HÅLLBAR UTVECKLING
Med en hållbar utveckling, menar vi att vi måste tänka på alla de människor, som kommer att leva i framtiden.
De måste kunna få tillgång till en ren och ofördärvad natur. De ska kunna ha tillgång till rent vatten, kunna odla sin mat och leva ett gott liv.
Men är inte detta självklart?
Hur kommer det sig att denna problematik har uppstått?
Människan har gjort om naturen
Om man tittar tillbaka på människans långa tidsålder, så har vi under hela vår tid på jorden levt som jägare och samlare. Historien visar att i minst 99 procent av denna tid, har vi levt på att samla växter och jaga smådjur.
Numera hör man ofta uttrycket, att de första människorna levde på savannen. Där levde människorna i grupper eller i flockar, och levde ett hårt liv där de ständigt var utsatta för faror. Däremot påverkade dessa människor inte sin omgivning särskilt mycket.
När människan började odla och ha husdjur, för ungefär 10 000 år sedan, började vi påverka naturen mera.
En alltför intensiv konstbevattning, skogsskövling och ensidig odling av enstaka arter, monokultur, förde med sig att landskapet förändrades.
Människan började nu att göra om ekosystemen.
När industrialiseringen startade för 250 år sedan blev människans påverkan desto större.
Nu satte miljöpåverkan fart på allvar.
De första ångmaskinerna eldades med koks, som är ett bränsle som framställs av stenkol.
Koks användes även till järnframställning.
Industrierna krävde nu råvaror från jordens alla hörn.
Under 1900-talet ökade den privata konsumtionen i världen. Bilar, flyg och andra transportfordon har lett till en utvinning av olja och andra fossila bränslen.
Det välstånd som vi idag har skaffat oss, har lett till en stor påverkan av vår miljö. Därför menar forskare idag, att det är bråttom att byta till förnybar energi.
ENKEL Biologi 7 - 9 ~ del 3 15
I framtiden måste alla kunna få tillgång till en ren och ofördärvad natur.
De första människorna levde på savannen.
När människan började odla och ha husdjur, började vi påverka naturen mera.
När industrialiseringen startade blev människans påverkan desto större.
Vad menas med naturresurser?
Råvaror kallas olika material, som kommer från naturen. Människan har lärt sig att tillverka olika saker av råvarorna. Exempel på en råvara är trä, som vi kan göra papper eller möbler av.
Ofta använder vi olika slags maskiner, när vi tillverkar saker av råvarorna. För att maskinerna ska fungera, behövs energi, som till exempel elektricitet eller olja.
Med ett gemensamt namn kallar vi råvaror och energi, som kommer från naturen för naturresurser.
Men om vi fortsätter att använda naturresurserna i den takt som vi gör nu, kommer de inte att räcka i all framtid. Man brukar dela in naturresurser i tre olika grupper. Dessa är lagerresurser, förnybara resurser och flödande resurser.
Lagerresurser
Lagerresurser är sådant, som bildades för mycket länge sedan. Exempel på detta är kol, olja, naturgas och metaller. Om lagerresurserna tar slut, tar det flera miljoner år för dem att komma tillbaka.
Kol, olja och naturgas kallas fossila bränslen.
Fossil betyder att de är uppgrävda.
När man eldar med fossila bränslen bildas koldioxid.
Koldioxid är en växthusgas, som påverkar vårt klimat.
Därför måste vi använda lagerresurserna på ett klokt sätt.
Förnybara resurser
Förnybara resurser är ofta växter och djur.
Så länge växterna kan växa och djuren föröka sig tar de inte slut. Men om vi använder dem för snabbt, finns det risk för att de kan ta slut.
Därför ska vi använda dem förnuftigt.
Flödande resurser
Flödande resurser finns det gott om. Exempel på sådana är energi från solen, som driver vindar och havsströmmar och inte minst vattnets kretslopp.
Energin från dessa resurser utnyttjar vi när vi använder vattenkraftverk, vindkraftverk, solceller och solfångare.
ENKEL Biologi 7 - 9 ~ del 3 16
Råvaror och energi, som kommer från naturen kallas för naturresurser.
Skog är exempel på en förnybar resurs.
