons210x146.indd 1 2017-04-04 11:47
Medlemmarna deltar i
utveckling av nya kapitaltjänster
Utveckling av nya kapitaltjänster för Södras medlemmar har inletts – ett arbete där både medlemmar och för- troendevalda nu involveras.
– Vi måste våga utveckla vår affärs- form för att förbli konkurrenskraftiga.
Vi ser att våra medlemmar har behov av smartare lösningar som ger dem både större kontroll och en möjlighet att hantera sina pengar i Södra på ett enklare sätt. Dessutom efterfrågas ökade möjligheter till självservice, säger Axel Hjelmer, chef för Södras Medlemsservice.
medlemmarnas behov och önskemål är i fokus när Södra arbetar fram nya tjänster och det finns en särskild avdelning inom Södra Skog som arbetar med just tjänsteutveckling. Appen Skogs- ägare är ett exempel på tjänst som under senare år har utvecklats tillsammans med medlemmarna.
Just nu pågår utveckling av en kassabokstjänst och ett arbete för att utveckla tjänster kopplade till drönartekniken har precis inletts.
– Vår ambition är att bli mer helhetsoriente- rade och hitta bra lösningar som underlättar och förenklar för medlemmarna att vara skogsbrukare och skogsägare, säger Markus Steen, affärsutveck- lare på Södra Skog.
INTERVJUER FÖR ATT FÖRSTÅ BEHOVET Utvecklingen av nya tjänster som underlättar medlemmarnas administrativa hantering och hantering av pengar och kapital har precis på- börjats. Genom så kallade djupintervjuer ska en bild av behoven tas fram.
– Vi intervjuar nu ett antal utvalda medlemmar med syftet att förstå deras behov av administra- tions- och kapitaltjänster. Det kommer att ge oss ett bra stöd och underlag i vårt arbete framåt, berättar Aron Olbers, IT-utvecklare i Södra Skog, som till- sammans med Marcus Steen nu åker runt i Södras område och lyssnar på medlemmarnas önskemål.
Resultatet av de hittills genomförda intervjuerna visar bland annat att det är viktigt för medlem- marna med stabila strukturer, ordning och reda och att känna att man har kontroll och full insyn i sina affärer med Södra.
– Vi ser att vi behöver utveckla en tjänst som kommer att fungera ungefär som en internetbank, berättar Aron Olbers.
– Vi konstaterar också att det finns en stor va- riation i medlemmarnas behov och att vi därmed inte kan utveckla en tjänst som passar alla. Vi be- höver hitta olika typer av lösningar och öppna upp för större individanpassning, säger Markus Steen.
Nästa steg blir att involvera förvaltningsrådet och de förtroendevalda i utvecklingsarbetet.
Planen är att införa de första nya kapitaltjänsterna under andra halvan av 2018.
– Därefter vidtar ett arbete med kontinuerlig utveckling av tjänsterna, berättar Axel Hjelmer.
text: carin bengtsson foto: södra
Så ska återbeskogningen klaras:
Bra plantskydd och markberedning krävs
För att klara framtidens återbeskogning krävs högkvalitativa plantor som står emot svåra snyt- baggeangrepp. Det innebär att Södra behöver öka andelen täckrotsplantor med mekaniska skydd.
Men det krävs även ökade arealer markberedning och förbättrad markberedningsteknik.
snytbaggen orsakar varje år stora skador i skogsplante- ringarna. Utan skyddsåtgärder kan uppemot 80 procent av de nyplante- rade plantorna dö av skadorna.
Tills för några år sedan användes kemiska medel för att förhindra snyt- baggegnag. Dessa så kallade insekti- cider är effektiva men kan innebära risker för miljön och plantörens hälsa. Skogsbruket har därför arbetat för att ta fram mekaniska skydd i form av beläggningar på plantans stam eller barriärskydd som sätts
runt plantan. Tack vare att de större aktörerna på plantmarknaden, däri- bland Södra, har satsat på mekaniska snytbaggeskydd för täckrotsplantor finns numera skydd som håller högt ställda krav.
EGENUTVECKLAT PLANTSKYDD För att skydda täckrotsplantor av gran mot snytbaggeangrepp använder Södra det egenutvecklade mekaniska skyddet Cambiguard samt via inköp från ex- terna plantproducenter även Conniflex.
