09.8. Riskanalys

(1)

Stockholm • Karlstad • Falun • Gävle • Malmö • Örebro

Brandskyddslaget AB Box 9196

Långholmsgatan 27, 10 tr 102 73 Stockholm

Telefon/Fax 08-588 188 00 08-588 188 62

Internet

www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se

Organisationsnummer 556634-0278 Innehar F-skattebevis

Dokumenttyp

RISKANALYS TRANSPORT AV FARLIGT GODS

Uppdragsnamn

Ekstocken

Sollentuna kommun

Datum

2017-11-22

Status

Underlag för detaljplan

Handläggare Pierre Wahlqvist Tel: 0769-470024

E-post: pierre.wahlqvist@brandskyddslaget.se Internkontroll Rosie Kvål

Uppdragsledare Pierre Wahlqvist Uppdragsgivare Sollentunahem Uppdragsnummer 108982

(2)

Uppdragsnamn: Ekstocken Uppdragsnr: 108982

Datum: 2017-11-22 Sida: 2 av 25

SAMMANFATTNING

Sollentunahem avser att bebygga kv. Ekstocken i Sollentuna. Bebyggelsen ska innehålla bostäder och garage, men även någon lokal med brett användningsområde.

Planområdet ligger i direkt anslutning till Danderydsvägen som är en rekommenderad transportled för farligt gods. Enligt Länsstyrelsen i Stockholms län ska riskerna från transportleder för farligt gods och järnväg analyseras vid ny bebyggelse inom 150 meter.

Närheten till Danderydsvägen ställer därför krav på att olycksrisker förknippade med vägen undersöks inför ny bebyggelse inom planområdet.

Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås.

Riskanalysen ska utgöra underlag för den nya detaljplanen.

Denna analys innehåller en inledande analys av förutsättningarna kring planområdet samt en detaljerad analys där trafiken på Danderydsvägen studeras genom frekvens- och

konsekvensberäkningar. Resultatet presenteras i form av individrisk och samhällsrisk. Analysen behandlar dels dagsläget samt prognosåret 2030. Resultatet visar att mindre delar av

samhällsrisken på platsen är inom ALARP-zonen och riskreducerande åtgärder utreds då för att risknivån ska vara acceptabel.

För att hantera identifierade risker ges nedanstående förslag på åtgärder för att minska konsekvenserna av en eventuell olycka. Observera att åtgärderna endast utgör ett förslag och att det är upp till kommunen/projektet att ta beslut om åtgärder. De åtgärder som man beslutar om ska sedan formuleras som planbestämmelser på ett sådant sätt att de är förenliga med Plan- och bygglagen (2010:900). Följande åtgärder rekommenderas i det vidare planarbetet:

- Område inom 25 meter från Danderydsvägen utförs och använd på så sätt att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse eller personintensiva aktiviteter. Med 25 meters skyddsavstånd till balkonger och uteplatser kan dessa ordnas i riktning mot vägen.

- Utrymning från byggnaderna ska vara möjlig mot säker sida/in mot gård.

- Fasad mot Danderydsvägen utförs så att brandspridning till och in i byggnaderna hindras under tiden det tar att utrymma, 30 minuter. Fönster mot boendeytor utförs i lägst brandteknisk klass E30 eller motsvarande och ev. fönster mot utrymningsvägar och trapphus utförs i lägst EI30.

Genomförs dessa åtgärder visar denna analys att risknivån för området är acceptabel.

(3)

Datum: 2017-11-22 Sida: 3 av 25

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 5

1.1 Bakgrund ... 5

1.2 Syfte ... 5

1.3 Omfattning ... 5

1.4 Underlag ... 5

1.5 Egenkontroll och Internkontroll ... 5

1.6 Revideringar ... 6

1.7 Förutsättningar ... 6

1.7.1 Riskhänsyn vid ny bebyggelse ... 6

1.7.2 Övrig lagstiftning ... 6

2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET ... 8

2.1 Områdesbeskrivning ... 8

2.2 Planerad bebyggelse/ förändring inom planområdet ... 8

2.3 Omgivande planer ... 9

3 RISKINVENTERING ... 9

3.1 Allmänt ... 9

3.1.1 Farligt gods ... 10

3.2 Identifiering av riskkällor ... 10

4 INLEDANDE RISKANALYS ... 12

4.1 Metodik ... 12

4.2 Identifiering och Kvalitativ uppskattning av risk ... 12

4.3 Kvalitativ uppskattning av risk ... 12

4.4 Slutsats inledande riskanalys ... 13

5 FÖRDJUPAD RISKANALYS ... 13

5.1 Metodik ... 13

5.1.1 Beräkning av frekvens och konsekvenser ... 14

5.1.2 Sammanvägning av risk ... 14

5.1.3 Värdering av risk ... 15

5.1.4 Hantering av osäkerheter ... 16

5.2 Resultat riskberäkningar ... 16

5.2.1 Individrisk ... 16

5.2.2 Samhällsrisk ... 17

5.3 Värdering av risk ... 17

5.4 Hantering av osäkerheter ... 18

5.4.1 Känslighetsanalys ... 18

6 SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER ... 18

6.1 Allmänt ... 18

6.2 Diskussion kring åtgärder ... 19

6.2.1 Placering av verksamheter ... 19

6.2.2 Utformning av obebyggda ytor ... 19

6.2.3 Utformning av byggnader ... 19

6.3 Förslag till säkerhetshöjande åtgärder – sammanställning ... 21

6.3.1 Åtgärdernas riskreducerande effekt ... 21

(4)

Datum: 2017-11-22 Sida: 4 av 25

7 SLUTSATSER ... 22 8 BILAGOR ... 24 9 REFERENSER ... 25

(5)

Datum: 2017-11-22 Sida: 5 av 25

1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND

Sollentunahem har för avsikt att uppföra ny bebyggelse inom kv. Ekstocken i Sollentuna, Stockholm. De nya byggnaderna ska främst innehålla bostäder och garage, men även olika typer av lokaler kan bli aktuella. I dag är planområdet obebyggt förutom garagelängor.