Olja är exempel på en lagerresurs.
Vindkraftverk och solpaneler är exempel på hur vi kan utnyttja flödande resurser.
Ekosystemtjänster
Tänk så mycket naturen gör för oss, som vi har stor nytta och glädje av. Dessutom gör naturen det helt gratis.
De här tjänsterna, som naturen gör oss, kallas för ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster visar på vilka sätt vi använder oss av jordens alla ekosystem.
Man kan dela in ekosystemtjänsterna i fyra grupper:
Produktion av råvaror, stöd till råvaruproduktion, tjänster som rättar till, samt tjänster som ger upplevelser.
Exempel på ekosystemtjänster är
Tjänster som ger produktion av råvaror
att växter och djur kan växa och på så sätt ge oss mat, virke, bränsle och kläder
att det finns syre och rent vatten i naturen
Tjänster som är stöd till råvaruproduktion
att insekter pollinerar växter
att fotosyntesen ger organismer energi och byggmaterial
att växternas frö kan spridas med vind och vatten
att nedbrytare ser till att jorden blir luftig och näringsrik
Tjänster som rättar till i naturen
att växter tar upp koldioxid och på så sätt gör att klimatförändringen inte går så fort
att växter binder jord så att den inte försvinner
att mark och våtmarker renar vatten
Tjänster som ger upplevelser
Naturen ger oss mängder av fantastiska upplevelser när vi vistas i naturen.
Det kan vara när vi plockar blommor eller svamp, promenerar eller springer i skogen, lyssnar på småfåglar, badar i havet,
paddlar kanot eller metar i en å.
Alla dessa upplevelser i naturen ger oss avkoppling och rekreation.
Samtidigt är dessa upplevelser också en form av ekosystemtjänster, som naturen ger oss helt gratis.
Att det finns rent vatten i naturen är en ekosystemtjänst..
ENKEL Biologi 7 - 9 ~ del 3 17
Naturen ger oss fantastiska upplevelser.
Att insekter pollinerar växter är en ekosystemtjänst..
Att våtmarker renar vatten är en ekosystemtjänst.
ENKEL Biologi 7 - 9 ~ del 3 18
Kan du svara på dessa frågor?
1. Hur var de första människornas liv på savannen? ____________________________
_____________________________________________________________________
2. Vad menas med monokultur? ___________________________________________
_____________________________________________________________________
3. När ungefär började industrialiseringen? ___________________________________
4. Vad menas med koks?_________________________________________________
5. Vad menas med råvaror? ______________________________________________
6. Vad menas med naturresurser? __________________________________________
_____________________________________________________________________
7. PARA IHOP
Kan du para ihop rätt typ av naturresurs med rätt exempel? Dra streck!
lagerresurs vind
skog
förnybar resurs kol
vattnets kretslopp
flödande resurs olja
kor
8. Förklara med egna ord vad som menas med ekosystemtjänster.
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
9. Ge exempel på en tjänst som ger produktion av råvaror.
_____________________________________________________________________
10. Ge exempel på en tjänst som är stöd till produktion av råvaror.
_____________________________________________________________________
11. Ge exempel på en tjänst som rättar till i naturen.
_____________________________________________________________________
12. Ge exempel på en tjänst som ger upplevelser.
_____________________________________________________________________
ENKEL Biologi 7 - 9 ~ del 3 19
En lagom mängd värme försvinner ut i rymden igen.
Solens strålar värmer.
Klimatet förändras
När det varma solljuset når fram till jordytan, hindrar olika gaser i atmosfären, att all värme försvinner ut i rymden igen. Bara en lagom mängd värme försvinner ut igen. Det fungerar ungefär, som glasväggarna i ett växthus.
Därför har man kallat det för växthuseffekten.
Växthuseffekten är livsviktigt för livet på jorden.
Hade den inte funnits hade det antagligen varit tjugo grader kallare på jorden.
Då skulle människor och djur haft svårt att leva här.
Tyvärr har det visat sig, att det håller på att bli för varmt på jorden. Anledningen till detta är att gasen koldioxid i luften har ökat.
Ända sedan industrialiseringen började för snart 250 år sedan, har koldioxidhalten i luften ökat med ungefär 30%.
