KRAV 1 (14) Kristoffer Strömberg, ITif TDOK 2012: Chef IT Kabelsystem. Fältprojektering inför kabelförläggning

Chef IT 2015-06-05 0.2

Dokumenttitel

Kabelsystem. Fältprojektering inför kabelförläggning

Dokumentet ersätter BVH 518.0003.

Innehållsförteckning

1 Syfte ... 3

2 Omfattning ... 3

3 Definitioner ... 3

4 Förkortningar ... 3

5 Kompetens ... 3

6 Förplanering ... 4

7 Stakning utefter banvall ... 5

7.1 Allmänt ... 5

7.2 Fältundersökning ... 5

7.3 Utrustning ... 5

7.4 Utförande ... 6

8 Stakning utanför banvall ... 8

8.1 Allmänt ... 8

8.2 Fältundersökning ... 8

8.3 Utrustning ... 9

8.4 Utförande ... 10

8.5 Korsning av större vattendrag ... 11

8.6 Omstakning ... 11

9 Hjälpmedel ... 13

10 Referenser ... 13

11 Ändringslogg ... 14

Bilaga 1: Mätboksformulär ... 1

Bilaga 2: Lodningsprotokoll ... 1

1 Syfte

Detta dokument, som är baserat på BVH 518.0003, har tagits fram för att ställa krav på fältprojekter- ing inför kabelförläggning.

Förbättringsförslag som berör detta dokument ska ställas till förvaltningsobjekt ”Teletransmission” via teletransmission@trafikverket.se.

2 Omfattning

Detta dokument ställer krav på fältprojektering inför kabelförläggning.

Dokumentet riktar sig i första hand till fältprojektörer.

Avsteg från detta dokument ska godkännas av förvaltningsobjekt ”Teletransmission”. Förfrågan om avsteg ska ställas via teletransmission@trafikverket.se.

3 Definitioner

Detta dokument innehåller inga termer eller begrepp som behöver definieras.

4 Förkortningar

Detta dokument innehåller inga förkortningar som behöver förklaras.

5 Kompetens

Ej relevant

6 Förplanering

När förbindelsebehovet för en sträcka har klarlagts görs principschema alternativt ledningsplan upp med angivande av följande:

För metallkabel

 Förbindelsetyper

 Grad av pupinisering

 Pupinsektionslängd

 Behov av inledningar och avgreningar

 Behov av pupinsektionsanpassning För optokabel

 Antal fibrer

 Fiberdisponering

 Termineringspunkter

Elsäkerhets- och störningsfrågor ska beaktas.

7 Stakning utefter banvall

7.1 Allmänt

Utöver underlaget i kapitel 6 erfordras följande:

 Översiktskarta, antingen topografisk; skala 1:50 000 eller ekonomisk; skala 1:10 000

 Vägförteckning

 Broförteckning

 Bangårdskarta

 Kartor över befintlig telekabel

 Förteckning över ledningskorsningar

 Signalplaner

Följande dokument ska tillämpas:

 BVS 510

 JTF

 TDOK 2013:0289

7.2 Fältundersökning

Vid fältundersökning ska hela sträckan undersökas med avseende på följande:

 Preliminärt kabelläge

 Framkomlighet

 Befintliga ledningar

 Befintliga kabelrännor

 Tänkta spårkorsningar

 Vägar

 Vägportar

 Broar

 Framtida ombyggnadsplaner

 Inledningar och avgreningar

 Signalplaner

7.3 Utrustning

Föreslagen utrustning:

 Stakkäppar med dimensionerna 25 × 25 × 1 500 mm. Stakkäpparna ska vara spetsade i ena änden.

 Måttband och/eller mätstock

 Mäthjul kompletterat med styrskenor

 Märkpenna

 Märkkrita

 Markeringsfärg, orange (Trafikverkets artikelnummer: 63 30 901)

 Mätboksformulär, se bilaga 1.

7.4 Utförande

Längdmätningen utförs med måttband och mäthjul.

Mäthjulet ska alltid kalibreras mot måttband. Hjulet ska löpa på närmaste räl intill planerat kabelstråk.

Mätbok upprättas för hela sträckan och vägmåtten anges med bankilometermått.

Inmätningen av kilometermått utförs alltid från lägsta mått på kilometertavla. Pålar med tvåhundra- metersmått får inte användas som utgångsmått. Nollställning görs alltid vid varje kilometertavla.

