Barn- och ungdomspsykiatri

(1)

Barn- och

ungdomspsykiatri

Kartläggning 2016

(2)

Innehåll

1. Förord ...3

2. Introduktion och definitioner ...4

3. Verksamhetsbeskrivning ...9

4. Nyckeltalsgrafer ...32

5. Nyckeltal, länsnivå ...55

6. Förteckning över inrapporterande enheter...67

(3)

1. Förord

Den psykiska ohälsan är omfattande och påverkar hela samhället. De svårast sjuka och därmed mest utsatta tas omhand inom specialistpsykiatrin. Precis som för all sjukvård är det viktigt att alla invånare erbjuds en jämlik psykiatrisk vård och att resurserna används optimalt. Det förutsätter ett ständigt pågående förbättringsarbete och grundläggande är då att det finns faktaunderlag att utgå ifrån för att kunna jämföra och följa utvecklingen.

Uppdrag Psykisk Hälsa inom Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2008 genomfört kartläggningar av psykiatrisk specialistvård omfattande vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin samt rättspsykiatrin. Kartläggningarna har bland annat omfattat landstingens resurser för öppenvård och heldygnsvård i form av vårdplatser, patientbesök, diagnosgrupper, personal samt kostnader, men också vård inom olika lagrum (HSL, LPT, LRV). Syftet med kartlägg- ningarna är att inspirera till kunskapsutbyte och att bli en del av landstingens analyser och förbättringsarbete inom psykiatrisk specialistvård.

För 2016 års kartläggning har vi anlitat Helseplan Nysam som har mångårig erfarenhet av kartläggningar för jämförelser inom svensk sjukvård. Kartläggningen speglar likheter och skillnader på landstings-/regionnivå men beskriver inte orsa- ker. Det är också möjligt att jämföra data på kliniknivå med landsting och riket antingen genom egna analyser eller genom uppdrag till Helseplan Nysam.

Vår förhoppning är att kartläggningen ska inspirera, irritera, ge nya insikter och komma till användning för analys och beslut på såväl landstingsnivå som förvaltnings- och kliniknivå.

Stockholm, maj 2017

Ing-Marie Wieselgren Projektchef

Uppdrag Psykisk Hälsa

Sveriges Kommuner och Landsting

(4)

2. Introduktion och definitioner

2.1 Introduktion

Alla data som redovisas i denna rapport avser år 2016.

Ansvarig för inrapportering av data är verksamhetschefen / motsvarande.

Alla nyckeltal som är invånarrelaterade är korrigerade med en utomläns-

patientfaktor. Det betyder till exempel att i graf redovisat antal årsarbetande per 100 000 invånare 0–17 år beräknas endast på den produktion som tilldelas de

”egna” patienterna. Ett fåtal andra grafer kan också vara korrigerade med utom- länspatientfaktorn. Till utomlänspatienter räknas också asylsökande.

Observera också att majoriteten av alla invånarrelaterade grafer beräknas per 100 000 invånare 0–17 år och att det i enskilda landsting kan vara ett lägre antal invånare i absoluta tal i den aktuella åldersbegräsningen.

I denna rapport ingår 31 barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter vars data har aggregerats och redovisas på landstingsnivå. Underlaget bygger på såväl landstingsdrivna som privata verksamheter. En förteckning över inrapporterande enheter finns under avsnitt 6.

2.2 Definitioner

Där det har varit möjligt används Socialstyrelsens termbank för nedanstående definitioner.

När ordet landsting används i blanketten avses såväl landsting som regioner.

En generell regel är att två olika slag av prestationer inte kan registreras på samma kalenderdygn om inte den ena insatsen är avslutad dessförinnan. Ett exempel är att ett besök inte kan registreras på patient som samtidigt är inskriven i heldygnsvård.

Begreppet patient avser en person som har haft minst ett besök eller vårdtillfälle under året och som har en egen BUP-journal. Begreppet individ avser en unik patient. Individen ska vara utskriven ur heldygnsvården.

Utomlänspatienter är patienter som har fått vård och som inte är skrivna i det inrapporterande landstinget. Länskod där patienten är mantalsskriven har an- vänts som underlag. Asylsökande räknas som utomlänspatienter.

Lagrum

LPT avser individer som vårdats enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) under någon del av vårdtillfället. LRV avser de individer som vårdats enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) enligt någon del av vårdtillfället. En individ kan endast fyllas i under ett lagrum. Om en individ under ett vårdförlopp vår- dats både frivilligt och inom LPT anges hen enbart under LPT. Om en individ vårdats enligt både LPT och LRV anges hen enbart under LRV.

Besök

Med besök menas vårdkontakt inom öppenvård som är ett personligt möte mellan patient och vårdpersonal. Besök ska ha dokumenterats i journal. Inga tids- mässiga preciseringar av besökets längd ska tillämpas. Endast faktisk genomförda besök ska räknas, således ska uteblivna och återbud inte registreras. Observera att i de fall anhörig kommer utan patient räknas anhörig/anhöriga som ett besök.

Besök har patient/anhörig som utgångspunkt oavsett antal vårdpersonal som deltar. Nedan ges ett antal exempel för att exemplifiera besöksregistreringen.

(5)

Vårdpersonal Patient/Anhöriga Antal besök

1 vårdpersonal 1 patient 1 besök

1 vårdpersonal 1 anhörig 1 besök

1 vårdpersonal 1 patient + 2 anhöriga 1 besök

1 vårdpersonal Flera anhöriga till samma patient 1 besök

2 vårdpersonal 1patient 1 besök

2 vårdpersonal 3 patienter/anhöriga till olika patienter 3 besök 1 vårdpersonal 2 patienter/anhöriga till olika patienter 2 besök 1 vårdpersonal 1 patient + 1 anhörig + 1 vårdgranne 1 besök

1 vårdpersonal 1 vårdgranne 0 besök

Observera att endast kontakter med patienter eller anhöriga registreras som besök. Kontakter med vårdgrannar eller samarbetspartners i övrigt, externt eller internt ska inte registreras. Konsultationsbesök på andra enheter registreras inte.

