Sammanträdesprotokoll 1/21 Pensionärsrådet / Rådet för funktionshinderfrågor. Sammanträdestid: kl

(1)

ANSLAGSBEVIS:

Nämnd: Pensionärsrådet

Rådet för funktionshinderfrågor Förvaringsplats: Kommunledningskontoret

Sammanträdesdatum: Justeringsdatum:

Anslagsdatum: Anslagets nedtagande:

Bevis om tillkännagivande av justering:

Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 | registrator@lysekil.se | www.lysekil.se

Sammanträdestid: 2016-06-13 kl. 8.30 – 10.45

Lokal: Sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil

Ledamöter, Pensionärsrådet Ronny Hammargren, vice ordf Eva Sjöfält, PRO Lysekil

Britt-Marie Hellström, PRO Brastad Kent Andersson, PRO Brodalen Agneta Adriansson, PRO Skaftö Lars Jansson, SPF Gullmaren Hennie Olsson, Aktiva Seniorer Lisbeth Ask, SKPF Lysekil

Ledamöter, Rådet för funktionshinderfrågor

Ronny Hammargren, vice ordf Sverker Johnsson, BYN

Marita Fermell Lagrell, UBN Agneta Adriansson, HLF Bo Josefsson, HSO Sigbritt Ödman, FUB

Paragrafer 11 – 24

(2)

Justerare: Utdragsbestyrkande:

Eva Andersson, socialchef

Anne-Marie Mattsson, sekreterare

Marina Lindblom, avd.chef vård och omsorg Camilla Karlsson, avd.chef LSS/socialpsykiatri Annelie Antonsson, anhörigsamordnare Maria Johansson, utredare

Margaretha Govik, fastighetsenheten Lars Henningsson, fastighetsenheten

Sekreterare:

...

Anne-Marie Mattsson

Ordförande:

...

Ronny Hammargren

Justerare:

...

Agneta Adriansson, KPR och KRF

(3)

§ 11 PLAN FÖR FRAMTIDA LSS/SOCIALPSYKIATRI samt PLAN FÖR FRAMTIDA ÄLDREOMSORG

Plan för framtida LSS/socialpsykiatri

Socialnämnden gav den 17 september 2015 förvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till projektbeskrivning avseende övergripande planer för framtida behov av platser och omsorg inom LSS och socialpsykiatri.

En arbetsgrupp bestående av förvaltningens utredare, avdelningschef

LSS/socialpsykiatri, biståndschef, samt enhetschefer från verksamheten hade den 29 april ett första uppstartsmöte för att sätta ramar och tydliggöra inriktning för planen.

Planen för framtida omsorg avseende LSS/socialpsykiatri ska under perioden 2017- 2020 vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässiga besluten, men också finnas med i det dagliga arbetet.

Planen är ett dokument för att förändra och förbättra kommunens framtida omsorg avseende LSS/socialpsykiatri. Den ska redovisa verksamhetens ambitioner och konkreta aktivitetsåtgärder för att förbättra verksamheten samt tydliggöra behovet av framtida platser och volymutökningar inom verksamheten.

Plan för framtida äldreomsorg

Socialnämnden gav den 17 september 2015 förvaltningen i uppdrag att även

upprätta förslag till projektbeskrivning avseende en övergripande plan för framtida behov av platser och volymutökningar inom vård och omsorg.

Planen skall bidra till att uppnå kommunens vision och värdegrund samt de mål och uppdrag som antagits på politisk nivå och i förvaltningen.

Planen är ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunens framtida vård och omsorg. Den skall redovisa verksamhetens ambitioner, strategier och konkreta aktiviteter för att förbättra verksamheten, samt tydliggöra behovet av framtida platser och volymutökningar inom verksamheten. Planen skall vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässiga besluten, men också finnas med i det dagliga arbetet.

Meningen är att representanterna i Kommunala Pensionärsrådet och Kommunala

rådet för funktionshinderfrågor vid dagens sammanträde får information om

pågående arbete för att sprida detta inom sina respektive organisationer. Alla är

(4)

socialkontoret för ytterligare information.

Båda planerna kommer att återkomma vid höstens sammanträden.

(5)

§ 12 NYA LSS-BOENDET I LYSEKIL

Camilla Karlsson, avdelningschef LSS/socialpsykiatri, informerar om pågående byggnation av nytt LSS-boende i centrala Lysekil.

Ritning över boendet visas. Planerat att stå färdigt med 6 lägenheter till den 1 november 2016. Byggs i två plan, första plan är gemensamhetsutrymmen samt två lägenheter, andra plan är fyra lägenheter. Boendet är en utökning över befintliga gruppboenden. 5 har tackat ja till lägenheterna. Annika Hansson kommer att vara chef för nya gruppboendet. Förvaltningen kommer att anställa en verksamhets- pedagog för att förbereda inflyttningen och övrigt kringarbete.

Synpunkter

Sverker Johnsson, representant för byggnadsnämnden: tror att det finns hiss från gatuplan i närliggande gymlokal och undrar om den kan den användas för

gruppboendets hyresgäster?

Camilla Karlsson, avdelningschef: tanken är inte så om det finns någon hiss.

Sverker Johnsson: tycker det hade varit bra om den kunde användas särskilt

vintertid då det kan underlätta om de boende kan komma till sina lägenheter från

fler håll.

(6)

NYA ÄLDREBOENDET I FISKEBÄCK, LYSEKIL

Marina Lindblom, avdelningschef vård och omsorg, informerar om pågående arbete med planering av nytt äldreboende i Fiskebäck, Lysekil.

Ritningar över byggnad redovisas. 6 avdelningar med 10 lägenheter på varje avdelning.

Varje lägenhet är på ca 35 kvm och ligger i markplan. Planerade med pentrydel (platta, kylskåp, diskho). Badrummen planeras med tvättmaskin och torktumlare.

Egen utgång till varje lägenhet.

Samlingssal med matsal där man kan ha gemensamma aktiviteter, konferenser, uppvaktningar m.m. Tillagningskök ska finnas. Möjlighet till frisör och fotvård om det finns någon som vill hyra in sig och bedriva verksamhet.

Plan 2 avsedd för personal i första hand men möjlighet finns att bygga på huskropparna om behov finns framöver.

På varje avdelning ska det gå att öppna upp mellan två lägenheter så att det lämpar sig för parboende.

Boendet beräknas vara klart 2018/2019.

Synpunkter

Lars Jansson, representant för SPF Gullmaren, Lysekil: frågar vad finns det för planer för befintligt boende på Blekegatan (Lysekilshemmet) när nytt äldreboende i Fiskebäck är klart?

Eva Andersson, förvaltningschef, och Marina Lindblom, avdelningschef:

Kooperativa Hyresrättsföreningen Lysekils Omsorgsbostäder äger Lysekilshemmet.

Vet inget om planerna gällande det huset.

Lars Jansson: Ska nya äldreboendet i Fiskebäck ersätta boendet på Blekegatan som

idag har 73 platser så innebär det en minskning med 13 platser. Då blir det många

som får bo kvar i ordinärt boende med allt vad det innebär.

(7)

Eva Andersson och Marina Lindblom: Det blir en minskning av platser, men ingen har fått avslag när de sökt särskilt boende om behovsprövning visar på att särskilda insatser behövs. Däremot är det en del som av olika orsaker tackar nej till det

erbjudande som ges vilket kan innebära att ett beslut inte kan verkställas så snabbt.