För tallplantor används Hylonox.
– Samtliga täckrotsplantor som produceras på Södras plantskolor be- handlas med dessa mekaniska skydd, och det finns möjlighet att på sikt öka denna volym, säger Johan Jonsson, chef för Södra Skogsplantor.
När det gäller mekaniska snyt- baggeskydd för barrotsplantor och PluggPlus Ett-plantor är utvecklingen inte lika långt framme.
Södra använder idag de mekaniska plantskydden vax och Hylonox för behandling av barrotsplantor och PluggPlusEtt-plantor. Men kapacite- ten för att behandla samtliga dessa plantor med mekaniska snytbag- geskydd av godkänd kvalitet saknas.
– Vax är mycket arbetskrävande att applicera och fordrar därmed stora personella resurser. Dessutom sliter arbetsmomenten på personalen, säger Johan Jonsson.
– Hylonox är inte heller helt pro- blemfritt. Vi jobbar för att öka träffsä- kerheten i appliceringen och för att få en tjock beläggning som står emot snyt- baggeangrepp på ett bra sätt. Dessutom har tillverkaren av Hylonox problem med att få fram tillräckliga volymer.
UTVECKLING PÅGÅR
Södra fortsätter arbetet med att ta fram fler effektiva mekaniska skydd mot snytbagge.
En kombination av mekaniska plantskydd och väl genomförd markberedning ger det allra bästa skyddet mot snytbaggeangrepp visar tester.
– Vi jobbar med att utveckla både produkter och appliceringstekniker för att lösa detta, men utvecklingen tar tid. En del skydd som inte håller måttet avvecklas under arbetets gång och andra som verkar hålla måttet jobbar vi vidare med, förklarar Johan Jonsson.
– Med tanke på att vi har en del arbete kvar är vår prognos att det blir brist på plantor med bra mekaniska snytbaggeskydd de närmaste åren.
MARKBEREDNING SKYDDAR MOT SNYTBAGGEN
Vid en övergång till ökad använd- ning av mekaniska plantskydd på täckrotsplantor kan en ökad areal markberedning vara avgörande för en lyckad återbeskogning.
Många forskningsresultat visar att markberedning i sig ger ett bra skydd mot snytbaggeskador. Genom mark- beredning tas den konkurrerande vegetationen bort och mineraljorden blottas där plantan ska sättas. På så sätt får plantorna högre överlevnad och bättre tillväxt. Markberedning ger också ett ökat skydd mot snyt- baggeangrepp eftersom snytbaggen inte trivs på mineraljordsytan. En ganska liten yta med mineraljord på fyra decimeter med plantan mitt i mineraljordsytan minskar snytbag- geskadorna väsentligt.
Ej markberett Andel döda av snytbagge efter 3 år (%)
Markberett 100
75
50
25
0
Utan plantskydd
Merit Forest (kemisk behandling) Cambiguard (Södras plantskydd)
Försök som undersökte effekten av markberedning och plantskydd visar att skadorna minskar betydligt med markberedning och ett bra plantskydd. Staplarna visar andel plantor som dog till följd av snytbaggeskador de tre första åren efter plantering.
(Eriksson, Test av mekaniska plantskydd, SLU, Asa försökspark, 2017.)
SÖDRAKONTAKT 4 /2017 – 15
Ögonviveln och
svarta bastborren skadar plantor
Det är inte bara snytbaggen som gillar skogsplantor.
Även skalbaggarna ögonvivel och svart bastborre kan skapa problem i föryngringarna. Dessvärre biter inte de mekaniska snytbaggeskydden på dessa skadegörare.
ögonviveln är en känd skade görare som främst ger sig ut på färska hyggen där den angriper barren på de nysatta plantorna. Alla barr på plantan kan bli uppätna, men eftersom skalbaggen inte ger sig på vare sig bark eller knoppar så brukar inte plantan dö. Oftast kommer plantan igång igen nästa år, men med reducerad kraft. Angreppens omfattning har ökat på senare år och enstaka objekt har flera tusen drabbade plantor.
På äldre hyggen finns det risk för angrepp av svarta bastborren. Den äter barken på plantans rötter, vilket kan ge så allvarliga skador att plantan dör.