Nybesök

För definition av nybesök används Socialstyrelsens definitioner: Nybesök:

öppenvårdsbesök som inte har medicinskt samband med tidigare besök eller vårdtillfälle inom samma medicinska verksamhetsområde (klinik/basenhet/

motsvarande), vårdcentral eller motsvarande. Eventuell tidigare kontakt ska vara avslutad.

Återbesök

För definition av återbesök används Socialstyrelsens definitioner: Återbesök: öp- penvårdsbesök som har medicinskt samband med tidigare besök eller vårdtillfäl- le inom samma medicinska verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande), vårdcentral eller motsvarande.

Fjärrkontakt

En fjärrkontakt är en kontakt som registreras som och ersätter ett öppenvårds- besök och som sker med hjälp av att teknikneutralt medium (videolänk, telefon, e-post med mera). Fjärrkontakter som rör överenskommelser om besök, återbud etc ingår ej. Fjärrkontakt räknas inte in under besök utan redovisas enskilt.

Uteblivet besök

Ett uteblivet besök är när individen har uteblivit från sitt besök.

Huvuddiagnos

För definition av huvuddiagnos används Socialstyrelsens definition: Huvuddi- agnos: det tillstånd som är den huvudsakliga anledningen till en vårdkontakt, fastställd vid vårdkontaktens slut. Det är huvuddiagnosen vid epikris som ska anges. Bidiagnoser anges inte.

Vårdbegäran

För definition av vårdbegäran används Socialstyrelsens definition: Vårdbegäran:

begäran om erhållande av hälso- och sjukvård. Vårdbegäran kan göras för egen eller annans räkning. Exempel: tidsbeställning, akut öppenvårdsbesök, remiss.

Vårddag

För definition av vårddag används Socialstyrelsens definition: Vårddag: dygn eller del av dygn under ett vårdtillfälle. Varje påbörjat dygn räknas som en vårddag, det vill säga både inskrivningsdag och utskrivningsdag ska ingå. Hela

(6)

Vårdtillfälle

För definition av vårdtillfälle används Socialstyrelsens definition: Vårdtillfälle:

vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande). Utskrivning ska ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året.

Se ytterligare beskrivning och skiss under ”Kommentar heldygnsvården vårdtill- fällen”.

Vårdtid

Medelvårdtid och medianvårdtid ska beräknas på alla patienter som har skrivits ut vid kliniken under 2016, det vill säga vare sig de har vårdats sedan flera år tillbaka eller enbart under 2016. Ska anges i dagar. Ska beräknas på patientens totala vårdtid per vårdtillfälle. Vårdtid beräknas som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. När in- och utskrivning sker samma dag räknas vårdtiden som 0 dagar. Permissioner ska inkluderas i vårdtid. Vårdtillfälle som är pågående räknas inte.

Vårdplats

För definition av vårdplats används Socialstyrelsens definition: Fastställd vård- plats: vårdplats i sluten vård beslutad av huvudman. Ange det totala antalet fastställda vårdplatser vid årets slut.

Disponibel vårdplats

Med disponibel vårdplats menas fastställd vårdplats som är belagd eller kan be- läggas. Disponibla vårdplatser = Möjliga – ej beläggningsbara vårddagar divide- rad med 365. Exempel:

Så beräknas disponibla vårdplatser

En klinik med 60 fastställda vårdplatser har under året

• haft 30 vårdplatser semesterstängda i 8 veckor = 1 680 vårddagar

• reducerat för utbildning med 20 vårdplatser i 1 vecka = 140 vårddagar

• hög vårdtyngd (intagningsstopp) av 5 vårdplatser i 10 dagar = 50 vårddagar

60 fastställda vårdplatser ger 21 900 möjliga vårddagar (60 x 365 = 21 900).

Antalet disponibla vårdplatser blir därmed 21 900 – 1 870/365 = 54,8 disponibla vårdplatser

Patienter över 18 år

Det finns personer över 18 år som behandlas på BUP. Beroende på vilken omfattning denna verksamhet har kan man antingen ha både produktion och resurs kvar i BUP:s redovisning (normalt) eller så kan man flytta över både pre- station och resurs till vuxenpsykiatrins rapportering.

Att beräkna arbetade timmar

Personalresurserna ska anges i antal arbetade timmar, det vill säga det faktiska antal timmar som disponerats för produktion under året på kliniken. Antalet arbetade timmar kommer att omvandlas till årsarbetare vid databearbetningen.

(En årsarbetare = 1 760 arbetade timmar.)

(7)

Antalet arbetade timmar beräknas enligt nedanstående:

• placering enligt schema (planerat antal arbetade timmar) eller,

• registrering i stämpelklocka (antal arbetade timmar),

• aktiv tid under jour- och beredskap, se vidare nedan,

• övertid och fyllnadstid

• timanställd personal (timtid).

All frånvaro, både betald och obetald, ska inte inkluderas. Exempel på frånvaro- typer som ska räknas bort är:

• semester

• kompledighet

• utbildning, se vidare nedan

• övrig frånvaro med lön

• sjukfrånvaro

Den utbildningstid som ska räknas bort är tiden för utbildningar. Interna fort- bildningsaktiviteter såsom seminarier, föreläsningar, yrkesgruppsträffar, plane- ringsdagar etc är ej frånvarotid.

Med aktiv tid under jour- och beredskap menas den tid som enligt avtal ligger till grund för uppräkning.

Så beräknas aktiv jour- och beredskap En anställd gör

• under jourtid en insats som faktiskt tar 15 minuter

• minsta enhet som enligt avtalet registreras vid varje störning är 30 minuter

• denna insats gjordes under tid som renderar ledighet, eller ekonomisk kompensation, med avtalsenlig minsta tid multiplicerat med 2,0. I detta fall blir det 60 minuter ledighet eller ekonomisk kompensation.

Den aktiva tiden under jour- och beredskap blir enligt beräkningen ovan 30 minuter.

Om kliniken inte registrerar den aktiva tiden utan enbart ersätter jour- och beredskap enligt så kallad schablon är det schablonens aktiva tid som ska anges.

