Förskolan Stormhatten. en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap

Förskolan Stormhatten

en förskola på väg mot ett

demokratiskt medborgarskap

Förskolan Stormhatten

 Den äldsta förskolan i Tensta (byggd 1969).

 5 åldersindelade avdelningar.

 14- 20 barn per avdelning – 3 pedagoger

 Förskolan har tagit ställning för att arbeta för ett demokratiskt

medborgarskap med inspiration från

Reggio Emilia.

Vinnare av Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2009

Domarjuryns motiveringen löd:

Förskolans värdegrundsarbete, brukarfokus och kvalitetsarbete är i världsklass.

Barnen är de främsta brukarna och anses också vara en viktig resurs som med sin nyfikenhet och upptäckarlust ger riktning åt den pedagogiska verksamheten.

Ett stort arbete genomförs för att föräldrarna både ska vara och känna sig delaktiga i verksamheten.

Det systematiska kvalitetsarbetet är väl dokumenterat och har ett tydligt fokus på arbetsprocesserna och de resultat de genererar i verksamheten.

Chef och medarbetare förmedlar ett stort engagemang, en gemensam barn- och kunskapssyn, stor pedagogisk kunskap och stort intresse för sitt uppdrag och sina brukare. Den pedagogiska miljön är strukturerad, tydlig och utmanande.

Arbetsklimatet kännetecknas av öppenhet, delaktighet, respekt och ansvar.

Förskolan genomsyras av en pedagogik och ett förhållningssätt till brukarna som gör dem till mycket goda

förebilder i staden och värdiga mottagare av Kvalitetsutmärkelsen i klassen förskola 2009.

Stockholms kvalitetspris 2009

Syftet med europeisk kvalitetsutmärkelse i språk är att bidra till utveckling och nytänkande i samband med språkinlärning. De belönade projekten ska kunna tjäna som goda exempel och som inspiration.

I Sverige är det Skolverket som ansvarar för utmärkelsen. Till sin hjälp har de en jury,

bestående av bland annat representanter från UHÄ och lärarfacken och Sveriges kommuner och Landsting. Dessutom ingår alltid en medlem från ett annat EU-lands jury. De utser bidrag som är inspirerande, motivationsskapande och kreativa.

Juryns motivation:

”Genom olika kompetensinsatser och sitt systematiska kvalitetsarbete har personalen lyft sitt arbete med pedagogisk dokumentation vilket har lett till att personalen fått en samsyn, säkerhet och trygghet i sitt sätt att arbete med barnen.

I sitt arbete utgår man från deras nyfikenhet och intressen och skapar temaarbeten. Personalen

handleder och stöttar eleverna genom det dialogiska klassrummet där läraren ger eleverna

stöd i att fördjupa och vidareutveckla sitt språk och tänkande genom följdfrågor och driver på så

sätt målmedvetet arbetet framåt.”

Systematiskt kvalitetsarbete

Hur vet vi att vi vet det vi vet?

Våra verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet

 Pedagogisk dokumentation – projekterande förhållningssätt

 Vår organisation

 En årsplanering – vårt pedagogiska år

 Våra åtaganden – kriterier

 Kalendarium där det tydligt framgår när vad ska göras.

 Ett sammanställningsverktyg i PowerPoint för varje avdelning.

 Gemensamma formulär för att följa upp åtaganden.

 Fortbildning – nätverk – egna sommarseminarium

Miljögrupp Pedagoggrupp Dokumentationsgrupp

Pedagogista Förskolechef

Organisation för delaktighet - En förutsättning Transparens i organisationen

Bitr. förskolechef

Organisation av miljön

Miljön som den 3.dje pedagogen

 Material som barnen själva kan ta fram.

 Flera ” stationer” i samma rum.

 I förväg iordningställda utmaningar i stationerna.

Matsal

 Skapar möjligheter till fler stationer / miljöer på

avdelningarna.

 Material – påbörjade arbeten kan få ligga kvar på

avdelningarna.

 Buffé för barnens val.

 Samordningsvinster av

resurser.

