Kvalitetsredovisning 2019/20 Björbo & Dala-Floda förskola
FÖRSKOLEREKTOR: DANIEL ENLÖF
Innehållsförteckning
Beskrivning av verksamheten ... 1
Uppföljning och utvärdering av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2018–2019 ... 1
Året i verksamheten ... 2
Uppföljning och utvärdering av prioriterade områden 2019–2020 ... 3
Kompetensutveckling ... 3
2:2 Omsorg, Utveckling och lärande ... 5
2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling ... 6
Arbetsmiljö ... 7
Förskolerektorns slutord ... 7
Förskolans fortsatta utvecklingsarbete för läsåret 2020/21 ... 8
Beskrivning av verksamheten
En kort presentation av förskolan/ förskolorna. Beskriv kortfattat organisation: ledning, tjänstefördelning av pedagoger, stödfunktioner, arbetslag etc.
Sörgårdens förskola i Dala-Floda har 3 avdelningar Blåbär 1-2år Lingon 2-3 år Hallon 4-5 år. Antal barn 32 st. (VT. 20). Antal förskollärare 3 st. som tillsammans utgör 2,90% tjänst. Barnskötarna är 3 st. uppdelade på 2,55 %. Vi har även haft ca. 50% förskollärare som resurs.
Björbo förskola har 3 avdelningar Örmila 1-2 år Kuppjärg 3-4 år och Gullhöna 4-5 år. Antal barn 40 st. (VT.
20). Det är 3 st. förskollärare på 2,75% tjänst på förskolan och 4 st. barnskötare på 3,60% tjänst.
Rektor har ett särskilt ansvar för Björbo, Dala-Floda och Bäsna förskola som sitt ansvarsområde samt ansvarar för den pedagogiska ledningen av förskolorna i Gagnefs kommun enligt skollag och läroplan. Vi har specialpedagog som stödfunktion i organisation samt en dramapedagog som vi delar med skolan. Varje arbetslag har en ”spjutspets” som driver utvecklingsfrågor i arbetslagen genom gemensamma träffar 1 ggr/månad.
Uppföljning och utvärdering av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2018–2019
Redovisa hur ni arbetat med de utvecklingsområden som ni identifierade i kvalitetsredovisningen för läsåret 2018–2019. Utvärdera/analysera resultaten
Inkluderande lärmiljöer- Beskriv hur inkluderande lärmiljöer har bedrivits på förskoleavdelningarna kopplat till läroplans målen.
Måluppfyllelse: Den goda relationen lägger grunden för ett inkluderande arbetssätt. Vi som förskola bildar en helhet och inte öar där barn och vuxna är trygga med varandra och våra olikheter är tillgångar som vi nyttjar. Vi måste hela tiden använda oss av ett miljöperspektiv och inte ett individperspektiv. Alltså se till vad vi kan påverka och inte lägga problem hos individen. Ser vi utmaningar så jobbar vi med hur vi kan förändra och anpassa så alla olikheter ryms under samma tak. I förskolan jobbar vi främst med handlingsplaner för arbetslag istället för handlingsplaner för individer. När ett barn inte mår bra på förskolan så förändrar vi förskolan för att barnet ska trivas hos oss. Barn är inte utan de blir! Alltså måste man skapa sig en helhetsbild för att kunna göra en klok analys samt självklart prata med barnen och vårdnadshavarna så att dom känner att deras inflytande är reellt.
Att arbeta på detta sätt är vardag på de flesta förskolor men ibland måste vi uppmärksamma pedagoger på att fokus ligger på helheten och inte individen.
Analys och åtgärder för utveckling: Att arbeta inkluderande finns i förskolans DNA men det är viktigt att jag som rektor säkerställer att så verkligen är fallet i dialog med specialpedagog samt att ha hög närvaro på förskolan och en god dialog med barn och vårdnadshavare. Viktigt också att arbeta mycket med den fysiska miljön så att den kontinuerligt anpassas efter den aktuella barngruppen och inkluderar alla barn.