Timmar som inhyrd personal från så kallade bemanningsföretag tjänstgör på kliniken ska räknas som arbetad tid.

Tjänstgöring på annan enhet ska inte räknas som arbetstid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.

Tid som AT- och ST-läkare arbetar på kliniken ska räknas som arbetad tid. Det- ta oavsett var dessa är budgeterade.

Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, till exempel för kommun eller andra landsting, ska detta inte räknas som arbetad tid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte.

Generellt gäller regeln att arbetade timmar och produktionen ska redovisas på samma enhet.

(8)

Observera att arbete med egna patienter alltid ska räknas som arbete på kliniken oavsett var patienten befinner sig. Inom BUP är det vanligaste exemplet att en från öppenvården följer patienten i heldygnsvård som kanske ges på annan enhet/klinik. Om personal från BUP stadigvarande arbetar på till exempel barn- medicinkliniker är det avgörande för tidsregistrering var prestationen bokförs.

Om prestationerna bokförs på BUP ska tidsresursen föras dit, annars tvärtom.

Att redovisa personalkostnader

Den totala personalkostnaden ska anges. Med totala personalkostnader avses lönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader m m ska inte redovisas som personalkostnader.

Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget ska personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var aktuell personal är budgeterad. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.

Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, ska personalkostnaderna reduceras med den ersättning landstinget erhåller för detta.

Ersättningen till så kallat bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad.

Personalkostnaden för AT- samt ST-läkare ska redovisas på den klinik där de tjänstgör.

Det finns ibland olika sätt att organisera olika personalgrupper, främst paramedicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så ska kostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personalkostnader på kliniken.

Kommentarer heldygnsvården vårdtillfällen:

Definition av vårdtillfällen (VTF) är knutet till antal utskrivna patienter (P1).

Inom psykiatrin är en andel patienter ”långliggare”. Den traditionella definitionen av VTF ger en begränsad bild av verksamheten. Det har därför beslutat att komplettera heldygnsvårdsstatistiken med patienter inlagda under året och som ej är utskrivna vid årets slut (VTF-P2) och ”patienter inneliggande både vid årets start och slut” (VTF-P3).

tidsregistrering var prestationen bokförs. Om prestationerna bokförs på BUP ska tidsresursen föras dit, annars tvärtom.

Att redovisa personalkostnader

Den totala personalkostnaden ska anges. Med totala personalkostnader avses

lönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader m m ska inte redovisas som personalkostnader.

Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget ska

personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var aktuell personal är budgeterad. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.

Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, ska personalkostnaderna reduceras med den ersättning landstinget erhåller för detta.

Ersättningen till så kallat bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad.

Personalkostnaden för AT- samt ST-läkare ska redovisas på den klinik där de tjänstgör.

Det finns ibland olika sätt att organisera olika personalgrupper, främst paramedicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så ska kostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personalkostnader på kliniken.

Kommentarer heldygnsvården vårdtillfällen:

Definition av vårdtillfällen (VTF) är knutet till antal utskrivna patienter (P1). Inom psykiatrin är en andel patienter "långliggare". Den traditionella definitionen av VTF ger en begränsad bild av verksamheten. Det har därför beslutat att komplettera heldygnsvårdsstatistiken med patienter inlagda under året och som ej är utskrivna vid årets slut (VTF-P2) och "patienter inneliggande både vid årets start och slut" (VTF-P3).

Ulrike Deppert 2017-5-10 13:24 Kommentar [3]: Bertil, om du vill ha bilden i ett annat format, så säg till! Den är gjort i ppt.

(9)

3. Verksamhetsbeskrivning

3.1 Profildatatabell

Län Invånare 0-17 år Öppenvårdsenhet Slutenvårdsenhet

Blekinge 31 708 Ja Ja

Dalarna 56 451 Ja Ja

Gävleborg 55 677 Ja Nej

Gotland 10 591 Ja Nej

Halland 68 508 Ja Ja

Jämtland 25 280 Ja Nej

Jönköping 75 472 Ja Det finns slutenvårdsenhet i landstinget

Kalmar 46 945 Ja Ja

Kronoberg 41 155 Ja Nej

Norrbotten 46 177 Ja Nej

Örebro 60 690 Ja Ja

Östergötland 92 690 Ja Nej

Skåne 278 773 Ja Ja

Sörmland 61 217 Ja Nej

Stockholm 495 734 Ja Det finns slutenvårdsenhet i landstinget

Uppsala 75 079 Ja Ja

Värmland 53 240 Ja Nej

Västerbotten 52 384 Ja Ja

Västernorrland 48 369 Ja Nej

Västmanland 54 776 Ja Ja

Västra Götaland 345 491 Ja Det finns slutenvårdsenhet i landstinget

(10)

Län Har BUP ansvar för första

linjens psykiatri? Har annan verksamhet ansvar för första linjens psykiatri?

HAR BUP möjlighet att använda platser inom vuxenpsykiatri, barn- och ungdoms-

medicin eller beroendevården?

Blekinge Nej Ja, primärvården Ja, inom vuxenpsykiatrins olika avdelningar

Dalarna Nej Ja, primärvården Ja, inom vuxenpsykiatrin

Gävleborg Nej Ja, primärvården Ja

Gotland Ja Ja, utöver BUP har också BVC

ansvar för första linjen för barn 0–5 år

Ja, inom vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomsmedicin

Halland Nej Ja, närsjukvården Ja, på psykiatrisk intensivvårdsavdelning

Jämtland Ja Nej Ja, inom vuxenpsykiatrin och barn- och

ungdomsmedicin

Jönköping Nej Ja, barn- och ungdomshälsan samt

elevhälsan Ja, på psykiatrisk intensivvårdsavdelning

Kalmar Nej Ja, inom barn- och undomsmedicin

Kronoberg Nej Ja, barn- och ungdomshälsan Ja, inom barn- och undomsmedicin

Norrbotten Nej Ja, primärvården Delvis inom barnmedicin

Örebro Nej Ja, primärvården Ja, inom vuxenpsykiatrin

Östergötland Nej Ja, primärvården tillsammans med

kommunerna

Skåne Ja Nej Ja

Sörmland Nej Nej Ja, inom vuxenpsykiatrin

Stockholm Nej Ja, primärvården har möjlighet att

teckna tilläggsavtal och erbjuda första linjens psykiatri i vårdval

Ja, på Maria Ungdom

Uppsala Nej Ja, primärvården, barnspecialist-

mottagningen och samtalsmottag- ningar/ungdomsmottagningar

Ja, på psykiatrisk akutvårdsavdelning

Värmland Nej Ja, organiserat under öppenvårds-

psykiatrin Ja, inom vuxenpsykiatrin

Västerbotten Nej Ja, hälsocentraler, ungdomsmottag-

ningar och elevhälsa Ja, inom vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomsmedicin

