Psykologisk behandling och bemötande vad är viktigt att tänka på?

Psykologisk behandling och bemötande – vad är viktigt att

tänka på?

Teknologisk Institut 25 november 2020 Leg. psykolog Annika Sonnenstein

Agenda

•

Vilka krav ställs på dig som behandlare av bipolär sjukdom?

•

Metoder för att minska patientens ambivalens inför diagnos och behandling

•

Hur kan du göra patienten och anhöriga till aktiva deltagare i behandling?

•

Vilka behandlingsmetoder har forskningsstöd? 


Kliniska kännetecken

• Debut ca 20 åå

• Feldiagnosticeras inledningsvis i ca 50% av fallen med något annat psykiatriskt tillstånd

• Vanligt med förnekelse

• Lider av kroniskt tillstånd

• Oro för medicinbiverkningar

• Rädsla för att inte kunna leva ett normalt liv

• Ca 50% följer läkarens ordination

• Hög suicidrisk

• Avgörande att få till en bra behandlingsallians!

Försök att sälja in detta

Du kan leva ett bra liv trots BPD om du:

• Tar dina mediciner regelbundet, t o m vid tillfällen när du känner att du inte behöver dem.

• Deltar i psykosocial behandling

• Undviker alkohol och droger

• Undviker cigaretter

• Undviker att resa över flera tidszoner

• Undviker oregelbundna vanor (sömn, motion, mat, arbetstider)

• Undviker stress och konflikter

• Undviker en oplanerad graviditet (kvinnor)

Till någon som är inställd på detta Och detta

Och detta Och detta

Och kanske detta Omöjlig ekvation?

Lösningen Förhållningssätt utifrån Motiverande samtal

(MI)

MI:s generella relevans

• Trend inom sjukvården att insatser handlar alltmer om långsiktig behandling av kroniska hälsotillstånd för vilka livsstilsförändringar spelar en avgörande roll

• Leder till förändrad ansvarsfördelning mellan behandlare och patient

• Fördelaktigt tillämpa rådgivningsmetod som tydliggör ansvarsfördelningen och ökar sannolikheten att patienten blir aktiv deltagare istället för passiv mottagare

MI:s specifika relevans

• För bipolär sjukdom finns idag effektiva behandlingsmetoder och kunskap om risk- och skyddsfaktorer

• Utmaningen ligger i att förmedla kunskapen på ett sätt som inte riskerar att skrämma bort eller överväldiga patienten och att hoppas att

behandlingen tas emot av patienten så snart som möjligt efter ställd diagnos.

Konsekvenser av bristande följsamhet

• Det finns ett samband mellan följsamhetsproblem och sämre behandlingsutfall vid bipolär sjukdom

• Vanliga konsekvenser är akuta återinsjuknanden, (framförallt i mani), ett ökat behov av

slutenvårdsvistelser, progressiva kognitiva funktionsnedsättningar, produktionsbortfall, högre suicidrisk.

Viktiga komponenter för följsamhet

• Upplevd delaktighet i planering

• Psykoedukativa inslag

• Tydlig ansvarsfördelning mellan patient och behandlare

• God behandlingsallians

• Behandlarens optimism

• Förmedling av behandlingen som ett experiment

• Patientens upplevelse av att invändningar och farhågor tas på allvar

Utgångspunkter för MI

• Oavsett hur kunnig och engagerad behandlaren är, kan han aldrig förändra en patients livsstil åt dem.

• Att bemöda sig att förstå och acceptera patientens synsätt bidrar till en öppen atmosfär som

underlättar förändring.

• Externa påtryckningar får ofta motsatt effekt.

• Om patienten formulerar målen och själv

argumenterar för sin förändring ökar sannolikheten för att förändringen faktiskt genomförs.

• Patienter som inbjuds till att vara delaktiga i sin egen behandling och som behandlas som kompetenta personer, kommer att ta större eget ansvar.

Varför behövs MI?

