TRYGGHET OCH SÄKERHET PÅ VILLAGATOR

(1)

TRYGGHET OCH SÄKERHET PÅ VILLAGATOR

2013-02-26

(2)

Slutrapport ^2013-02-26

Uppdrag: 230318, Trygghet och säkerhet på villagator TRV 2011/12268 A

Titel på rapport: Trygghet och säkerhet på villagator Status: Slutrapport Datum: 2013-02-26

Medverkande

Konsult: Tyréns AB

Uppdragsansvarig: Lisa Sakshaug

Handläggare: Johanna Stenberg

Emilia Wahlberg Sarah Graemer

Trafikkontoret Göteborg:

Extern

Kvalitetsgranskare:

Anna Fant Anna Boberg

Ingvar Johannison

Finansiär

Skyltfonden 781 89 Borlänge

Trafikkontoret Göteborg

Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i

rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Kontakt: Lisa Sakshaug, Tyréns AB Göteborg lisa.sakshaug@tyrens.se

010 452 28 69

(3)

Förord

Författarna tackar för ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond till denna forskning.

Det har varit ett spännande och berikande projekt som kan bidra till utvecklingen mot säkra och trygga villagator för alla. Tack dessutom till Trafikkontoret i Göteborg för ekonomiskt bidrag, trafikmätningar, idéer och kommentarer under projektets gång.

Tack till Ingvar Johannisson som delat med sig av sin erfarenhet och kunskap under projektet.

(4)

Uppdrag: 230318, Trygghet och säkerhet på villagator 2013-02-26 Finansiär: Trafikverkets Skyltfond

Slutrapport

4(43)

Sammanfattning

Bakgrund

Det senaste decenniet har det byggts mängder av villagator med principen att smala, vindlande gator ger god trafiksäkerhet. Många inkomna ärenden till trafikkontoret i Göteborg gäller dock otrygghet i dessa nybyggda områden och på många gator har gummigupp, blomkrukor och stenbumlingar satts ut i efterhand på initiativ av de boende.

Syfte

Syftet med projektet är att beskriva boendes upplevelse och önskemål om sin villagata utifrån trafiksäkerhet och trygghet. Att genom intervjuer och en enkätstudie med boende ta reda på vad de moderna utformningsnormerna innebär för de boende jämfört med äldre, breda gator.

Metod

Moderna villagator som var smalare än 6 meter och äldre villagator som var bredare än 6 meter identifierades. Gemensamt för gatorna var att de saknade trottoar, hade homogen bebyggelse och inga målpunkter utöver bostäderna. Telefonintervjuer med några boende på de olika gatorna genomfördes för att få en överblick över vilka frågor som var viktiga för de boende och hur de upplevde sin gata. En enkät skickades sedan ut till samtliga boende på gatorna, 258 stycken, och svarsfrekvensen blev 58% (150 stycken). Samtliga gator utan 2 inventerades och hastighets- och flödesmätningar genomfördes. Olycksstatistik för gatorna togs fram ur STRADA.

Resultat

De boende är överlag nöjda både på de smala och breda villagatorna (trevligt att stå och prata, bra för gående, kan röra sig utan att tänka på bilarna), men lite mer nöjda på de breda gatorna.

Denna skillnad är störst bland de äldre boende (<65).

Barn (5-12 år) rör sig i stor utsträckning självständigt på båda gatutyperna. Gatorna används både till att gå på, cykla på och leka på (spela boll/hoppa hage) på båda gatutyperna. De boende på smala gator instämde i något större grad i att barnen använder gatorna självständigt, dock svarade hälften av de boende på smala gator att det är snarare är osäkert än säkert för barn att gå på gatan. På breda gator är det enbart 25 % som svarade att det snarare är osäkert för barn att gå på gatan.

De vanligaste orsakerna till att de boende på smala gator upplevde att det inte är säkert för barn var bilarnas hastighet tätt följt av att barnen kommer fort och att bilarna kommer nära.

Motsvarande på breda gator var bilarnas hastighet, följt av dålig sikt och att barnen kommer fort.

Hastighetsmätningarna visar att biltrafiken går långsammare på de smala gatorna än på de breda (medelhanstighet på knappt 16 km/h samt 85-percentil på 22 km/h på de smala gatorna och motsvarande på breda gator var 20 km/h respektive 27 km/h.). De boende på smala gator upplevde dock att hastigheten var högre än de på breda gator. De boende på smala gator är näst intill samstämmiga om att det behövs farthinder medan de på breda gator är nästan lika

samstämmiga om att det inte är nödvändigt.

Detta visar tydligt att upplevelsen av hastigheten inte är direkt kopplad till den faktiska hastigheten. Sikt, närhet till bilarna samt möjlighet att komma undan från bilarna har troligen stor inverkan på hur hastigheten upplevs.

De boende på både smala och breda gator känner sig relativt säkra på gatan. De på breda gator känner sig dock säkrare än de på smala. När de inte känner sig säkra anger 80% av de boende på smala gator bilarnas hastighet som orsak trots att medelhastigheten var 16 km/h och 85-

percentilen 22 km/h. På de breda gatorna, där hastigheten var något högre uppgavs, ”annan

(5)

orsak” som vanligaste anledning till att de kände sig osäkra och den vanligast nämnda orsaken var vinterväglaget. Bilarnas hastighet och närhet uppgavs också, av ca 40% av de svarande på breda gator som viktiga orsaker då de kände sig osäkra.

En liten övervikt av de boende på smala gator tyckte att sikten är god och att gatan skulle kännas säkrare om det fanns trottoar. De boende på breda gator tyckte att sikten var god och de allra flesta tyckte inte alls att gatan skulle kännas säkrare med trottoar.

Hälften av de boende på smala gator tycker att gatan skulle vara säkrare och bättre på andra sätt om den var bredare medan i princip ingen tycker att den skulle vara smalare. De allra flesta på breda gator tycker inte att gatan skulle vara varken säkrare eller bättre på andra sätt om den var varken bredare eller smalare. Den tydligaste skillnaden mellan de boendes uppfattning av gatornas utformning är dock att de på smala gator tycker att gatan skulle kännas säkrare med farthinder medan de på breda gator inte tycker det.

Slutsats

Trafiksäkerheten på de moderna villagatorna är god, med låga hastigheter, men de boende upplever en viss otrygghet. Otryggheten är dock problematisk, både för att en fungerande villagata är en förutsättning för oskyddade trafikanters mobilitet och för att nybyggda gator med en genomtänkt utformning ofta omedelbart ändras genom att gummigupp, blomkrukor och stenbumlingar sätts ut. Arbetet med att utveckla utformningsprinciper för villagator bör därför gå vidare med målet att tryggheten för oskyddade trafikanter ska öka utan att trafiksäkerheten försämras och bilarnas hastighet ökar.

(6)

Slutrapport

6(43)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Bakgrund ... 7

1.2 Syfte ... 7

1.3 Definition av säkerhet och trygghet ... 8

2 Metod ... 9

2.1 Urval av gator att studera ... 9

2.2 Inventering och hastighetsmätningar ... 9

2.3 Olycksstatistik ... 9

2.4 Telefonintervjuer ... 9

2.5 Enkät ... 9

3 Gatorna i studien ... 10

3.1 Svarvstensvägen ... 10

3.2 Töltvägen ... 12

3.3 Smöjträvägen ... 14

3.4 Hedens Äng och Hedens väg ... 17

3.5 Älvdansvägen ... 19

3.6 Tallbarsvägen, Tuvängsvägen, Dammhagsvägen ... 21

3.7 Hallena villaväg ... 23

3.8 Älgstråket ... 23

4 Resultat ... 25

4.1 Olycksstatistik ... 25

4.2 Telefonintervjuer ... 25

4.3 Enkätstudien ... 30

5 Diskussion ... 42

6 Slutsats ... 43

(7)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Det senaste decenniet har det byggts mängder av nya bostadsområden enligt principen att smala vindlande gator ger god trafiksäkerhet, trygghet och gestaltning. Målet har varit att

hastigheterna ska hållas låga och det uppnår man genom att bygga smala och ibland kurviga gator.