Västernorrland Nej Ja, primärvården har uppdrag att

erbjuda första linjens psykiatri i vårdval

Ja, inom vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomsmedicin

Västmanland Ja Nej Ja, inom vuxenpsykiatrin

Västra Götaland Nej Ja, primärvården, barnhälsovården

och undomsmottagningar Ja, till viss del inom vuxenpsykiatrin

(11)

3.2 Verksamhetsbeskrivning för varje landsting

Landstingsprofilerna ger en samlad överblick kring utfallet för ett urval av nyckeltal. Grafen visar den procentuella avvikelsen utifrån medianen (det mit- tersta värdet) för respektive nyckeltal. Vid en negativ procentuell avvikelse så är landstingets värde lägre än medianen och vid en positiv procentuell avvikelse är landstingets värde högre än medianen.

Blekinge Organisation

BUP i Blekinge bedriver öppenvård på tre orter och mellanvård på två orter.

Heldygnsvården är lokaliserad i Karlskrona. Verksamhetens uppdrag är att bedriva specialistpsykiatri för barn och unga upp till 18 år men också att erbjuda insatser från mödra- och barnhälsovårdspsykologer. Upptagningsområdet innefattar cirka 29 000 barn i åldrarna 0–17 år. Inom BUP finns ett DBT-team och ett ätstörningsteam. BUP har även utrednings- och behandlingsuppdraget för ADHD och barnhabiliteringen avseende autismspektrumstörningar.

Personalsituation

Verksamheten har totalt 60 budgeterade tjänster där överläkar- och ST-tjänster är tillsatta. Det har varit svårt att rekrytera legitimerade psykologer. Under året har flera pensionsavgångar skett. Längre utbildningar i form av steg 1 och steg 2-utildningar, Marte Meo samt traumafokuserad KBT har erbjudits.

Större förändringar/händelser under året

Under året har Första Linjen för barn och ungas hälsa i primärvårdens regi ut- vecklats i hela Blekinge. BUP har under året arbetet med att förtydliga uppdraget. Både nybesök, besök av ensamkommande ungdomar och det totala antalet besök har fortsatt att öka under 2016, antalet vårddagar har å andra sidan inte ökat. Under 2017 kommer landstinget att börja planeringen för nya psykiatrilo- kaler i Karlskrona och Ronneby där BUP kommer att ingå.

Framtidsplaner/utvecklingsområden

Under 2017 kommer ett prioriterat arbete vara att fördjupa kvaliteten på barn- psykiatriska bedömningar samt jobba med en bra struktur vid nybesök. Verk- samheten förbereder sig för att gå med i kvalitetsregistret Q-bup.

Blekinge

-50% -25% 0% 25% 50%

ÖVERGRIPANDE Antal individer per 100 000 invånare 0-17 år Antal flickor per 100 000 invånare 0-17 år Antal pojkar per 100 000 invånare 0-17 år Antal årsarbetare totalt per 100 000 invånare 0-17 år Antal årsarbetande läkare per 100 000 invånare 0-17 år Andel kostnader för personal i öppenvård ÖPPENVÅRD Antal besök inkl dagsjukvård totalt per 100 000 invånare 0-17 år Antal besök per helårsarbetande personal i öppenvården Andel nybesök av totalt antal besök

HELDYGNSVÅRD Antal vårdtillfällen totalt per 100 000 invånare 0-17 år Andel vårdtillfällen enligt HSL Andel vårdtillfällen enligt LPT Andel vårdtillfällen enligt LRV Antal fastställda vårdplatser per 100 000 invånare 0-17 år Kostnad i kronor per vårddag i heldygnsvården Medelvårdtid i dagar

-0,3%

1,6%

-3,5%

-4,6%

-39,1%

0,2%

-13,0%

0,3%

44%

10%

1,9%

-50,2%

? -24,7%

20%

-36,3%

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivå

% - avvikelse från medianvärde

(12)

Dalarna Organisation

BUP utgör specialistnivå för att tillhanda hålla barn- och ungdomspsykia- trisk verksamhet för barn och ungdomar 0-17 år med allvarlig psykisk ohälsa.

Jourverksamhet bedrivs dygnet runt på Falu lasarett. Öppenvård finns på fem ställen i länet och en slutenvård lokaliserad i Falun med fyra vårdplatser. Därtill finns länsgemensamma enheter, familjeterapienhet, DBT-team, nyanmälan och råd, ätstörningsenhet samt kunskapscentrum neuropsykiatri. BUP har ansvar för att utreda och behandla autism från och med sex år. Verksamheten erbjuder föräldrautbildning för ADHD och autism, andra gruppbehandlingar samt psy- koterapeutiska insatser. Familjeenheten, kunskapscentrum neuropsykiatri samt ätstörningsenheten kan betraktas som mellanvårdsfunktion.

Personalsituation

Under 2016 hade BUP en ökad arbetsbelastning på grund av ökat inflöde med 21 procent i kombination med rekryteringssvårigheter. Periodvis under året har öppenvårdsmottagningar och heldygnsvård befunnit sig i allvarlig kris beroende på bemanningsbrist. Det finns ett stort antal vakanser och en svårighet i att rekrytera till alla yrkeskategorier, främst psykologer och läkare. Det finns ett stort behov av kompetensutveckling då erfarna medarbetare slutat och gått i pension.