Att man under lång tid har använt fossila bränslen, står för en stor del av denna ökning.
För mycket koldioxid ökar nämligen
växthuseffekten. Koldioxid kallas också för en växthusgas. Det är framförallt alla utsläpp från industrier, flygplan och bilar, som har gjort att koldioxiden har ökat.
Klimatet blir varmare och varmare.
Jordens temperatur har ökat en grad
sedan slutet av 1800-talet. Forskare varnar för, att om temperaturen på jorden bara stiger en grad till, kommer det bli stora problem.
Om det blir för varmt på jorden, kommer polarisar och glaciärer att smälta.
Då stiger havsytan och många städer vid kusterna kommer att drabbas av översvämningar.
Dessutom kommer klimatet på jorden att förändras till det sämre. I vårt land kommer det att bli varmare, men också mer nederbörd, fler kraftiga stormar och fler stora översvämningar.
Solens strålar värmer.
En lagom mängd värme försvinner ut i rymden igen.
Redan nu smälter våra glaciärer alltför snabbt.
På bilden glaciären Perit Moreno i Argentina.
Växthuseffektens påverkan på jorden Växthuseffekten
ENKEL Biologi 7 - 9 ~ del 3 20
Biltrafiken är än så länge beroende av fossila bränslen.
Energival
Energikällor brukar delas in i förnybara energikällor och icke förnybara energikällor.
Exempel på förnybara energikällor är t.ex. vattenkraft, vindkraft, solenergi, tidvattenkraftverk, vågkraft, jordvärme och under vissa förutsättningar även värmekraftverk. Men i så fall ska man inte använda kol som energiråvara.
Förnybara energikällor räknas till flödande resurser. Dessa finns det gott om.
Fast vindkraft och vattenkraft är egentligen också en form av solenergi. Det är ju solens energi, som gör att det blåser och att det bildas havsströmmar och havsvågor.
Det är ju även solen, som gör att vatten
”lyfts” från haven upp i bergen, som vi nämnde tidigare. Detta kan vi utnyttja i form av vattenkraft.
Men det finns även energikällor som kan ta slut.
De kallas för icke förnybara energikällor.
Ibland kallas de även för lagrade energikällor eller lagerresurser. Exempel på sådana är olja, kol och naturgas. De räknas till fossila bränslen. Fossil betyder att de är uppgrävda.
Fossila bränslen består av döda växter och djur, som levde på jorden för miljontals år sedan. Fossila bränslen bildas oerhört
långsamt. Så om vi använder dem i den takt som vi gör nu, kommer de att ta slut i
framtiden.
Att välja energikällor som ger minskade utsläpp, ger en hållbar utveckling för framtidens människor.
Då måste vi satsa på förnybara energikällor, som sol, vind och vatten. Att ersätta fossila bränslen, innebär att vi minskar problemet med att jordens klimat förändras så snabbt.
Exempel på förnybara energikällor
Exempel på icke förnybara energikällor
Kol är ett av de fossila bränsle som människorna har använt sig av längst.
Biobränsle
Biobränsle räknas som förnybar energi.
Till biobränsle räknas etanol, ved, träflis och pellets.
Även våra sopor kan räknas som biobränsle.
För man kan ju elda upp soporna och på så sätt driva ett värmekraftverk. Sådana bränslen skadar inte miljön som de fossila bränslena.
Därför bidrar de inte heller till växthuseffekten.
I ett värmekraftverk hettar man upp vatten till ånga, som sedan kan driva en turbin. Turbinen driver i sin tur en generator, som skapar elektricitet.
Men för att driva ett värmekraftverk behövs det
energirika råvaror. Sådana råvaror kan vara biobränsle.
Biogas är bakteriers nedbrytning av ruttnande gräs, matrester, gödsel och avföring. Biogas kan också användas som bränsle för uppvärmning av värmekraftverk.
Bilar kan köras på biobränslen, som biogas och etanol.
Biobränsle räknas som förnybar energi, därför att där ett träd huggs ner, kan man plantera ett nytt istället.
Men eldas värmekraftverket med kol, är det förstås inte förnybar energi.
Ozon
Ämnet ozon förekommer naturligt i atmosfären.