Organisation av veckan - ett exempel

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

Reflektion 7.30 -9 Lammet

Reflektion 7.30 -9 Kråkan

Reflektion 7.30 -9 Myran

Reflektion 7.30 -9 Ekorren

Reflektion 7.30 -9 Vargen

9-10

Miljögrupp 10.10-11.10 Pedagoggrupp 13-14

Dokumentations- grupp

För barnen:

Ute – stationer Åldersblandat Planerat i miljögruppen

Projektarbete Projektarbete Projektarbete Sammanfattning av veckan

Övriga aktiviteter

Hur vet vi att vi vet det vi vet?

Nya åtaganden Uppföljning

åtagande

Uppföljning åtagande

Uppföljning åtagande

Uppföljning åtagande

Uppföljning åtagande

Uppföljning åtagande

Uppföljning

åtagande

Projekterande

Centrala Tensta förskolor

”En förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap”

- Barnen får erfarenhet av demokratiska processer.

Våra tankar om vad det kan vara utifrån ett projekterande förhållningssätt:

 Att barnen får göra sin röst hörd vid samlingar, möten i stor grupp – och i liten grupp –att bli lyssnad på.

 Att bli räknad med, pedagogerna tar barnens förslag på allvar.

 Att få argumentera för sin åsikt tillsammans med andra som har en annan åsikt.

 Att tillsammans diskutera vem ska få göra vad –barnens val – förhandling.

 Få välja vad de vill göra och stå fast vid det.

 Röstning – Var ska vi åka på utflykt?

Frågeställningar till stöd för arbetet med Observation/REFLEKTIONSPROTOKOLL Våra tankar/

Bakgrund Utmaning till

barnen

Hur gjorde barnen?

Vad gjorde barnen?

Reflektioner Hur går vi vidare Koppling till Läroplanens reviderade målområden

•Vad har ni valt som fokus för tillfället?

Varför det?

• Vad fick er att välja att observera denna uppgift/utmaning?

•Vad var ni nyfikna på?

•Vad bestämde vi sist att försöka se/förstå med hjälp av

dokumentationen?

•Vad synliggör vår dokumentation om barns lärande och intressen?

•Hur ska ni förbereda/ hur förbereddes uppgiften?

•Hur många barn?

•Vilka barn?

•Vilket material?

•Den

”sammanfattande”

bilen av vad barnen gjorde.

•Vilka / vad var den bärande idén?

•Vad intresserade barnen?

•På vilket sätt närmade sig barnen uppgiften?

•Vilka strategier använder de?

•Hade valet av barn betydelse?

•Var miljön ett stöd?

•Vad var det som var intressant i det barnen gjorde, uttryckte, sa eller tänkte? Varför?

•Vad är det barnen utforskar?

•Hur blev olikheterna en tillgång? (hissade / eller dissade de deras olika strategier)

•Vad har ni som pedagoger lärt er?

Vilka nya tankar har väckts?

•Hur ska ni förbereda till nästa gång?

•Vad är det barnen utforskar? Vad / hur ska det utmanats?

•Med Vilka produktiva frågor/utmaningar går vi vidare?

Våra tankar i förhållande till projektets mål/riktning

Utmaning till

barnen Hur gjorde barnen?

Vad gjorde barnen? Reflektioner/

Hur stöttade vi barns forskande, samarbetade barnen med varandra/

synliggjorde vi deras strategier/använde vi våra frågor?

Hur går vi vidare? Koppling till Läroplanens reviderade målområden

Utifrån våra observationer vid besöket vid

spiralbron i Hjulsta vill vi ta fasta på ett barns fråga

”Vad är cement?”

Flera barn visade nyfikenhet för frågan.

Vi tänker att den kan skapa

förutsättningar för barnen att få tillgång till nya begrepp om material.

Vi vill även välja den platsen utifrån att det verkar en plats med många

möjligheter till utforskande.

Uppgiften att rita av bron vill vi använda för att barnen ska få möjlighet att jämföra sina teckningar som de gjorde ur minnet.

Kommer det att bli någon skillnad?

•Rita av spiralbron på plats med

blyertspenna och vitt papper i olika

grupper.