Planområdet ligger i anslutning till Danderydsvägen som utgör en sekundär transportled för farligt gods.

Enligt riktlinjer från Länsstyrelsen i Stockholms län ska risker analyseras vid ny bebyggelse inom 150 meter från väg med transport av farligt gods, järnväg eller bensinstation /1/. Detta medför att det ställs krav på att olycksrisker förknippade med transportleder av farligt gods och bensinstationer undersöks vid ny bebyggelse inom det aktuella området. Brandskyddslaget har fått i uppdrag att studera och analysera förekommande risker i områdets närhet. Detta för att människor inom området inte ska utsättas för oacceptabla risker.

Riskanalysen omfattar den planerade nya bebyggelsen samt tillbyggnader på befintliga byggnader.

1.2 SYFTE

Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås.

1.3 OMFATTNING

Riskutredningen omfattar förslag för ny bebyggelse och ändring av befintlig bebyggelse inom aktuellt område, se utförlig beskrivning i avsnitt 2.

Utredningen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp.

Utredningen avgränsas till att studera olycksrisker förknippade med närheten till farligt godsled.

Trafikanter på kringliggande vägar m.m. omfattas inte av analysen.

1.4 UNDERLAG

Underlag till denna analys utgörs av:

• Volymstudier uppförda av Nyréns Arkitektkontor 2016-03-10 1.5 EGENKONTROLL OCH INTERNKONTROLL

Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets kvalitetsledningssystem som innebär att en annan konsult i företaget har genomfört en övergripande granskning av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits (internkontroll).

Egenkontroll har genomförts löpande av handläggaren.

Datum Version Egenkontroll Internkontroll

160329 Första version PWT, 160329 RKL, 160329

161004 Andra version PWT, 161004

171120 Tredje version PWT,171122 RKL, 171122

(6)

Datum: 2017-11-22 Sida: 6 av 25

1.6 REVIDERINGAR

Denna version av handlingen utgör en tredje version av riskanalysen och innehåller justeringar efter att samrådsyttranden inkommit från räddningstjänst och Länsstyrelsen. Ändringar har markerats med streck i maginalen, tillkommande text är markerad med kursiv stil och text som utgått är markerat med genomstrykningar. Följande stycken är reviderade:

2.2 och 6.2.3 – ett tydliggörande förs in gällande placering av ventilationsintag som enligt studerat förslag är förlagda till gårdssidan då närhet till fläktrummen (i resp källarplan) kräver detta.

6.3 – tidigare resonemang om stängda balkongdörrar utgår då balkongdörrar i normalfallet är stängda och endast under mindre delar av tiden kan förutsättas vara öppna.

1.7 FÖRUTSÄTTNINGAR

1.7.1 Riskhänsyn vid ny bebyggelse

Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen

(2010:900) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808).

Enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län ska möjliga risker studeras vid exploatering närmare än 150 meter från en riskkälla /2/. Vidare redovisas i Rapport 2000:01 ”Riskhänsyn vid ny bebygg- else” /3/ rekommenderade skyddsavstånd mellan riskobjekt och olika typer av bebyggelse. I Tabell 1.1 redovisas de skyddsavstånd som är aktuella i detta fall. För att undvika risker förknippade med olyckor med urspårning samt olyckor med petroleumprodukter

rekommenderas dessutom att 25 meter närmast järnväg och väg med transport av farligt gods lämnas bebyggelsefritt.

Tabell 1.1. Av Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade skyddsavstånd till infrastruktur med transporter av farligt gods samt bensinstationer.

Riskkälla Typ av bebyggelse Avstånd

Vägar med transporter av farligt gods Tät kontorsbebyggelse 40 m

Sammanhållen bostadsbebyggelse 75 m

Personintensiv verksamhet 75 m

De rekommenderade skyddsavstånden anger det minsta avstånd som bör hållas mellan bebyggelse och riskobjekt. Avstånden avser markområden som ej är skymda av topografi eller annan bebyggelse. Dessa parametrar kan påverka, både öka och minska, behovet av

skyddsavstånd. Avsteg kan göras om risknivån bedöms som låg eller om man genom att tillämpa säkerhetshöjande åtgärder kan sänka risknivån.

1.7.2 Övrig lagstiftning

Förutom ovanstående lagar och riktlinjer förekommer ytterligare ett antal lagar och

föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta.

Exempelvis så ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut föreskrifter för hantering av olika brandfarliga och explosiva ämnen.

(7)

Datum: 2017-11-22 Sida: 7 av 25

Vidare hanterar Lag (2003:778) om skydd mot olyckor olika verksamheters ansvar för att upprätthålla ett tillfredsställande skydd mot olyckor. En konsekvens av denna lag som kan vara av särskilt intresse i planärenden är om det i anslutning till planområdet finns anläggningar vilka klassas som ”farliga verksamheter” enligt kap 2:4 i denna lag. Sådana verksamheter är ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor och de är även skyldiga att analysera risker och påverkan på närområdet.

(8)

Datum: 2017-11-22 Sida: 8 av 25

2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING

Det aktuella området ligger i Sollentuna utmed Danderydsvägen, se markering i figur nedan.

Figur 2.1. Markering av aktuellt planområde i förhållande till omgivningen

Befintlig bebyggelse inom det aktuella planområdet består i dag av garagelängor som ska rivas.

Mellan Danderydsvägen och planområdet finns en 1-2 meter hög vall och höjdskillnaden mellan vägen och planområdet är ungefär 1-2 meter, där vägen ligger lägre.

Längre bort från vägen finns flera punkthus och bostadslängor.

2.2 PLANERAD BEBYGGELSE/ FÖRÄNDRING INOM PLANOMRÅDET För området planeras:

• Tre bostadshus med två huskroppar i varje. Hus kropparna är något förskjutna och det skiljer en våning mellan respektive del. 3-5 våningar.

• Två stycken punkthus, 7-8 våningar

Fläktrummen till byggnaderna mot Danderydsvägen placeras i källar-/souterrängplan mot gårdssidan. Friskluftsintag placeras därför på innergårdar bort från Danderydsvägen för att erhålla kortaste avstånd från intag till fläktrum. Området och de tänkta byggplanerna redovisas i figurer nedan.

