Arkeologisk utredning

(1)

Arkeologisk utredning

Norrvange 1:55, 1:76, 1:99, Lärbro socken, region Gotland

Dan Carlsson Rapport Arendus 2013:10

(2)

(3)

3

Arkeologisk utredning, Norrvange 1:55, 1:79, 1:99, Lärbro socken, region Gotland

Typ av undersökning: Särskild arkeologisk utredning

Sammanfattning:

Slite Stenhuggeri AB planerar en utvidgning av befintlig täkt inom nämnda fastigheter. Ett flertal fornlämningar finns, eller har funnits, inom närområdet till täktområdet. Området utgörs av skogsmark i form av hällmarker med tunna jordlager. Inom det befintliga täktområdet har tidigare funnits ett antal gravar, vilka före 1963 försvunnit i samband med täktverksamheten (RAÄ Lärbro 109:1-2, och 112:1).”.

Mot bakgrund av områdets karaktär av utmark, skogbevuxen hällmark, genomfördes den arkeologiska utredningen i två delar; dels en genomgång av arkivmaterial inklusive en översiktlig kartstudie av äldre lantmäteriakter, för att få en historisk bild av området, dels en fältinventering.

Utredningen gav som resultat ett antal sentida grunda kalkstensbrott inom och i anslutning till

täktområdet. En kontroll av RAÄ Lärbro 113:1-2 visade att den resta stenen idag är borta sedan området banats av, och att röset sannolikt finns kvar under ett markant lager påförd jord och sten.

RAÄ-nr: Lärbro 113:1-2, 544:1 m fl Socken: Lärbro

Län: Gotland

Författare: Dan Carlsson

Undersökande institution: Arendus

Arendus Färjeleden 5 621 58 Visby Tel. 070-3118032 www.arendus.se

(4)

(5)

Innehåll

Bakgrund 7

Upplägg och genomförande 7

Områdesanalys 7

Kartstudie 8

Fältinventering 10

Sammanfattning och tolkning 13

Åtgärdsförslag 13

Tekniska och administrativa uppgifter 15

Bilaga. Fornlämningsbeskrivningar och källförteckning 17

5

(6)

(7)

Bakgrund

Slite Stenhuggeri AB planerar en utvidgning av befintlig täkt inom nämnda fastigheter. Ett flertal

fornlämningar finns, eller har funnits, inom närområdet till täktområdet.

Området utgörs av skogsmark i form av hällmarker med tunna jordlager.

Inom det befintliga täktområdet har tidigare funnits ett antal gravar, vilka före 1963 försvunnit i samband med täktverksamheten (RAÄ Lärbro 109:1-2, och 112:1).

Upplägg och genomförande

Mot bakgrund av områdets karaktär av utmark, skogbevuxen hällmark, genomfördes den arkeologiska

utredningen i två delar; dels en genomgång av arkivmaterial inklusive en översiktlig kartstudie av äldre lantmäteriakter, för att få en historisk bild av området, dels en fältinventering.

Områdesanalys

Det aktuella området utgör under historisk tid en del av Norrvange gårds marker. Det har fungerat som utmark/skogsmark så långt bak i tiden man kan följa det i kartorna.

Inom området eller i dess närhet finns inga spår av förhistorisk bebyggelse eller odling, vilket är logiskt med tanke på områdets karaktär av hällmarker med tunna jordlager.

Fornlämningarna i området utgörs i huvudsak av två kategorier, knutet till denna typ av landskap. Från

förhistorisk tid finns (har funnits) ett antal sprida gravar i form av stensättningar och rösen.