Exempel:

234 + 997,8 = 235 + 000,0 234 + 1 003,5 = 235 + 000,0 Vid bangårdar och lastplatser utförs mätningen längs huvudspåret.

I mätboken antecknas med vägmått (km + m):

 Brytpunkt vänster eller höger. Utanför banvall, se avsnitt 8.4.

 Korsning av väg med vägbredd, -nummer och -beläggning samt behov av rör, rörtyp och -storlek

 Korsning av rör eller dylikt

 Korsning av spår med tillägg av kabelbehov

 Bro, längd, behov av skydd och typ

 Vägport med längd och vägnummer

 Plattform

 Kabelränna, typ

 Bergskärning, stödmur

 Signalskåp, teknikhus, kur, kiosk

 Telerum

 Trafikplats med namn

 Korsning under kraftledning, om möjligt med angivande av spänning (gäller endast metallkabel)

 Behov av bukter och slingor

 Avvikande kabelläge från spårmitt

 Inledningars och avgreningars lägen med kabelbehov. Vid längre avstånd från spåret relateras kilo- meterpunkten till nollpunkt vid brytpunkt, se avsnitt 8.4.

 Kontaktledningsstolpar, strävor

 Avsnitt där skarvar inte kan placeras, exempelvis slänt, berg, staket, kärr med mera

 Mätboksformulär, se bilaga 1.

8 Stakning utanför banvall

8.1 Allmänt

Utöver underlaget i kapitel 6 erfordras:

 Översiktskarta, antingen topografisk; skala 1:50 000 eller ekonomisk; skala 1:10 000

 Kartor med befintlig kabel och övriga ledningar inom berört område

 Bangårdskarta

8.2 Fältundersökning

Projektör och planerare undersöker hela sträckan med avseende på tänkt kabelläge. Sträckningen ska vara så rak som möjligt med få brytpunkter. Kabelsträckningen justeras på översiktskartan.

Hänsyn ska tas till

 befintlig bebyggelse.

 den framtida byggnadsplanen.

 framtida vägar.

 transporter av kabelläggningsmaskiner, materiel och underhållspersonal.

 att maskingrävning kan utföras i största möjliga utsträckning.

 att berg och stenig terräng undviks.

 medföljande kablar.

Undvik korsning av vägar

 med hög vägbank.

 i vägkurva.

 i backkrön.

 där vägbank utgörs av lera eller större stenar.

När översiktskartan har justerats ska en fastighetsägarförteckning upprättas.

Innan stakning påbörjas ska överenskommelse om tillstånd för stakning av kabelsträcka tecknas med berörda fastighetsägare.

Utöver fastighetsägarna kan nedanstående behöva kontaktas:

 Kommunstyrelse

 Vägförvaltning

 Kraftledningsägare

 Elnätägare

 Telenätägare

 Sjöfartsverket

 Lands- och riksantikvarien

 Naturvårdsverket

 Flottningsförening

 Fiskeriintendent

 Fortifikationsförvaltning

8.3 Utrustning

Föreslagen utrustning:

 Stakkäppar av trä med dimensionerna 25 × 25 × 1 500 mm. Stakkäpparna ska vara spetsade i ena änden.

 Brytpunktsbrickor av masonit, 100 × 100 × 3 mm

 Måttband, 50 meter

 Mätstock, 2 meter

 Kompass

 Handyxa

 Spik, 2”, elförzinkad

 Spett

 Märkpenna, sprit, vattenfast, svart

 Markeringsfärg, orange (Trafikverkets artikelnummer: 63 30 901)

 Mätboksformulär, se bilaga 1.

8.4 Utförande

När samtliga stakningstillstånd har anskaffats kan stakning påbörjas.

Då ny kabel planeras i befintligt kabelstråk ska nya överenskommelser upprättas med markägarna.

I första hand väljs öppen och stenfri mark, exempelvis åker- och betesmark.

Fast berg bör – om möjligt – undvikas. Vid förekomst av berg kan en omväg vara ekonomiskt fördel- aktig, speciellt då grävmaskin utnyttjas. Råder osäkerhet om huruvida berg förekommer provas med spett.

Stakkäpparna slås ned i marken med handyxa. Vid varje brytpunkt (BP) sätts en brytpunktsbricka upp.

På brytpunktsbrickan skrivs med den svarta färgpennan ”BP” följt av ”V” (vänster) eller ”H” (höger), beroende på om linjen viker av åt vänster eller åt höger från utgångspunkten räknat.