Information om nya äldreboendet i Fiskebäck, Lysekil, återkommer vid höstens

sammanträden.

(8)

INFORMATIONSVECKA OM FALLSKADOR

Avdelningschef Marina Lindblom informerar om att det under vecka 40/2016, perioden 3 – 7 september, ska det vara en nationell kampanj för att minska antalet fallskador. Folkhälsosamordnare Anna Nyman Holgersson är en av de som är med i planeringen för detta i Lysekils kommun.

Om det finns någon från kommunala pensionärsrådet eller från kommunala rådet

för funktionshinderfrågor som vill vara med i planeringen eller ge tips om olika

aktiviteter som bedrivs inom respektive organisation så går det bra att kontakta

Marina Lindblom eller Anna Nyman Holgersson via kommunens växel.

(9)

§ 15 START AV ANHÖRIGGRUPP PÅ SKAFTÖ

Anhörigsamordnare Annelie Antonsson informerar om behovet av att starta en anhöriggrupp på Skaftö. Två grupper har startats i Lysekil och önskemål finns att det ska finnas en sådan grupp även på Skaftö. För att starta på Skaftö behövs två frivilliga, vilket Annelie Antonsson önskar att representanterna tar med till sina föreningar.

Informationsmaterial delas ut vid dagens sammanträde. Annelie Antonsson vill gärna att materialet sprids och hon kommer gärna till Skaftö och berättar mer om denna verksamhet.

Broschyr om anhörigstöd bifogas protokollet.

(10)

RIKTLINJER FÖR ANHÖRIGSTÖD

Anhörigsamordnare Annelie Antonsson informerar om riktlinjer för anhörigstöd som reviderats och antagits av socialnämnden den 30 mars 2016.

Riktlinjerna bifogas protokollet.

(11)

§ 17 PROCESSEN FÖR BESLUT OM INSATS

Vid förra sammanträdet den 7 mars 2016, efterfrågades information om hur processen ser ut för beslut om insats gällande särskilt boende, hemtjänst eller annan insats inom kommunens vård och omsorg.

Marianne Sandsten, enhetschef för biståndsbedömning, informerar om hur det går till när en person behöver hjälp med särskilda insatser. Det kan vara personen själv som kontaktar personal och det kan även vara anhöriga till personer som har behov av olika insatser.

Det finns 7 handläggare inom förvaltningen som handlägger ansökningar både för LSS och för äldreomsorg. För personer som behöver hjälp med insatser enligt socialtjänstlagen kommer oftast ansökan från dem själva eller från deras anhöriga.

För personer inom LSS kan också initiativet komma från region och/eller rehabilitering.

Ansökan ska helst vara skriftlig. Handläggaren gör ofta hembesök, har en dialog med den sökande och/eller en anhörig. Den enskilde framför sina

behov/önskemål. Behoven styr så det är inte alltid att önskemålen uppfylls men handläggaren försöker tillgodose båda så mycket det går. Utredningen påbörjas.

Dialog både med den enskilde och anhöriga.

När utredningen är klar fattas beslut av handläggaren. Besluten kan beviljas men även avslås om rätt till insats inte föreligger.

Positivt beslut = uppdrag/beställning till verksamheten som ska utföra insatsen.

Avslagsbeslut = får inte det som sökts, men har rätt att överklaga till

förvaltningsrätt och där hjälper handläggaren till med att göra ett överklagande.

Handläggaren följer upp alla fattade beslut regelbundet, hur det fungerar, om man är nöjd. Det är få avslag på ansökningar om särskilt boende. I dagsläget är det ingen lång kö för att få särskilt boende, men det går kanske inte alltid få ett boende där man sökt utan kan få erbjudande om plats på annat boende.

Ansökan – utredning – beslut – beställning alternativt avslag. Om en ansökan beviljats och brukarens behov efter en tid förändras och ytterligare insats behövs så kan verkställaren tillgodose detta om det är en liten eller tillfällig utökning. Om det däremot är en permanent utökning eller en stor utökning så får

handläggaren/biståndsbedömaren göra en ny omprövning av beslutet.

(12)

gäller vid insatser enligt LSS-lagen. Socialtjänstlagen är en ramlag där man kan skräddarsyr utifrån brukarens behov för att få hjälp med det som inte kan tillgodoses på annat sätt. LSS-lagen har 10 insatskategorier som brukaren kan ansöka om.

Om det finns önskemål om mer information gällande lagstiftning så kommer

Marianne Sandsten gärna tillbaka vid annat tillfälle.

(13)

§ 18 SKRIVELSE FRÅN HANDIKAPPFÖRENINGARNA I LYSEKIL Marina Olsson, ordförande för HSO, handikappföreningarna i Lysekil, har till Lysekils kommun den 16 maj 2016 översänt en skrivelse där föreningarna vill göra kommunen uppmärksam på vissa åtgärder som behöver göras på Oscars för att lokalen ska kunna användas av personer med funktionshinder. Skrivelsen har diarieförts och överlämnats till samhällsbyggnadsförvaltningen.

Skrivelsen har inte skickats från HSO till socialförvaltningen, men har kommit till förvaltningens kännedom via kontakt från samhällsbyggnadsnämndens

representant i kommunala rådet för funktionshinderfrågor till socialnämndens ordförande.

Margaretha Govik och Lars Henningsson från samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsenhet har bjudits in för att informera om ärendet.

1. Det som framförs i skrivelsen gäller följande:

2. Rampen – stor höjdskillnad från mark till ramp

3. Toalettstol – alldeles för låg, omöjligt att ta sig upp från denna 4. Hörselslinga – fungerar inte

5. Dörrar – finns inga dörröppnare någonstans

Margaretha Govik och Lars Henningsson ger bland annat följande svar:

1. Höjdskillnaden mellan mark till ramp kommer att åtgärdas inom kort. Grus har beställts. Översyn av själva rampen kommer att göras. Bra att

fastighetsenheten fått denna synpunkt från HSO eftersom det inte kommit till deras kännedom tidigare.

2. Det finns handtag att fälla ner vid sidan om toalettstolen för att användas som hjälp för att komma upp. Befintliga toalettstolar följer den standard som var när huset byggdes. Kommer på sikt att bytas ut så att det följer den standard och de regler som gäller idag.

3. Fungerande hörslinga finns i lokalen, men måste sättas på manuellt. De som ska använda lokalen måste meddela kommunen i förväg så att hörslingan sätts på. Fastighetsenheten har inte fått några påpekanden från annat håll om att slingan inte skulle fungera.

4. Dörröppnare finns inte på ytterdörrarna till Oscars vilket kan ha att göra

med att fastigheten ska följa en gammal stil. Enheten kommer att undersöka

detta och göra vad man kan och får för att tillgodose behoven. Enligt

(14)

problem när det gäller gamla byggnader.

I samband med dessa frågor kommer även synpunkter gällande övergångsställen i

kommunen. Dessa måste ses över eftersom vissa av dem har behov av avfasning

och att kantstenar behöver målas vid varje övergångsställe för att underlätta för

personer med nedsatt syn. Påpekanden har skett tidigare men några åtgärder har

ännu inte gjorts.

(15)

§ 19 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

Sverker Johnsson, representant för byggnadsnämnden, vill i dagens protokoll få antecknat att man på sammanträdena med kommunala pensionärsrådet och kommunala rådet för funktionshinderfrågor saknar medverkan från Lysekils kommuns kommunalråd och oppositionsråd och vill gärna veta varför närvaro vid rådens möten inte sker.