Boende i de nya områdena med smala, anpassade gator klagar dock trots allt hos kommunen om otrygga gator och höga hastigheter och önskar sätta ut gummigupp, blomlådor och andra hastighetsdämpande åtgärder. Frågan är om man fokuserat så mycket på att genom smala gator åstadkomma hastighetsdämpning att otryggheten ökat.

Många inkomna ärenden till Trafikkontoret i Göteborg avser just osäkerhet i nybyggda områden där ökad trafiksäkerhet önskas från de boende. Under 2009 genomförde Tyréns AB en

efterstudie med en analys av trafiksituationen av området Gerrebacka på Hisingen i Göteborg.

Gerrebacka byggdes i början av 2000-talet och två områden med parhus och villor studerades.

Trots att området byggts med stor omsorg om trafiksäkerheten med hastighetssäkrade gator har det ställts ut blomkrukor, stenbumlingar och byggts olika sorters gupp. Inga olyckor hade skett i området sedan det byggdes men kommunen får trots det in klagomål på att bilarna kör för fort.

Det verkar vara så att de boende inte känner sig trygga trots att gatorna utformats så att motorfordonstrafikens hastighet ska hållas under 30 km/h. Beror detta på att motorfordonen kommer för nära den egna tomtgränsen och att de boende genom stenar eller krukor försöker putta bort dem? Saknar de boende trottoarer och försöker skapa sig en yta för gående på egen hand? Eller är det helt enkelt så att 30 km/h är en för hög hastighet för att man ska känna sig trygg på en villagata? Finns det en hastighet som är tillräckligt låg för att det ska upplevas som tryggt eller saknar man SCAFT-erans separerade gång- och cykelbanor att promenera på och för barnen att leka på?

Är den hastighetsdämpning de smala, kurviga gatorna ger tillräcklig för att uppnå dagens trafiksäkerhetsmål och vilket pris har den? Är priset de boendes trygghet och vad innebär det i så fall för de boende? Finns det utformningar som fungerar bättre än andra? Har beteendena förändrats? Använder man sin gata som önskat?

Frågorna är många och det finns väldigt lite kunskap om hur de bostadsområden som byggs idag, med smala gator för att säkra låga hastigheter, upplevs av de boende. Det är troligt att trafiksäkerhetsmålen uppnås men mycket tyder på att tryggheten för de boende blir lidande.

Detta projekt har, genom intervjuer och en enkätundersökning, tagit fram ny kunskap om boendes upplevelse och önskemål om sin villagata utifrån trafiksäkerhet och trygghet.

Att utvärdera effekterna av dagens utformningsrekommendationer ger kunskap som behövs för fortsatt utvecklig till ett både säkert och tryggt trafiksystem. Bostadsområden är människors hemmamiljö och därmed en av de allra viktigaste platserna att vara säker och känna sig trygg på.

1.2 Syfte

Syftet med projektet är att beskriva boendes upplevelse och önskemål om sin villagata utifrån trafiksäkerhet och trygghet. Att genom intervjuer och en enkätstudie med boende ta reda på vad

(8)

Slutrapport

8(43)

1.3 Definition av säkerhet och trygghet

Trafiksäkerhet kan definieras som möjligheten att transportera sig och vistas i trafikmiljöer utan olyckor och skador från olyckor. Trafiksäkerhet är därmed ett objektivt mått som kan mätas i antal inträffade olyckor av olika allvarlighetsgrad.

Trygghet kan definieras som subjektiv säkerhet, dvs i vilken utsträckning individen känner sig säker och fri från rädsla, oro, osäkerhet och obehagskänslor. Trygghet är ett av våra

grundläggande mänskliga behov. Otrygghet i trafikmiljöer kan handla om rädsla för att råka ut för en trafikolycka eller om rädsla för att bli utsatt för tex våldsbrott.

I detta projekt vad syftet att undersöka trafiksäkerhet respektive trygghet förknippat med risken för trafikolyckor och inte risken för brott. Därför användes orden trafiksäkerhet och säkerhet i intervjuer och enkät i frågor om personens upplevda säkerhetssituation. I figurer och text i resultatkapitlet har dessa ord fått kvarstå för att redovisningen ska spegla frågorna så väl som möjligt. I diskussionen och slutsatsen används dock trygghet och säkerhet enligt definitionerna ovan, dvs säkerhet handlar om faktiska olyckor medan trygghet handlar om den upplevda säkerheten.

(9)

2 Metod

2.1 Urval av gator att studera

Fem moderna villagator smalare än 6 meter lokaliserades. Gränsen 6 meter valdes i samråd med referenspersonerna från Göteborg stad. Tre äldre villaområden med gator bredare än 6 meter lokaliseras också och studeras som jämförelse till de modernare gatorna. Samtliga gator saknade trottoar och hade homogen bebyggelse. Fyra av de fem smala gatorna samt två av de tre äldre gatorna ligger i Göteborgs kommun. En av de andra gatorna låg i Stenungssund och den andra i Uppsala. Gata avser bostadsgata med ringa trafik samt inga målpunkter utöver bostäder.

2.2 Inventering och hastighetsmätningar

För att kunna analysera hur utformning och trafik upplevs av de boende genomfördes inventeringar av de gator som ligger i Göteborg. Vägbredder mättes, eventuella

hastighetsdämpande åtgärder, sikt, parkering och annat av intresse noterades. Hastighets- och flödesmätningar genomfördes också vilket bland annat behövs som grund för att avgöra om trygghetskänslan främst är hastighetsberoende eller om utformningen i övrigt har större betydelse. Mätningarna genomfördes under ett vardagsdygn, tisdag eller torsdag, under hösten 2011.

2.3 Olycksstatistik

Utdrag ur STRADA gjordes för att kunna kartlägga hur olycksstatistiken ser ut för de aktuella gatorna i Göteborg. Inga rapporterade olyckor fanns dock på gatorna.

2.4 Telefonintervjuer

Totalt genomfördes telefonintervjuer med 8 personer från de aktuella gatorna, fyra boende på smala gator och 4 på breda. Dessutom mejlade tre boende (en på bred gata och två på smal) och meddelade sina åsikter om gatorna, dessa åsikter ingår också i analysen. Analysen genomfördes med metoden innehållsanalys. Intervjutexterna delades därmed upp i teman som framkommit under intervjuerna. Det som nämnts under respektive tema sammanställdes för smala och breda gator för sig och har sedan syntetiserats. Citat användes för att belysa andemeningen i

intervjuerna. I möjligaste mån behölls dessutom uttryck och ordval från intervjuerna i presentationen av resultaten.

2.5 Enkät

En enkät skickades ut till samtliga boende på de åtta gator som ingår i studien med frågor om de boendes upplevda säkerhet, hur de använder sin gata, hur de upplever hastighet och flöden, vad de tycker om utformning samt personalia. Totalt skickades enkäten till 258 hushåll och 150 svarade vilket motsvarar 58%. Enkätsvaren lades in i SPSS (Statistical Package for Social Sciences) och analyserades med Mann Whitney U-test/Kruskal-Wallis test och visas med Boxdiagram.