(9)

Datum: 2017-11-22 Sida: 9 av 25

Figur 2.3. Planerade byggnationer inom planområdet. Den streckade linjen framför de lägre byggnaderna anger 25 meters markering från vägkant på Danderydsvägen. Befintliga byggnader är markerat med grått.

Figur 2.4. Planerade byggnationer, befintliga byggnader i området är markerat med grått.

Ritningen visar vy i markplan från höger i figur 2.3.

2.3 OMGIVANDE PLANER

I Sollentuna pågår flera utbyggnads projekt (exempelvis i Väsjön och i Häggvik), ingen av de identifierade projekten bedöms inte påverka situationen vid Ekstocken eller de transporter av farligt gods som passerar där.

3 RISKINVENTERING 3.1 ALLMÄNT

Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området.

Riskinventeringen omfattar de riskkällor (transportleder för farligt gods, järnvägar, verksamheter som hanterar farligt gods) som kan innebära plötsliga och oväntade olyckshändelser med konsekvens för det aktuella området. Utifrån gällande riktlinjer (se avsnitt 1.7.1) avgränsas inventeringen till riskkällor inom 150 meter från planområdet.

(10)

Datum: 2017-11-22 Sida: 10 av 25

Riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör grunden för den fortsatta analysen.

3.1.1 Farligt gods

Ämnen klassade som farligt gods är det som till stor del kan ge upphov till oväntade och plötsliga olyckshändelser och kunskap om dessa är därför viktigt i en riskanalys.

Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig själv eller kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skada på människor, djur och miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods delas in i klasser (riskkategorier) utefter de egenskaper ämnet har. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser.

I Tabell 3.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen.

Tabell 3.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR.

Klass Ämne Beskrivning

1 Explosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc.

2 Gaser

2.1. Brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.)

2.2- Icke brandfarliga, icke giftiga gaser (kväve, argon etc.) 2.3. Giftiga gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid etc.) 3 Brandfarliga vätskor Bensin, etanol, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och

industrikemikalier etc.

4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc.

5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc.

6 Giftiga ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc.

7 Radioaktiva ämnen Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder.

8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc.

9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc.

3.2 IDENTIFIERING AV RISKKÄLLOR

Danderydsvägen (väg 262) är den riskkällan som identifierats kunna påverka området. Vägen går mellan Häggviksleden i väster och E18/Norrtäljevägen i sydost. Vägen består av två filer i vardera riktningen i höjd med aktuellt område. Den skyltade hastigheten på vägen är 50 km/tim.

Vägen trafikeras av 24000 fordon per dag⁴. För framtidsscenariot år 2030 är ÅDT satt till 30500⁴. Motsvarande ökning har antagits för transporter av farligt gods.

Vägen är klassad som en sekundär transportled för farligt gods utmed hela sträckan.

Minsta avstånd mellan planområdet och vägkant är ca 25 meter.

Transporter av farligt gods

Det finns ingen kartläggning av hur många transporter med farligt gods eller vilka ämnen som transporteras på Danderydsvägen.

En översiktlig kartläggning har därför gjorts av verksamheter som kan generera transporter av farligt gods på vägen. Resultatet av den kartläggningen redovisas nedan.

Bensinstationer

Det finns tre bensinstationer i anslutning till Danderydsvägen:

(11)

Datum: 2017-11-22 Sida: 11 av 25

1. Shell vid Yxvägen 2. OKQ8 vid Embalavägen 3. OKQ8 vid E18

Transporter till samtliga stationer kan passera planområdet.

I tabellen nedan redovisas de transporter som går till Shell på Yxvägen. Dessa transporter antas även passera förbi det aktuella området.

Tabell 3.1. Transporter med farligt gods till Shell på Danderydsvägen⁵ (inkluderar även transporterna som redovisas i tabell 3.2).

Klass Ämne Antal transporter per år.

2.1 Gasflaskor 26

3

Bensin Etanol Diesel

100

Totalt 126

Båda OKQ8-stationerna som redovisats i inventeringen hanterar fordonsgas. Dessa transporter sker i tankbilar. I tabell 3.2 görs en sammanställning av transporterna till och från OKQ8, Emblavägen. Viss samtransport till de båda stationerna kan förutsättas.

Tabell 3.2. Transporter med farligt gods till OKQ8, Embalavägen⁶.

2.1 Gasflaskor Fordonsgas/LNG

52 122 3

122-365

Totalt 296-539

I denna analys förutsätts att viss samtransport sker och konservativt antas att ungefär hälften av transporterna till stationen vid Embalavägen passerar Ekstocken. Detta medför att

transporter av farligt gods enligt tabell 3.3 antas passera förbi området Tabell 3.3. Transporter med farligt gods på Danderydsvägen.

2.1 Gasflaskor Fordonsgas/LNG

85 105 3

500

Totalt 690

Enligt sammanställningen i tabell 3.3 passerar i snitt ca 1-2 transporter per dag på Danderydsvägen i höjd med aktuellt planområde.

Övriga verksamheter

(12)

Datum: 2017-11-22 Sida: 12 av 25

Den översiktliga kartläggningen har inte identifierat några andra verksamheter utmed

Danderydsvägen som genererar transporter med farligt gods. Utmed vägen finns några mindre verksamhetsområden där det sannolikt finns verksamheter som hanterar mindre mängder farliga ämnen. Det kan då röra sig om gastuber, oljor, spolarvätska etc. förpackade i mindre förpackningar, exempelvis dunkar och burkar. Dessa transporteras i sådant fall som styckegods och vidare hänsyn tas inte till dessa i denna analys.

4 INLEDANDE RISKANALYS 4.1 METODIK

Utifrån riskinventeringen görs en uppställning av möjliga olycksrisker som kan påverka människor inom det studerade området.

För identifierade olycksrisker görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas.