Protokollet översänds till kommunalrådet och oppositionsrådet för besvarande.

(16)

FRÅGOR FRÅN SAMORGANISATIONEN PRO LYSEKIL

PRO i samorganisationen för Lysekils kommun (fyra föreningar) bjöd in övriga pensionärsorganisationer i kommunen för att diskutera vilka frågor som man ville ta upp och få svar på vid dagens sammanträde.

Följande frågor har ställts från PRO, SPF, SKPF och Aktiva seniorer:

1. Regeringen har beslutat tillåta att kommunerna höjer taket för hemtjänstkostnader. Hur har Lysekils kommun hanterat detta?

Svar: Socialnämnden har den 25 maj 2016 föreslagit kommunfullmäktige besluta att ”den maximala avgiften inom äldreomsorgen höjs, i enlighet med den lagändring som genomförts i socialtjänstlagen 8 kap 5 §”. Det är upp till varje kommun att ta beslut om att följa eller inte följa lagändringen. I

Lysekils kommun är det 197 personer som blir berörda om kommun- fullmäktige tar beslut om att följa den föreslagna ändringen. 189 av dessa personer får då betala mer.

2. Vi vill ha en redogörelse för fria pensionärsresor i Lysekils

kommun. Hur skiljer sig regelverket från grannkommunerna och har det skett någon uppföljning?

Svar: Lysekils kommun har fria resor med kollektivtrafiken för personer över 75 år. Västtrafik har ansvar för och erbjuder alla över 75 år ”Seniorkort”

som gäller inom kommunzonen för närtrafik och för ”rundan” i centrala Lysekil. Seniorkorten gäller inte för färdtjänst eftersom dessa handläggs på annat sätt av annan handläggare. Regelverket för seniorkorten fungerar på samma sätt i Sotenäs kommun, men med den skillnaden att Sotenäs tar ut en administrativ avgift om 145 kronor. Munkedals kommun har inga fria resor. Uddevalla kommun har samma regelverk som Lysekils kommun.

Seniorkortet får användas alla tider som kollektivtrafiken är igång. Någon

uppföljning har inte skett mer än att man vet att ca 1000 personer i Lysekils

kommun har fått kortet men man kan inte se hur många av dessa som

använder det. Om något händer med seniorkortet ska man vända sig direkt

till Västtrafik för att spärra eller skaffa nytt. Det är inte Lysekils kommun

som handlägger och utfärdar seniorkort, däremot betalar kommunen en

avgift till Västtrafik för de personer över 75 år som antar erbjudandet.

(17)

3. Har kommunen gjort någon utvärdering av matdistributionen i kommunen?

Svar: Utvärdering av matdistributionen har inte gjorts.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har däremot gjort en undersökning avseende kostnader för tillagning av mat. Resultatet av denna rapport har presenterats för kommunstyrelsen. Syftet med den undersökning som gjordes enligt uppdrag från kommunstyrelsen var att se vad maten kostade för att tillagas inom kostenheten. Något annat svar på frågan kan inte lämnas.

4. Hur ser utbildningsnivån ut på kommunens särskilda boenden?

Hur klarar verksamheterna sommaren 2016?

Svar: Varje år, de två första veckorna i mars, gör förvaltningen/enheten en mätning avseende scheman och utbildningar inom de olika verksamheterna.

Utifrån detta planeras schemaläggning/förändring samt behov av

kompletterande utbildningar. Planeringen inför sommaren 2016 har varit svår det gäller anställning av undersköterskor. Lite lättare när det gäller anställning av sjuksköterskor. Några personer under 18 år har anställts men får då inte utföra omvårdnadsarbete. Situationen ser i dagsläget ändå ganska bra ut. Några avtal om extrabetalt vid semesterperioder har ännu inte

tecknats.

(18)

BUDGETLÄGET 2016

Tertialrapport per april 2016 är klar. Utfallet tyder på ett underskott för socialnämndens del med ca 5,6 mnkr, vilket fördelar sig på individ- och familjeomsorgen (barn- och ungdom) ca 2 mnkr, äldreomsorg (hemtjänst och korttidsvård) ca 3 mnkr samt LSS (personlig assistans) ca 0,5 mnkr. Inom särskilda boenden samt inom försörjningsstöd ser det ganska bra ut.

Den 20 juni kommer förvaltningen att presentera en åtgärdsplan för

socialnämnden för att möjliggöra en budget i balans vid årets slut. Nämnden har

fått anmärkning av kommunens revisorer om att budgetramen inte hålls och måste

därmed visa vilka åtgärder som planeras för att komma tillrätta med detta.

(19)

§ 22 INFORMATION FRÅN KONSUMENTVERKET

Konsumentverket informerar intressant läsning på deras hemsida

www.konsumentverket.se

(20)

UTBILDNING FÖR PERSONAL

Utbildning för baspersonal planeras under 2016. Följande utbildningar har erbjudits:

Palliativ vård – 40 platser för personal inom vård och omsorg Psykiatri – 20 platser för personal inom vård och omsorg Specialpedagogik 1 – 40 platser för personal inom LSS

Utbildningarna pågår under ca 15 veckor och är förlagda till Campus Väst i Lysekil.

Utbildningen sker en eftermiddag per vecka och man går i grupper. Fria läromedel under utbildningen som sedan tillfaller verksamheterna. Alla får betyg efter

utbildningen. Om utbildningen sker på ledig dag/ej schemalagd tid så sker den på fritid, om utbildningen sker på arbetsdag så ingår den som arbetsdag. Det har visats stort intresse för utbildningarna och många har sökt. Platserna har lottats ut.

Förvaltningen hoppas att liknande utbildningar kan erbjudas till personalen även

nästa år.

(21)

§ 24 NÄSTA SAMMANTRÄDE

Nästa sammanträde är planerat till den 12 september 2016. Mötet blir även då

gemensamt för kommunala pensionärsrådet och för kommunala rådet för

funktionshinderfrågor.

(22)

(23)

Artikelnr 2014-11-14 Foto Hans Alm

Tryck Edita Bobergs AB, Falun, januari 2015

(24)

ANHÖRIGSTÖD SOCIALSTYRELSEN

3

(2001:453), SoL, om att socialnämnden ”ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder”.

Skriften vänder sig till medlemmar i organisationer som består av anhöriga, brukare och patienter, det vill säga ideella organisationer som har det gemensamt att de på olika sätt ar- betar för de anhörigas bästa. Förhoppningen är att de diskus- sionsfrågor som tas upp kan innebära en hjälp för organisationerna att formulera och utveckla sin syn på bestämmelsen, vad den betyder för enskilda och hur organisationen ska arbeta vidare med dessa frågor.

Socialstyrelsen har tidigare gett ut en vägledning, riktad till chefer och handläggare i kommunerna, om bestämmelsen i socialtjänstlagen angående stöd till anhöriga. Denna skrift bygger till stor del på den tidigare publicerade vägledningen.

Detta informationsmaterial har sammanställts av Ann Jönsson.

Cecilia Malm har svarat för den juridiska granskningen.

Informationsmaterialet har tagits fram under ledning av Lennarth Johansson, inom ramen för regeringens uppdrag till Socialstyrelsen vad gäller bestämmelsen i socialtjänstlagen.

