Gröna Dalenskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, grundsärskola, förskoleklass och fritidshem Läsår: 2017/2018
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola, grundsärskola, förskoleklass och fritidshem
Ansvariga för planen
Skolans ledning; rektor och biträdande rektorer samt elevhälsopersonal.
Vår vision
På Gröna Dalenskolan vill vi
-att skolan och skolmiljön ska vara trygg för alla som vistas där. Ingen ska utsättas för någon form av diskriminering (på grund av könstillhörighet, etnisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller bristande tillgänglighet) eller annan kränkande behand- ling, till exempel psykiska trakasserier, kränkande tillmälen (ärekränkning), hot om fysiskt våld (olaga hot), ofredande eller uteslutning till utanförskap.
-att skolan ska ha en beredskap för att sätta in lämpliga åtgärder så att eventuell diskriminering eller annan kränkande behandling snarast upphör.
-att elever, vårdnadshavare och personal gemensamt ska känna ansvar för att upptäcka och åtgärda diskriminering eller annan kränkande behandling.
-att hemmets och vårdnadshavarnas betydelse ska betonas och klargöras i samråd mellan skola och hem.
-att all personal aktivt ska motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling.
-ha en god arbetsmiljö som skapar trygghet under hela dagen, i skolan och på fritids.
-stärka elevernas sociala kompetens (förståelse, tolerans, förmåga att kommunicera, samverka och ta ansvar för sig själva och andra), samt överföra skolans värdegrund som ett led i förberedelsen in- för vuxenlivet.
På följande sidor redovisar vi vår lokala plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasse- rier, i fortsättningen kallad Likabehandlingsplanen/planen.
Planen gäller från
2017-08-21
Planen gäller till
2018-08-10
Läsår
2017/2018
Elevernas delaktighet
Gröna Dalenskolan strävar efter att alla elever känner trygghet och delaktighet i skolans arbete kring människors lika värde.
Genom kartläggning med hjälp av enkäter, både centrala och lokala får vi veta av eleverna på vilka platser de känner sig otrygga, samt viktig information om förekomsten av kränkningar och på vilket sätt dessa sker.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavare ges möjlighet till delaktighet i revidering av planen genom föräldrarådet.
Personalens delaktighet
Planen tas upp i skolans ledningsgrupp där skolledning och arbetslagsledare är med. Ledningsgrup- pen tar med sig frågor till arbetslagen.
Elevhälsan, kurator och skolsköterskan är med då planen lyfts på EHT, elevhälsoteamsmöten.
Tid till arbete med värdegrundsfrågor ges genom skolansvalstid som är schemalagd.
Planen finns på skolans hemsida och digitala personalkonferens. Personalen har ett eget ansvar att tillgodogöra sig informationen.
Förankring av planen
Likabehandlingsplanen ska finnas på skolans hemsida, de vårdnadshavare som önskar får ett pap- persexemplar hemskickad. Vid skolstart, första föräldramötet eller då revidering skett informeras vårdnadshavare via rektors blogg som finns på skolans hemsida.
Elevförankring sker genom planerade aktiviteter vid terminsstart. Likabehandlingsplanen lämnas även till elevråden på remiss. Likabehandlingsplanen lyfts på APT. Planen finns med på uppstarts- och utvärderingsdagar.
Utvärdering
Planen ska utvärderas i ledningsgruppen och EHT-teamet. Eleverna ska vara delaktiga genom skolans lokala enkäter och kommunens centrala frågeformulär. Planen ska vara ett levande dokument och kännedomen om den måste öka.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor, biträdande rektorer i samverkan med ledningsgruppen
Främjande insatser
Främjande likabehandling genom social och emotionell träning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
Mål och uppföljning
Social och emotionell kompetens är en stor tillgång för alla barn och ungdomar. Eleverna ska utveckla sin konstruktiva förmåga
-att kunna hantera olika svårigheter som de ställs inför under sin uppväxt.
-att kunna samspela med sin omgivning för att nå både individuella och gemensamma mål.
-att visa respekt för andra och sig själv. Detta för att kunna förstå alla människors lika värde.
Insats
I skolan arbetar vi med att kunna hantera känslor, visa empati, ökad självkännedom och social kompetens. Exempelvis träna konfliktlösning, träna att säga "nej" och kunna respek- tera ett "nej", träna på att förstå kroppsspråk, ingripa eller berätta när någon utsätts, att visa respekt och omtanke om andra. Dessa övningar varieras och återkommer regelbundet med ökad svårighetsgrad under alla år i grundskolan och ger därför barnen och eleverna kontinu- erlig och fördjupad träning i social och emotionell förmåga. För utom de schemalagda aktivi- teterna tillkommer t.ex. "Ombytta roller" utifrån kön under temadagar, föredrag, filmer, dis- kussioner, enkäter, rollspel, klassråd, fungerande enhetsövergångar, fadderverksamhet och meningsfulla föräldramöten. Arbetet ska intensifieras i grupper med relationsproblem. För planering av särskilda samtalsgrupper ansvarar kurator i samråd med kontaktlärare. I skolans Elevsociala team (EST) träffas rektor, biträdande rektor, kurator, representant från social- tjänsten och elevassistent för att tidigt kunna följa upp ökad skolfrånvaro och rikta insatser så närvaron ökar.
Ansvarig
Rektor i samarbete med ledningsgrupp, elevhälsoteam och arbetslag.