Man brukar tala om ett ozonskikt, som ligger cirka 2 mil upp i luften. Ozonskiktet är livsviktigt för livet på jorden. Man kan säga att ozonskiktet fungerar som jordens solglasögon. Den filtrerar bort mycket av den skadliga UV-strålningen, som kommer från solen.
Om för mycket strålning når ner till jordytan, ökar risken för hudcancer och ögonskador.
Om ozonskiktet inte hade funnits överhuvudtaget, skulle förmodligen inte några växter eller djur kunnat leva på jorden. En del UV-strålning passerar dock ozonskiktet. Det är denna strålning som gör att vi blir solbrända.
Ibland blir ozonskiktet så tunt över polerna, att man pratar om ett ozonhål. Det beror på att utsläpp av så kallade CFC-gaser, eller freoner, har förstört en del av ozonet. Sedan många länder har slutat använda dessa gaser, har ozonskiktet börjat att växa till sig.
ENKEL Biologi 7 - 9 ~ del 3 21
Ozon består av tre syreatomer och har den kemiska formeln O3.
En syrgasmolekyl består bara av två syreatomer och har formeln O2.
Pellets är träflis som pressats samman till små stavar.
Biogas-anläggning i Tyskland
Försurning
Försurning innebär att marken eller vattnet blir surare. Man kan mäta surheten i marken och i vattnet.
Om mark och vatten blir för sura, får djur och växter svårt att leva där. Därför är försurning ett stort miljöproblem.
I våra sjöar är det fiskarnas yngel och rom, som mest skadas av försurningen. Men även snäckor och musslor försvinner när vattnet är surt,
därför att syra löser upp deras skal som är av kalk.
En försurad sjö ser ofta ren och klar ut.
Det beror på att mycket få växter och djur kan leva där.
Anledningar till försurningen är, att vi värmer upp många av våra bostäder med olja. Men även att vi använder bensin eller diesel i våra bilar, bussar lastbilar och båtar.
De avgaser som kommer ut från bostädernas och industriernas skorstenar och från fordonens avgasrör, är inte bra för miljön.
Avgaserna sprids med vinden. När det regnar följer svavelsyra och andra skadliga ämnen med regnet ner till marken och vattnet. Det är det sura regnet, som försurar våra marker och våra sjöar.
När pH-värdet är under 7 är vattnet surt.
Ju lägre ett pH-värde är, desto surare vatten.
Barrskog drabbas hårdare än lövskog.
Det beror på att marken under barrträden, har sämre förmåga att stå emot det sura regnet.
Om man från helikoptrar, besprutar marker och sjöar med kalk, kan de göras mindre sura.
Det kallas för att man kalkar.
Då höjer man pH-värdet.
Försurningen gör även att statyer och gamla hus i våra städer vittrar sönder och förstörs.
Även broar och rörledningar rostar sönder.
ENKEL Biologi 7 - 9 ~ del 3 22
Skog som har fördärvats av försurning.
Sur smutsig rök sprids med vinden.
Kalkning kan ske med hjälp av helikopter.
Bilden är tagen under vattenytan i en försurad sjö.
ENKEL Biologi 7 - 9 ~ del 3 23
Kan du svara på dessa frågor?
1. Hur fungerar växthuseffekten på jorden? ___________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
2. Varför håller det på att bli för varmt på jorden? ______________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
3. Vilka anledningar finns till detta problem? __________________________________
_____________________________________________________________________
4. Hur kan livet förändras på jorden om det blir för varmt? _______________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
5. Ge exempel på några förnybara energikällor. _______________________________
_____________________________________________________________________
6. Ge exempel på några icke förnybara energikällor. ___________________________
_____________________________________________________________________
7. Vad består fossila bränslen av? __________________________________________
8. Ge exempel på olika biobränslen. ________________________________________
_____________________________________________________________________
9. Vad menas med biogas? _______________________________________________
_____________________________________________________________________
10. Vilken nytta gör ozonskiktet? ___________________________________________
_____________________________________________________________________
11. Vilka problem skapas av försurningen? ___________________________________
_____________________________________________________________________
12. Vilka anledningar finns till försurningen på jorden? __________________________
_____________________________________________________________________