De är genomgående belägna intill äldre vägsträckningar, vilket ger en antydan om vägarnas höga ålder. Inom befintlig stentäkt har det funnits ett antal gravar som försvunnit utan undersökning i samband med stentäkt, enligt uppgifter i Gotlands museums arkiv, sannolikt på 1950-talet. Det rör sig om RAÄ Lärbro 109:1-2, bestående av ett röse, 7 meter i diameter, och en stensättning, 2 meter i diameter, respektive RAÄ Lärbro 112:1, ett röse 7 meter i

7

Arendus AB Färjeleden 5, 621 58 Visby. Org. nr: 556907–4411. Tel. 0498-219999. Plusgiro 656057-7 www.arendus.se info@arendus.se

Nuvarande täkt och planerad utvidgning (UO)

(8)

diameter. Kvar, enligt fornminnesregistret, finns inom nuvarande täktområde RAÄ Lärbro 113:1-2. Enligt beskrivningen i fornminnesregistret rör det sig om ”Röse, belamrat med sten, 18 m diam och 1,5 m högt. Kalk- och grå stenarna är 0,1-0,6 m st. I SSV delen röse, 7 m diam och 1 m h. 15 m S om nr 1 är 2) Rest sten, belamrad med sten, 1,7 m hög, 1,3 m bred och 0,9 m tjock. Lutande åt N. Belamringen gjord före 1963, fastställd den 23/8 -66”.

Utöver förekomsten av förhistoriska gravar finns i området och dess närhet ett antal anläggningar som är knutna till senare tiders skogsbruk och stenbrytning. Väster om

undersökningsområdet, längs den väg som löper från söder mot norr, finns i söder en kalkugn med tillhörande mordhög (RAÄ Lärbro 538:1-2). Längre mot norr längs vägen finns en tjärdal (sojde) belägen strax väster om vägen (RAÄ 537:1).

Ytterligare en bit längre norr ut längs vägen, där den knyter an till en väg som kommer från sydväst (ej utmärkt på kartan) finns ett offerkast (en lämning där man vid passerande av skogen slängde en mindre sten, eller en pinne, för att inte råka ut för något på vägen).

Några uppgifter om fynd eller andra iakttagelser från området som kan belysa den äldre historien, exempelvis i form av lösfynd, finns inte i arkiven, vilket inte heller är att förvänta med tanke på att här aldrig skett någon odling.

Kartstudie

En genomgång av de äldre kartorna över området ger en belysande bild av ett utmarksområde nyttjat för skogsbruk och stentäkt.

Inledningsvis kan man utgå från den ekonomiska kartan från 1940. Det finns ännu ingen stenbrytning inom området. Genom dagens

stentäktsområde passerar en väg som i norr knyter an till vägen Lärbro - Kappelshamn. De fornlämningar som finns inom täktområdet knyter an till vägen på ett påtagligt sätt.

Detsamma gäller förekommande fornlämningar i väster. De är belägna intill den väg som leder från

Norrvange gård mot norr, strax utanför planerad utvidgad täkt.

Följer man historien i kartorna bakåt i tiden ger lagaskifteskartan över området, upprättad år 1914, i princip samma bild som den

ekonomiska kartan. Genom det aktuella området eller i anslutning till det löper ett par vägar i

Utdrag ur den äldre ekonomiska kartan från 1940. Dagens brytningsfastighet är markerad med vit linje intill vägen Lärbro- Kappelshamn i öster. Planerad utvidgning av brytningen är likaså markerad med vit linje i väster. Förekommande fornlämningar markerade med röd prick. Noteras bör hur dessa knyter an till två vägar som leder från söder mot norr.

(9)

huvudsakligen nord-sydlig riktning. Det är samma vägar som ännu är i bruk vid upprättandet av den ekonomiska kartan.

Följer man området bakåt i tiden till tiden för storskiftet, upprättat 1823, framträder i stort samma bild som i laga skiftet. Det aktuella området utgörs av skogsmark till gården Norrvange. Genom området löper ett antal vägar i huvudsakligen nord-sydlig riktning. I väster finns såväl en kalkugn som en tjärdal markerade i kartan intill vägarna. Den östra vägen, genom befintligt brytområde, knyter an till förekommande fornlämningar.

Väger man samman informationen från kartanalysen framträder ett utmarksområde nyttjat för skogsbruk och stenbrytning så långt bak i tiden vi kan följa området via kartor eller andra källor. Genom området löper ett antal vägar som har en tidsmässig djupdimension på ett par tusen år, sannolikt med rötter i bronsåldern, vilket framgår av den direkta rumsliga kopplingen till ett antal rösen och stensättningar från förhistorisk tid.