Mätbok upprättas i samband med längdmätningen för hela sträckan. Vägmåtten anges med en decimal.

Längdmätningen utförs med mätstock eller måttband.

Mätning utförs med slakt band där bandet ska följa marken.

I mätboken antecknas allt av värde med angivande av vägmått, till exempel:

 Brytpunkt

 Vägkorsning med angivande av vägbeläggning samt behov av rör och typ

 Dike med behov av skydd

 Korsning av el- och telekabel med uppgift om kabelägare

 Korsning av andra ledningar

 Korsning av dräneringsrör

 Befintlig kabel längs planerad sträckning med uppgift om kabelägare

 Område där skarv inte kan placeras

Under pågående inmätning antecknas vägmåtten på stakkäpparna vid brytpunkterna. Brytpunktsbric- kan kompletteras samtidigt med vägmåttet. Övriga uppgifter på brytpunktsbrickan antecknas även dessa i mätboken.

Exempel på mätning vid brytpunkt:

Mät upp en längd på tio meter från BP; dels i den stakade linjens avvikningsriktning, dels i den raka linjens riktning. Mät baslängden i den likbenta triangel som uppstår.

Riktningsändringen anges som ett förhållande mellan baslängden och längderna utefter linjerna:

2,13/10,0.

Figur 1: Brytpunktsbricka

Brickan kan också användas mellan två verkliga brytpunkter då avståndet mellan dessa är långt eller där sikten är skymd på grund av nivåskillnad eller skog.

Om lång tid har förflutit mellan stakning och förläggning så att stakkäpparna försvunnit, underlättas renstakningen före förläggningen om de viktigaste punkterna kan återfinnas med hjälp av väl uppsatta brytpunktsbrickor.

Behov av bukter och slingor planeras för platser där kabeln anses behöva flyttas i framtiden, exempel- vis vid:

 Större diken eller kanaler där risk för rensning föreligger

 Vägar som beräknas bli breddade eller tillkomma i framtiden

Bukter om två till tre meter bör vara tillräckliga. De placeras utanför vägområde i eventuell brytpunkt.

8.5 Korsning av större vattendrag

Vid val av korsning med vattendrag bör starkt strömmande och steniga avsnitt undvikas. I gamla flott- ningsleder finns ofta sjunktimmer som försvårar nedspolning av kabeln, vilket bör beaktas.

Landfästen väljs där minst risk för erodering föreligger.

Det horisontella avståndet mellan strandkanterna ovanför den normala vattenståndslinjen mäts med hjälp av distanstub och avvägningsstång.

Mätningen av vattendjupet utförs med lod var femte meter eller med ekolod som på ett effektivt sätt avslöjar stenar, sjunktimmer med mera.

Med hjälp av lodningsprotokollet och längdmätningen ritas bottenprofilen upp. Lodningsprotokoll, se bilaga 2.

8.6 Omstakning

När en del av sträckan har stakats om efter längdmätningen och till följd härav blivit längre eller kort- are än den ursprungliga sträckan, behöver inte hela sträckan mätas om.

Man mäter endast mellan de punkter där den nya stakningen avviker från den gamla. Uppstår längd- skillnad måste denna noteras på brytpunktsbrickan och i mätboken.

Figur 2: Exempel på ny sträckning

Den heldragna linjen är den ursprungliga sträckningen.

Den nya sträckningen börjar vid vägmåttet 1 + 200 och slutar vid vägmåttet l + 801,7.

Ommätningen börjar således vid 1 + 200 och slutar där den möter den ursprungliga sträckningen vid 1 + 760,2.

”1 + 200 ommätning börjar” förs in i mätboken liksom ”1 + 801,7 = 1 + 760,2 ommätning slutar”.

Uppgifterna förs även in på brytpunktsbrickorna.

Av exemplet framgår att den nya sträckningen blivit 41,5 meter längre (vägförlust).

9 Hjälpmedel

Ej relevant

10 Referenser

I detta dokument refereras till följande dokument:

BVS 510 Jordning och skärmning i Trafikverkets anläggningar JTF Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter

TDOK 2013:0289 Säkerhet vid aktiviteter i spårområde

11 Ändringslogg

Dokumentversion Dokumentdatum Ändring Namn och organisatorisk enhet

1.0 2015-06-05 Första versionen. Dokumentet

ersätter BVH 518.0003. Kristoffer Strömberg, ITif

Bilaga 1: Mätboksformulär

Bilaga 2: Lodningsprotokoll