Natalia Borg Avdelningschef

(25)

ANHÖRIGSTÖD SOCIALSTYRELSEN 4

Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har

funktionshinder.

(26)

5

Anhöriga gör viktiga insatser 06

Organisationernas betydelsefulla roll 06

Definitioner 07

Så säger lagen 09

Kommunens skyldighet och den enskildes rättighet 11 Strategi för att utveckla anhörigstödet 11

Den enskildes rättigheter 12

Anhöriga i olika livssituationer 13

Livet påverkas – på olika sätt 14

Att känna sig trygg och delaktig 16

Förebygga ohälsa 16

Delaktighet och inflytande 16

Bemötande och helhetssyn 17

Information 17

Samverkan 19

Samverkan med hälso- och sjukvården 19 Öka enskildas och gruppers inflytande 20

Självbestämmande och integritet 22

Sekretess och tystnadsplikt 22 Sekretess för offentlig verksamhet 22 Tystnadsplikt i privat vård och enskild verksamhet 23

Anhöriga och sekretess 23

Olika former av anhörigstöd 25

Hjälpmedel som stöd 27

Bostadsanpassning 28

(27)

Maken till hustrun med demenssjukdom, mamman till sonen med missbruksproblem, systern till kvinnan med psykisk sjukdom, pappan till ett barn med autism. Detta är bara några exempel på livssituationer där anhöriga kan behöva ge stöd åt en närstående. Drygt 1,3 miljoner personer, det vill säga närmare en femtedel av Sveriges vuxna befolkning, vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående.¹ Det handlar om allt från att besöka en förälder på det särskilda boendet någon gång i månaden till föräldrar som dagligen hjälper ett barn med funktionsnedsättning. Drygt 400 000 personer ger varje dag hjälp till närstående i alla åldrar.

Anhöriga är, med sina kunskaper och erfarenheter, en viktig resurs i vården och omsorgen. På senare år har synsättet att anhöriga bör bli delaktiga i vård och omsorg vuxit sig allt starkare. Detsamma gäller också insikten om att den anhöriga behöver få stöd för att kunna hjälpa sin närstående. I många olika sammanhang har det slagits fast att såväl brukarperspek- tivet som anhörigperspektivet är nödvändigt inom vården och omsorgen.

Organisationernas betydelsefulla roll

Anhörig-, patient- och brukarorganisationerna har en betydelsefull roll på flera olika sätt. De fungerar t.ex. som mötesplat- ser, där personer med gemensamma erfarenheter och behov har möjlighet att träffas. Sådana möten spelar många gånger

1. Anhöriga som ger omsorg åt närstående. Omfattning och konsekvenser.

Stockholm: Socialstyrelsen; 2012.

(28)

ANHÖRIGSTÖD 7 SOCIALSTYRELSEN

sationerna har dessutom en betydelsefull roll när det gäller att ge vården och omsorgen kunskap om vad det innebär att leva med exempelvis psykisk ohälsa, missbruk och beroende eller en funktionsnedsättning. Organisationerna har även en viktig funktion som påverkande kraft, genom att peka på brister i samhället och arbeta för förbättringar. Därför är organisationerna också betydelsefulla för att bestämmelsen i socialtjänst- lagen (2001:453), SoL, om kommunernas skyldighet att ge stöd åt anhöriga ska bli känd och tillämpas i hela socialtjänstens verksamhet.

Definitioner

Anhörig och närstående

I den här skriften används begreppen anhörig och närstående på samma sätt som i regeringens proposition Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående.² Enligt propositionen avses med närstående den person som tar emot omsorg, vård och stöd. Det kan vara en äldre person med omfattande behov av vård och omsorg, en person med fysisk eller psykisk funk- tionsnedsättning eller en person med långvarig sjukdom. Den som ger hjälpen benämns anhörig. Med anhöriga avses enligt propositionen också t.ex. grannar och vänner.

2. Prop. 2008/09:82 s. 11-12

(29)

8 ANHÖRIGSTÖD SOCIALSTYRELSEN

• Är det skillnad på anhörig-, patient- och brukarperspektiv?

I så fall, på vilket sätt?

• Vilken betydelse har din organisation för dig?

(30)

9

upp för varandra under sådana perioder. Många ser det också som en självklarhet att hjälpa familjemedlemmar eller andra närstående. Men var och en avgör själv hur stort ansvar han eller hon är beredd att ta för att ge vård eller stöd åt en närstå- ende.³ Föräldrars och makars ansvar är reglerat i föräldrabal- ken (1949:381), FB, och äktenskapsbalken (1987:230), ÄB.

• Den som har vårdnaden om ett barn har ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att bland annat barnets behov av omvårdnad blir tillgodosett. Barnets vårdnadshavare ska bland annat se till att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och andra omständigheter.⁴ När det gäller insatser för barn med funktionsnedsättning förs ofta diskussioner om vad som kan anses ligga inom normalt föräldraansvar.

• När det gäller makar ska dessa, var och en efter sin för- måga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses.⁵ Lagen bygger på uppfattningen om att makar ska leva på samma villkor och ha lika levnadsstandard. Det innebär att makar har ett gemensamt ansvar för ekonomi och skötsel av hemmet. I äktenskapsbalken finns inte någon omvårdnadsplikt inskriven och varje maka avgör själv hur mycket hon eller han vill hjälpa till med olika omvårdnadssysslor.⁶

3. Prop. 2008/09:82 s. 11 4. 6 kap. 2 § FB 5. 6 kap. 1 § ÄB 6. Prop. 2008/09:82 s. 12

(31)

vissa funktionshindrade, LSS, och även inom socialförsäk- ringen finns insatser som i huvudsak syftar till att under- lätta för anhöriga.

Det händer att anhöriga anställs för att vårda en närstående eller för att vara personliga assistenter enligt LSS. Att både vara anhörig och anställd kan vara en komplicerad situation. Det är viktigt att kommunen uppmärksammar att den som har en anställning som anhörigvårdare också kan behöva stöd enligt 5 kap. 10 § SoL.

Att diskutera

• Upplever du som anhörig att det finns förväntningar från samhället på att anhöriga ska ge vård, stöd och hjälp åt närstående?

• Upplever du att det finns förväntningar från samhället på dig som patient eller brukare att vända dig till anhöriga för att få vård, stöd och hjälp?

• I så fall, hur har ni hanterat dessa situationer?

7. Prop. 2008/09:82 s. 12

(32)

11

skyldighet att ge stöd. Det stöd som kommunerna ger till an- höriga är olika former av allmänt inriktad service, till exempel möjlighet att delta i samtalsgrupper vid ett anhörigcenter. In- satser som inte är generellt inriktade utan individuella ska ges som bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL. Det kan till exempel gälla deltagande i dagverksamhet.

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) ger personer ur de fem nationella minoriteterna särskilda rättigheter till myndighetskontakter på sitt eget språk.⁸

Strategi för att utveckla anhörigstödet

Varje kommun måste informera sina invånare om möjligheten att få stöd om man vårdar eller stödjer en närstående. Det är viktigt att man – inom individ- och familjeomsorgen, omsorgen om personer med funktionsnedsättning och omsorgen om äldre – analyserar det stöd man erbjuder idag.

Kommunens ledning behöver ge direktiv och dra upp riktlinjer för hur bestämmelserna i 5 kap. 10 § SoL ska tillämpas.