(10)

Uppdra Finansi Slutrap

3

3.1

Svarv (beto byggd en lek Fager något

Figur

ag: 230318, Trygg är: Trafikverkets S port

Gatorna

Svarvste

vstensvägen ngkantsten e des 2007 me kplats som n rdalsvägen o t skymd sikt

r 1. Svarvsten

ghet och säkerhet Skyltfond

a i studie

ensvägen

är ett modern ej inräknad) o ed undantag f nås från Svarv och lekplatsen på grund av

nsvägen med

på villagator

en

nt område m och format s från ett äldre vstensvägen n har en gång

buskar.

gummigupp

10(43)

med mestadel om ett U me e hus som sto via ett flerta gpassage öv

p i kurvan.

s kedjehus. G ed en tvärgata od där sedan al grusade gå er Svarvsten

Gatan är 3,75 a mellan änd

tidigare. Mit ångbanor. Gå svägen som

2013-

5-3,95 meter darna . Områ tt i området ångbanan me sommartid k

-02-26

r bred det finns ellan

kan få

(11)

Figur

Boen parke Stake backa platse Svarv Områ fältbe

3.1.1

Mede 85‐p

r 2. Svarvsten

ndeparkering eringsmöjligh eten vid entré a ut från park er vardera.

vstensvägen ådet har hasti esöket i nove

1 Uppmätt

elhastighet percentil

nsvägen. Park

garna ligger i het utanför g én till husen keringen, se är skyltad til ighetsdämpa ember 2011.

hastighet s

F 42 bilar m t 15 km/h

20 km/h

kerad bil till h

i anslutning t garaget vilket är ca 140 cm Figur 2 På o ll ”blå 30”, d ande åtgärder

samt flöde

ördelning 0

mot C 46

15 19

höger - dålig

till husen me t gör att bilar m höga och g området finns det vill säga r r i form av g

e

00‐24 6 bilar från 5 km/h 9 km/h

sikt då stake

ed garage me rna backar in ger därmed sk s dessutom fy rekommende

ummigupp s

C 28 bilar 15 km/

19 km/

tet är c:a 140

ellan husen o n eller ut från kymd sikt fö yra besökspa erad hastighe som även fan

Fördelnin r mot C /h /h

0 cm högt.

och

n parkeringen ör bilar som s

arkeringar à t et 30 km/h.

nns på plats v

ng 07‐17 26 bilar fr 16 km/h 19 km/h

n.

ska tre

vid

rån C

(12)

Slutrapport

12(43)

3.2 Töltvägen

Töltvägen är ett modernt villaområde byggt i början av 2000-talet. Vägbredden är ca 4,25 m i hela området, gatstensremsa ej inräknad. Områdets lekplats nås från Töltvägen och Lilla Gerrebackavägen via gångstigar. Sikten vid dessa stigars anslutning till gatan bedöms vara god.

De grusade gångbanorna från väst och öst ligger något skymda bakom buskage, ca 140 cm högt, och staket. Vid den östra gångbanan växer buskaget högre, dock först ca 3 meter in på

gångbanan. Gångstigen i norr ligger skymd bakom höga buskar åt öster.

Boendeparkeringen ligger i anslutning till husen vilket gör att de boende måste backa in/ut på gatan. På några ställen växte häckarna höga så de skymmer sikt vid backande.

Hastighetsgränsen på Töltvägen är 50 km/h. I området har blomkrukor satts upp som hastighetsdämpande åtgärder.

3.2.1 Uppmätt hastighet samt flöde

Fördelning 00‐24 Fördelning 07‐17

48 bilar mot C 59 bilar från C 23 bilar mot C 26 bilar från C

Medelhastighet 18 km/h 16 km/h 18 km/h 16 km/h

85‐percentil 26 km/h 22 km/h 26 km/h 22 km/h

(13)

3.2.2

Figur

2 Bilder

r 3. Töltvägen

n är en moder

n. Skymd sikt

rn, smal gata

för parkerad .

d bil till vänster.

(14)

Figur

3.3

Smöjträv

n. Fartdämpni

vägen

på villagator

ing med blom

14(43)

mkrukor.

2013--02-26

(15)

Smöj meter lutnin Boen är bel Hasti flyttn och b föreb

3.3.1

Vid h

Mede 85‐p

3.3.2

Figur

trävägen är e r, gatstensrem ng, dock med ndeparkering

lägna vid res igheten i omr ningsbara has blomkrukor.

beredelse infö

1 Uppmätt

hastighetsmä

2 Bilder

r 6. Smöjträvä

en modern g mor ej inräkn d god sikt frå en ligger i an spektive infa

rådet är 50 k stighetsdämp

Vid fältbesö ör vintervägh

hastighet s

ätningen fann

F 40 bilar m t 18 km/h

26 km/h

ägen är en mo

ata med villo nade. Gång- ån gatan. Lek nslutning till

rt till gatan s km/h. Längs m

pande åtgärde ket, novemb hållning.

samt flöde

ns inga gumm

ördelning 0

mot C 36

16 21

odern, smal g

or och parhu och cykelba kplatsen är b l husen. Tre b samt längst in med sträckan er i form av ber 2011, var

e

migupp.

gata. Farthind

us. Gatan är u anan mellan d belägen vid d

besöksparker n i ”Uet”.

n finns både minigupp i m r dock gumm

C 29 bilar 18 km/

27 km/

der i form av

u-formad med de två benen den östra infa

ringar med 3 platsbyggda marksten sam miguppen bort

blomkrukor.

d vägbredd p ligger i en b arten till omr 3-4 platser va a och

mt gummigup rttagna på gru

på 4,2 brant rådet.

ardera

pp und

rån C

(16)

Figur

ägen.

ägen. Till hög

på villagator

ger skymtas g

16(43)

gång- och cykkelvägen somm korsar ”U:e

2013-

et”.

-02-26

(17)

3.4 Hedens Äng och Hedens väg

Bebyggelsen vid Hedens äng och Hedens väg består av parhus, radhus och villor som byggdes i början av 2000-talet. På gatan i nordsydlig riktning finns stenbumlingar utlagda för att dämpa hastigheten. Vägbredden är ca 4,2 meter, gatstensremsa ej inräknad. På flera ställen mynnar mindre gång- och cykelvägar eller smala gångpassager ut på gatan och på ett sådant ställe finns en gångpassage som målats som ett övergångsställe av vägföreningen. I området finns ett flertal konfliktpunkter där högt buskage skymmer gångbanornas utfart mot gatorna Hedens Äng och Hedens väg. Lekplatsen ligger öster om området vilket innebär att i princip alla boende måste korsa Hedens Äng, nordsydlig riktning för att nå lekplatsen.

Garagelängorna ligger samlade på två platser vid de norra delarna av området men de boende har även en parkering i direkt anslutning till sitt hus. På några ställen finns högt buskage som skymmer sikten då bilarna backar in/ut från parkeringarna. Precis vid infarten till området ligger en besöksparkering.

Hastigheten på Hedens Äng är skyltad till 20 km/h. Enligt Nationella vägdatabasen är

hastigheten dock satt till 50 km/h och det är oklart om skyltarna med 20 km/h är uppsatta privat.

3.4.1 Uppmätt hastighet samt flöde

40 bilar mot C 21 bilar från C 29 bilar mot C 12 bilar från C

Medelhastighet 14 km/h 15 km/h 14 km/h 14 km/h

(18)

3.4.2

Figur

2 Bilder

r 9. Hedens än

ng är en mod

på villagator

dern, smal ga

18(43)

ata.