Ett arbete har påbörjats under 2016 för att förbättra vårdflöden och tillgänglig- het. Utvecklingsarbeten pågår kring hantering av nyanmälningar, remisser, akuta insatser, köer och produktivitet. All personal har utbildats i MINI-KID som ytterligare en del i förbättrings- och utvecklingsarbetet. Dalarna arbetar vidare enligt plan med besparingar och BUP påverkas av detta genom sparbeting.

Framtidsplaner/Utvecklingsområden

Förhoppningar finns om samordningsvinster med vuxenpsykiatrin och Division psykiatri i framtiden där ätstörningsvård och heldygnsvård är viktiga delar. Ut- maningar framåt blir att utföra uppdraget med färre medarbetare och att införa nya arbetssätt. Arbetet med ett mer strukturerat vårdförlopp har påbörjats.

Organisering och utbildning kring missbruksvård är under uppstart. Utbudet har förändrats men utbudspunkterna för öppenvård har bibehållits och fortsätt- ningsvis krävs ställningstagande till vårdkvalitet och tillgänglighet där.

Dalarna

-50% -25% 0% 25% 50%

-10,1%

-8,4%

-13,0%

16%

13%

-4,3%

1,0%

-6,9%

35%

25%

1,3%

-32,8%

? 5,9%

-10,3%

55%

Graf ID: 2960

(13)

Gotland Organisation

BUP i Visby har hela Gotland som sitt upptagningsområde, varav cirka 10 500 av invånarna är under 18 år. Verksamheten bedömer, behandlar och utreder alla olika psykiatriska tillstånd. Vad gäller autismspektrumstörning ansvarar BUP för utredning, medan Habilitering ansvarar för råd och stöd. Mottagningen är organiserad i två tvärprofessionella team med breda uppdrag. Därutöver finns subspecialiserat ätstörningsteam, DBT-team, småbarnsteam, ett socialpsykia- triskt team, en mindre enhet för första linjen och en MiniMaria-mottagning.

Insatser sker både individuellt och i grupp, psykopedagogiska föräldrautbild- ningar anordnas varje termin för flera olika tillstånd och åldrar.

Personalsituation

BUP har under de senaste åren haft ett ökat inflöde av patienter och har därmed en ökad arbetsbelastning. Under 2016 var samtliga tjänster tillsatta men flera medarbetare var föräldralediga eller hade tidsnedsättning. Alla yrkeskategorier är svårrekryterade, framförallt då det krävs vidareutbildning. Behov av kompetensutveckling finns inom de flesta områdena.

Patientinflödet ökar varje år, och även efterfrågan på akuta insatser. Det ekonomiska läget inom regionen är tufft med sparbeting inom alla förvaltningar.

BUP har begärt förstärkning i personalbudgeten dels utifrån det allmänt ökade inflödet till mottagningen men även för att kunna möta det allt större behovet av första linje-insatser.

I samband med att vuxenpsykiatrins heldygnsvård renoveras skapas en egen BUP-enhet med två familjeplatser. En planering har tillsammans med vuxenpsykiatrin påbörjats för att öppna en åldersintegrerad dagvårdsenhet för patienter med ätstörningsproblematik. Diskussioner förs med socialtjänsten om att skapa

”en väg in” till en gemensam första linje-mottagning.

Gotland

-50% -25% 0% 25% 50%

ÖVERGRIPANDE Antal individer per 100 000 invånare 0-17 år Antal flickor per 100 000 invånare 0-17 år Antal pojkar per 100 000 invånare 0-17 år Antal årsarbetare totalt per 100 000 invånare 0-17 år Antal årsarbetande läkare per 100 000 invånare 0-17 år Andel kostnader för personal i öppenvård

ÖPPENVÅRD Antal besök inkl dagsjukvård totalt per 100 000 invånare 0-17 år Antal besök per helårsarbetande personal i öppenvården Andel nybesök av totalt antal besök

HELDYGNSVÅRD Antal vårdtillfällen totalt per 100 000 invånare 0-17 år

73%

86%

61%

11%

30%

18%

53%

15%

19%

N/A

(14)

Gävleborg Organisation

Verksamheten har i uppdrag att utreda AST för barn och unga över 6 år.

Behandlingsansvaret för barn och unga 0–17 år, vilket innefattar cirka 55 000 personer i länet, ligger på barn-habiliteringen. Verksamheten har ingen mellan- vårdsform, men erbjuder insats från mobila team samt dagvård.

För ungdomar och föräldrar erbjuder verksamheten utbildning inom diagnos ADHD. Viss gruppbehandling erbjuds men är under utveckling tillsammans med habiliteringen.

Personalsituation

BUP har drygt 100 tjänster där åldersfördelningen är god. En ökad rörlighet på arbetsmarknaden är märkbar och verksamheten har ofta svårt att tillsätta vikari- at och tjänster för i princip samtliga yrkesgrupper, undantaget skötare.

BUP är sedan januari 2016 ett verksamhetsområde tillsammans med Barn- och Vuxenhabiliteringen. Genom statliga stödpengar har en rad utvecklingsprojekt startats för tidiga insatser, nya behandlingsformer samt satsning till särskilt utsatta grupper (intellektuell funktionsnedsättning). BUP har ett fortsatt högt inflöde av remisser, också för utredning av NP-patienter. Ett gemensamt lokalt vårdprogram är framtaget tillsammans med VUP.

Lokalmässigt är flera avdelningar i behov av större lokaler för att ytterligare utveckla PPI och andra gruppinterventioner. Ekonomiskt är Region Gävleborg i ett ansträngt läge, men habilitering/BUP har ändå uppnått ett positivt resultat.

Verksamheten siktar på att ha gemensamma lokaler och gemensamma team tillsammans med Barnhabiliteringen.

Under året kommer ett lokalt vårdprogram för barn och unga med AST att tas fram. Även implementering av vårdprogram för ADHD. Stora preventiva insatser och alternativ till läkemedel är under utveckling.