Varje verksamhet inom socialtjänsten behöver göra sin analys och ta fram sin strategi. Detta kan sedan bli underlag för det

8. De svenska nationella minoritetsspråken är enligt 7 kap. språklagen (2009:600) finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Se Meddelandeblad 5/2010 Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

(33)

I SoL är det endast 4 kap. 1 § som grundar rätt till bistånd.¹⁰ Det finns inga begränsningar för vilket stöd den anhöriga kan ansöka om. Samtidigt finns heller inte preciserat vad för slags hjälp den anhöriga kan få. Det ska framgå av biståndspröv- ningen. Anhöriga kan alltså ansöka om bistånd för livsföring i övrigt enligt 4 kap. 1 § SoL.

Att diskutera

• Finns det antagna riktlinjer för stöd till anhöriga i din kommun? I så fall, har din organisation en roll i detta arbete?

• Diskuteras frågor om anhörigstöd i exempelvis

handikapprådet, pensionärsrådet eller motsvarande forum?

• Finns det någon erfarenhet av att som anhöriga, ansöka om stöd för egen del i er organisation?

9.Stöd till anhöriga. Vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen. Socialstyrelsen 2013.

10. Prop. 2008/09:82 s. 24

(34)

13

jer en närstående. Det mesta av detta stöd har riktats till anhö- riga till äldre personer. Avsikten med ändringen i SoL år 2009 är att stödet ska omfatta alla som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Det betyder att stödet till anhöriga är en angelägenhet för socialtjänstens alla verksamheter.

Det gäller till exempel

• anhöriga till personer med fysisk funktionsnedsättning

• anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning

• anhöriga till personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning

• anhöriga till personer med långvarig psykisk sjukdom

• anhöriga till personer med långvarig eller kronisk fysisk sjukdom

• anhöriga till personer med långvarig sjukdom i form av missbruks- och beroendeproblem

• föräldrar till barn under 18 år med någon av de sjukdomar eller funktionsnedsättningar som nämns ovan

• föräldrar till vuxna barn med någon av de sjukdomar eller funktionsnedsättningar som nämns ovan

• vuxna barn till personer med sjukdom eller funktionsned- sättning som nämns ovan.¹¹

11. Stöd till anhöriga – vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen. Socialstyrelsen 2013.

(35)

Barn under 18 år har inget formellt eller juridiskt ansvar för syskon eller föräldrar. Det förekommer dock att barn ger mycket stöd och hjälp till föräldrar eller syskon. Dessa barn behöver någon form av stöd. I förarbeten till 5 kap. 10 SoL sägs inget uttryckligen om barn.¹² Socialtjänsten har dock ett allmänt ansvar för barns förhållanden, och stöd enligt 5 kap. 1 § SoL bör övervägas i dessa situationer.¹³

Hälso- och sjukvården har ett ansvar enligt hälso- och sjuk- vårdslagen (1982:763), HSL, att informera och erbjuda stöd till barn vars föräldrar drabbats av svåra fysiska eller psykiska sjukdomar eller skador, som är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller som avlidit.¹⁴ Livet påverkas – på olika sätt

Studier visar att attityden i vårt samhälle är positiv till att ge vård, stöd och hjälp åt närstående. Män och kvinnor ger unge- fär lika mycket omsorg, i tid räknat. Men det är vanligast att männen ger ekonomisk och praktisk hjälp, medan kvinnorna står för den mer ”nära” omsorgen i form av omvårdnad, tillsyn och umgänge. Att ge omsorg åt närstående påverkar möjlig- heten att förvärvsarbeta, särskilt i åldergruppen 30–44 år och i högre grad för kvinnor än för män. Det finns ett mönster i att ju mer omfattande omsorg man ger, desto mer påverkas livskvaliteten till det sämre.¹⁵

12. Prop. 2008/09:82

13. Se även Socialstyrelsens vägledning Barn som anhöriga, konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider. Stockholm; 2013.

14. 2g § HSL

15. Anhöriga som ger omsorg till närstående. Omfattning och konsekvenser.

Socialstyrelsen 2012.

(36)

tillgodose behoven hos anhöriga som är i olika skeden i livet? Hur kan din organisation arbeta med detta?

• Känner du igen beskrivningen av att män och kvinnor påverkas på olika sätt av att vårda eller stödja en närstående?

• Finns det grupper av anhöriga som inte uppmärksammas idag?

• Vad är viktigt att tänka på när anhöriga är barn under 18 år?

(37)

Ett bra stöd innebär att anhöriga känner trygghet och är säkra på att den närstående får de insatser som han eller hon behö- ver.

Förebygga ohälsa

Att under lång tid vårda eller stödja en närstående kan inne- bära både fysisk och psykisk belastning och få sociala konsekvenser. För att motverka detta är det viktigt att anhöriga och deras behov uppmärksammas, helst så tidigt som möjligt.

Insatserna bör vara till nytta för såväl den anhöriga som den närstående.

I propositionen Stöd till personer som vårdar eller stödjer när- stående anger regeringen att anhörigstödet bör kännetecknas av individualisering, flexibilitet och kvalitet.¹⁶

Delaktighet och inflytande

De allra flesta anhöriga vill vara delaktiga. Att medverka och få möjlighet att påverka kan också bidra till att öka trygghe- ten.¹⁷ Förutsatt att den närstående vill bör därför anhöriga bli delaktiga och ses som en samarbetspartner. Det är viktigt att lyssna till den anhöriges behov och önskemål vid bedömning- en av insatser som rör både den anhörige och den närstående.

Anhöriga behöver också få information om det stöd kommunen erbjuder.

16. Prop. 2008/09:82 s. 21

17. Att ge ordet och lämna plats. Vägledning om brukarinflytande i socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård. Socialstyrelsen 2013.

(38)

hälso- och sjukvården pekar ofta på att det är två frågor de gärna vill få möjlighet att svara på: vad har fört dig hit och vad vill du ha hjälp med?

Det är viktigt att se individens hela situation och dennes sociala nätverk. Anhöriga och närstående har kunskap och erfarenhet som är ett nödvändigt komplement till professionens och tillför verksamheten kvalitet.¹⁸

Information

Den som hjälper eller stödjer en närstående måste få information om rätten till stöd för egen del. Informationen kan ges på olika sätt – vid personliga samtal, via massmedia, broschyrer och internet. Människor har olika behov och olika förutsätt- ningar att ta till sig information. Därför behöver informationen vara individuellt anpassad och ha ett varierat innehåll. In- formationen måste också fyllas på, förtydligas och upprepas.¹⁹ I 8 § förvaltningslagen (1986:223), FL, framgår att när en kommun har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör kommunen vid behov anlita tolk. Det är viktigt att skriftlig information finns på flera språk och i alternativa format.

18. Ibid.

19. Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok för vårdgi- vare chefer och personal. Socialstyrelsen 2012.

(39)

• Vilken information har varit viktig för dig – som anhörig?

– som patient och brukare?

• Är det någon information som du saknat?

• Är informationen tillgänglig för personer och grupper med olika förutsättningar där du bor?

• Hur kan din organisation arbeta med frågor om information om rätten till anhörigstöd?

(40)

19

mellan de verksamheter som är berörda. När samverkan gäller individer måste bestämmelser om sekretess beaktas.

I vissa kommuner har olika nämnder ansvar för olika grupper. Det betyder att samverkan på övergripande nivå kan ha betydelse för likvärdighet i policy och riktlinjer. Denna typ av samverkan gäller inte individer och då gäller alltså ingen sekretess.