2013--02-26

(19)

Figur

3.5

r 10. Hedens ä

Älvdansv

äng. Hastighe

vägen

etsdämpningg i form av vittmålade stenaar.

(20)

Älvda delen gång- Gatan Från I övri

3.5.1

Mede 85‐p

3.5.2

Figur

ansvägen är n som är en å - och cykelb ns bredd är c några garage igt är sikten g

1 Hastighet

2 Bilder

r 11. Älvdansv

en äldre, bre återvändsgata ana för osky ca 8 meter oc eutfarter kan god på sträck

t

F 27 bilar m t 23 km/h

28 km/h

vägen är en 8

på villagator

ed gata med k a är den som

ddade trafika ch kantstensp n sikten vara

kan.

ördelning 0

mot C 28

21 28

8 meter bred,

20(43)

kedjehus. Ga m ingår i denn

anter.

parkering är t något begrän

rak gata.

atan består av na inventerin

tillåten på bå nsad på grun

C 15 bilar 22 km/

29 km/

v två sträcko g. Mellan str åda sidor.

nd av högt bu

2013-

or, där den vä räckorna finn

uskage och st

-02-26

ästra ns en

taket.

rån C

(21)

3.6 Tallbarsvägen, Tuvängsvägen, Dammhagsvägen

Tallbarrsvägen, Tuvängsvägen och Dammhagsvägen är gator i samma villaområde. Samtliga är raka, breda gator. Tallbarrsvägen är en återvändsgata som delas upp i två sträckor av

Dammhagsvägen som går tvärs genom gatan. Även Dammhagsvägen är en återvändsgata.

Vägbredden är ca 6 meter med kantstensparkering tillåten på båda sidor.

Tuvängsvägen ligger också som en tvärgata till Dammhagsvägen, väster om Tallbarrsvägen.

Denna gata består dock endast av en sträcka. Vägbredden är ca 6 meter bred med kantstensparkering tillåten på båda sidor.

3.6.1 Hastighet

Hastighetsmätningen utfördes på Dammhagsvägen.

40 bilar mot C 40 bilar från C 31 bilar mot C 22 bilar från C

Medelhastighet 18 km/h 19 km/h 17 km/h 18 km/h

(22)

3.6.2

Figur

2 Bilder

r 12. Tallbarrs

r 13. Tallbarrs

svägen är en

svägen.

på villagator

rak och bred

22(43)

d gata.

2013--02-26

(23)

Figur

3.7 Halle Stenu villav söder 3.8 Älgst genom dessu

r 14. Dammha

Hallena v ena villaväg e ungssund. In väg. Gatan är rgående anslu

Älgstråk tråket är en ä mförts på Äl utom grusyto

agsvägen är e

villaväg en smal, vind gen inventer r uppdelad i utningsgator ket

äldre, bred vi lgstråket. Bre or på båda sid

en rak, bred g

dlande, mode ring eller has

en östlig och r i mitten.

illagata. Inge edden uppge dor.

gata.

ern villagata stighets- och h en västlig å

en inventerin es av en boen

a som byggde flödesmätnin återvändsgata

ng eller hastig nde vara dryg

es runt 2010 ng har genom a med både n

ghets- och flö gt 6 meter på

utanför mförts på Ha norr- och

lödesmätning å asfaltsdelen

allena

g har n och

(24)

3.8.1

Figur

1 Bilder

r 15. Älgstråk

et är en äldre

på villagator

e, bred gata.

24(43)

2013--02-26

(25)

4 Resultat

4.1 Olycksstatistik

Olycksstatistik i STRADA togs ut för de gator som ingick i inventeringen. Inga rapporterade olyckor hade dock skett på de aktuella gatorna. Eftersom gatorna är så få går det dock inte att dra några generella slutstaser om trafiksäkerheten baserat på den informationen.

4.2 Telefonintervjuer

4.2.1 Hur används gatorna?

Vuxna

Både de breda och de smala gatorna används för bilåkande, cyklande och gående transporter till förskola, skola, arbete och övriga ärenden. Både på någon av de breda och någon av de smala nämndes även att gatan används för socialt umgänge. På en av de smala gatorna nämndes helgerna som sociala; ”Då är grannarna ute så då hänger vi lite på gatan” och på en av de breda nämndes att ”jag står ofta på gatan när jag pratar med grannen”. På en av de breda gatorna berättas även att gatan används för hobbyarbeten ”Jag är där när jag byter däck på bilen eller skruvar på något projekt”.

På båda gatutyperna verkar man också uppleva att man rör sig mitt i gatan. En respondent på smal gata sa att man rör sig mitt på gatan på grund av gatans smala utformning och på en bred gata säger en respondent att ”jag upplever inte att man måste hålla sig nära kanten”.

Barn

På både breda och smala gator finns respondenter vars barn leker mycket på gatorna och från båda gatutyperna anger man 4-6 års ålder som nedre gräns för när barnen får börja vara själva på gatan. Ett par respondenter från breda gator känner sig helt trygga med detta och poängterar att barnen syns och att det är lätt att tillfälligt hålla sig åt sidan så bilarna kan köra förbi utan att komma så nära. Den ena respondenten säger att barnen främst är på gatan när de ska cykla medan den andra berättar att det brukar stå mål och ligga leksaker spridda över gatan. Enda gången denna respondent inte är bekväm med att barnen är på gatan är då snöplogen kommer på vintern.

”Det är inget att tveka på ens. Alla leker på gatan här” – boende på bred gata

Å andra sidan är det ett par respondenter på breda gator som berättar att det inte leker några barn på deras gata. ”Barnbarnen (3 och 6 år) bor grannar, de leker inte på gatan, de går möjligtvis till farmor” Samma respondent berättar att inte heller grannbarnen på 2 och 7 år leker på gatan utan att de går till den närliggande skolgården eller grannområdet som är trafikseparerat om de ska cykla eller leka på asfalt. Däremot är det mycket barn som går på gatan till och från skolan.

”Det gjorde man mer förr, mina barn lekte på gatan men nu upplever jag inte att de leker på gatan” – boende på bred gata

Till skillnad från respondenterna på breda gator är det ingen av de på smala som vare sig uttrycker trygghet i att barnen leker på gatan eller att det inte leker några barn alls på gatan. En respondent tycker att det är dåligt att barn och bilar blandas i trafikmiljön och tror att området inte är anpassat för barn eftersom alla parkeringsplatser ligger i anslutning till husen och gående

(26)

Slutrapport

26(43)

En annan respondent från smal gata berättar att 3-åringen inte får röra sig själv på gatan medan 6-åringen går och cyklar fritt. En annan att dottern på 4 år aldrig får vara själv på gatan medan andra barn är själva på gatan från 3 års ålder och uppåt. Respondenten tror att det beror på att de bor vid infarten till gatan och nämner flera gånger att det är skillnad för dem som bor längst in.

En av respondenterna från en smal gata uttrycker en önskan att få ned hastigheter på både bilar och barn. De cyklar, åker sparkcykel, leker i ett angränsande skogsområde och springer omkring. ”När de kommer snabbt med sina cyklar är man orolig, framförallt när folk kommer från jobbet och det börjar skymma” – boende på smal gata

Andra trafikanter

I princip samtliga gator används enbart av de boende, besökande till de boende samt post och sophämtning. En respondent bor på en bred gata som är avstängd på mitten och där ena änden av gatan angränsar till en skola, de hade även trafik för avlämning och upphämtning vid skolan.