Utifrån de kvalitativa bedömningarna av sannolikhet och konsekvenser görs sedan en sammanvägd bedömning av huruvida identifierade olycksrisker kan påverka risknivån inom aktuellt planområde. För olycksrisker som anses kunna påverka risknivån inom planområdet genomförs en fördjupad (kvantitativ) riskanalys. Olycksrisker som med hänsyn till små konsekvenser och/eller låg sannolikhet ej anses påverka risknivån inom planområdet bedöms vara acceptabla och bedöms därför ej nödvändiga att studera vidare i en fördjupad analys.

4.2 IDENTIFIERING OCH KVALITATIV UPPSKATTNING AV RISK Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är transporter av farligt gods på

Danderydsvägen som kan medföra olyckshändelser med möjlig konsekvens för det aktuella planområdet.

Följande olycksrisker bedöms kunna påverka det aktuella planområdet:

1. Olycka vid transport av farligt gods på Danderydsvägen innehållande brännbar gas (klass 2.1)

2. Olycka vid transport av farligt gods på Danderydsvägen innehållande brännbar vätska (klass 3)

4.3 KVALITATIV UPPSKATTNING AV RISK

Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån ADR-S.

I tabellen nedan görs en övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till.

Tabell 4.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive ADR-klass.

Klass Konsekvensbeskrivning

2. Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan ca 20-200 meter.

3. Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40 m.

Avståndet till vägen är som minst 25 meter.

(13)

Datum: 2017-11-22 Sida: 13 av 25

Utifrån beskrivningen ovan bedöms det vara ämnen ur följande klasser som kan vara relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för det aktuella planområdet:

- Klass 2.1. Brännbara gaser - Klass 3. Brandfarliga vätskor

Nedan redovisas separata bedömningar av respektive farligt godsklass med avseende på hur de bedöms påverka risknivån inom planområdet:

Klass 2.1. Brännbara gaser

Antalet transporter med brännbara gaser är begränsat och hastigheten låg. Sannolikheten för olycka bedöms därmed vara relativt låg även om risken inte helt kan skrivas bort.

Om en olycka inträffar kan den få konsekvenser för stora områden. Detta gäller särskilt vid en olycka med tankbil som kan leda till att mycket stora mängder gas kan läcka ut.

Scenariots bidrag till risknivån bedöms vara relativt märkbart. Scenariot bör därför studeras vidare i en detaljerad analys.

Klass 3. Brandfarliga vätskor

Sannolikheten för olycka med brandfarliga vätskor är högre än för transporter med brännbar gas eftersom tankbilar för brännbar vätska har sämre hållfasthet än tankar och flaskor för trycksatta gaser. Antalet transporter är dock relativt begränsat och sannolikheten för olycka bedöms vara låg.

Om ett läckage sker och detta antänds kan höga strålningsnivåer uppstå inom ca 30 meter från utsläppet. Det innebär att planerad bebyggelse kan komma att påverkas. Mellan

Danderydsvägen och planområdet finns en 1-2 meter hög vall och höjdskillnaden mellan vägen och planområdet är ungefär 1-2 meter, där vägen ligger lägre. Detta är positivt ur risksynpunkt då en pölbrand inte riskerar att rinna mot området. Höjdskillnaden motverkar även att

avåkande transporter kommer närmre planområdet.

Bidraget till risknivån inom området bedöms vara betydande. Scenariot bör därför studeras vidare i en fördjupad analys.

4.4 SLUTSATS INLEDANDE RISKANALYS

Utifrån den inledande analysen har det bedömts nödvändigt att genomföra en fördjupad analys av vissa olycksrisker. Av de identifierade riskerna i anslutning till området har följande bedömts vara av sådan omfattning att mer detaljerade analyser bedöms nödvändiga:

1. Olycka vid transport av farligt gods på Danderydsvägen innehållande brännbar gas (klass 2.1)

2. Olycka vid transport av farligt gods på Danderydsvägen innehållande brännbar vätska (klass 3)

5 FÖRDJUPAD RISKANALYS 5.1 METODIK

De identifierade olyckshändelserna som i den inledande analysen bedöms kunna inträffa samt kan medföra konsekvenser för det aktuella området studeras vidare i en fördjupad, kvalitativ, riskanalys.

(14)

Datum: 2017-11-22 Sida: 14 av 25

5.1.1 Beräkning av frekvens och konsekvenser

I den fördjupade analysen kvantifieras frekvensen för, samt konsekvenserna av, respektive olycksrisk. Vilken metod som används är beroende av riskkällans egenskaper.

Frekvensberäkningarna utförs i enlighet med den metod som anges i Farligt gods – Riskbedömning vid transport /7/ och redovisas i sin helhet i bilaga A. Som underlag till

beräkningarna när det gäller antalet transporter med farligt gods har en översiktlig inventering av transporterna av farligt gods på vägen gjorts. Frekvensberäkningarna är genomförda för dagens trafik och en prognostiserad framtida trafik år 2030.

Olycksfrekvenserna beräknas för en sammanlagd sträcka av 1 kilometer av respektive vägavsnitt. Detta är en konservativt antagande då planområdet angränsar till vägen med en sträcka av ungefär 200 meter varpå endast en del av olyckorna som kan tänkas hända på 1 km riskerar att drabba planområdet. I bilaga A redovisas aktuella förutsättningar avseende trafiksiffror och transportmängder m.m.

Konsekvensberäkningar har genomförts genom att för respektive scenario bedöma inom vilka skadeområden som personer antas omkomma inomhus respektive utomhus.

Med hänsyn till aktuella förutsättningar inom det studerade området och dess omgivning beräknas konsekvenserna i form av förväntat antal omkomna till följd av respektive olycksrisk.

Beräkningarna redovisas i sin helhet i bilaga B. Eftersom egenskaperna hos ämnena i de olika farligt godsklasserna skiljer sig mycket från varandra har olika metoder använts för att uppskatta konsekvenserna för respektive olycksrisk. För scenarier med gasol har beräkningar genomförts med hjälp av simuleringsprogrammet Gasol som är utgivet av MSB /8/. Utsläpp av giftig gas har simulerats med hjälp av programmet Spridning i luft 1.2 /8/. Beräkningar av explosionslaster samt strålningsberäkningar för utsläpp och antändning av brännbar vätska har utförts med handberäkningar.