N+J

Barnen känner på räcket, de tittade på allt, tittade på lamporna. ”Man kan gå här, det finns lampor här.” ”Inga bilar här”

Alla ritade av bron.

Ca 11 st

Ev en grupp med fem barn. Ritade av bron, diskuterade form.

Barnen pratade om Bockarna Bruse och trollet.

El med fem barn.

Sprang på bron och undersökte den med sina kroppar.

Uppåt/neråt, snabbt/långsamt, svårt/lätt.

Ev blandade grupp två och tre. Vägen till bron. Samtal och karta.

•Hur säger vi till barnen för att de ska komma vidare när de upplever att de inte kan? Hur stöttar vi barnen i det? Barnen behöver stöd av oss pedagoger för att se.

”Har ni sett..?” ”Hur blir det då..?”

•Hur hjälper vi barnen att få syn på varandras

strategier? Hur stöttar vi barnen att hjälpa varandra?

•Barns estetiska läroprocesser.

Skapande som en

”egen sak” – i stället för som en del i allt lärande. Ett lärande om och via

materialet.

•Hur organiserar vi innemiljön? Hur ska projektet genomsyra miljön?

N går vidare att skapa vår bro i lera. Detaljer, räcke, lampor osv.

Hur gör barnen när de är vid spiralbron?

Observationerna ligger till grund för innemiljön.

Hitta en form att mötas – väggruppen och konstruktionsgruppen, springgruppen.

Vilka vill springa? Vilka vill jobba med kartan?

Vilka vill bygga?

REFLEKTIONSPROTOKOLL Vecka:____41________ Grupp:

Exempel på Åtaganden och kriterier

Utveckling och lärande:

Vi åtar oss att utforma en verksamhet där kommunikation och dialog är till stöd för barnen i deras utveckling av sitt tänkande.

Kriterier:

 Barn använder sitt/sina språk för att kommunicera, argumentera och föra dialog med varandra och vuxna.

 Barn använder sitt/sina språk som ett verktyg för sitt lärande.

 Barn uttrycker tankar, känslor och åsikter med hjälp av olika uttrycksformer.

 Barn använder sig av symboler och skriftspråk.

 Barn använder bilder, texter och olika medier som ett verktyg för reflektion.

 Barn ställer frågor som driver och påverkar projekt.

 Barn använder och utvecklar vidare sina uttrycksformer.

Vi åtar oss att utforma verksamheten där varje barn blir utmanad att utveckla sitt tänkande och sina strategier för sitt lärande utifrån sina intressen och vuxnas initiativ inom matematik och naturvetenskap

Kriterier:

•Barn använder sig av och undersöker olika material och olika tekniker i aktiviteter och projekt. (1)

•Barn uttrycker tankar om sitt eget och andras lärande.(2)

•Barn har en positiv bild av sig själva som lärande individer.(3)

•Barn ställer frågor om matematiska och naturvetenskapliga fenomen.(4)

•Barn uttrycker sina tankar om nedbrytningsprocesser och kretslopp. (5)

•Barn tar initiativ till lek som speglar verksamhetens innehåll kopplat till sina egna erfarenheter.(6)

Våra observationer Våra tankar? (analys- reflektion) Hur går vi vidare?

Framgångsrika arbetssätt Vad ska vi utveckla?

1. Samlat kycklingben från lunchen, försökt bygga ihop ett fågelskelett av det. Olika tekniker provades när de skulle sätta ihop benen, ingenting fungerade. Påbörjat att bygga fågelskelett av hönsnät och gipsbindor.

2. Samtalsforum – barnen berättar deras hypoteser och relaterar ofta till tv, film och föräldrar. Kerar:

Man kan låna dvd, där kan man se om fåglar har skelett.

3. Barnen uttrycker att de lärt sig nya ord och begrepp. Gizem: Jag har lärt mig ett nytt ord.

Läktare.

Barnen hjälper varandra i skriftspråksutveckling, hjälp med att skriva Pelle. ”Jag kan lära dig skriva Pelle.”

