Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun

Språkutvecklingsprogram

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i våra förskolor i Vingåkers kommun

Detta språkutvecklingsprogram vänder sig till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas av övriga verksamma som möter barn i

Vingåker samt föräldrar.

Föräldrar barn ska mötas av ett gemensamt

förhållningssätt hos all personal när det gäller synen på språkutveckling och flerspråkighet, så att detta löper som en röd tråd genom barnens uppväxt i Vingåker.

Syftet med språkutvecklingsprogrammet är att främja alla barns språkutveckling.

Målgrupperna för arbetet är, förutom personalen själv, barn och deras föräldrar.

Modersmål

I alla kulturer runt om i världen, lär sig barnen sitt modersmål automatiskt under barndomen.

Lärandet sker i nära samspel med familjemedlemmar och personer i barnets närmiljö och det omgivande samhället.

Modersmålet är starkt knutet till känslor och upplevelser.

Samtidigt som barnet lär sig sitt modersmål, får barnet del av sin kultur och lär sig regler för samvaro och

språkanvändning.

Redan före skolåldern når varje enskilt barn en viss nivå vad gäller basordförråd, uttal och grammatik i sitt modersmål. För att barn ska fortsätta att utveckla sitt modersmål krävs

kontinuitet.

 Modersmålets ställning i familjen varierar beroende på om föräldrarna är födda i Sverige eller i annat land.

 Modersmål behövs i interaktion med föräldrar,

släktingar och medlemmar av den egna språkgruppen.

 Modersmålet är en viktig faktor för föräldrarnas möjlighet att vidmakthålla sin roll som fostrare.

 Modersmålet behövs för att få tillgång till det egna kulturarvet och för att utveckla en stark identitet, så att individen kan utveckla en dubbel kulturtillhörighet i Sverige. En viktig förutsättning för att utveckla en dubbel kulturtillhörighet är ett välfungerande modersmål.

Modersmålet är en tillgång. Det är grunden för en positiv identitetsutveckling och för utvecklingen av ett andraspråk.

Med ett välfungerande modersmål ges våra barn och ungdomar möjlighet att uppnå den trygghet, kunskap och framtidstro de har rätt att få.

För detta arbete behövs tydliga mål och riktlinjer, ett

välplanerat språkutvecklingsarbete på alla nivåer samt stöd till föräldrarna.

Språkutvecklingsprogrammet är framtaget för att skapa bra förutsättningar för barn och unga till en god kunskaps- utveckling under barnets uppväxt, oavsett modersmål.

Majoritetssamhällets och den nära omgivningens attityder har stor betydelse för minoritetsbarnens motivation och

möjlighet att utveckla en flerspråkig och flerkulturell identitet.

Ett interkulturellt förhållningssätt hos all personal måste därför prägla allt arbete.

Språkutvecklande arbetssätt bör utvecklas i alla verksamheter för att främja barnens språkutveckling och lärande.

De flesta människor i världen är två- eller flerspråkiga.

Två- och flerspråkighet är en resurs om är värdefull både för den enskilda människan och samhället.

Barn lär genom att ny erfarenhet läggs till de kunskaper och erfarenheter de redan har utvecklat och ny kunskap uppstår.

Personalen måste därför utgå från de erfarenheter och kunskaper som barnen bär med sig.

Ref: Flera språk- flera möjligheter, Skolverkets Rapport 228.

Alla barn som kommer till förskolan har redan ett språk. All aktuell forskning visar entydigt på att ett välutvecklat

modersmål också underlättar för barn att lära sig flera språk.

Språkutvecklingsprogrammet överensstämmer väl med de mål och riktlinjer som anges i våra styrdokument:

 Barnkonventionen

 Läroplan

 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet

 Allmänna råd för fritidshem

Strävans mål

 Att stödja utvecklingen av en positiv självbild hos alla barn

 Att öka föräldrar engagemang och förståelse för barns språkutveckling och lärande

 Att verksamheten i förskolan utvecklar barnens språkliga medvetenhet och förmåga, oavsett modersmål.

 Att stärka flerspråkiga barns förmåga att framgångsrikt röra sig mellan sina olika kulturella världar och sina olika

språk.

Effektmål – De resultat som förväntas komma med detta språkutvecklingsprogram

 Att ge alla barn stöd i deras modersmål i förskolan.

 Att öka personalens kompetens inom barns språkutveckling och lärande.

Teoretisk bakgrund

Allmänna bakgrundskunskaper

 Vi lär oss bättre om kunskap förmedlas på det språk vi

behärskar.

 Vi kan bättre ge uttryck för vår identitet om vi behärskar det språk som används i interaktion.

 Vårt språk måste användas för att hållas vid liv och

utvecklas.

Språkinlärning är en kontinuerlig process som pågår hela livet, men ingen inlärningsperiod är så intensiv både

intellektuellt och språkligt som de tidiga åren. Därför är det viktigt att undervisning i modersmålet inte avbryts under den mest aktiva inlärningen.

Modersmålet utgör en resurs. Ett välutvecklat modersmål underlättar inlärningen av svenska och övrig

kunskapsinhämtning. Användningen av två språk parallellt är språkligt, kreativt och intellektuellt utvecklande.

Andraspråksinlärning – att lära sig svenska Alla ska ha rätt och möjlighet att lära sig

svenska samt bibehålla och utveckla sitt modersmål.

Detta bygger på tankar om demokrati och likaberättigande samt på vetskapen att två- och flerspråkighet innebär fördelar för individen och för samhället.

Barn kan lära sig svenska efter att först ha lärt sig sitt modersmål eller lära sig flera språk parallellt.

Det tar längre tid för barn som är flerspråkiga att behärska språken, en tidsförskjutning på ett till två år är normalt.