Samverkan med hälso- och sjukvården

Socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver utveckla sin samverkan så att anhöriga, patienter och brukare kan få bästa möjliga stöd. Detta är särskilt viktigt för anhöriga till personer med stora, långvariga och sammansatta behov av vård och omsorg samt för föräldrar som har barn med omfattande funk- tionsnedsättningar och därför behöver många kontakter för att få vardagen att gå ihop.²⁰

I HSL finns inte någon motsvarande bestämmelse som i 5 kap.

10 § SoL om stöd till anhöriga. Dock ska hälso- och sjukvår- den enligt 2 c § HSL arbeta för att förebygga ohälsa.

Ofta är det personal inom hälso- och sjukvården som först kommer i kontakt med anhöriga. Personalen kan i ett tidigt skede både identifiera behov och informera om rätten till stöd.

Därför är det viktigt att landsting och kommuner samarbetar med varandra.

20. Prop. 2008/09:82 s. 26

(41)

annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider.

Öka enskildas och gruppers inflytande Samverkan för att öka anhörigas, patienters och brukares inflytande kan ske på olika nivåer. Det kan handla om den enskildes möjlighet att påverka det stöd han eller hon får. Det är då fråga om inflytande på individnivå, och detta har stöd i SoL. I lagen sägs att verksamheten ska bygga på respekt för människans självbestämmande och integritet²¹ samt att insatserna ska genomföras tillsammans med den enskilde.²² Det kan även handla om inflytande över verksamheten – att medverka i och utveckla vissa verksamheter eller att ta fram riktlinjer och policys. Oftast är det anhörig- patient- eller brukarorganisationer som utövar inflytande på det sättet.

Kommunerna har i regel organiserat samråd med organisationerna i handikappråd och pensionärsråd.²³ Även denna typ av medverkan och inflytande har stöd i SoL, som anger att kommunen ska planera sina insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning i samverkan med andra samhällsorgan och organisationer.²⁴

21. 1 kap. 1 § SoL 22. 3 kap. 5 § SoL

23. Att ge ordet och lämna plats – vägledning om brukarinflytande inom social- tjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård. Socialstyrelsen 2013.

24. 5 kap. 6 § SoL och 5 kap. 8 § SoL

(42)

med organisationer som företräder anhöriga, patienter och brukare?

• Kan du ge exempel på områden där samverkan behöver utvecklas?

(43)

Det finns bestämmelser om individens självbestämmande och integritet i SoL, HSL och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS. Det innebär i korthet att man som huvudregel behöver en persons samtycke för att utföra åtgärder, till exempel om man behöver samverka kring individen.

Det finns sekretessbestämmelser i SoL, HSL och LSS. På motsvarande sätt finns det bestämmelser om tystnadsplikt för verksamhet som bedrivs av privata vårdgivare eller enskilda verksamheter.

Sekretess och tystnadsplikt

Av 15 kap. 3 § SoL framgår att i det allmännas verksamheter gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. För enskilda verksamheter som bedriver socialtjänst eller för privata vårdgivare gäller reglering om tystnadsplikt.²⁵

OSL gäller bara det offentliga och inte för privatpersoner, till exempel anhöriga. Anhöriga har inte heller någon tystnadsplikt. Anhöriga kan berätta vad man vill för socialtjänstens eller hälso- och sjukvårdens personal. Men personalen får givetvis inte bryta tystnadsplikten i kontakten med anhöriga.

Sekretess för offentlig verksamhet

Inom socialtjänsten gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.²⁶

25. 15 kap. 1 § SoL 26. 26 kap. 1 § OSL

(44)

Tystnadsplikt i privat vård och enskild verksamhet

OSL är inte tillämplig för enskilda verksamheter enligt SoL och LSS eller för privata vårdgivare. I stället finns regleringen om tystnadsplikt.

Av 15 kap. 1 § SoL och 29 § LSS framgår att den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt respektive lag inte obehöri- gen får röja vad han eller hon fått veta om enskildas personliga förhållanden.

Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonal inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad denna fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgift som följer av lag eller förordning.²⁸ Anhöriga och sekretess

Ibland uppstår frågan ifall det kan vara möjligt att arbeta utifrån ett anhörigperspektiv utan att bryta mot sekretess och regler om tystnadsplikt. Inte sällan träffar och samtalar personal i socialtjänsten och hälso- och sjukvården med anhöriga när den närstående inte är med. Är detta möjligt med tanke på sekretessen? Med kunskap om gällande bestämmelser och ett professionellt förhållningssätt är detta möjligt.

Många problem kan lösas genom att den närstående samtycker till att uppgifter lämnas till anhöriga.

27. 25 kap. 1 § OSL 28. 6 kap. 12 § PSL

(45)

• I så fall, hur kan man arbeta för att övervinna sådana svårigheter?

(46)

25

kontakt för information, råd och stöd.

• Anhöriggrupper blir allt vanligare i kommunerna. Där kan man få möjlighet att möta andra i liknande situation. Det gäller barn och ungdom, vuxna och föräldrar.

• Olika former av avlösning är en annan typ av anhörigstöd.

Hemtjänsten kan ge avlösning i hemmet så att man kan gå ifrån och uträtta ärenden, eller få lite tid för sig själv. Dag- verksamhet och korttidsboende för den närstående är också ett sätt att ge stöd åt anhöriga. Vid all form av avlösning (dagverksamhet, korttidsboende, korttidsvistelse, avlösning i hemmet och avlösarservice) är det minst två personer inblandade. När det gäller vuxna så måste båda ge sitt samtycke till arrangemanget. Dels måste den anhörige önska bli avlöst från sitt frivilliga åtagande, dels måste brukaren göra en ansökan.²⁹ Det får inte råda något tvivel om att den som får insatsen samtycker till att ta emot insatsen.³⁰

• Den som har flera samtidiga sjukdomar har enligt HSL 29 a § och från 1 januari 2015 enligt 6 kap. 2 § patientlagen rätt att begära en fast vårdkontakt för att samordna vård- insatserna och kontakterna med myndigheterna. Detta är ett viktigt stöd för att underlätta för anhöriga.

29. Stöd till anhöriga – vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen. Socialstyrelsen 2013.

30. Prop. 2008/09:82 s. 23-24

(47)

Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Planen ska, när det är möjligt, upprättas tillsammans med den enskilde. Anhöriga ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den närstående inte motsätter sig det.

• Ekonomisk ersättning kan man också få ibland. Det kan exempelvis gälla bidrag för vård av barn med funktions- nedsättning. Kommunen kan ibland också anställa anhö- riga för att ge vård, stöd och hjälp åt en närstående.

• Många organisationer kan erbjuda erfarenheter, råd och tips om hur man får vardagen att fungera. Många fören- ingar ordnar också utbildningar.

Att diskutera

• Ge exempel på bra anhörigstöd där du bor.

• Vad skulle behövas, men som saknas idag?

• Händer det att brukarinflytande och anhörigas inflytande kan stå emot varandra? I så fall, hur kan man lösa dessa situationer?

31. 2 kap. 7 § SoL och 3 f § HSL

(48)

27

ning bli mer aktiva, delaktiga och känna en större trygghet.