Eftersom angreppen sker under jord kan de vara svåra att se. För att undvika skador är det viktigt att markbereda och plantera så tidigt som möjligt efter avverkning. I Södras område finns måttliga skador på nyplanterade plantor ute i skogen, men inga större avgångar är konstaterade.
De insekticider som tidigare användes för att behandla plantor mot snyt- baggeangrepp gav ett bra skydd även för angrepp av ögonvivel och ett visst skydd mot angrepp av svarta bastborren. Däremot ger inte de mekaniska plant- skydden mot snytbagge något skydd för angrepp varken av ögonviveln eller svarta bastborren.
text: carin bengtsson foto: vitezslav manek (ögonvivel och svart bastborre), johan jonsson (plantan)
Tester under senare år visar att markberedning i kombination med mekaniska plantskydd har den allra bästa skyddseffekten för plantan.
– Grovleken på plantans stam har betydelse för hur mycket snytbagge- skador plantan tål. I ett läge där vi kommer att gå mot något klenare plantor i form av täckrotsplantor bör det kompletteras med en väl utförd markberedning och Södras effektiva mekaniska plantskydd Cambiguard.
Det ger en kombination som i de allra flesta fall kommer att klara snytbagge- trycket, säger Johan Jonsson.
BRA MARKBEREDNING AVGÖRANDE
Kvaliteten på den utförda markbe- redningen är givetvis viktig för hur väl plantorna kan etablera sig och skydda sig mot snytbaggeskador. Vid Södras senaste skogsvårdupphand- ling 2016 var ambitionen att sluta avtal med entreprenörs företag som satsar på modern markberednings- teknik och en större variation av markberedningsmetoder.
– Tidigare var markberednings- metoden harvning helt dominerande, men vi har nu ökat andelen höglägg- ning (en metod som gör högar av mi- neraljord att plantera i) i hela Södras område, även om den fortfarande utgör en mindre andel. Högläggning har flera förtjänster och väl utförd kan den ge ett mycket bra snytbagge-
skydd för plantan, säger Magnus Petersson, chef för skötsel- och entre- prenörsutveckling i Södra.
Södra har också satsat på utbild- ning av markberedningsförarna i samarbete med andra skogsföretag och Skogforsk.
– Utbildningssatsningen, som kallas REKO-markberedning, inne- bär att duktiga instruktörer utbildar markberedningsförarna på plats i fält och hjälper dem att utveckla kvaliteten i markberedningen genom till exempel optimal inställning av maskinen för de aktuella förutsätt- ningarna, berättar Magnus Petersson.
MEDVERKAR I
TEKNIKUTVECKLINGEN Tillsammans med övriga skogsföre- tag, tillverkare och Skogforsk med- verkar Södra i teknikutvecklingen inom markberedningsområdet.
– Vi är i ett mycket tidigt skede och ser inga snabba genombrott. På lite längre sikt tror vi dock på fram- steg. Vår målsättning är en effektiv och skonsam markberedningsteknik som ger plantan ännu bättre förut- sättningar att överleva och växa bra, men eftersom det måste fungera både tekniskt och ekonomiskt kommer det att ta lång tid, säger Magnus Petersson.
text: carin bengtsson foto: södra
Granplanta vars barr har angripits av ögonvivel.
Ögonviveln äter barren på nysatta plantor, men plantorna klarar sig oftast.
Svarta bastborren äter barken på plantans rötter, vilket kan leda till att plantan dör.
I arbetet med att ta fram nästa generations björkplantor tar Södra nu ett nytt grepp. Genom att anlägga en växthusplantage med björk kommer fröförsörjningen bli mer stabil, vilket underlättar planeringen av både odling och försäljning. De framtida plantorna kan därmed hålla en jämnare och högre kvalitet.
Högre plantkvalitet
med fröodling inomhus
fröplantager är inget nytt för Södra. Som delägare i ett antal plantager för fröodling har Södra stor erfarenhet av detta odlingssätt.
– Vi har länge använt plantager för att ta fram förädlat material för odling av olika trädslag med målet att höja både kvaliteten och tillväxten i de kommande skogliga föryngringarna, säger Johan Jonsson, chef för Södra Skogsplantor.