Gävleborg

-50% -25% 0% 25% 50%

34%

32%

34%

1,1%

55%

22%

7,9%

-8,7%

0%

N/A

Graf ID: 2960

(15)

Halland Organisation

Barn- och ungdomspsykiatrin i Halland består av fyra mottagningar fördela- de över länet och en heldygnsvård lokaliserad i Halmstad. BUP-linjen är en centraliserad ”intake-enhet” som ansvarar för en första bedömning, via telefon- intervju, av alla inkommande remisser. Ätstörningsenheten tillhör BUP och är organiserad åldersövergripande (barn och vuxna) med mottagningar i två kommuner.

För att kunna hjälpa de som behöver mer vård än vad ordinarie mottagningar kan erbjuda bedriver BUP Halland också intensiv öppenvård i en länsövergri- pande enhet. Uppdraget innefattar också förebyggandet av eventuella inlägg- ningar samt att underlätta utskrivningar från heldygnsvården. I denna enhet ingår även OCD-team samt psykos-/bipolär-team.

Personalsituation

För tillfället så har kliniken på det stora hela tillräckligt med personal. Fördel- ning mellan yrkeskategorier är dock ojämn utifrån de olika mottagningarna.

Det är lätt att rekrytera psykologer samt socionomer i norra delen av länet, men svårt att hitta läkare. I söder är förhållandet det motsatta, en hel del läkare men otroligt ont om psykologer. Heldygnsvården har en bra blandning av sjukskö- terskor, pedagoger samt skötare.

Under hösten 2016 fastställdes en handläggningsöverenskommelse gällande barn och unga med psykisk ohälsa som reglerar behandlingsansvaret mellan närsjuk- vård och specialistnivå. Under november startades också ett länsövergripande behandlingsteam inom närsjukvården för att möta patientgruppens behov.

Under våren öppnas en central ADHD-enhet, dit kommer de patienter som faller ut på BCFPI inom ADHD-området. En strukturerad och formaliserad uppstart leder till snabbare och säkrare bedömningar, direkt i anslutning till denna bedömning inleds sedan eventuell behandling. Inga väntetider utan ett snabbt och smidigt flöde.

Halland

-50% -25% 0% 25% 50%

-0,2%

-6,8%

3,1%

0%

-18,7%

-7,5%

0%

5,6%

-24,5%

-4,5%

-17,0%

39%

? -5,3%

19%

34%

(16)

Jämtland Organisation

BUP Jämtland har ett upptagningsområde på 130 000 invånare, varav cirka 25 000 är barn och ungdomar upp till 18 år. Verksamheten erbjuder gruppbehandlingar och föräldrautbildningar och har ett delat uppdrag gällande autismspek- trum. Här finns ingen mellanvård. Den genomsnittliga besökstiden varierar mellan 60 och 90 minuter.

Personalsituation

Verksamheten har sammanlagt 45 tjänster, varav en stor del är tillsatta. Genera- tionsväxling har lett till att många unga oerfarna rekryteras, vilka är i behov av utbildning. I dagsläget är rekryteringsläget okej.

En omorganisation har under året genomförts, vilket har resulterat i ett uppdrag och en utökning av verksamheten till 65 tjänster. Bland annat har slutenvård, mellanvård och utredning av autism tillkommit.

Omorganisation och dess nya teamstruktur kräver en hel del rekryteringar vilket kommer att vara fokus under 2017. Samarbete med närliggande verksamheter likaså.

Jämtland

-50% -25% 0% 25% 50%

-16,2%

-3,1%

-27,5%

-5,2%

-43,0%

9,8%

13%

18%

-27,5%

N/A

Graf ID: 2960

(17)

Jönköping Organisation

I Jönköping är BUP en separat klinik medan den i Värnamo och Eksjö utgör en del av den vuxenpsykiatriska kliniken. Upptagningsområdet har 352 735 invånare, varav 75 472 är under 18 år. Öppenvårdsmottagningar finns i alla tre länsdelarna och en slutenvårdsavdelning med fyra vårdplatser liksom en dag- vårdsenhet sex vårdplatser för ätstörningsproblematik finns på Länssjukhuset Ryhov Jönköping, båda dessa enheter har ett länsuppdrag.

Vid BUP utförs autismspektrumutredningar och gruppbehandling samt föräld- rautbildning ges.

Besökslängden för nybesök och utredningsmoment är 90 min, övriga 60 min.

Personalsituation

Högt inflöde och nya patientgrupper har lett till hög arbetsbelastning och flera sjukskrivningar. Det finns vakanser inom nästan samtliga yrkesgrupper, särskilt svårt gällande psykologer. Orsaken är både pensionsavgångar och att kompeten- ta, erfarna medarbetare har bytt tjänst, något som medför hög andel nyanställda med begränsad erfarenhet och kompetens.

Det senaste året har det varit ett högt inflöde till planerad öppenvård, akut- och slutenvård kopplat till asyl- och flyktingproblematik. Öppenvården har i delar av länet organiserats om från sektoriserade team till subspecialiserade team.

Under året har en översyn av hela länets psykiatri genomförts för att säkra en jämlik vård med hög kvalitet.

Utredning pågår om länets BUP-verksamhet ska samordnas i en länsklinik.

Arbete med översyn av länets psykiatri fortgår under 2017, i det arbetet ingår beslut om strategiska utvecklingsområden för hela psykiatrin. Inom sydöstra sjukvårdsregionen pågår arbete med standardiserat vårdförlopp inom neuropsykiatri. Delar av BUP-verksamheten arbetar med Deplyftet.

Jönköping

-50% -25% 0% 25% 50%

-33,9%

-34,8%

-34,4%

-40,2%

-21,7%

-11,4%

-20,0%

44%

3,5%

-2,2%

-25,6%

40%

? -27,5%

38%

-21,2%

(18)

Kalmar Organisation

Upptagningsområdet för BUP i Kalmar län är 43 500 barn och ungdomar i åldern 0–17 år. BUP innehåller öppenvård på fyra mottagningar i Kalmar, Oskarshamn, Vimmerby och Västervik samt en heldygnsvårdsavdelning belä- gen på länssjukhuset i Kalmar. Inom förvaltningsområdet BUP finns även en specialiserad basenhet riktad mot patienter med ätstörningar i samverkan med vuxenpsykiatrin.