För att förskrivningen av hjälpmedel ska fungera väl är det ofta en förutsättning att anhöriga medverkar och är delaktiga.³² Enligt HSL är det idag inte möjligt att förskriva hjälp- medel till anhöriga eller andra personer, utan förskrivningen sker till brukaren/patienten. Anhöriga kan ha stor betydelse för hjälpmedlets funktion och nytta. Därför är det viktigt att anhöriga får information om hur hjälpmedlet används och vart man vänder sig ifall det inte fungerar.

Anhöriga bör vara delaktiga i processen när hjälpmedel för- skrivs. Det handlar om att prova ut, välja lämplig produkt, få instruktion om hur det används, träna och följa upp. Det är särskilt viktigt i de situationer när stödet från den anhörige är en förutsättning för att hjälpmedlet används (till exempel personlyft eller hjälpmedel till manuell rullstol).

Utvecklingen går snabbt inom området kognitivt stödjande hjälpmedel. Tidigare har dessa hjälpmedel mest förskrivits enligt LSS och till personer med demenssjukdom. Hjälpmedlen har också visat sig lämpliga för personer med olika former av psykiska funktionsnedsättningar. För att dessa hjälpmedel ska vara ett stöd är det många gånger en förutsättning att anhöriga medverkar.³³

32. Blomquist, U-b, Jacobsson D (2011) Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel. Tre olika vägar till hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet.

33. Rosenberg, I, Nygård, I (2010) Teknik som stöd för personer med demens och deras anhöriga.

(49)

Bostadsanpassning

Den som har en funktionsnedsättning ska ha möjlighet till ett självständigt liv i sitt eget hem.³⁴ Om man bor permanent i en bostad kan man få bostadsanpassningsbidrag till att anpassa bostadens fasta funktioner, till exempel hygienutrymme.

Åtgärderna ska leda till att man får en bostad som passar för de egna behoven. En bostadsanpassning kan vara betydelsefull och underlätta för en anhörig som hjälper en närstående.

Att diskutera

• Vad kan din organisation göra i frågor om hjälpmedel som stöd till anhöriga? Information? Påverkansarbete?

34. Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.

(50)

Riktlinjer för anh o rigst o det

Socialftlrvaltningen

Handläggare: anhörigsamordnare Annelie Antonsson Individ och omsorgsnämnd 2011-l l-01

D-nr SON I l-242-701-IMN

Vård och omsorgsnämnd 201 | -12-1 4 D-nr SON I l-242-701-VON

Reviderad socialnämnden 20 ¹6-03-30 Dnr SON 2016-94-701

aa aa

Sida

I

av 11

(51)

1.3 Barn omfattas

inte

av bestämmelsen

4

at

Bakgrund ₄

2.1 Socialstyrelsens

vägledning till kommunerna för tillämpning

av 5

kap ro

^gsocialtjänstlagen

5

It

Socialstyrelsens slutsatser

från slutrapport "stöd till

personer som

vårdar

och

stödier

närstående"

5

.to

Definition

₅

2.4 Vilken

hjálp,

vård

och omsors

utför

anhöriea?

6

2.5 Stöd

till anhöriga 6

2.6 Samarbete och

rutiner

mellan

huvudmännen I

3. Strategi I

4 Syfte I

5 MåI I

5.1 Kommunens

målsättning I

F' Socialnämndens

målsättning q

5.3 Anhörigstödsverksamheten målsättnin

g 2or1-zou4 q

6 I

6.t Vård

och ansvar

I

6.t.t

ansvar 1(}

6.2

Individ

och

familjeomsorgsavdelningens

ansvar 1(}

6.9, LS S/socialpsykiatriomsorgsavdelningens ansvar 1()

4

Genomförande tl

I UppföSning/ Utvärdering

11

Sida 2 av 11

(52)

I kommunens

ansvar

ingår enligt

socialstyrelsen

att upprätta

planer

för hur

bestämmelsen ska

tillämpas i

socialtjänsten, att

informera kommuninvånarna om möjligheten

att få stöd om man

vårdar

en närstående,

att

avsätta pengar

för anhörigstöd

samt

att följa upp

arbetet.

I

Lysekils

kommun har anhörigstödet under

åren 1999 -

2ool bedrivits i projektform

"Anhörig goo".

Sedan år

zooz har

anhörigstödet

funnits

som en

ordinariè

verksamhet

i socialförvaltningen.

Det

finns

en ansvarig

tjänsteman

med en

halvtidstjänst

som

anhörigsamordnare.

Verksamheten

utgår från

dessa

"Riktlinjer för anhörigstödet".

r.

rBestämmelsen gäller hela socialtjänsten

Bestämmelsen

i

S

kap. ro

$ SoL

omfattar

socialtjänstens alla verksamheter.

Alla

anställda

inom

såväl äldreomsorgen, omsorgen om personer med

funktionsnedsättning

som

inom individ-

och

familjeomsorgen

har skyldighet

att uppmärksamma

anhörigas behov av stöd och

att erbjuda

stöd.

"Riktlinjer för Anhörigstödet" i

Lysekils

kommun beskriver hur

socialnämndens

politiker vill att socialförvaltningen

ska arbeta med

anhörigstöd för

att

följa

₅

kap.ro

$ socialtjänstlagen

(zoor

:453).

r.z Målgrupp

Personer som omfattas av bestämmelsen.

o Anhöriga till

personer med fiisisk

funktionsnedsättning

o

Anhöriga

till

personer med psykisk

funktionsnedsättning

. Anhöriga till

personer med

utvecklingsstörning eller

annan

intellektuell funktionsnedsättning

o Anhöriga till

personer med långvarig psykisk

sjukdom

. Anhöriga till

personer med långvarig eller

kronisk frsisk sjukdom

o Anhöriga till

personer med missbruks- och

beroendeproblematik

o Föräldrar till barn under

rB år med någon av ovanstående

sjukdom eller funltionsnedsättning

o Föräldrar till

^vuxna

barn

med någon av ovanstående

sjukdom eller funktionsnedsättning

o

Vuxna barn

till

person med någon av ovanstående

sjukdom eller

fu

nl¡tionsnedsättning.

Sida 3 av 11

(53)

givetvis någon

form

av stöd. Det är

inte

₅

kap. ro

_{5 SoL}som

reglerar

detta.

Stödinsatserna regleras

inom

ramen

för

bestämmelsen

i

₅kap.

r

$

istället, där

socialnämnden

har

ett

särskilt

ansvar

för barn

och unga.

För

föräldrar till barn

och unga med

funktionsnedsättningar

är det som regel

självklart att föräldrarna

ska

kunna

^ge

barnet

den omvårdnad och det stöd som barnet behöver. För att

familjen

ska

fungera

är det

viktigt

att

uppmärksamma

och tillgodose behoven hos

öwiga

^syskon

i familjen. [proposition 2oo8/o9:82]

Den r

januari zoro

infördes en

nybestämmelse i

hälso- och sjukvårdslagen som ger hälso- och

sjukvården sþldighet att särskilt

beakta

barn

som

anhöriga.

Uppmärksamma barnets behov av

information,

råd och stöd

när

en

förälder

har en psykisk

sjukdom,

är

allvarligt somatiskt sjuk, missbrukar

eller

plötsligt avlider.