9

Utdrag ur laga skifter över Lärbro, akt 09-LÄR-120, Lantmäterimyndighetens arkiv, upprättad år 1914.

Brytningsområdet och området för utökning av brytningen markerade med vita linjer. Vägarna som löper genom området eller i dess närhet är markerade med bruna linjer. Fornlämningar markerade med röda prickar.

Området är vid tiden för laga skiftet skogsmark som helhet. Kartan ger en illustrativ bild av den rumsliga kopplingen mellan vägar och fornlämningar i form av gravar, men också kalkugn och tjärdal.

(10)

Vägen i väster finns än idag kvar, även om den håller på att växa igen. Vägen i öster, som passerar brytområdet, är i princip helt borta, liksom några av de gravar som kantade vägen.

Fältinventering

För att komplettera bilden utifrån kartanalysen fältinventerades det aktuella nya brytområdet och området väster om utvidgningen fram, till skogsvägen och besiktigades fornlämning RAÄ Lärbro 113:1-2, belägen inom idag existerande brytområde.

Inledningsvis kan man konstatera, som ovan sagts, att den västra vägen ännu kan följas i terrängen, även om den håller på att växa igen.Vägen ligger utanför brytområdet. Den östra vägen genom dagens brytområde är borta till stor del (den har inte följts mot norr utanför brytområdet).

Förutom tidigare kända fornlämningar påträffades ett antal grunda, mindre stenbrott, spår av grustäkt på en markant grusås och i söder en på plats söndersprängd sten. Stenbrotten skall sannolikt sättas i samband med den kalkugn som finns i söder, i anslutning till den

nordsydgående skogsvägen (RAÄ 538). Kalkugnen finns utmärkt i storskifteskartan från 1823, vilket innebär att stenbrotten bör vara från samma tid, eller äldre.

Utdrag ur storskifteskartan från 1823 över Norrvange gård. I kartan är markerat med vita linjer idag existerande brytområde och planerad utvidgning (mot väster och nordväst), sammanlagd med förekommande fornlämningar. I väster är markerat en tjärdal (motsvarar RAÄ Lärbro 537:1) och intill vägen mot norr en kalkugn (motsvarar RAÄ 538:1). Samma vägar som återfinns på de senare kartorna är markerade i denna karta. I övrigt utgörs, liksom idag, området av skogsmark.

(11)

Fornlämning RAÄ Lärbro 544:1 utgörs enligt fornminnesregistret av ett offerkast.

Anläggningen är belägen i skärningen där två mindre vägar möts. Dess form, storlek och

utseende talar för att det i själva verket rör sig om en flack stensättning (grav) och inte ett offerkast.

11

Undersökningsområdet och resultaten av fältinventeringen, mot bakgund av den äldre ekonomiska kartan. Inom området för utvidgningen påträffades ett par mindre stenbrott och längst i söder en på plats söndersprängd sten.

Intill den nord-sydliga vägen, och utanför planerat brytområde, finns ett antal mindre stenbrott av samma karaktär som inom UO.

Ett av de grunda kalkbrotten

(12)

Kontrollen av fornlämning RAÄ Lärbro 113:1-2 visade på att den resta stenen som fanns här vid inventeringen idag är borta.

Området där den har stått är avbanat. När det gäller röset, som enligt beskrivningen är 18 meter i diameter och upp till 1,5 meter högt, är det idag helt överhöljt av dumpmassor i form av jord och sten till en uppskattad höjd av upp till 3 meter. Inga spår av graven kan noteras, men det är troligt att den finns kvar under

dumpmassorna.

Fornlämning RAÄ 544:1 utgörs enligt beskrivningen av ett offerkast. Mer troligt är att det rör sig om en liten, flack grav (brandgrav). Den är belägen centralt i bilden, där de två vägarna möts. Bilden tagen från norr mot söder. Anläggningen är övertorvad och svår att se.

Den ungefärliga platsen för RAÄ Lärbro 113:2 (rest sten). Bilden tagen från sydost mot nordväst).