Ref: Den mångkulturella skolan, kapitel 5. Svenska som andra språk, Lärobok 2 Svenska som andraspråk, Myndigheten för skolutveckling

Flerspråkighet

Flerspråkigheten har positiva effekter på barns språk- och kunskapsinhämtning. Både modersmålet och andraspråket kan utvecklas parallellt och till och med stödja varandra.

Språken konkurrerar inte med varandra, utan man kan lära sig två eller fler språk i alla åldrar.

Forskningen visar att barn som kommer i kontakt med ett andraspråk innan tio till tolv års ålder, har goda

förutsättningar att utveckla tvåspråkighet.

Interkulturellt förhållningssätt

Majoritetssamhällets och den nära omgivningens attityder har stor betydelse för minoritetsbarnens vilja och möjlighet att utveckla en flerspråkig och flerkulturell identitet. Flera forskare påtalar att mänskliga relationer är nyckeln till

lärandet. Det förhållningssätt och bemötande som äger rum i förskolan mellan pedagoger och barn är mycket mer

avgörande än någon specifik undervisningsmetod.

Pedagogen ska ta hänsyn till barn språk, kultur och erfarenheter i förhållningssätt och bemötande så barnen gynnas från början.

Verksamheterna måste utgå från och bygga på de kunskaper som barnen redan har när de kommer till förskolan. Barn behöver bekräftas. Olika språk, religion, familjernas seder och bruk ska ses som en tillgång.

När alla får använda sina erfarenheter ger det ökat självförtroende. Individen blir stärkt och ökar sina

möjligheter att påverka sitt eget liv och sin sociala situation.

Det interkulturella förhållningssättet innebär att förskolan ser alla språk och kulturella perspektiv som likvärdiga.

Förhållningssättet ska präglas av tolerans, acceptans och respekt gentemot personer med en etnisk bakgrund som inte överensstämmer med den egna. Interkulturell verksamhet är att skapa miljöer och möten, där dialog tillåts och olika meningar är accepterade. Detta förhållningssätt främjar en kultur där minoritetsspråken upplevs likvärdiga med

majoritetsspråket.

Det interkulturella förhållningssättet innebär bland annat att vi inom förskolan:

 Bejakar och aktivt stödjer barn och ungdomars

flerspråkiga och flerkulturella utveckling genom att till exempel uppmuntra dem att tala sitt förstaspråk med varandra och med flerspråkig personal

 Utgår från den språkliga och kulturella mångfalden i vårt pedagogiska arbete

Strategier

 Alla förskolor ska - i samband med utvecklingssamtalet med föräldrarna - fokusera på barnets språkutveckling och på föräldrarnas syn på språk och flerspråkighet, kultur samt föräldraroll.

 Varje förskola ska, under ledning av rektor/förskolechef utveckla arbete med flerspråkighet i enlighet med målen.

 Ledning och personal inom förskola sak årligen se över barngruppernas sammansättning i syfte att utöka

flerspråkig verksamhet och undervisning.

 Ledningen inom förskola bör aktivt rekrytera flerspråkiga lärare och flerspråkig personal. Det bör därför utvecklas ett samarbete med lärarutbildningarna, för att framöver kunna rekrytera utbildad, flerspråkig personal.

 Språkpiloter ska utses på alla förskolor, det vill säga,

förskollärare som är intresserade av att aktivt representera verksamheten, utveckla den egna kompetensen när det gäller språk, sprida information och ny kunskap, samt tillsammans med kollegor hjälpa till att förverkliga och vidareutveckla lokala språkplanerna. Språkpiloterna inom spåren ska bilda nätverk som träffas regelbundet för att diskutera erfarenheter, ny kunskap, förslag och åtgärder för att genomföra lokala språkplanen.

 På alla förskolor ska det finnas gott om litteratur till barnen på svenska och andra språk som finns

representerade. Föräldrar ska kunna låna hem barnböcker på förskolan.

 Språkutvecklingen ska vara en viktig del i kvalitetsarbetet.

Tecken som stöd

Barn som har stora svårigheter i sin språk- och

kommunikationsutveckling ska erbjudas andra vägar utöver talet för att kommunikation ska bli möjlig.

De ska erbjudas TAKK= Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation.

De ska få vistas i en tecknande miljö där både personal och barn använder tecken som stöd.

Tecknande miljö finns i dagsläget på Grändens förskola, Ålands förskola och Baggetorps förskola.

Faser i språkutvecklingsarbetet

Utvecklingsarbetet är långsiktigt och genomgår olika faser.

Kompetensutveckling med inriktning på språkutveckling för all personal är en viktig del i arbetet.

Förankrings- och motivationsfas

Implementering sker på respektive rektorsområde av ledningspersonal med rektor/förskolechef som

huvudansvarig för detta arbete.

Språk

Genomförandet är en process som sker dels genom

gemensamma åtgärder, dels inom respektive rektorsområde och verksamhet.

Gemensamma åtgärder

Språkpiloter utses i varje förskola. Ett språkligt nätverk bildas bestående av språkpiloter från förskolorna. Nätverket ansvara för att serva förskolor med modeller och underlag för

utvecklingssamtal med föräldrar.

Utvärdering/Reflektion

Arbetet med programmet och de olika åtgärderna sker löpande under en längre tidsperiod och måste kontinuerligt utvärderas. Det sker dels i den lokala språkplanen och dels utifrån ett förvaltningsövergripande perspektiv. Detta är första upplagan av språkutvecklingsprogrammet som sedan revideras regelbundet.

Barn- och utbildningsförvaltningen 643 80 Vingåker

Besöksadress: Parkvägen 8 Tfn: 0151-191 00 Vingåker 17 maj 2011