• För att bipolära patienter ska ge befintliga, välbeprövade behandlingsmetoder en chans

• För att överbrygga glappet efficiency - efficacy

Generella tips kring bemötande

• Ta farhågor och oro kring medicinering på allvar

• Ge saklig och neutral information

• Ge bekräftelse vid framsteg, små som stora

• Anpassa utifrån eventuella kognitiva nedsättningar

• Var uppmärksam på eventuell komorbiditet

• Förmedla optimism

Evidensbaserade psykoterapeutiska behandlingsmetoder

•Psykoedukation

•KBT

•FFT

•IPSRT

•Peer-support program

Kombinationen viktig

Även när bästa praxis tillämpas, kan det enbart lindra vissa symtom och förhindra vissa återinsjuknanden och suicider. 


Farmaka som monoterapi ger sällan tillräcklig

behandlingseffekt eftersom följsamheten generellt är låg och inverkan av livsstilsfaktorer är stor.

Psykoterapeutiska behandlingar fyller en viktig funktion i att försöka ytterligare förbättra funktionsnivån,

livskvalitén och känslan av egenkontroll hos patienter med bipolär sjukdom.

Behandlingsmål vid bipolär sjukdom

n Förbättra livskvalitet via färre, mindre intensiva och kortare episoder av depression och mani

n Minska impulsiva beteenden

n Skapa regelbundenhet och rutiner i vardagen n Öka följsamhet avseende farmakologisk

behandling

n Färre slutenvårdsvistelser n Förbättra social anpassning

Psykoedukation

•Uppkomst och sjukdomsförlopp

•Farmakologisk behandling

•Stress-sårbarhetsmodellen

•Kartläggning av prodromer

•Copingstrategier vid begynnande episoder

•Resultat: Effekt på maniska symtom. Mindre effekt på depressiva symtom. Leder till färre

slutenvårdsvistelser. Bäst effekt i gruppformat, tidigt i sjukdomsförloppet och om ges

sammanhängande under flera månader.

•

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

•Identifiera och ändra dysfunktionella tankar och beteenden som bidrar till och förvärrar symtom.

•Identifiera och bromsa begynnande episoder.

•Hitta sunda sömn- och aktivitetsvanor.

•Förbättra farmakologisk följsamhet.

•Resultat: Lägre risk för återinsjuknanden, lindrar depressiva symtom, mildrar graden av mani och ökar psykosocial funktion. Större effekt på BPD typ I när BPD typ I behandlas i egen grupp än när kombineras med typ II:or. Större effekt vid gruppsessioner om 90 min eller mer än vid kortare sessioner.

Family-Focused Therapy (FFT)

•Involverar nära anhörig

•Undersöker inneboende triggers för välmående och illabefinnande i familjedynamiken

•Jobbar med Expressed Emotions, dvs. kritisk, dömande, överengagerad och fientlig kommunikation i familjen

•Resultat: Lindrar depressiva symtom, men mindre effekt på maniska symtom. Bra för att öka farmakologisk följsamhet. Minskar symtombördan både för patienten och anhöriga.

Interpersonal and Social Rhythm Therapy (IPSRT)

•Ursprungligen använts för behandling av unipolär depression

•Fokus på att få in regelbundna vanor i vardagen t ex sömn/vakenhet, måltider, motion. Detta för att vanorna ska reglera en störd cirkadisk rytm.

•Särskilt fokus på dysreglerande vanor, stressande livshändelser och interpersonella triggers roll i igångsättning av episoder.

•Resultat: Effekt oavsett om under akut eller eutymisk fas. Lovande alternativ som monoterapi för BPS II.

Peer-Support

•Bygger på principen att en ”kamrats” erfarenhet av sjukdom och tillfrisknande är en värdefull resurs för någon som lider av psykisk ohälsa.

•På senare år har utvecklats från kamratlett stöd till att kamraterna utbildats till stödpersoner och verkat inom vård, behandling och rehabilitering.

•Varvar individuellt stöd med gruppstöd.

•Resultat: Effekt som underhållsbehandling, men osäker effekt som akut insats. Välfungerande insats för att minska isolering och stigma. Bra alternativ när resurser till klinikerledda psykoedukativa grupper saknas.

Behandlingar med ännu osäker effekt

•Functional remediation

•Mindfulness-Based Cognitive Therapy (MBCT)

•Illness management and recovery

•Teknologi-assisterade interventioner

•Dialectical Behavior Therapy (DBT)

Filmvisning Tack för mig!

Kontakt : annisason@gmail.com