(13)

Sammanfattning och tolkning

Området utgörs idag, såväl som under historisk och sannolikt också förhistorisk tid, av ett skogbevuxet hällmarksområde utan inslag av bebyggelse eller odling. Området genomkorsas av ett par vägar med huvudsaklig riktning norr-söder. Dessa vägar torde ha ett ursprung tillbaka till bronsåldern, i likhet med många liknande platser på Gotland, och inte minst mot bakgrund av förekomsten av rösen från bronsåldern.

Längs dessa vägar finns ett antal gravar i form av såväl mindre stensättningar som rösen.

Fornlämning RAÄ Lärbro 544:1 utgörs sannolikt av en flack stensättning och inte ett offerkast, som det tolkas i fornminnesregistret.

En besiktning av RAÄ Lärbro 113:1-2 visar att den resta stenen är borttagen och att röset är helt övertäckt med dumpmassor från stenbrytningen i området. Det kan också noteras att den äldre väg, med rötter i förhistorisk tid, som fanns här, idag är i det närmaste helt borta.

Inventeringen gav vid handen att det inom planerad utvidgning av stentäktsområdet finns ett par mindre och flacka stenbrott från sannolikt 1800-talets början, en sprängd sten i söder och spår av en ytlig grustäkt på en grusås. I övrigt framkom inga mer betydande lämningar.

Åtgärdsförslag

Det finns en uppenbar risk att det av dumpmassor överhöljda röset på sikt kan såväl glömmas bort som tas bort av misstag. Det torde gå att rensa bort pålagrad jord och sten och därmed säkra nämnda fornlämning. Vi vill därför föreslå att man övervägar att ta bort dumpmassorna från röset.

Dan Carlsson Arendus AB

13

Fornlämning RAÄ Lärbro 113:1.

Anläggningen utgörs av ett röse, 18 meter i diameter och upp till 1,5 meter högt. Idag är röset helt övertäckt av dumpmassor från stenbrytningen och verksamheten i området. Troligen finns graven kvar under dumpmassorna.

Bilden tagen från sydost mot nordväst.

(14)

(15)

Tekniska och administrativa uppgifter

15

Arendus projektnr Länsstyrelsens diarienr:

Uppdragsgivare:

Typ av undersökning:

Utförandetid, fältarbete:

Län:

Landskap:

Kommun:

Socken:

Fastighet:

Fastighetskartans blad:

Koordinatsystem:

Höjdsystem:

Projektledare:

Fältarkeologer:

Rapportansvarig:

Kartor & Layout:

Kvalitetssäkring:

Underkonsulter:

2013:10

Slite stenhuggeri

Särskild arkeologisk utredning Juni 2013, 1/2 fältdag

Gotland Gotland Gotland Lärbro

Norrvange 1:55, 1:79, 1:99 7J2f SV

SWEREF RH 00 Dan Carlsson Dan Carlsson Dan Carlsson Dan Carlsson Inga

(16)

(17)

Fornlämningar, Norrvange Lärbro socken

109:1. 1) Röse, olagligt borttaget, 7 m diam och 0,6 m h. Kalk- och grå stenarna var 0,1-0,3 m st. 2 m SSÖ om nr 1 var nr 2) Stensättning , olagligt borttagen, rund, fylld, 2 m diam och 0,1 m h. Borttagen ingen skedd före 1963, fastställd 23/8-66.

110:1. Röse, ca 6 m diam och 0,6 m h. Övermossade kalk- och gråstenar, 0,2-0,4 m st. Grop N om mitten, 1 m diam och 0,2 m dj. Talrika en buskar.

111:1. Stensättning, rund, 8 m diam och 0,6 m h. Övertorvad med i ytan kalk- och gråstenar, 0,2-0,5 m st. Delvis nästan kantvall, intill 1,5 m br och 0,2 m h. Smågropig yta. En tall, ca tio enar och lövbuskar. Ca 75 m SSÖ därom och vid foten av klintkant är en sentida ugnsruin med skorsten. Kolugn?