Konsekvensberäkningarna avseende antal omkomna omfattar både aktuella planområden samt omgivande bebyggelse (även på motstående sida om riskkällan). Beräkningarna redovisas i sin helhet i bilagorna A och B.

5.1.2 Sammanvägning av risk

Risker avseende personsäkerhet presenteras och värderas i form av individrisk och samhällsrisk:

Individrisk är den risk som en enskild person utsätts för genom att vistas i närheten av en riskkälla. Individrisken redovisas som platsspecifik individrisk. Detta görs i form av

individriskkonturer som visar frekvensen för att en fiktiv person på ett visst avstånd omkommer till följd av en exponering från den studerade riskkällan.

Individrisken beräknas först för obebyggd mark där ingen hänsyn tas till eventuell

konsekvensreducerande effekt av exempelvis nivåskillnader, framförliggande bebyggelse (varken befintlig eller planerad) och andra avskärmande barriärer.

Med hänsyn till ovanstående parametrars inverkan på framförallt konsekvenserna av respektive olycksrisk bedöms dock denna risknivå inte ge en rättvis bild av aktuella

förhållanden inom det studerade området. Individrisken beräknas därför även med hänsyn till planerad bebyggelsestruktur, där det beaktas att den planerade bebyggelsen antingen har en reducerande eller eskalerande effekt på skadeavstånd och sannolikhet att omkomma.

(15)

Datum: 2017-11-22 Sida: 15 av 25

Samhällsrisk är det riskmått som en riskkälla utgör mot hela den omgivning som utsätts för risken. Frekvenser för olika händelser vägs samman med konsekvenserna av dessa Detta redovisas sedan i ett F/N-diagram (frequency/number of fatality) där den kumulerade

frekvenser plottas mot konsekvenser i ett logaritmerat diagram. Frekvenser utrycks i förväntat antal olyckor per år (år^-1) och konsekvenser i antal omkomna, då dessa enheter ger en

uppfattning om vilken risk samhället utsätts för till följd av en riskkälla.

Liksom individrisken beräknas samhällsrisken utifrån vissa förutsättningar och antaganden rörande bebyggelsestruktur, byggnadsutformning, topografi etc. Samhällsrisken beräknas för aktuella planområden samt omgivande bebyggelse.

Riskberäkningar redovisas i bilaga C.

5.1.3 Värdering av risk

För att avgöra om de beräknade risknivåerna är acceptabla eller inte så jämförs de mot angivna acceptanskriterier.

Vilken risknivå som kan betraktas som acceptabel är inte entydigt specificerat eller uttryckt i någon idag gällande lagstiftning. I publikationen Värdering av risk /9/ ges förslag på risk- kriterier för individrisk och samhällsrisk vilka rekommenderas av Länsstyrelsen i Stockholms län och som därför används i denna analys, se Tabell 5.1.

Tabell 5.1. Förslag på riskkriterier för individrisk och samhällsrisk.

Riskkriterier Individrisk Samhällsrisk för en väg-

/järnvägssträcka på 1 km Övre gräns för område där risker under vissa

förutsättningar kan tolereras 10^-5 F=10^-4 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1

Övre gräns för områden där risker kan anses

vara små 10^-7 F=10^-6 per år för N=1 med lutning på

FN-kurva: -1

Enligt Tabell 5.1 anges kriterierna i form av en övre och en undre gräns. Risker över den övre gränsen anses som oacceptabla medan risker under den nedre gränsen bedöms som

acceptabla.

Området mellan kriterierna benämns ALARP (As Low As Reasonably Practicable). I detta område ska man sträva efter att med rimliga medel sänka riskerna, d.v.s. att kostnaderna för åtgärderna ska vara rimliga i förhållande till den riskreducerande effekt som erhålls. För att bedöma rimligheten i att vidta riskreducerande åtgärder bör man därför även beakta begreppet tolerabel risk:

1. Till att börja med är det viktigt att beakta att omfattningen av riskreducerande åtgärder normalt är beroende av den planerade verksamheten, d.v.s. acceptansnivån varierar något mellan olika verksamheter. De undre av kriteriegränserna nyttjas vanligtvis för bebyggelse där påverkan från externa risker (t.ex. förknippade med transport av farligt gods etc.) ska vara låg. Detta gäller exempelvis för bostäder, hotell och svårutrymda lokaler (sjukhus, skolor och personintensiva lokaler etc.). Jämfört med bostäder bedöms ofta påverkan av externa risker vara något mer tolerabla för t.ex. kontors- och vissa typer av restaurang- och butiksverksamheter. Orsaken till detta är främst att dessa typer av verksamheter innebär att personer normalt är vakna, samt att verksamheterna huvudsakligen nyttjas dagtid. För bebyggelse och utrymmen som inte innebär stadigvarande vistelse, t.ex. parkeringsplatser samt gång- och cykelstråk, accepteras normalt en risknivå som överstiger angivna riskkriterier.

(16)

Datum: 2017-11-22 Sida: 16 av 25

2. Rimligheten i att vidta riskreducerande åtgärder beror även inom vilken del av ALARP som risknivån ligger. Risker inom övre delarna av ALARP bör enbart tolereras om det bedöms vara praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. För risker i de lägre delarna av ALARP bör kraven på riskreduktion inte vara lika hårda, men möjliga åtgärder ska dock fortfarande beaktas. I de flesta fall anses risknivån vara acceptabel även om den hamnar inom ALARP-området, förutsatt att de åtgärder som bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv vidtas.

3. Slutligen bör riskvärderingen beakta hur stor påverkan som den aktuella förändringen har på den totala risknivån. Detta avser främst samhällsrisken där det studerade planområdet normalt utgör en mycket liten del. Värderingen av samhällsrisk utgår därför inte enbart från de angivna riskkriterierna utan även från en jämförelse mot risknivån om den planerade ändringen inte genomförs.

5.1.4 Hantering av osäkerheter

Det finns stora osäkerheter när det gäller indata och underlag i den här typen av analyser. För att hantera vissa av dessa osäkerheter görs en känslighetsanalys där relevant indata varieras.

Genom känslighetsanalysen skapas en så fullständig bild av risknivån som möjligt. Denna presenteras i avsnitt 5.4.