Nytt är dock att Södra nu på plantskolan i Falken- berg tillsammans med Svenska Skogsplantor satsar på en björkfröplantage som är helt och hållet inomhus. I Finland har man med liknande plantager nått lyckat resultat och nu blir alltså Södra först ut i Sverige.
– Det faktum att björkarna under hela året står inomhus i ett växthus är nytt för både oss i Södra och inom svensk björkfröodling. Andra skogsfröodlare odlar björkfrö ute på fält, och Skogforsk har även en björkfröplantage i krukor så att de fröproducerande träden enkelt har kunnat stå både ute och inne, berättar Johan Henriksson, odlingschef vid Södras plantskola i Falkenberg.
UPPRÄTTHÅLLER FÖRÄDLINGSGRADEN – En fördel med odling inomhus är att träden blommar tidigare på året och därmed endast korsar sig med var- andra. Därmed slipper man pollen utifrån och den höga förädlingsgraden upprätthålls. Björkarna i växthuset kommer att hålla sig vitala i cirka 10 år, därefter ger de plats för nästa generation, säger Johan Henriksson.
I det 400 kvadratmeter stora växthuset i Fal- kenberg står sedan i somras de 20 genetiskt bästa björkarna från Skogforsk. Björkarna som nu är cirka tre meter höga är framtagna genom traditionell trädförädling.
– Björkarna har etablerat sig väl och nu ska vi lära oss sköta dem och få dem att producera frö. Det gör vi genom att anpassa vattningen och gödslingen samt med viss beskärning av kronan, berättar Johan Henriksson.
Om projektet faller väl ut ska björkarna kunna förse hela Götaland med behovet av björkplantor inom de närmaste åren.
– Vi förväntar oss ingen skörd av frön under 2018 men från 2019 och framåt hoppas vi på att kunna skörda frö vartannat år.
– Det är fantastiskt kul och spännande att Södra tillsammans med Svenska Skogsplantor satsar och vågar ta detta initiativ för att få fram bra björkfrö för framtiden. Tack vara denna satsning hoppas vi få en stabil fröförsörjning framåt, vilket kommer att underlätta planering av både odling och försäljning.
Vi odlar cirka en halv miljon björkplantor varje år – det är så mycket som efterfrågas. Med det nya växthuset kommer vi inte att öka antalet plantor men förutsättningarna finns om efter frågan ökar, säger Johan Henriksson.
text: carin bengtsson foto: anders andersson Växthuset för björkfröodling i Falkenberg är cirka 400 kvadratmeter stort och 6 meter högt. Det byggdes
hösten 2016, förbereddes för plantering våren 2017 och sommaren 2017 planterades de 20 björkarna.
– Genom god skötsel i form av bevattning, göds- ling och beskärning ska björkplantorna ge frö från och med 2019, säger Johan Henriksson.
SÖDRAKONTAKT 4 /2017 – 17
På väg
mot fossilfria plantskolor
Tillväxtstörningar på unga tallar utreds
Produktionen vid Södras plant- skolor är på god väg att bli fossilfri.
Idag körs alla transporter inom plantskolorna på fossilfri diesel (HVO) och de flesta växthus värms upp med pellets.
Under de senaste åren har andelen tallplantor med tillväxtstörningar och onormal förgrening ökat i omfattning.
Problemet, som gäller både planterad och naturligt föryngrad tall, har kon- staterats i framförallt östra Småland men förekommer även i andra delar av Götaland. Södra undersöker nu orsaker- na tillsammans med Skogforsk.
lrfkonsult.se/mittgardsvarde
VILL DU VETA VÄRDET PÅ DIN GÅRD?
KOSTN ADSFR I
VÄRDEBEDÖMNINGInför en försäljning, om du bestämt dig eller funderar på att sälja i framtiden, gör vi en värdebedömning utan kostnad. Hör av dig så bokar vi en tid!
MARKNADENS BREDASTE KOMPETENS
Anlita LRF Konsult när du ska sälja din gård! Vi brinner för jord och skog och har all den kunskap och erfarenhet som behövs. Vi är marknadsledande och har som specialister mycket bred kompetens.
Det drar du nytta av när du anlitar oss!