Gator utformade som slinga och gator med vändplats i änden fanns representerade både bland smala och breda gator. Sophämtningen frågades specifikt om ifall det inte kom upp spontant. På de breda gatorna nämndes då bara om de kunde köra runt eller var tvungna att vända medan det på några av de smala gatorna var betydligt mer känslosamma svar. En intervjuperson sa att

”sophämtningen backar in sin lastbil och det är ett stressmoment för alla föräldrar på gatan”.

Respondenten berättar att gatan är som en slinga där sopbilen ska hämta på tre olika ställen – trots det backar den ut. En annan säger att ”Sophämtningen är helt fruktansvärd. De kör som idioter och har inte en chans att stanna om det kommer ett barn.”

En respondent som bor på en smal gata sa att ”kommer det en bil man känner igen, vet vem som kör, så är man oftast lugn, kommer det däremot en okänd bil blir man mer vaksam eftersom de kan komma i hög hastighet och inte vet vilka hörn det kan dyka upp barn bakom”.

4.2.2 Vilka känslor kom upp i förhållande till gatan?

Vad gäller känslouttryck som kom upp under intervjuerna uttryckte sig respondenter från breda gator i stor utsträckning positivt även om en respondent upplevde att gatan inte var gjord för gående. De från smala gator uttryckte både oro och trivsel. Å andra sidan var det ett par respondenter från breda gator vars barn/barnbarn aldrig leker på gatan men väl går på den.

Kommentarer från respondenter på breda gator:

”…småbarnbarnen släpper vi inte ut på gatan. Men man är inte rädd när man öppnar dörren, så mycket trafik är det inte.”

”Alla har respekt på något sätt”

”Upplever den som väldigt lugn”

”Det är väldigt lite trafik. Jag känner mig trygg”

”Den här gatan känns inte alls som om den är på de gåendes villkor utan på bilarnas villkor.”

”Jag känner mig inte orolig när barnen är ute.”

Kommentarer från respondenter på smala gator:

”Jag känner mig lugn för egen del, det är inga problem som vuxen eftersom man vet var man ska vara försiktig när man går och extra uppmärksam när man kör.”

(27)

”Jag önskar att man kunde känna lugn och ro i magen när man inte har uppsikt.”

”Ibland kommer det bilar som kör fort vilket skapar orolighet”

”Jag känner mig lugn både när jag går och cyklar […] i bil känner jag mig också lugn eftersom jag vet var jag ska vara extra försiktig”

4.2.3 Hur upplevs hastigheten?

Fyra av fem respondenter på de smala gatorna upplever att folk kör för fort medan samtliga respondenter på breda gator uppger att folk kör långsamt. Hastighetsmätningarna visar dock att de faktiska hastigheterna är högre på de breda gatorna.

En av fem respondenter från smal gata tycker däremot att de flesta kör långsamt, bland annat tack vare hastighetsdämpande åtgärder. Samtliga på smala gator är positiva till

hastighetsdämpande åtgärder på sin gata och det används i stor utsträckning. Både stenar, blomkrukor och gupp används och samtliga åtgärder uppges ha sänkt hastigheten något. Flera respondenter tycker dock inte att det är tillräckligt. En respondent anser fortfarande att det går för snabbt men att blomkrukorna är bra för då har man något att skydda sig bakom. Det visar sig att flera av de respondenter som deltagit från smalare gator bor nära infarten till gatan. Någon pratar om infartskänsla och flera kommenterar att det går snabbare där jämfört med längst in på gatan.

”De som bor längst ned upplever det som sin hemmiljö och varvar ned medan 40 meter ned på gatan upplever man det inte som hemma för man ser inte sitt hem” – boende på smal gata Samtliga respondenter på breda gator uppger att folk kör långsamt. Ingen av dem anser heller att det behövs hastighetsdämpande åtgärder på gatan. Tre av dem sa att det helt enkelt inte behövs medan en fjärde funderade på om det skulle vara bra för barnen men konkluderade att de ändå inte leker på gatan. Samma respondent berättade dock att det passerar väldigt mycket skolbarn längs gatan. På en av de breda gatorna nämndes att det är en direktinfart från en större väg med en brant backe som slutar i en skarp sväng vilket respondenten anser fungera som ”en naturlig fartdämpare” vilket gör att man tvingas växla ned och köra mycket långsamt in på gatan.

Respondenten tror att detta påverkar hastigheten på hela gatan. En annan respondent från bred gata angav att det fungerar bra för att det är en relativt kort återvändsgata och flera nämnde att det inte är genomgående trafik som en anledning till att det fungerar bra. En av respondenterna nämnde att en av de boende längst in på gatan hade kört snabbt tidigare men att det hade hjälpt att prata med denne.

Den sociala kontrollen nämns på båda gatutyperna. På flera av gatorna har man pratat med eller skrivit brev till dem som kör fort, på några ställen upplever man att det gett resultat, på andra inte.

4.2.4 Hur upplevs gatan på vintern?

Ett par av respondenterna på smala gator tycker att snö på vintern är bra eftersom det gör att man saktar ned ytterligare. En av dem kommenterade även att bilarna då tvingas köra längre från huset vilket gör att det kändes mindre oroligt. En annan berättar att det blir svårt för två bilar att mötas eftersom det blir smalare. Fotgängare tvingas gå i hjulspåren men att promenera anses dock inte vara något problem eftersom det är så sällan man möter en bil. De andras kommentarer rörde främst snöröjningen i stort och att barnen leker mer i pulkabackar än på gatan på vintern.

(28)

Slutrapport

28(43)

Kommentarerna från respondenter från breda gator handlade främst om dålig snöröjning.

Plogbilen kom sent, vilket man hade förståelse för, men det hinner bli spårigt och när det fryser på det ställer det till med problem för främst gående. Att stora vallar skottas upp längsmed fastigheterna anses också vara ett problem.

”När det är väldigt halt kan jag inte ta bussen så då tar jag bilen”; ”Sonen tog på sig skidhjälmen för det var så halt att gå på gatan” - boende på bred gata

Även en av respondenterna från bred gata kommenterade att gatan blir smal på vintern. ”Då blir det bökigare och det blir svårare med parkering när det kommer gäster”. Samma respondent berättade att barnen är lika mycket ute på gatan ändå och att de bara flyttar sig om det kommer någon bil. En annan respondent kommenterade att barnen tvingas gå mitt i gatan på vintern på grund av vallarna och ofta i mörker, samtidigt som folk kör till arbetet.

4.2.5 Andra kommentarer om gatans utformning

De som bodde på en återvändsgränd kommenterade det som något positivt och flertalet påpekade det positiva med att det inte är någon genomfartstrafik.

Bredd

Avståndet från bilarna till själva tomtgränsen kommenteras i ett par fall på de smala gatorna.

Otrygghetskänsla av att man direkt utanför tomtgränsen är mitt på gatan kommenteras av flera på de smala gatorna.

”I och med att det är ganska små tomter så gör det att plopp så är man ute på gatan” – boende på smal gata

Som positivt med den smala gatan nämnde en respondent att man inte kan mötas och då blir det lugnare. Samma person tyckte att det också blir lugnare för att gatan är slingrande. En

respondent på en smal gata berättar att barnen som sparkar boll på gatan måste gå av den för att folk ska kunna köra förbi och skulle önska att de slapp det. Samtidigt tror respondenten att en bredare gata skulle kunna leda till att man kör fortare.

Ett par av respondenterna från smala gator vill ha en ännu smalare gata för att få ned

hastigheterna, ett par andra vill ha bredare så att bilar kan passera barnen utan att de behöver gå av gatan. En av dem tycker att bredare gata borde kombineras med farthinder. En respondent på den smalaste gatan berättar att brevlådor blir påkörda och att det är svårt att komma ut från uppfarten med bilen från vissa fastigheter eftersom gatan är så smal.