5.2 RESULTAT RISKBERÄKNINGAR 5.2.1 Individrisk

Nedan redovisas den beräknade risknivån inom områden utmed Danderydsvägen.

Individrisken presenteras dels för oskyddade personer utomhus (se Figur 5.1) och dels för personer inomhus (se Figur 5.2).

Figur 5.1. Individrisk utomhus utmed Danderydsvägen (Observera att frekvensen redovisas med logaritmisk skala.)

(17)

Datum: 2017-11-22 Sida: 17 av 25

Figur 5.2. Individrisk inomhus utmed Danderydsvägen (Observera att frekvensen redovisas med logaritmisk skala.)

5.2.2 Samhällsrisk

I Figur 5.3 redovisas den beräknade samhällsrisken utmed Danderydsvägen. Samhällsrisken presenteras med respektive utan planerad ny bebyggelse inom det aktuella planområdet.

Beräkningarna har gjorts för dagens trafik samt för en uppskattad framtida trafiksituation där hänsyn tagits till planerad utbyggnad på andra sidan vägen.

Figur 5.3. F/N-kurva som redovisar samhällsrisknivån för planområdet och dess närmaste omgivning med avseende på olycksrisker förknippade med Danderydsvägen.

(Observera att frekvens och konsekvens redovisas med logaritmisk skala.)

5.3 VÄRDERING AV RISK

Med avseende på individrisk bedöms risknivån vara under ALARP-zonen varför inga riskreducerande åtgärder bedöms nödvändiga utifrån individrisken.

(18)

Datum: 2017-11-22 Sida: 18 av 25

Med avseende på samhällsrisk bedöms risker innehållande gasmolnsexplosion och större pölbränder påverka risknivån så att den hamnar ovanför den undre gränsen för ALARP-zonen.

Med hänsyn till de beräknade risknivåerna för samhällsrisk bedöms risknivån vara på en sådan nivå att säkerhetshöjande åtgärder behöver utredas för att eventuellt sänka risknivån vid den planerade bebyggelsen inom det studerade området. Se vidare avsnitt 6.

5.4 HANTERING AV OSÄKERHETER

Som indata i bedömningar och beräkningar erfordras värden på eller information om bl.a.

utformning, olycksstatistik, väder, vind och hur olika ämnen beter sig med mera. Underlaget har i vissa fall varit bristfälligt och antaganden har varit nödvändiga för att kunna genomföra analysen. I denna analys är bedömningen att det främst är följande beräkningar, antaganden och förutsättningar som är belagda med osäkerheter:

• Frekvensberäkningarna har utförts med schablonmetoder.

• Uppskattad mängd och antal transporter med farligt gods förbi planområdet.

• Val av olycksscenarier

• Uppskattat personantal 5.4.1 Känslighetsanalys

En av de största osäkerheterna i riskanalysen bedöms ligga i den antagna mängden farligt gods på Danderydsvägen. Dessa osäkerheter har föranlett en känslighetsanalys som beaktar antalet transporter av respektive farligt godsklass. Känslighetsanalysen omfattar frekvensberäkningar (bilaga A) samt beräkning av individrisken och samhällsrisk (bilaga C) på motsvarande sätt som den fördjupade riskanalysen.

Känslighetsanalysen beaktar ett förändrat transportantal genom att det uppskattade antalet transporter har antagits vara dubbelt så stort som de uppskattade transportmängderna år 2030. Att anta en så stor ökning av trafiken är dock väldigt osannolik men visar på hur robust resultatet är för stora trafikökningar eller underskattningar av trafiken. Inga indikationer finns på planering av nya verksamheter som kan ge upphov till transporter av farligt gods.

Känslighetsanalysen presenteras i Bilaga C där den alternativa samhällsrisken presenteras.

Resultatet visar att en sådan stor ökning av trafiken medför mindre justering av risknivå.

Utifrån genomförd känslighetsanalys samt med hänsyn till att övriga antaganden har genomförts konservativa innebär att hänsyn tas till ingående osäkerheter i analysen.

6 SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER 6.1 ALLMÄNT

Enligt den detaljerade analysen bedöms risknivån för det aktuella planområdet vara på en sådan nivå att riskreducerande åtgärder ska beaktas vid exploatering. Åtgärdernas omfattning behöver dock diskuteras, då risknivån innebär att åtgärder som syftar till att reducera risker förknippade med transporter av farligt gods enbart ska vidtas i den mån som de bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv. Åtgärdernas kostnader ska med andra ord ställas i jämförelse med deras riskreducerande effekt.

(19)

Datum: 2017-11-22 Sida: 19 av 25

6.2 DISKUSSION KRING ÅTGÄRDER

Med utgångspunkt från ovanstående resonemang så redovisas i nedanstående avsnitt

separata bedömningar av rimligheten i att vidta åtgärder med avseende på de olycksrisker som studeras i den fördjupade riskanalysen.

6.2.1 Placering av verksamheter

Vid lokalisering i ett utsatt område bör man alltid sträva efter att lokalisera bebyggelsen på ett tillräckligt stort avstånd från eventuella störningskällor. Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd (se Tabell 1.1) bör användas som riktvärden för placering av verksamheter.

Den nya bebyggelsen uppfyller inte Länsstyrelsens rekommendationer varför denna riskanalys genomförs. Risknivån inom området är generellt låg, endast en mindre del av konturen för samhällsrisk är ovanför den undre gränsen för ALARP-zonen där det kan krävs kompletterande åtgärder för att föreslagen bebyggelsestruktur ska accepteras.

För att tillgodose föreslagen bebyggelsestruktur och att avståndet mellan väg och ny

bebyggelse motsvarar föreslagen situationsplan behöver detta anges som krav i detaljplan, se vidare avsnitt 6.3.

6.2.2 Utformning av obebyggda ytor

Utformningen av obebyggda områden i anslutning till riskkällor bör göras med hänsyn tagen till den risknivån. Detta gäller främst för områden mellan ny bebyggelse och riskkällan. Detta område bör inte utformas så att de uppmuntrar till stadigvarande vistelse.