KOSTNADSFRI VÄRDEBEDÖMNING
Det brukar vara många frågor som dyker upp när man skall sälja sin gård. När är det bäst att sälja, hur ska man förbereda för att få bra betalt, är det bäst att fastighetsreglera eller köpa via lagfart och vad innebär alla servitut?
Dessa, och en hel del andra frågor, går vi igenom då vi träffas på gården eller på vårt kontor. Dessutom ger vi dig, i de fall det fi nns tillräckligt med information, en muntlig kostnadsfri värdebedömning.
KONTAKTA OSS IDAG
På lrfkonsult.se/mittgardsvarde bokar du mötet med din lokala fastighetsmäklare, alternativt ring 0771-27 27 27, vi fi nns nära dig!
det är väl känt att viltbetning kan ge skador på tallplantor som resulterar i dubbeltoppar, sprötkvistar och onormalt utseende, så kallade
”rhododendrontallar”. Under senare år har andra tillväxtstörningar på tall observerats.
– Det finns många faktorer som skulle kunna vara bidragande orsaker såsom klimatförändring, lokalklimat, svamp, insekter eller kombinationer av dessa. Vi tar allvarligt på problemet och utreder nu orsakerna och utbredningen tillsammans med fors- kare, säger Göran Örlander, skogsstrateg i Södra.
– Skadorna finns även i naturliga föryngringar så det verkar inte vara kopplat till tallfröets ursprung.
Plantornas anpassning till klimatet är prioriterat i skogsträdsförädlingen. Vi kommer att studera om det finns genetiska orsaker, säger Bo Karlsson, chef för skogsträdsförädling på Skogforsk.
Skogsstyrelsen har startat ett arbete för att försöka kartlägga utbredning, omfattning och fastställa möjliga orsaker.
Upptäcker du skador i form av onormalt busk- formigt utseende på dina unga tallar som inte är kopplat till viltbete, kontakta din inspektor eller registrera skadan på www.slu.se/centrumbild- ningar-och-projekt/skogsskada. På så sätt kan du hjälpa till att kartlägga utbredning och omfattning.
text: carin bengtsson foto: johan jonsson under flera års tid har energiinveste-
ringar gjorts inom Södra Skogsplantor för att byta ut olje- och gasuppvärmning på plant skolorna i Falkenberg och Flåboda mot uppvärmning med pellets. Det innebär att över 90 procent av energianvändningen i plantproduktionen nu kommer från fossilfria bränslen.
– Nu är det bara de sista åldriga växthusen i Falkenberg som ska bytas mot ett nytt glas- växthus och pelletspannor för uppvärmning.
Denna investering ska enligt planen genom- föras under 2018/19 för att vi sedan ska vara helt fossilfria 2020, säger Johan Jonsson, chef Södra Skogsplantor.
Sedan våren 2017 körs samtliga transporter på plantskolorna med fossilfri diesel (HVO).
Vad är lönsamhet
och hur kan den förbättras?
I takt med att fastighetspriserna stiger blir lönsamheten på skogs- gårdarna allt viktigare för att klara en långsiktig finansiering.
Ämnet har fått ökat utrymme i media och ofta rapporteras om hur lönsamheten i skogsbruket sjunker. Det är dock viktigt att klargöra vad som avses så att skogsägare kan utarbeta en strategi för att förbättra sin avkastning. I den här artikeln diskuteras därför vad lönsamhet egentligen är och vad man som skogsägare kan göra för att förbättra den.
först och främst gäller det att klar- göra att lönsamhet inte är något som är fast eller bestämt utan lönsamheten på skogsgården, liksom i alla andra företag, går att påverka. Diskussioner om lönsamhet tenderar att i för stor utsträckning enbart handla om virkesprislistor, trots att detta är en av de parametrar man som företagare inte kan påverka. Att inrikta sin strategi enbart efter virkes- priser är dessutom en riskfylld strategi eftersom det bygger på osäkra spekulationer om framtida pris- utveckling. Genom att upprätthålla en kontinuitet i avverkningarna blir lönsamheten mindre känslig
för prisvariationer och genom rätt skötsel skapas dessutom bestånd med högre virkespris och lägre avverkningskostnader. Innan vi går vidare är det därför viktigt att ha i åtanke att rotnettot också påverkas av de investeringar som görs i skogsvård.