Språkutveckling - Berätta hur förskoleavdelningarna har arbetat för att utveckla användandet och undervisningen med hjälp av bland annat digital språkutveckling, kopplat till Läroplanens mål.
2
Måluppfyllelse: Kommunikation är grundläggande för ett barns utveckling och i Björbo och Dala-Floda jobbar vi dagligen språkutvecklande. Genom professionella pedagoger som är närvarande och genuint intresserade av att se och höra varje barn så skapas trygghet och barnens lärande och kommunikation ökar. Även i leken och den sociala samvaron motiveras barn att kommunicera. I förskolan har vi även styrda aktiviteter där vi jobbar med språkutveckling, t.ex. temarbeten, planerade lässtunder, munmotorikträning, språkljud, tecken som stöd, sagoteman sång, dans och musiksamlingar, bokstavsverkstad m.m. Miljön på förskolan utformas också för att gynna kommunikation och språkträning. T.ex. så har vi satt upp QR-koder som barnen kan scanna med iPad för att välja olika böcker.
Analys och åtgärder för utveckling: Fortsätta som vi gör idag och arbeta mycket med tema där vi väcker barns nyfikenhet kring olika teman så barns nyfikenhet driver dom till nya upptäckter och lärande.
Hälsosam livsstil - Berätta hur förskoleavdelningarna har arbetat för att utveckla arbetet med hälsosamlivstil, kopplat till Läroplanens mål.
Måluppfyllelse: På förskolorna planerar vi dagarna så det finns möjlighet till både massor av rörelse och vila samt positiva måltider där barnen på ett positivt sätt får pröva nya smaker. Något som förskolan lyfter fram som centralt under detta mål är att bedriva utbildning i skogen. Det finns massor av forskning som påvisar nyttan av att vistas i skogsmiljö både fysiskt och psykiskt. Andra exempel från verksamheterna är massor av dans, hinderbanor, yoga och massage.
Vi har även odlat på förskolorna under året vilket väckt barnens nyfikenhet och vilja att pröva nya smaker.
Analys och åtgärder för utveckling: Att arbeta med att komponera väl avväga dagar på förskolan är något som vi alltid måste ha i fokus för att säkerställa att barnen får dagar som genererar en så stressfri vardag som möjligt med både aktivitet och vila. När det gäller målet med hälsosam livsstil så kan man se att störst fokus lades på rörelse och vila och inte fullt lika mycket på positiva upplevelser av kost. Här kan jag se ett fortsatt arbete där man reflekterar kring hur vi skapar så bra måltider som möjligt med ett gemensamt förhållningssätt som skapar trygghet runt kosten då vi vet att många ungdomar idag har dåliga vanor kring kosten. Där lägger vi grunden för att förbygga ohälsa.
Annat utvecklingsområde
Året i verksamheten
Redogör för viktiga händelser som haft betydelse för kvalitet och utveckling. Beskriv mer ingående
något/några teman, studiebesök eller andra aktiviteter som är typiska för hur ni arbetar i verksamheten eller på annat vis har haft betydelse för förskolan under året. Använd dokumentationen som stöd. Tillsyn av myndighet ska redovisas.
I Björbo bland de yngsta barnen har det varit många inskolningar under hela året men dessa har gått mycket bra då det är mycket kompetent personal som hela tiden arbetat utifrån barnens trygghet och anknytning. Något annat som varit i fokus bland de yngsta är sånger, rim och sagor. Detta har barnen visat stort intresse för. Bland de något äldre barnen har man jobbat mycket med att skapa bra relationer inom
gruppen och bland annat använt sig mycket material kring hur man är en bra kompis. De äldsta barnen på förskolan har bland annat varit en hel del i skogen och pratat om naturen och vår gemensamma miljö samt jobbat med sopsortering.
I Björbo är också utemiljön i stort sett färdig även om det återstår en del fix. Detta har inneburit att barnen har större yta att sprida ut sig på och det finns lite nytt material för att utmana motorik och lek.
Det var en planerad egentillsyn under våren men den blev inställd pga. pandemin.