Bestämmelsen

i

6 kap. ₅_$patientsäkerhetslagen

(zoro

: 6Sg)

lyder:

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska

i frågor

som

rör barn

som

far illa eller riskerar att

fara

illa

samverka med samhällsorgan,

organisationer

och

andra

som berörs.

z. BAtr(GRUND

Enligt

"Snabba

fakta

om Sveriges 1,3

miljoner

anhöriga"

Nationellt

kompetenscentrum

anhöriga

- ^{Nka 2or4,}

^är

^9oo ^ooo

anhöriga som

regelbundet hjälper sin

närstående

i

åldern

45-64

år. Det är ofta

barn

som

hjälper

sina åldrande

föräldrar eller svärföräldrar.

Ett

väl fungerande stöd

till

de personer som

vårdar

eller

stödjer

närstående kan leda

till minskat

behov av bl.a.

särskilt

boende och

minskat utnyttjande

av

akutsjukvård

genom

att anhöriga

orkar vårda och stödja en person

under

en

längre tid

än man annars skulle ha

giort.

Om den anhöriga som

utför

vård och omsorgen

erþuds

stöd kan mer kostsamma insatser skjutas

upp

och kanske

till

och med

helt

undvikas.

[proposition 2oo8/o9 :82]

Det har

funnits

en kunskap och

insikt i att

såväl arbete som

ekonomi

kan påverkas

för

omsorgsgivande anhöriga. Generellt

finns

det

i

dagens Sverige en

stor brist

^på

kunskap och förståelse

för

de ekonomiska konsekvenserna av

anhörigomsorg.

Den svenska

utvecklingen

går

i motsatt riktning

i

jämförelse

_med

öwiga Europa där ekonomiskt

stöd

till

anhöriga ökar mest.

("Det handlar

också om

tid

och pengar"

Sand, Nka

kunskapsöversikt 2ot4:2)

En av slutsatserna

i

socialstyrelsens

slutrapport

"Stöd

till

personer som

vårdar

och

stödjer närstående" 2ot4

är att behovet av

att uppmärksamma

de anhörigas

situation

och behov av stöd

inte

enbart är en fråga

för

socialtjänsten

utan för

hela samhället:

sjukvården, skolan, arbetslivet,

myndigheterna

osv. Det pekar på

behovet

av

ett förändrat

slmsätt,

från

ett

individcentrerat till

ett

familjeorienterat

synsätt i vården och omsorgen.

Sida 4 av ¹¹

(54)

Vägledningen

riktar

sig också

till ^politiker

och chefer ^påövergripande

nivå

som

beslutar

om verksamhetens

inriktning

och

resursfördelning.

z.z Socialst¡rrelsens slutsatser från slutrapport

2<114

"Stöd till ^personer

som vårdar och stödjer närstående"

Socialstyrelsen

konstaterar att

det återstår en del arbete

för

att bestämmelsen ska

tillämpas mer i

socialtjänsten och

för att

få

ett anhöriginkluderande

arbetssätt

i

all

vård-

och omsorgsverksamhet.

erbjuda,

och

hur

anhöriga kan gå

tillväga för att

ansöka om det

eller

på

annat

sätt få stöd.

funktionshinders-, frivillig-

och pensionärsorganisationerna

för att

ta vara på de

kunskaper

och

erfarenheter

som

organisationerna har

när det

gäller

stöd

till anhöriga

som

vårdar

närstående.

till anhöriga. Ett

sätt kan vara länsövergripande överenskommelser

om

samverkan

mellan sjukvården

och

socialtjänsten.

och

individ-

och

familjeomsorgen,

behöver

fortsatt

stöd

för

att

utveckla sin tillämpning

av bestämmelsen.

att stimulera utvecklingen

av

kunskaper

om

effekter

av stöd

till

anhöriga.

2.3 Definition

Enligt

socialstyrelsens

termbank definieras anhörig

som person

inom familjen eller

bland de närmaste

släktingarna

och närstående som person som den

enskilde

anser ha en

nära relation till.

Termerna anhörig

och närstående används

inte

konsekvent i

lagterterna eller i

facklitteraturen.

Lysekils

kommun definierar anhörig/ntirstâ.ende

som en person som ger insatser

i

form

av omsorg,

vård

eller stöd

till

^enomsorgstagare. En

anhörig eller

närstående kan vara

maka/make,

sambo,

barn, förälder,

granne, vän eller en person som på annat sätt har en nära

relation

med omsorgstagaren.

Sida 5 av

lL

(55)

närståendes eller omsorgstagarens

situation.

2.4 Vilken hjälp, vård och omsorg utför anhöriga?

Propositionen 2oo8/o9:Bz skriver

att vård och omsorgen som anhöriga

utför kan

bestå av

allt från

socialt stöd,

tillsyn

och

praktisk Ìrjälp

med hushållssysslor

till

omfattande

hjälp

med

personlig

omvårdnad och

uppgifter

av

sjukvårdskaraktär. Det

kan

inte

krävas

att

en

anhörig

ska

utföra

egenvård åt en omsorgstagare.

För

många är det

naturligt

och

positivt att

av

fri vilja hjälpa

en omsorgstagare.

I

vissa

situationer

kan dock

uppgiften bli övermäktig

och det

positiva

övergår

till att bli ett krav

och en belastning. Många anhöriga

orkar inte

bära ansvaret

för

vården

helt

ensamma utan

vill

känna

ett

ömsesidigt ansvarstagande och få

till

stånd

ett

samarbete med samhällets omsorg. De

frivilliga organisationerna

har en

viktig roll

som

komplement till

samhällets insatser.

I

Szebehely och Ulmanens

rapport till

Socialdepartementet

2oo9 "Att

ge omsorg

till

gamla

föräldrar

och andra

anhöriga:

påverkar det

relationen till arbetsmarknaden"

beskriver

de vad anhörigas och närståendes omsorg består

i:

. Hjälp medhemmet,

som städning,

matlagning, inköp, underhåll

och reparationer.

. HjäIp attkommautfrãnhemmet,

som

transporter

eller promenader.

o Hjälp medkroppen,

som

att

stiga upp

ur

sängen, klä påsig och bada

eller

duscha.

o Administrstíu hjölp,

som

att

sköta en annan persons

ekonomi

och

kontakter

med

myndigheter

och

vårdinrättningar,liksom att

organisera insatserna

från olika

omsorgsgivare.

o Emotionell

omsorg,

t

ex att

trösta,

passa

eller

^"se

till"

en person,

är

odefinierbart

och svårfångat men ofta

tidskrävande

och mycket

känslomässigt

engagerande.

2.5 Stöd till anhöriga

Ett första

steg kan vara

att hjälpa

anhöriga att

bli

medvetna om sin egen

situation,

vad den innebär

för

dem och deras

levnadsförhållande

och

vilka

behov av

hjälp

och stöd som de har. (NkA webbsida

Nationellt

kompetenscenter

Anhöriga)

Regeringen anser i

propositionen zooS/o9:82 att

stöd

till

de personer som

vårdar eller

stödjer närstående måste kännetecknas av

individualisering, flexibilitet

och

kvalitet.

Med stöd menas

olika

insatser som

primärt

syftar

till att

fysiskt,

psykiskt

och socialt

underlätta

exempelvis den anhörigas

situation.

Den

preventiva

ansatsen måste vara en utgångspunkt

i anhörigstödet för att

förebygga och minska risken

för

ohälsa.

Mer konkret lyfter

man

fram

insatser som

personligt

stöd

eller

deltagande

i

t.ex.

anhöriggrupp. Utbildning

kan också vara en angelägen stödinsats.

Kommunen bör

ha

Sida 6 av 1.1