En skogsgård är ett företag som producerar och säljer virke, ofta genom ett avverkningsuppdrag, och träden är att betrakta som företagets produkter där nettot per kubikmeter återspeglar vinstmarginalen. Ett företags lönsamhet avgörs däremot inte enbart av vinstmarginalen utan också av antalet produk- ter som kan produceras och säljas per år. Det vill säga hur effektivt företagets produktionsresurser utnyttjas.
När vi pratar om lönsamhet på skogsgården måste därför hela företaget tas i beaktning och inte bara vinsten per kubikmeter eller i ett enskilt bestånd.
Gör vi inte det så missar vi en stor del av vad det innebär att driva ett lönsamt företag.
LÖNSAMHET ÖVER TID
Det är också viktigt att komma ihåg att skogsgården som verksamhet skiljer sig från andra typer av företag på det vis att resultatet naturligt varierar mel- lan olika år till följd av differenser i skogsbruksåtgärder. Stora avverkningar under ett år innebär exempelvis ökade skogsvårdskostnader och sannolikt minskade virkesintäkter under ett par efterföljande år, men den totala lönsam- heten under perioden behöver inte nödvändigtvis ha förändrats. Det är därför inte möjligt att analysera resultatsvängningar mellan enskilda år som föränd- ringar i lönsamhet utan det måste betraktas som en trend över en längre tid.
När vi tittar på långsiktiga trender är det givetvis viktigt att uttrycka priser och kostnader i reala mått, alltså justerat för inflation. Det gäller dock att komma ihåg att trots att rikets genomsnittliga rotnetto under perioden 1980- 2016 realt har en svagt fallande kurva så är detta just är ett mått på vinstmar- ginalen per enhet, inte på skogsgårdarnas totala lönsamhet.
Under samma period ökade nettoavverkningen i Sverige enligt Skogsstyrelsen från cirka 47,1 miljoner m3fub till 73,4 miljoner m3fub. Detta genom en ratio- nalisering av skogsbruket, bättre skogsvård och ett hållbart högre virkesuttag.
Enligt riksskogstaxeringen uppgår total areal produktiv skogsmark i Sverige till 22,7 miljoner hektar (exklusive nationalparker, reservat och naturom- råden). Vid en konstant skogsmarksareal under perioden innebär detta att uttaget per hektar ökat med cirka 56 procent. Med en sådan ökning av utbudet, bara på vår inhemska marknad, är det inget häpnadsväckande antagande att marknadspriserna per kubikmeter sjunkit i reala termer till följd av att utbudet ökat snabbare än efterfrågan på virke.
350 300 250 200 150 100 50
0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
Rotnettovärde, fast pris, SEK/m3fub Rotnettovärde, löpande pris, SEK/m3fub Linjär (Rotnettovärde, fast pris, SEK/m3fub)
5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00
1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
Nettoavverkning, m3fub/hektar produktiv skogsmark
Källa: Skogsstyrelsen
Källa: Skogsstyrelsen Viktor Silvemark
SÖDRAKONTAKT 4 /2017 – 19
MADE IN SWEDEN SINCE 1955
ROTTNE H8 D
– IDEALISK SKÖRDARE FÖR BESTÅNDSGÅENDE GALLRING
ROTTNE H8D är en liten kompakt gallringsskördare med unika egenskaper. Exakt spårning, nivellering och steglös transmission med automatisk anti- spinn gör H8-skördaren mycket smidig och lättkörd, vilket ger förutsättningar för ett skadefritt bestånd.
WWW.ROTTNE.COM Samtidigt är det tydligt att omsättningen per produktiv hektar skogsmark har
ökat i snabbare takt än den reala nettominskningen per kubikmeter. Ett mer rationellt skogsbruk har med andra ord lett till att landets skogsgårdar totalt genererat en högre avkastning eftersom skogsmarkens produktionsförmåga har kunnat nyttjas mer effektivt.