BUP har nära samarbete med barnmedicin och vuxenpsykiatrin då dessa verksamheter är BUP:s jourlinje. Verksamheten utreder neuropsykiatriska tillstånd, samt ger föräldrautbildning och gruppbehandling, dock ej rehabiliterandestöd.

Det finns en stor variation i öppenvården, allt ifrån ett besök till flerårig kontakt med veckovisa besök. Heldygnsvårdens genomsnittliga vårdtid motsvarar ungefär sex till sju dygn. Verksamheten bedrivs utifrån tillgängliga metoder, med framför allt SSL:s rutiner och riktlinjer som styrande och vägledande vid behandlings- och metodval.

Personalsituation

Det finns svårigheter att rekrytera psykologer och läkare till verksamheten.

Totalt antal tjänster i hela förvaltningsområdet BUP och ätstörning är 160 och det är framförallt psykologtjänster som är vakanta inom BUP i norra länsdelen.

Viss generationsväxling kommer ske, bland annat av fem psykoterapeuttjänster under det närmaste året.

För bättre resurstillvaratagande och för att skapa en länsstandard i det akuta bedömningsarbetet gjordes en intern organisationsförändring under 2016.

Resurser från heldygnsvården överfördes till öppenvården. Viss ökad resurs har skapats för att möta ensamkommande flyktingars svårigheter.

Det planeras för nya lokaler inom de närmsta fem åren och viss utökad digitali- sering med fler möjligheter till videobehandlingskonferenser inom länet för att slippa biltransporter. Väsentliga förändringar inom den digitaliserade journal- föringen kommer ske under 2017.

Kalmar

-50% -25% 0% 25% 50%

12%

25%

0%

28%

31%

-5,6%

26%

2,4%

-26,9%

54%

-31,5%

114%

? 1,7%

43%

-21,6%

Graf ID: 2960

(19)

Kronoberg Organisation

Kliniken bedriver specialistvård i Kronoberg som har ett upptagningsområde på cirka 190 000 invånare, varav cirka 41 000 är under 18 år. Verksamhetens uppdrag är att bedriva bedömning, utredning och psykiatrisk behandling för akuta och planerade insatser inom såväl öppen- som slutenvård. Verksamheten arbetar utifrån ett familjeorienterat perspektiv med insatser individuellt och i grupp samt terapeutiska och pedagogiska interventioner. Habiliterande insatser för autismspektrumstörningar och andra funktionsnedsättningar görs av barn- och ungdomshabiliteringen.

Verksamheten har ingen egen slutenvårdsavdelning utan strävar efter att arbeta preventivt genom mobila team och dylikt. Tillgång till vårdplatser på barn- och ungdomsmedicin har funnits för patienter som inte varit utagerande. En dagvårdsenhet för ätstörningsproblematik har skapats som mellanvårdsform tillsammans med vuxenpsykiatrin. Under 2016 har planering påbörjats för att öppna en egen enhet för utagerande patienter vilka tidigare har remitterats till Region Halland, enligt samarbetsavtal.

Personalsituation

Totalt antal tjänster på kliniken är 69,3 årsarbetare. Jämfört med andra specia- liteter är medelåldern lägre och kompetensnivån god. Rekrytering av spetskom- petens är problematisk. Vakanta tjänster finns inom sjuksköterske- men även inom läkargruppen, där krävs hyrpersonal för att täcka vakanser.

Under året har en omorganisation gjorts där ytterligare en mottagning har skapats och planering för en egen slutenvårdsenhet har påbörjats. Efterfrågan av BUP-klinikens insatser har ökat och en markant ökning av antal asylärenden har observerats under 2016.

För närvarande planeras en nybyggnation där samtliga barnverksamheter, det vill säga BUP, barn- och ungdomsmedicin och barn- och ungdomshabiliteringen ska samlokaliseras. Parallellt med detta har även ett närmande till vuxenpsykiatrin gjorts som främst avser de mest utagerande patienterna.

Kronoberg

-50% -25% 0% 25% 50%

-40,3%

-43,3%

-39,1%

-8,1%

-43,7%

14%

-4,9%

-16,9%

-15,4%

-79,7%

17%

N/A

? N/A

324%

-58,6%

(20)

Norrbotten Organisation

Barnsjukvården i Norrbotten har ett samlat ansvar för barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshabilitering samt barn- och ungdomspsykiatri med en gemensam länschef. Det finns fyra öppenvårdsmottagningar i länet, tre av dessa, Gällivare, Kalix och Piteå, är samorganiserade med barn- och ungdomshabilitering och barn- och ungdomsmedicin och har en gemensam verksamhetschef vid respektive ort. Det finns ingen mellanvård. Barn- och ungdomspsykiatrin Sun- derbyn innefattar öppenvård i Luleå/Boden, länsgemensam heldygnsavdelning med sex vårdplatser samt länsgemensam neuropsykiatrisk enhet för utredning av autism hos förskolebarn och neuropsykiatriska frågeställningar i Luleå/Boden- området.

Personalsituation

Det är svårt att rekrytera och behålla psykologer samt att rekrytera barnpsyki- atriker till verksamheten.

Inflödet av framförallt ensamkommande asylsökande barn har ökat.

Utveckling sker genom deltagande i kvalitetsregistret Q-bup samt införandet av Brief Child Family Phone Interview (BCFPI) i länet. BUP deltar som kontroll- klinik i utvärderingen av Deplyftet. Medarbetare deltar under året i Deplyftets utbildning och kommer sedan att fungera som utbildare till övrig behand- lingspersonal vid BUP i Norrbotten. Implementering av depressionsriktlinjer planeras under året.

Norrbotten

-50% -25% 0% 25% 50%

-17,5%

-11,2%

-23,6%

-5,0%

-24,2%

-22,5%

-36,8%

-21,3%

56%

75%

-22,0%

-9,1%

? 85%

-29,7%

85%

Graf ID: 2960

(21)

Skåne Organisation

Upptagningsområdet för BUP är 1 300 000 invånare, varav 300 000 är under 18 år. Verksamheten arbetar utifrån ett familjeorienterat perspektiv med utrednings- och behandlingsinsatser individuellt och i grupp samt terapeutiska och pedagogiska interventioner.