Kartläggning av situationen
Kartläggningsmetoder
Kartläggningen av den aktuella situationen på skolan görs utifrån resultatet på skolans enkäter som elever och föräldrarådet besvarar och utifrån samtal på EHT och EST. Elevernas enkäter bearbetas och analyseras i respektive arbetslag och vid behov utarbetas åtgärder. Hela arbetslaget inklusive fri- tids har ett gemensamt ansvar för arbetet med att förebygga kränkande behandling samt främja lika- behandlingsarbetet. Vårdnadshavare deltar genom besvarande av enkät i föräldrarådet. Personalen rapporterar skriftligt kränkningar till rektor. Dessa rapporter är en viktig tillgång vid kartläggning.
Dessa rapporter ska huvudmannen informeras om. Skolans cafépersonal och kurators observationer är även dessa en viktig del i kartläggningen. Vårdnadshavare vänder sig till skolan när de får känne- dom om bland annat kränkningar.
Vi får reda på om kränkningar, diskriminering eller konflikter förekommer via till exem- pel;
-klassråd, elevråd -elevhälsoteamet
-hälsosamtal med skolsköterska -elevsociala teamet
-de årliga enkäterna
-lednings- och arbetslagsmöten -utvecklingssamtal
-samtal, enskilt eller i grupp
-information från elever, personal och vårdnadshavare
-information från kommunens fältassistenter, socialtjänsten, BUP, polis, ungdomsmottagning, flyk- tingsamordnare med flera.
Om en elev känner sig kränkt är det viktigt att denne berättar för någon vuxen. Det kan vara vård- nadshavare, en lärare, skolsköterska, kurator, rektor eller någon annan vuxen som eleven känner för- troende för.
Områden som berörs i kartläggningen
Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfatt- ning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Elevernas enkäter bearbetas och analyseras av personalen i respektive arbetslag och vid behov utar- betas åtgärder. Personalen ska alltid rapportera skriftligt till rektor då kränkningar förekommit. Det
"sociala klimatet" stäms varje vecka av på elevhälsoteamets möten och lagledarmötet. På dagord- ningen för arbetslagens veckomöten finns alltid punkten elevvård. Allas observationer spelar en vik-
Resultat och analys
Diskriminering och annan kränkande behandling kan förekomma på arbetsplatser och skolor i olika hög grad. Gröna Dalenskolan är inget undantag. Diskriminering och annan kränkande behandling kan vara svår att upptäcka. Därför är det viktigt att elever, personal och vårdnadshavare har en god kom- munikation med varandra.
Tidigare kartläggningar har visat att dessa är de utsatta platserna på vår skola:
-i klassrummet när ingen vuxen är närvarande -vid elevskåpen
-i omklädningsrummen (idrott och simhall) -på väg till och från idrottslektionerna -på väg till och från skolan
-vid skolans entréer -i skolans "hjärta"
-i matsalen
Detta följer vi upp, ledningsgruppen och arbetslagen diskuterar olika åtgärder.
Förebyggande åtgärder
Trygghetsfrämjande åtgärder
Områden som berörs av åtgärden
Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- uppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Mål och uppföljning
-Alla elever ska känna sig sedda varje dag.
-Vi för kontinuerliga samtal om språkbruk.
-Ingen ska fälla negativa kommentarer om någon säger/gör fel eller inte kan.
-All personal, alla elever och vårdnadshavare känner till Likabehandlingsplanen. Planen finns på Gröna Dalenskolans hemsida.
-Personalen undersöker och kartlägger årligen klimatet i skolan, samt omfattningen av dis- kriminering och annan kränkande behandling.
-Arbetslaget med elevhälsoteamet som resurs ansvarar för att det förebyggande arbetet kommer till stånd. En positiv och tillitsfull stämning ska eftersträvas i alla grupper -Skolans elevsociala team följer varannan vecka upp närvaron hos elever som har en hög frånvaro. Detta för att få en ökad skolnärvaro.
Åtgärd
-Alla vuxna har ansvaret för att se och uppmärksamma eleverna.
-Likabehandlingsplanen finns på Gröna Dalenskolans hemsida. De som inte har tillgång till internet kan få en papperskopia av planen. Vårdnadshavarnas och hemmets roll för att före- bygga diskriminering och annan kränkande behandling ska betonas.
Likabehandlingsplanen är ett dokument som är viktigt att alla känner till och lever upp till, därför ligger ansvaret på respektive arbetsenhet att föra ut innehållet och att arbeta aktivt för att målen uppnås.
-Ingen ska fälla negativa kommentarer om någon säger/gör fel eller inte kan. Om detta trots allt sker, och personalen får vetskap om detta, måste händelsen utredas och åtgärder vidtas.
Händelser måste dokumenteras skriftligt, personal hjälper berörd elev att fylla i "Incident- rapport", tar kopia och lämnar till skolledning som rapporterar till huvudman.
-Pedagogerna bestämmer elevernas placering i klassrummet/lokalerna. Även under fritidstid har barnen fasta platser.
-De vuxna bestämmer vilken grupp eller vilket lag eleverna ska tillhöra.
-Utdelning av inbjudningskort till privata fester sker utanför skoltid.
-De yngre eleverna har sällskap av en vuxen till och från idrotten.
Motivera åtgärd
Skolans "hjärta" har i tidigare enkäter visat sig vara en otrygg plats för många elever. Här ar- betar vi med att personal under caféets öppettider även rör sig i lokalen. Personal följer med eleverna ut till skåpen vid byte av lektioner.
Under rasterna förstärks vuxentätheten med rastfaddrar då skolan ser vikten av att det är många vuxna ute bland eleverna.
De yngre eleverna har sällskap av en vuxen till och ifrån idrotten då tidigare enkäter visat att eleverna i dessa situationer känt sig otrygga. Vissa grupper har även stöd av en vuxen vid förflyttning inom skolan av samma anledning.
Ansvarig
Rektor har ett övergripande ansvar för både fysisk och psykosocial arbetsmiljö för alla som vistas i skolan. Rektor leder skolans arbetsmiljögrupp.