När barnen byggde skelett med hönsnät mätte de hönsnätet, uppskattade längden, de skulle va lika långa.

4. Barnen ställer många frågor. Rob: ”Kan man åka till Solen?” Pedagogen: Nej, det är för varmt. Rob:

”Kan man åka dit på natten när den inte lyser?”

5. ”Papper kommer från träd.” Vi får inte slösa på papper.

6. Två flickor satt framför datorn och skrev e-mail till Pelle. De flesta barnen skriver och/eller ritar till Pelle. De gör egna kuvert och dekorerar dom.

1. Intressant att barnen tog eget initiativ till att samla ihop kycklingbenen. Vi uppmuntrade dom att jobba vidare med benen och skapa något av dom. Ge dom olika verktyg för deras prövande. Komma med nya förslag på både material och tekniker.

2 & 3. Uppmärksamma det barnet/barnen har lärt sig, uttrycker det inför barnen. Det uppmuntrar barnens lärande. Om barnen skapat något nytt med ny teknik eller material, får de möjlighet att berätta om deras skapande för de andra på samlingen. Uppmuntra barnen att ta hjälp av varandra. ”Han/hon är bra på det, fråga honom/henne!”

4. Uppmuntra barnen till att ställa frågor. I projektet har vi också jobbat mycket med att ställa frågor. Tex. Frågor till Pelle.

6. Genom att vi har jobbat med att skriva brev till Pelle har det väckt intresse hos barnen att använda skriftspråket. De skriver brev och e- mail. Skriftspråksanvändandet har blivit meningsfullt, det används i ett syfte.

Uppmuntra barnen att fortsätta undersöka saker, utforska nytt material.

Ställa frågor vid undersökandet.

Ta mer hjälp av barnen i de områden där de har mer kompetens och kunskap, ex. datorn.

Vi visar intresse för barnens frågor.

Detta gör att dom fortsätter fråga.

Ge barnen mer ansvar. Uppgifter till barnen som stärker deras självkänsla.

Ex. Vem ansvarar för att pennorna kommer tillbaka till förrådet? Ge ett barn i uppgift att ta ansvar.

Utvärdering

Utifrån era dokumentationer i er sammanfattning i powerpoint – verktyget och/eller andra

dokumentationer:

Vilka resultat har ni uppnått? (som ni har synliggjort genom era dokumentationer) Hur många av kriterierna i detta åtagande

bedömer ni som uppfyllda?

Utvärdering

Läs/Bläddra i verksamhetsplanen – våra arbetssätt – gör vi så som vi har sagt att vi ska göra?

Analys:

Varför bedömer ni ert resultat på det sätt ni har gjort? Vad säger resultatet om er professionella förmåga, förhållningssätt, arbetssätt, organisation kopplat till detta mål/åtaganden?

Jämför med förra årets kvalitetsredovisning resultat -analys?

Resultat:

Hur tolkar vi vårt resultat?

Vad säger vårt resultat om vårt arbetssätt?

Vad säger föräldraenkäten om vårt arbetssätt?

Vad säger sammanfattningen av utvecklingssamtalen om vårt arbetssätt?

Vi har formulerat våra förväntade resultat som kriterier under våra pedagogiska åtaganden.

Vi använder oss av följande bedömningsskala när vi mäter vår måluppfyllelse:

 Inte uppfyllt - inga kriterier är uppfyllda

 Till viss del uppfyllt – 30 % av kriterierna är uppfyllda

 Nära nog uppfyllt – 60 % av kriterierna är uppfyllda

 Uppfyllt – alla kriterier är uppfyllda

Vår bedömningsskala:

De förväntade resultaten

Språkutveckling

Från analys till nytt

utvecklingsområde

Språkanalys -grupp

 5 pedagoger som gått performansanalys – utbildning från olika avdelningar

 Går igenom 4-åringarnas sagoteringar

 Uppföljning med 5-åringarna

 Arbetet görs våren under 2-3 möten

Sammanfattning av performansanalys – arbetet på avd. Kråkan

Resultat:

Flera av barnen använder nu varierat tempus i sitt berättande. Barnen kan använda det svenska språket som ett verktyg för diskussion, argumentation och ifrågasättande. Barnen berättar gärna men det krävs en del förförståelse från den som lyssnar för att kunna följa med i barnens berättelser. En del barn följer inte en röd tråd i sitt berättande vilket försvårar förståelsen. En del barn behöver utveckla sitt ordförråd och utöka sitt språk med bisatser.