112:1. Röse, olagligt borttaget, 7 m diam och 0,8 m h. Kalk- och gråstenar är 0,1-0,6 m st. Borttagningen skedd före 1963, fastställd 23 /8 -66.

113:1-2. 1) Röse, belamrat med sten, 18 m diam och 1,5 m h. Kalk- och grå stenarna är 0,1-0,6 m st. I SSV delen röse, 7 m diam och 1 m h. 1 5 m S om nr 1 är 2) Rest sten, belamrad med sten, 1,7 m h, 1,3 m bred och 0,9 m tjock. Lutande åt N. Belamringen gjord före 1963, fastställd den 23/8 -66.

537:1. Tjärdal, 10,5 m diam och 0,3-0,6 m med kanten av kallmurade kalk stenar. Flackt trattformad överdel 1,4 m djup täckt med släta kalkstenshällar, fogade med murbruk. I mitten är en sten (ögat) med ett runt hål, 10 cm diam. Vid V kanten är en grop, 5x1 m (VSV-ÖNÖ) o ch 0,2-1,2 m dj med kanten av kallmurade kalkstenar 1,1 m av dess ÖNÖ del är täckt av en kalkstenshäll. Mot ÖNÖ och tjärdalens mitt gått en gång 0,5 m h och 0,4 m bred i vars botten den murkna avtappningsstocken ligger. Mycket stort och välbevarat.

538:1-2. 1) Kalkugnsruin, 9 m diam och ca 4.5 m h. S delen ca 1,5 m högre än N. Inre diam ca 4,5 m. Övre ugnsmuren ca 0,8 m bred och 0,4 m synlig åt NNV. Åt SSÖ är en utbyggnad, sannolikt ca 9 m l och 2 m bred (ÖNÖ- VSV) och 2 m h i vilken undre ungsmunnen syns i rasmassorna. ÖNÖ om nedre ugnsmunnen är rester av muren 1) ca 3x2 m (ÖNÖ-VSV) 0,5-0,7 m h utåt övergående i mordhögen. Ca 2 m åt S och ca 14 m åt N är nr: 2) Mordhög ? och rasmassa ca 20x15 m (N-S) och intill 1 m h. Talrika, täta, unga tallar, några granar och enbuskar. Nr 2 torde till en del ut göras av naturlig moränrygg, vilket framkommer gm mindre täktgrop i NNÖ därom.

539:1. Tjärdal, 5 m diam och 0,1-0,4 m h. Övertorvad med i ytan och kanterna enstaka uppstickande kalkstenshällar.

Trattformad överdel, 0,8 m djup i vars mitt är grävd en grop 1,5 m diam och 0,5 m dj. I gropens botten syns "ögat", en sten med ett runt hål, 0,1 m diam, där tjäran rann ned. Vid SÖ kanten är utbyggnad 1,2x1 m (NV-SÖ), nedgrävd i kanten, 1,4 m synlig höjd, med väggar av fogstrukna murade kalkstenar och täckt av en kalkstenshäll. I dess botten finns ur tappningsstocken, 0,36 m diam. Kring kanterna i en övertorvad val l, 0,2-0,5 m h (högst i S del, där den utsatts för täkt) av stybb och svart jord. Ca 10 tallar några unga granar och enbuskar.

544:1. Offerkast, ca 4x1-2,5 m (N-S) och 0,2 m h. Lätt övertorvad med i ytan talrika 0,03-0,2 m st kalk- och gråstenar.

Vägen åt SV är u r bruk och har på långa sträckor hålväg, 1,5-2 m bred och intill 0, 25 m djup. Ingen sagesman.

Använda kartor

1. Ekonomiska kartan från 1940. Rikets allmänna kartverk. Lantmäteriet

2. Laga skifte över Norrvange, Lärbro socken. Akt: 09-LÄR-120. Upprättad 1914. Lantmäterimyndighetens arkiv 3. Storskifte Norrvange, Lärbro socken. Akt Lärbro socken Norrvange nr 1. Upprättad 1821. Lantmäteristyrelsens arkiv.

17

(18)