Tre av fyra respondenter från breda gator vill varken ha bredare eller smalare gata, en av dem vill smalna av gatan genom att anlägga trottoarer. Respondenten som vill smalna av gatan tycker att den ser tråkig ut när den är så bred. De som är nöjda kommenterar att bilarna kan passera utan att komma nära vilket gör att man inte känner sig orolig när barnen är ute. Andra fördelar är att gäster kan parkera på gatan och att sikten är god, det är lätt att backa ut från uppfarter och lätt att mötas. Om det blir smalare anser man att det blir mindre marginaler och sämre sikt. Flera av respondenterna kommenterar också att gatan är platt och rak vilket anses positivt bland annat för att sikten är god.

Sikt

Samtliga respondenter från smala gator nämnde att sikten är dålig. Det handlade om dålig sikt vid buskar, häckar och hörn, dålig sikt när man ska backa ut sin bil, dålig sikt i förhållande till

(29)

för snabba hastigheter och barn som rör sig snabbt. Ett par respondenter berättade om att gatan är så smal så bilarna kommer väldigt nära häckar och hus.

”När jag går med soporna på kvällen sticker jag upp i grannens häck för jag vet att jag inte syns så jag får hålla mig vid sidan.” – boende på smal gata

En meters gräsremsa på var sida om vägen som extrayta och snöupplag skulle vara till stor hjälp anser en respondent. Ett par av respondenterna från smala gator kommenterade att det är vackert och mysigt med den kurvatur gatan har men påpekade samtidigt att sikten blir dålig. En av respondenterna på bred gata kommenterade i sin tur att denne ville ha kurvatur eftersom gatan ser så tråkig ut då den är helt rak.

Sikten nämndes i något fall på breda gator och då som något positivt som ger trygghet både när man kör själv och har barn på gatan eftersom barnen syns. En av respondenterna på en bred gata tog även upp det i jämförelse med en smal, kuperad gata från ett tidigare boende.

”Framförallt om det är kuperat måste det vara god sikt. Barn kör hiskeligt snabbt i backarna med cyklar, bobbycars, skateboards etc. ”

Trottoar

Tre av de fyra respondenterna på smala gator tyckte att det skulle vara mycket bättre med trottoarer. ”Så man känner att man kan röra sig ” ”Då kommer man undan från bilarna”

Tre av de fyra respondenterna på breda gator vill inte ha trottoar. Antingen tycker de bara att det är onödigt eller så tror de att det hade blivit sämre med trottoar.

”Om det finns trottoarer så upplever jag att det inbjuder till högre hastigheter för då är det ju inga på gatan” – boende på bred gata

En av respondenterna på bred gata saknar trottoar och kommenterar extra att det går mycket skolbarn där. ”Om man ska gå på en gata utan trottoar ska det vara annan beläggning och en smal gata” sa respondenten.

Parkering

Vid en av de smala gatorma har man lagt besöksparkering utanför så att enbart de boende ska köra i området vilket ger mindre trafik. De som bor i området vet dessutom var det plötsligt kan komma barn springande säger en respondent. En respondent från en smal gata föreslår att all parkering borde ligga utanför området så området trafiksepareras, men kommenterar även att det önskemålet kan ändras då barnen i området blir större.

Belysning

En av respondenterna från en smal gata tar upp belysningen på gatan som är dekorativ och står glest. Det medför en relativt mörk gata vilket anses vara ett problem vintertid då barn leker ute på eftermiddagarna då folk kommer från jobbet. Respondenten tror inte att bilförarna förväntar sig barn i samma utsträckning då det är mörkt. ”Å andra sidan vill man inte ha stark belysning in i vardagsrummet. Det är lite för mörkt men inte självklart hur man ska lösa”, säger

respondenten.

(30)

Slutrapport

30(43)

4.3 Enkätstudien

4.3.1 Vilka har svarat på enkäten?

Totalt svarade 150 av de 258 som enkäten gick ut till, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 58%. Av de 150 svarande var 112 (75 %) från smala gator och 38 (25 %) från breda.

Könsfördelningen var relativt jämn, på de smala gatorna var 52 % kvinnor och 46 % män samt 2 % (2 st) som inte uppgett kön samt på de breda gatorna var 46 % kvinnor och 54 % män. Vad gäller åldersfördelningen skiljer smala och breda gator sig åt. För de breda gatorna är

fördelningen relativt jämn mellan de tre ålderskategorierna (18-45, 46-65, >65) med en liten övervikt åt den yngre kategorin. För de smala gatorna är en övervikt i den yngre ålderskategorin med 71 % av de svarande och underrepresentation i de andra kategorierna med enbart 5 % i äldsta kategorin (Figur 16).

Figur 16. Åldersfördelning på de svarade på smala respektive breda gator.

För att kunna jämföra smala och breda gator kontrollerades därför om svaren skiljde sig mellan ålderskategorierna. Det visade sig att den yngre kategorin inte avviker nämnvärt från de andra ålderskategorierna på någon fråga. Däremot sticker den äldre ålderskategorin ut både för smala och breda gator – fast många gånger åt olika håll. Trenden är att de äldre är mer nöjda än de andra ålderskategorierna på de breda gatorna och mindre nöjda än de andra på de smala gatorna. I de fall där svaren skiljer sig mellan ålderskategorierna redovisas detta separat.

Även för åldersfördelningen på de svarandes barn/barnbarn skiljer det sig mellan de smala och breda gatorna med en övervikt av yngre barn på de smala gatorna.

71,4

23,2

5,4 39,5

28,9 31,6

0 10 20 30 40 50 60 70 80

18‐45 46‐65 >65

%

år

Åldersfördelning

Smal Bred

(31)

Figur 17. Ålder på de svarandes barn/barnbarn på smala respektive breda gator.

4.3.2 Illustration av svaren – Box-and-Whiskers-plot

Många av frågorna gällde attityder och den sk Likert-skalan användes. Resultaten visas med hjälp av box-and-whiskers plot dvs ett ”låd-diagram” som sammanfattar materialet med hjälp av fem värden: medianvärdet, undre och övre kvartilen samt minimum och maximum. ”Lådan”

rymmer den mittersta hälften av svaren, dvs 25- respektive 75-percentilen är ytterkanterna på lådan, medianen visas som ett sträck och min-, maxvärdena sticker ut som ”pinnar” från lådan.

Medelvärdet visas som ett kryss.

0 2 4 6 8 10 12

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 >18

%

år

Ålder på yngsta barn/barnbarn

Smal Bred

(32)

Slutrapport

32(43)

4.3.3 Hur används gatorna av de boende?

Figur 18. Hur de boende på smala gator upplever sin gata då de är på den.

För smala gator är medianen i mitten, dvs det är lika många som instämmer och inte instämmer på att de kan gå på gatan utan en tanke på att bilarna kör där. Medelvärdet är dock närmare

”instämmer inte alls”, dvs de som inte instämmer är mer övertygade. Däremot är det en stor övervikt av de svarande som instämmer på att det är trevligt att stå och prata på gatan. Det är också en övervikt av svarande som instämmer på att ”gatan är bra för mig som promenerar”.

Figur 19. Hur de boende på breda gator upplever sin gata då de är på den.