Genom att uttrycka lönsamhet som netto per hektar produktiv skogsmark ges alltså en mer komplett bild över den verkliga lönsamheten på skogsgården i förhållande till dess produktionskapacitet. I nedanstående graf har resultatet per kubikmeter, efter skogsvård och omkostnader, kombinerats med uttaget per hektar för att spegla den genomsnittliga avkastningen på en hektar pro- duktiv skogsmark i Sverige under perioden 1980-2016.
text: viktor silvemark, skogsekonom södra
1000 800 600 400 200
0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
Resultat efter kostnader, fast pris, SEK/ha produktiv skogsmark, fast pris Linjär /Resultat efter kostnader, fast pris, SEK/ha produktiv skogsmark, fast pris Resultat efter kostnader, SEK/ha produktiv skogsmark,genomsnitt i riket, fasta priser
Fastighetsnetto
Avverkad volym
Hektar produktiv skogsmark
Kr/m3fub
m3fub/ha
Kr/ha
Avkastning på Södras typgård 1600
1400 1200 1000 800 600 400 200
0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Skogsnetto, kr/ha Skogsnetto, inklusive vinstdelning från Södra, kr/ha
Givetvis varierar den årliga avkastningen även här beroende på avverknings- volymer och netton under de enskilda åren, men sett ur ett trendmässigt perspektiv så har en högre effektivitet i skogsbruket gett en ökad avkastning på en medelskogsgård i Sverige.
STRATEGI FÖR ÖKAD LÖNSAMHET
Det är få företag inom råvaruproduktion som direkt kan påverka marknads- priset på sina produkter. En ökad lönsamhet byggs i första hand genom intern effektivitet. Skogsgården är inget undanta. Det gäller att utforma strategier för att nyttja markens produktionsförmåga så effektivt som möjligt. Skötseln bör alltså inriktas mot att öka både nettot per kubikmeter och avverkad volym per år.
Skogsvårdande åtgärder som markberedning, plantering, röjning och gallring ökar värdet på virket, sänker avverkningskostnaderna och gör att marken producerar mer virke under en kortare period. En sänkt omloppstid innebär också att intensiteten i skogsbruket ökar så att fler hektar avverkas och gallras varje år. Genom att utföra rätt åtgärd i rätt tid ökar det hållbara virkesuttaget per hektar samtidigt som nettot per avverkad kubikmeter stiger. En bra skogs- vård kan därav sägas vara själva motorn för en ökad lönsamhet.
För att realisera den ökade intensiteten gäller det förstås också att skogen avverkas när den blivit mogen. Annars minskar det genomsnittliga uttaget per hektar, och därmed också lönsamheten. På samma vis är det förstås inte heller lönsamt att avverka mer än marken klarar att långsiktigt producera eftersom både värdet per kubikmeter och avverkad volym då förr eller senare kommer att sjunka.
Detta kan sättas i relation till en spekulation om ökade virkespriser i fram tiden. Går priserna upp kraftigt i närtid är det givetvis möjligt att få en hävstång på lönsamheten genom att samla ihop avverkningsvolymer till ett år med höga priser. Här gäller dock att beakta risken för att priserna inte stiger och den reala utvecklingen av rotnetton visar en historiskt större sannolikhet
att få ett lägre virkspris genom att vänta. Risken är då att lönsamheten sänks både genom en lägre vinstmarginal och en lägre volym.
Genom att istället omfördela arealer med gammal skog och låg förräntning till växtliga ungskogar nyttjas markens produktionsförmåga bättre och värde- tillväxten ökar samtidigt som risken sänks. En del av det frigjorda kapitalet kan sedan med fördel användas till att investera i beståndsanläggning och skogsvård för ytterligare förbättrad lönsamhet i framtiden!
JÄMFÖR DIN AVKASTNING
Södra sammanställer varje år lönsamheten för en typgård bestående av 100 hektar produktiv skogsmark där resultatet bygger på medlemmarnas kost- nader och intäkter under året. Genom att beräkna ditt skogsnetto per hektar under ett par år får du en bild över hur lönsamheten på din skogsgård står sig jämfört med en medelfastighet i Götaland. Kanske finns det åtgärder att göra för att förbättra din lönsamhet?
Källa: Skogsstyrelsen, omarbetat till kr/hektar
Avkastningen på skogsgården kan beräknas genom att multiplicera nettot per kubikmeter med avverkad volym per total areal produktiv skogsmark.