BUP arbetar med öppenvård, mellanvård, specialteam, heldygnsvård samt första linjen-insatser. BUP har 22 vårdplatser inom akutavdelning heldygnsvård och arbetar preventivt genom bland annat mobila team. Inom öppenvården finns det mellanvård för patienter som har behov av insatser utöver öppenvårdsnivå.

Personalsituation

BUP har fått en ökad arbetsbelastning utifrån ökat inflöde i kombination med rekryteringssvårigheter, periodvis har öppenvårdsmottagningarna befunnit sig i en allvarlig situation utifrån bemanningssvårigheter och ökad efterfrågan på utredningar. Under året har verksamheten haft ett stort antal vakanser och svårt att rekrytera yrkeskategorier, främst psykologer, sjuksköterskor och läkare. Det finns ett behov av att arbeta med kompetensutveckling för nya medarbetare.

Inflödet av patienter ökar varje år och det syns en demografi där gruppen barn och unga växer. Organisationsförändringen som planerades 2015 genomför- des succesivt under 2016. Det ekonomiska läget är tufft inom Region Skåne samtidigt som BUP har genererat ett budgetöverskott. Verksamheten har behov av nya funktionella lokaler inom flera områden och det är ständigt brist på rum vilket påverkar möjligheten att ta emot studenter.

Framtidsplaner

För närvarande planeras nybyggnation i området Malmö och Lund. Verksam- heten arbetar med att utveckla och effektivisera vårdprocesserna för att kunna erbjuda likvärdig vård för invånarna i Skåne. Arbetet med att skapa en modell för brukarstyrda inläggningar har påbörjats och en stor satsning på e-hälsa har påbörjats med internetbehandling med mera. En kunskapsutveckling och fort- bildning för att kunna möta målgruppen nyanlända sker. EVI (rådgivning och triage-telefonen) för hela BUP kommer att flytta in i nya lokaler i april 2017.

Skåne

-50% -25% 0% 25% 50%

14%

11%

14%

5,5%

-36,2%

1,1%

7,2%

4,1%

75%

11%

-4,6%

54%

? 0%

-38,9%

57%

(22)

Stockholm Organisation

BUP Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) är en av världens största organisationer för barn- och ungdomspsykiatri och erbjuder en sammanhål- len vårdkedja med öppenvård, mellanvård och heldygnsvård för alla aktuella diagnosområden. Under 2016 tog verksamheten emot dryg 21 500 barn och ungdomar. Öppenvården drivs i 3 av 16 geografiska områden av privata aktörer.

BUP erbjuder olika former av behandling så som rådgivande samtal, familjete- rapi, individuell terapi, olika gruppbehandlingar, farmakologisk behandling och behandlingsformer där beteendeträning ingår. Psykologerna bidrar även med konsultation till mödra- och barnhälsovården. Ett tiotal mottagningar som är specialiserade på olika typer av problematik och behandlingsformer, till exempel trauma, asylsökande, emotionell instabilitet och självskada.

Personalsituation

Under de senaste åren har BUP haft en kraftigt ökad personalomsättning. Första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa, som initierats inom primär- vården, har rekryterat en stor andel av medarbetarna samtidigt som elevhälsan har gjort samma sak. Därför är många av psykologerna nya i yrket. Det finns en brist på specialistläkare och därför rekryteras fler ST-läkare.

Under året har ett omfattande arbete gjorts kring heldygnsvårdens organisation och innehåll. Brukarinflytandesamordnare – personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa – har anställts för att öka patienternas delaktighet i planeringen av sin egen vård och för att föra in ett patientperspektiv i verksamheten på alla nivåer. Ett nytt egenkontrollsystem för korrekt tillämpning i tvångsvården har etablerats under året.

Både inom BUP och i de vuxenpsykiatriska verksamheterna pågår starka och viktiga utvecklingsarbeten som behöver befrukta varandra och samordnas och ett omfattande utvecklingsprojekt runt vården för patienter mellan 13 och 25 år har just initierats.

(23)

Sörmland Organisation

BUP har mottagning på tre platser i länet. Upptagningsområdet är 288 097 invånare, varav 61 217 är under 18 år. BUP har ingen egen heldygnsvård utan har istället överenskommelse med Linköping och Västerås.

Samtalsmottagningarna ska finnas i länets alla nio kommuner. Samtalsmottag- ningarna är organiserade under BUP.

Verksamheten är mitt i ett projekt som innefattar utveckling och införande av en strukturerad samverkan för utredning av barn och unga med neuropsykiatrisk problematik.

Personalsituation

Det finns ett antal vakanser och det är svårt att rekrytera främst psykologer och läkare. Ett ständigt arbete pågår vad avser kompetensutveckling av nya medarbetare utifrån att erfarna slutat, likaså är kompetensförsörjning och rekrytering viktiga områden för att få gamla medarbetare att stanna kvar och för att rekrytera nya medarbetare.

Verksamheten arbetar med att skapa bättre strukturer inom organisationen.

BUP har många patienter med olika svårigheter och komplexa behov, vilket gör det extra viktigt att olika behov identifieras. Under 2016 så har första linje-mottagningar startat för barn och unga med lindrig till måttlig psykisk ohälsa.

BUP har delats upp i nio kunskapsområden med subspecialistdelar. Under året har ett stort arbete genomförts där medarbetare har delats upp inom de olika områdena, fått tid till fördjupning inom sina tillstånd och arrangerat föreläs- ningar för alla medarbetare inom landstinget.

BUP står inför utveckling för att öka patientsäkerheten, göra vården mer jämlik och skapa bättre arbetsmiljö. Målet är att skapa en jämlik verksamhet med gemensamma rutiner. Under 2017 öppnar en länsövergripande intensiv enhet/

mellanvårdsenhet som ska arbeta med de mest vårdintensiva patienterna antingen i hemmavid, på annan plats eller på mottagningarna.

Sörmland

-50% -25% 0% 25% 50%

15%

18%

9,9%

-18,2%

-9,6%

18%

-14,2%

-12,6%

26%

N/A