Föreslagen utformning medför att en zon på 25 meter lämnas fritt mellan byggnader och Danderydsvägen samt att utomhusmiljön begränsas till användning som inte medför stadigvarande vistelse eller höga personantal.

Alternativet som denna utredning utgått ifrån uppfyller detta krav då zonen endast nyttjas för parkeringsplatser och cykelparkering.

Studerat förslag innehåller balkonger som vetter mot vägen. Balkongerna är placerade utanför zonen som föreslås i avsnitt 6.2.2. och är inte att beakta som stadigvarande vistelse då de stora delar av en godtycklig tidsperiod bedöms vara stängda. I fallet att någon befinner sig på balkongen är det troligt att balkongdörren kommer stå öppen eller på glänt. Om en olycka som riskerar att påverka bebyggelsen skulle inträffa vid ett sådant tillfälle kommer de som befinner sig på balkongen högst troligt söka skydd inne i huset och stänga dörren efter sig. Att

balkonger vetter mot vägen ses därför inte som ett problem i det aktuella fallet då risknivåerna är låga. Balkongerna kan genomföras i linje med resultatet av denna analys, se ytterligare krav på fasaden i avsnitt 6.2.3.

Det föreslås att åtgärden anges som krav i detaljplan, se vidare avsnitt 6.3.

6.2.3 Utformning av byggnader

Utrymning: Utrymningsstrategin för ny bebyggelse i anslutning till riskkällan behöver utformas med beaktande av möjliga olyckor. Detta innebär att utrymningsvägar ska dimensioneras och utformas så att utrymning kan ske tillfredställande även vid en olycka på Danderydsvägen.

Ovanstående innebär att byggnaderna ska utformas med åtminstone en utrymningsväg som mynnar bort från riskkällan.

Då samtliga hus har tillgång till gården bakom husen (sett från vägen) uppfylls kravet ovan.

Huvudentréer kan vetta mot vägen då de inte ger upphov till stadigvarande vistelse och alternativ väg till gården finns.

(20)

Datum: 2017-11-22 Sida: 20 av 25

Det föreslås att åtgärden anges som krav i detaljplan, se vidare avsnitt 6.3.

Byggnadstekniska åtgärder: Enligt ovan innebär föreslagen bebyggelsestruktur inom planområdet att länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd mellan väg och bebyggelse underskrids. För att acceptera detta behöver kompletterande byggnadstekniska åtgärder vidtas. Nedan redovisas diskussioner kring behovet av åtgärder utifrån respektive olycksrisk:

- Skydd mot explosion: För explosioner där konsekvenserna kan bli stora på stora avstånd kan effekten mildras genom att byggnaderna konstrueras med hänsyn till höga tryck.

Exempelvis kan man dimensionera stommen för en ökad horisontallast samt bygga en rasdämpande stomme. Detta ställer krav på seghet/deformationsförmåga i stommen samt att stommen klarar bortfall av delar av bärningen.

Ytterligare säkerhetshöjande åtgärder är att fönster förses med härdat och laminerat glas alternativt trycktåligt glas. Detta förhindrar att människor innanför fönster skadas till följd av att glas trycks in i byggnaden till följd av tryckvågen.

Ovanstående åtgärdsförslag innebär stor begränsning i byggmetod och materialval samt innebär stora kostnader.

- Skydd mot gaser: För att reducera sannolikheten för att brandgaser samt brännbara och giftiga gaser tar sig in i byggnader kan ventilationssystemet utformas så att:

o friskluftsintag för lokaler där personer vistas stadigvarande placeras mot en trygg sida, det vill säga bort från riskkällan.

o det på ett enkelt sätt kan stängas, av t.ex. fastighetsskötare eller brandförsvar, genom exempelvis central nödavstängning

Åtgärden innebär normalt en låg kostnad men kan vara svår att följa upp och kan inte helt regleras som en planbestämmelse.

- Skydd mot brand: Inom ett avstånd av 30 meter från Danderydsvägen bör fasader på byggnader som vetter mot vägen utföras i material som förhindrar brandspridning in i byggnaden under den tid det tar att utrymma (uppskattningsvis minst 30 minuter).

Exempelvis kan väggar utföras i obrännbart material eller med konstruktioner som uppfyller brandteknisk avskiljning avseende täthet och isolering. Krav på att förhindra brandspridning gäller även fönster. Exempelvis kan fönster utföras så att de är intakta och sitter kvar under hela brandförloppet genom att använda brandklassade, härdade eller laminerade glas, baserat på strålningsberäkningar som redovisas i bilaga B behöver fönster i dessa fasader uppfylla brandteknisk klass E30 för att infallande strålning ska vara acceptabel (EI30 krävs om utrymningsvägar/trapphus i fasad mot vägen ska innehålla fönster).

Utifrån genomförd inventering och genomförd riskanalys bedöms det inte nödvändigt att ställa krav på att byggnaderna ska skyddas mot explosioner på Danderydsvägen.

Analysen visar att risknivån påverkas endast marginellt av scenarier kopplat till olyckor med brännbar gas där gasen antänds på annan plats än vägområdet. Det är därför inte motiverat (och bedöms ge liten effekt) att ställa krav på ventilationstekniska åtgärder för att reducera risker inom planområdet. Enligt studerat förslag (se avsnitt 2.2) kommer friskluftsintag placeras i skyddat läge bort från vägen, det är dock inte motiverat utifrån riskanalysen att ställa krav på det utförandet i detaljplanen.

Skydd mot brandspridning från vägen till byggnaderna är aktuellt att applicera då det är större pölbränder som medför att riskkonturen till en mindre del befinner sig i ALARP-zonen.

(21)

Datum: 2017-11-22 Sida: 21 av 25

Därför föreslås att åtgärd gällande skydd för brandspridning anges som krav i detaljplan, se vidare avsnitt 6.3.

6.3 FÖRSLAG TILL SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER – SAMMANSTÄLLNING Vid ny bebyggelse inom planområdet rekommenderas att följande åtgärder vidtas:

- En zon på 25 meter från Danderydsvägen utförs och används på så sätt att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Förslaget som legat till grund för denna analys bedöms uppfylla denna punkt. Observera att balkonger ligger utanför 25 meters-zonen och i detta avseende inte ses som stadigvarande vistelse varför de kan accepteras.