Även för breda gator var medianen i mitten, dvs det är lika många som instämde och inte instämde på att de kan gå på gatan utan en tanke på att bilarna kör där. På breda gator är dock

På min gata kan man promenera utan en tanke

på att bilarna kör där På min gata är det trevligt att stå och prata

Min gata är bra för mig som promenerar

Hur används gatan? ‐ SMALA gator

Instämmer helt Instämmer inte alls

På min gata kan man promenera utan en tanke

på att bilarna kör där På min gata är det trevligt att stå och prata

Min gata är bra för mig som promenerar

Hur används gatan? ‐ BREDA gator

(33)

medelvärdet närmare ”instämmer helt” dvs de som instämmer till att man kan promenera utan en tanke på bilarna är mer övertygade än de som inte instämmer. Fler än 75 % av de svarande instämmer i att gatan är bra för dem som promenerar och att det är trevligt att stå och prata på gatan.

Både på smala och breda gator är de boende generellt mycket nöjda med sina gator. De boende upplever att gatan är bra för den som promenerar även om det krävs en viss uppmärksamhet på att bilar kör där vilket i grunden är bra ur säkerhetssynpunkt. De upplever också att det är trevligt att stå och prata på gatan. Det går inte att hitta några statistiskt säkerställda skillnader i hur man använder sin gata beroende på om den är bred eller smal. Tendensen är dock

densamma på alla frågorna – de boende på breda gator är lite mer nöjda än de på smala.

När man delar upp de svarande efter ålderskategori kan man dock se att ålderskategorierna skiljer sig åt något. Gruppen äldre på de smala gatorna var så liten (5 svarande) att skillnaden får tolkas som en tendens. Tendensen är dock densamma för alla påståenden nämligen att de äldre är nöjdare på breda gator än på smala. Om detta samband verkligen beror på gatubredden är oklart. En tanke var att svaren korrelerar med hur länge man har bott på gatan men det visade sig att de äldre bott längst på båda gatutyperna.

Figur 20 Hur väl instämmer de boende i "På min gata kan man promenera utan en tanke på att bilarna kör där" uppdelat på ålder.

Figur 21 Hur väl instämmer de boende i ”På min gata är det trevligt att stå och prata”

uppdelat på ålder.

Tendensen är att äldre i något större utsträckning än de övriga upplever att de kan promenera utan en tanke på bilarna på de breda gatorna. Det är också en tendens att äldre på de smala gatorna i mindre utsträckning än övriga tycker att det är trevligt att stå och prata på gatan. Det är den enda gruppen som väger över mot ”instämmer inte alls”. På breda gator är de yngre något mindre nöjda.

(34)

Slutrapport

34(43)

Figur 22 Hur väl instämmer de boende i ”Min gata är bra för mig som promererar” uppdelat på ålder.

Även vad gäller påstående ”Min gata är bra för mig som promenerar” skiljer den äldre ålderskategorin ut sig åt olika håll för smala respektive breda gator. Det vill säga de äldre är mindre nöjda på de smala gatorna och mer nöjda än övriga på de breda gatorna.

4.3.4 Hur används gatorna av barnen?

Figur 23. Hur används de smala gatorna av barn?

På min gata går barn (5‐

12 år) själva (utan vuxen) På min gata cyklar barn (5‐12 år) själva (utan

vuxen)

På min gata spelar barnen boll/hoppar

hage/etc

Hur använder barnen gatan? ‐ SMALA gator

(35)

Figur 24. Hur används de breda gatorna av barn?

Både för smala och breda gator instämmer de allra flesta boende med att barn, 5-12 år, går och cyklar själva samt spelar boll, hoppar hage etc på gatan. På samtliga frågor finns det en svag tendens till att de boende på smala gator instämmer i större utsträckning till påståendena att barnen rör sig själva på gatan. Det är dock ingen säkerställd skillnad.

4.3.5 Uppmätta flöden och hastigheter

Resultaten från trafikmätningarna som genomfördes visar att biltrafiken går långsammare på de smala gatorna, medelhastigheten för de smala gatorna var knappt 16 km/h och 85-percentilen var knappt 22 km/h (i medel för alla smala gator). Motsvarande för de breda gatorna var 20 km/h och 27 km/h. Generellt passerade det något fler bilar på de smala gatorna, 42 st/dygn medan det passerade 34 bilar per dygn på de breda gatorna (i medel för alla de smala/breda gatorna). (För detaljerad information om flöden och hastigheter se kap3.)

Smala gator Breda gator

Medel‐

hastighet 85‐

percentil

antal bilar/dygn

Medel‐

hastighet

85‐

percentil

antal bilar/dygn

Svarvstensv. 15 20 44 22 28 28 Älvdansv.

Töltv. 17 24 54 19 26 40 Dammhagsv.

Smöjträv. 17 24 38

Hedens äng 15 20 31

Medel 16 22 42 20 27 34

På min gata går barn (5‐

12 år) själva (utan vuxen) På min gata cyklar barn (5‐12 år) själva (utan

vuxen)

På min gata spelar barnen boll/hoppar

hage/etc

Hur använder barnen gatan? ‐ BREDA gator

(36)

Slutrapport

36(43)

4.3.6 De boendes upplevelse av flöden och hastigheter

Figur 25. De boendes upplevelse av hastigheten på gatorna.

Figur 26. De boendes upplevelse av trafikmängden på gatorna.

Trafikmätningarna visar att bilarna kör något långsammare på de smala gatorna än på de breda.

Trots det upplever de flesta boende på smala gator att bilarna kör snabbt medan de flesta på breda gator upplever att bilarna kör långsamt. (stat sign, p= 0,001).

De boende på breda gator upplever att det är lite trafik medan uppfattningen de på smala gator var mer varierad. De boendes uppfattningar stämmer därmed överens med trafikmätningarna som visar att det är mindre trafik på de breda gatorna än på de smala (stat sign, p=0,002).

SMAL gata

BRED gata

Hur snabbt eller långsamt upplever du att folk kör på din gata?

Mycket snabbt Mycket långsamt

SMAL gata

BRED gata

Hur mycket trafik upplever du att det är på din gata?

Väldigt mycket trafik Väldigt lite trafik

(37)

4.3.7 Hur säker upplever de boende att gatan är?

Figur 27. De boendes upplevelse av säkerheten på smala gator.

De boende på smala gator känner sig generellt säkra både när de går på sin gata och när de tar steget ut på gatan. På frågan om hur säkert de upplever att det är för barn att gå på gatan

varierade det från mycket säker till mycket osäker men både medel och medianvärdet ligger mitt mellan säkert och osäkert.

Hur säker upplever du att du är när du går på din

gata?

Hur säker upplever du att du är när du tar steget ut från din tomt till din gata Hur säkert upplever du att det är för barn (5‐12

år) att gå på gatan?

Upplevd säkerhet ‐ SMALA gator

Mycket säker Mycket osäker

Hur säker upplever du att du är när du går på din

gata?

Hur säker upplever du att du är när du tar steget ut från din tomt till din gata Hur säkert upplever du att det är för barn (5‐12

år) att gå på gatan?

Upplevd säkerhet ‐ BREDA gator

Mycket säker Mycket osäker

(38)

Slutrapport

38(43)

De boende på breda gator känner sig mycket säkra både när de går på gatan och när de ska ta ett steg ut på gatan. På de breda gatorna upplever 75% av de svarande dessutom att det snarare är säkert än osäkert för barn att gå på gatan.

Om man jämför vad de boende på smala gator svarat med de boende på breda gator så upplever de på breda gator att deras gata är säker i större utsträckning än de på smala både för dem själva och för barn (stat sign, p=0,03, p=0,03, p=0,005).