Analys:

Arbetssättet med att arbeta i projekt har gjort att barnen ställer många fler uttalade frågor än tidigare. Även när det gäller argumentation har barnen genom att få ställa sina hypoteser och jämföra dessa med varandra fått en ökad förmåga till att uttrycka sig. Tack vare arbetet med performansanalys har pedagogerna också fått en klarare bild över barnens språkutveckling och sett att deras (pedagogernas) bild av varje enskilt barn har fått revideras. En del barn är mer avancerade i sin språkutveckling än vad pedagogerna trodde och vice versa.

Att utveckla/ gå vidare med:

Fortsätta och även utöka tillfällen för barnen att berätta för att barnen ska kunna hålla fast i en röd tråd genom sitt berättande. Utveckla formerna för att arbeta projekterande under hela dagen för att pedagogerna ännu mer ska kunna utmana barnen i sitt berättande, argumenterande och diskuterande.

Gå vidare med att använda ”Sagotering” för att kunna följa barnens språkutveckling oftare och på så sätt få syn barnens

lärande på ett nytt sätt.

Strategier

 Studiebesök på Finska förskolan

 Diskussion på personalmöte

 Diskussion på pedagogmöte

 En avdelning började

 Utifrån deras erfarenheter – ett gemensamt beslut

 Alla avdelningar arbetar med ”sagotering”.

 Utvärdering till våren – vad har det gett barnen? Vilka

resultat ser vi?

Sagotering - berättarverkstad

Barnen berättar utan att någon vuxen lägger sig i eller föreslår.

Ett sätt att dokumentera barns språkutveckling, ge barnet enskild uppmärksamhet, tar barnets tankar på allvar.

Alla barn får berätta - små barn en gång i veckan, stora barn en gång i månaden.

Pedagogen ändrar aldrig i barnens berättelser, om barnet utesluter ett ljud skrivs det så.

När barnet har berättat färdigt ställs frågan – Vill du att vi ska läsa upp det för dina kompisar?

Barnen väljer hur de vill ha det.

Inga krav på att det ska bli en berättelse – blir det så blir det.

Arbetssätt:

Pedagogen säger - Nu är det berättarverkstad, vem vill följa med?

Barnen gör upp turordningen (stora), små barn – viktigt att

pedagogen är tydlig med att alla kommer att få gå men i vilken ordning hjälper pedagogen till med.

Instruktion till barnen:

”Berätta vad du vill för mig.

Jag skriver ner det, ord för ord.

När berättelsen är klar läser jag upp den för dig så att du kan ändra på något om du vill.”

Hur gör vi?

Sitt på en avskild, inbjudande plats.

Pedagogen är i ögonhöjd med barnet.

Till stora barn kan man säga, du får berätta så mycket som får plats på det här pappret.

Om något känsligt kommer upp, läs för föräldrarna innan det läses upp för andra.

När barnet är färdigt (små barn) säger pedagogen till de andra barnen – Här kommer Emils berättelse.

Berättelsen läses upp direkt. För stora barn läses det upp på vilan t.ex.

Sedan sätts berättelsen upp väggen.

Skriva barnets för -och- efternamn, ålder, datum, pedagogens för/efternamn (koppling till hur en författare gör).

Alla berättelser sparas i en pärm. Vid terminens slut väljs viktiga utvecklingssteg ut och sparas resten skickas hem.

Viktigt att inte bli störd. Barnen bestämmer om dom vill berätta.

Att hålla något i handen kan hjälpa, t.ex. en sten (berättar sten).

Om man som pedagog inte hinner skriva, säga – Nu hörde jag inte. Eller kan du vänta för nu hinner jag inte skriva. Var det så här du ville att det skulle stå?

Häng upp berättelsen på väggen.