- Utrymning från de nya husen ska vara möjlig bort från vägen. Studerat förslag innebär att utrymning kan ske mot gården från respektive hus och därmed uppfylls denna punkt.

- Skydd mot brandspridning från en olycka på vägen till byggnaderna behöver säkerställas.

Detta görs lämpligen genom att val av fasader hindrar brandspridning till byggnaderna i 30 minuter och att fönster och andra glaspartier uppfyller klass E 30 eller motsvarande (EI30 mot eventuella utrymningsvägar som har fönster mot vägen). Balkongdörrar ska utföras på så sätt att de inte riskerar att stå uppställda vid en eventuell olycka på vägen, exempelvis kan dörrstängare användas för att tillgodose att dörren i normalfallet är stängd. Fönster mot vägen får vara öppningsbara om inte krav på brandglas även föreligger enligt BBR. I Sådant fall får fönstren inte vara öppningsbara.

Observera att ovanstående åtgärder endast utgör förslag och det är upp till

kommunen/projektet att ta beslut om åtgärder. För att säkerställa att ovanstående åtgärder vidtas krävs att dessa utformas som planbestämmelser i detaljplanen. De åtgärder som man beslutar om ska formuleras som planbestämmelser på ett sådant sätt att de är förenliga med Plan- och bygglagen (2010:900). Vid formulering av planbestämmelser är det viktigt att funktionen i åtgärden bevakas och får ett juridiskt skydd. Det är lika viktigt att inte låsa fast sig vid en viss teknik eller ett specifikt material eftersom det kan dröja flera år innan planen realiseras.

6.3.1 Åtgärdernas riskreducerande effekt

De åtgärder som redovisas ovan bedöms ha följande effekt inom planområdet:

- Begränsning av sannolikheten för att personer utsätts för en förhöjd risknivå under längre tidsperioder genom att tillgodose skyddsavstånd till ny bebyggelse samt områden med stadigvarande vistelse utomhus.

- Begränsning av möjligheten för att oskyddade personer skadas utomhus inom 25 meter från vägen genom att tillgodose skyddsavstånd till områden med stadigvarande vistelse.

- Reducering av konsekvenserna inomhus till följd av en eventuell brand på Danderydsvägen.

- Säkerställd utrymningsmöjlighet för boende.

Åtgärderna som föreslås ovan har bedömts och samhällsrisken för utbyggnadsalternativet har beräknats med hänsyn till dessa. Resultatet redovisar i figur nedan.

(22)

Datum: 2017-11-22 Sida: 22 av 25

Figur 6.1. Samhällsrisk för utbyggnadsalternativet med hänsyn tagen till de riskreducerande åtgärder som föreslås i denna analys. (Observera att frekvens och konsekvens redovisas med logaritmisk skala.)

Figuren visar att de riskreducerande åtgärderna reducerar samhällsrisken till acceptabla nivåer under gränsen för ALARP-zonen.

Med hänsyn till den beräknade risknivån inom planområdet samt planerad verksamhet och bebyggelse bedöms de föreslagna åtgärderna ha en tillräcklig riskreducerande effekt.

7 SLUTSATSER

Planområdet vid Ekstocken ligger i ett utsatt läge med hänsyn till transporter av farligt gods på Danderydsvägen. I denna analys förutsätts att brandfarliga vätskor och gaser transporteras på vägen.

Genomförd riskanalys visar att risker förknippade med transporter av farligt gods som vid en olycka kan medföra pölbränder påverkar områdets samhällsrisk.

Föreslagen ny bebyggelse inom planområdet medför att av Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd till farligt godsleder inte uppfylls. Med anledning av risknivån för samhällsrisken samt att rekommenderade skyddsavstånd inte uppfylls föreslås att säkerhetshöjande åtgärder vidtas för att reducera risknivån för de nya byggnaderna.

För att erhålla en acceptabel risknivå för planområdet med den nya bebyggelsen föreslås att följande riskreducerande åtgärder skrivs in i detaljplanen på sådant sätt att de är förenliga med Plan- och bygglagen (2010:900):

- Område inom 25 meter från Danderydsvägen utförs och använd på så sätt att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse eller personintensiva aktiviteter. Med 25 meters skyddsavstånd till balkonger och uteplatser kan dessa ordnas i riktning mot vägen.

- Utrymning från byggnaderna ska vara möjlig mot säker sida/in mot gård.

- Fasad utförs så att brandspridning till och in i byggnaderna hindras under tiden det tar att utrymma, 30 minuter. Fönster mot boendeytor utförs i lägst E30 eller motsvarande klass och ev. fönster mot utrymningsvägar och trapphus utförs i lägst EI30.

(23)

Datum: 2017-11-22 Sida: 23 av 25

Förutsatt att ovanstående riskreducerande åtgärder genomförs anser Brandskyddslaget att den planerade bebyggelsen som studerats i denna analys kan genomföras utan att vare sig nivåer för individrisk eller samhällsrisk är oacceptabla.

(24)

Datum: 2017-11-22 Sida: 24 av 25

8 BILAGOR

BILAGA A – Frekvensberäkningar BILAGA B – Konsekvensberäkningar BILAGA C – Riskberäkningar

(25)

Datum: 2017-11-22 Sida: 25 av 25

9 REFERENSER

/1/ Riskhantering i Detaljplaneprocessen – Riskpolicy för markanvändning intill

transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, september 2006

/2/ Riskhantering i Detaljplaneprocessen – Riskpolicy för markanvändning intill

transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, september 2006

/3/ Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01

/4/ Väsjö Trafikanalys. Sweco, 2013-04-16.

/5/ Muntlig uppgift SHELL, telefonkontakt. 2016-03-08 /6/ Muntlig uppgift OKQ8, telefonkontakt. 2016-02-24

/7/ Farligt gods – Riskbedömning vid transport, Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, Räddningsverket 1996

/8/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps informationsbank, RIB Xm, 2009 /9/ Värdering av risk, Statens räddningsverk, Det Norske Veritas, 1997