Figur 29 Orsaker till att de boende inte känner sig säkra då de går på gatan. (% av de svarande på smala resp breda gator, flera svar per boende var möjligt)

Figur 30 Orsaker till att de boende inte känner sig säkra då de tar steget ut på gatan. (% av de svarande på smala resp breda gator, flera svar per boende var möjligt)

Figur 29 respektive Figur 30 visar orsakerna till att de boende känner sig osäkra då de går på sin villagata respektive då de tar steget ut på gatan. Det mest slående är att 80 % av respondenterna från smala gator angav att hastigheten var en orsak till att de känner sig osäkra. Detta är

anmärkningsvärt med tanke på att trafikmätningarna visar att hastigheterna är låga (85- percentilen är i medel på gatorna knappt 22 km/h). På de breda gatorna är ”annan orsak” det vanligaste svaret. Det är en liten tendens mot att fler på smala gator uppgav ”dålig sikt” eller

”bilarna kommer nära” som orsak till att de inte känner sig säkra. Just bilarnas närhet är troligen en viktig orsak till att de boende upplever hastigheterna som ett större på problem på smala gator trots att de faktiska hastigheterna är högre på breda gator.

Det som uppgavs som ”annan orsak” av de boende på smala gator var byggtrafik, trottoar saknas, gångbanan kommer ohindrat ut på gatan, cyklande och mopeder, halka vintertid samt parkerade bilar som skymmer sikten. På breda gator var den allra vanligaste orsaken

vinterväglag och halka men även mopeder, cyklande barn och dålig belysning uppgavs.

77% (86 st) av respondenterna från smala gator har angett orsaker till att de känner sig osäkra då de går på gatan och 60 % (23 st) av respondenterna från breda gator. Respondenterna har haft möjlighet att svara mer än en orsak. Något färre har uppgett orsaker till osäkerhet då de tar steget ut, 63% (71 st från smala) samt 47 % (18st) från breda gator.

0 20 40 60 80 100

Dålig sikt

Bilarna kör fort

Bilarna kommer

nära

Annan orsak

% Smala gator

Breda gator

0 20 40 60 80 100

Dålig sikt

Bilarna kör fort

Bilarna kommer

nära

Annan orsak

% Smala gator

Breda gator

(39)

4.3.8 Hur är gatan för barn enligt de boende?

Figur 31 Från vilken ålder får barn/barnbarn gå själva på gatan?

Det tydligaste från denna figur är att från smala gator toppar andelen som låter sina barn gå själva på gatan redan vid 3-6 års ålder medan den för breda gator toppar vid 5 till 7 års ålder.

Generellt är dock barnen som bor på de smala gatorna i studien yngre än de på de breda gatorna och det kan tänkas att föräldrar med tonårsbarn tolkar frågan som ”när fick de röra sig helt självständigt”, medan föräldrar med små barn funderar över om de någon gång går själva på gatan. Dessutom är både barn och barnbarn medräknade och det kan tänkas att mor- och farföräldrar är något försiktigare med sina barnbarn än vad föräldrar är med sina barn eftersom barnen inte är lika vana vid mor- och farföräldrarnas gata. Det är därför svårt att dra några slutsatser om skillnader mellan gatutyperna.

Figur 32 Orsaker till att de boende upplever att det inte är säkert för barn att gå på gatan. (% av de svarande på smala resp breda gator, flera svar per boende var möjligt)

Figur 32 visar att 60-80% av de boende på smala gator upplever bilarnas hastighet och närhet samt att barnen kommer fort som orsaker till att det inte är säkert för barn på gatan. Närmare 50

% anger dessutom att dålig sikt är en orsak. Drygt 40 % av de boende på breda gator uppger att 0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Från vilken ålder får barn gå själva på gatan?

Smala gator, n=98 Breda gator, n=31

0 20 40 60 80 100

Dålig sikt

Bilarna kör fort

Bilarna kommer

nära

Barnen kommer

fort

Annan orsak

% Smala gator

Breda gator

(40)

Slutrapport

40(43)

På både smala och breda gator uppgavs barnens bristande uppmärksamhet som vanligaste

”annan orsak”. På de smala gatorna uppgavs dessutom att parkerade bilar skymmer sikt samt att barnen är svåra att se då man backar ut från uppfart. På breda gator uppgavs istället mopeder och cyklar som kommer fort, dålig belysning, vinterväglag samt de som hälsar på som ”annan orsak”.

4.3.9 Vad anser de boende om utformningen på gatan?

En fråga i enkäten handlade om hur långt in på gatan de svarande bor – om de bor på tredjedelen närmast utfarten, i mitten eller längst in på gatan. Detta eftersom flera av de intervjuade nämnt att det är lugnast längst in eller att man kör fortast vid infarten. Enkäten visade dock inte på några skillnader beroende på var man bor. Trots det kan man inte dra slutsatsen att det inte finns några skillnader i hur gatan uppfattas närmast entrén och längst in eftersom enkäten frågat hur de boende uppfattar sin villagata i allmänhet och de svarande därmed kanske haft hela gatan i åtanke då de svarat. Inte heller frågan hur säker man känner sig då man tar steget ut från sin tomt till gatan visade på några skillnader beroende på var man bor vilket tyder på att det inte är avgörande. Frågan kom dock upp i flera intervjuer vilket också kan tolkas som irritation över att grannar längre in på gatan kör fort förbi ens egen fastighet.

Figur 33. Uppfattning om utformningen från boende på smala gator.

En liten övervikt att de boende på smala gator tycker att sikten är god, och att gatan skulle kännas säkrare om det fanns trottoar. Hälften av de svarande instämmer i att gatan ska vara bredare men nästan ingen tycker att den ska vara smalare än den redan är. De allra flesta instämmer i att gatan skulle kännas säkrare om det fanns farthinder.

Sikten är god på min villagata.

Min villagata skulle kännas säkrare om den var bredare.

Min villagata skulle vara bättre på andra sätt om den var bredare.

Min villagata skulle kännas säkrare om den var smalare.

Min villagata skulle vara bättre på andra sätt om den var smalare.

Min villagata skulle kännas säkrare om det fanns trottoar.

Min villagata skulle kännas säkrare om det fanns farthinder (tex gupp el blomkrukor).

Uppfattning om utformningen ‐ SMALA gator

(41)

Figur 34.Uppfattning om utformningen från boende på breda gator.

De boende på breda gator verkar överlag mycket nöjda med utformningen på gatan. De allra flesta instämmer helt med att sikten är god och instämmer inte alls med att gatan skulle vara säkrare eller bättre om den var varken bredare eller smalare. De allra flesta instämmer inte heller med att den skulle kännas säkrare om det fanns trottoar eller farthinder.

Vid jämförelse av de boendes uppfattning om gatans utformning är det tydligt att de på breda gator verkar mer nöjda än de på smala gator. De upplever sikten som bättre (stat sign, p=0,001) vilket den är på grund att bredden och att de breda gatorna i större utsträckning är raka. Mer anmärkningsvärt är att de på smala gator i större utsträckning vill ha trottoar och farthinder (stat sign, p= 0,002 respektive p= 0,000)

Sikten är god på min villagata.

Min villagata skulle kännas säkrare om den var bredare.

Min villagata skulle vara bättre på andra sätt om den var bredare.

Min villagata skulle kännas säkrare om den var smalare.

Min villagata skulle vara bättre på andra sätt om den var smalare.

Min villagata skulle kännas säkrare om det fanns trottoar.

Min villagata skulle kännas säkrare om det fanns farthinder (tex gupp el blomkrukor).

TRYGGHET OCH SÄKERHET PÅ VILLAGATOR