I Dala-Floda har man bland de yngre barnen arbetat mycket med trygghet och anknytning för att skapa en bra start i förskolan. På avdelningen har man också lagt stort fokus på att arbeta med tecken som stöd då det är flera barn som är flerspråkiga samt barn som behöver stöd i sin språkutveckling. Babblarna,
flanosagor m.m. har också varit frekventa inslag på avdelningen. Bland de något äldre barnen har det varit mycket arbete med tema och man jobbat med sopsamlarmonstren där barnen fått på ett lekfullt sätt introducerades till källsortering och hållbar utveckling. Bland de äldsta barnen på förskolan har det också arbetats mycket tematiskt men något som jag vill lyfta fram som en central del under året är all
rörelseglädje man upplevt i form av framförallt dans och musik. Sen har man under våren även jobbat med ett projekt kring delfinen Rut som både gett barnen uppdrag samt följt med hem. I detta projekt har man också vävt in hållbar utveckling och digitala resurser. Man har även sett hur barnens inflytande blivit tydligt då utbildningen formats delvis utifrån barnens önskemål.
Under hösten och våren har vi i Dala-Floda deltagit i ett forskningsprojekt där en aktionsforskare från högskolan Dalarna studerat hur vi arbetar med digitala verktyg samt hur barnen gestaltar digitalt. Dock avstannade projektet under våren pga. av pandemin men förhoppningsvis kommer vi igång framöver.
I Dala-Floda har vi också jobbat vidare med frågan om en ny förskola. Det har inte hänt mycket under året men de signaler vi fått under våren pekar på att något är på gång.
I Dala-Floda var också en egentillsyn planerad men blev inställd under våren.
Under våren har en pandemi drabbat världen och då även oss vilket inneburit svårigheter att bedriva en god undervisning alla dagar. Vi har i perioder haft kraftigt reducerade barngrupper och även
personalgruppen har drabbats. Detta har inte alltid synkats så under perioder har det varit hög
arbetsbelastning på de pedagoger som närvarat och under stora delar av våren tog vi heller inte in vikarier vilket gjort att vi fått lov att slå ihop avdelningar osv. Detta har under perioder påverkat den planerade utbildningen och man har fått jobba med tillfälliga lösningar. Detta har absolut påverkat kvalitén på utbildningen under våren.
Uppföljning och utvärdering av prioriterade områden 2019–2020
Kompetensutveckling
Utmana barns läs, språk & skrivutveckling genom drama, musik & skapande. Berätta hur ni har arbetat för att utmana barns läs, språk & skrivutveckling genom drama, musik & skapande, kopplat till Läroplanens mål.
4
I Dala-Floda har man i temat med delfinen vävt in en hel del ordförståelse och bokstavskännedom då man utgått från varje barns namn. Man har i detta arbete också gestaltat bokstäver. Babblarna, flanosagor, sagolådor, tecken som stöd, dansskola och läsgrupper är några exempel på hur man arbetat.
Dramatiseringen kommer också in i själva läsandet där vi jobbat med att utveckla sättet vi läser på för att göra det mer levande för barnen. Stanna upp och fundera med barnen och dramatisera vad som händer.
Det har även varit digitala inslag där man använt sig av green screen för att dramatisera händelser osv. för att väcka barnens fantasi. Polyglutt som är en digital tjänst där vi kommer åt massor med sagor gör att vi har mer tillgängliga böcker vilket gör att det är lättare för barnen att ta del av berättande som de sedan kan leka/dramatisera. Detsamma gäller i Björbo och där lyfter man även fram bland annat Femman som är en karaktär som besökt barngruppen vid flera tillfällen och bland annat jobbat med rim och ramsor. Bland yngsta i Björbo har man jobbat med skogens djur, dramatiserat, läst och skapat i detta tema.
Hållbar utveckling - Berätta hur ni har arbetat för att ge barnen möjlighet att utveckla kunskaper om hur olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling.
I både Dala-Floda och Björbo har man gjort odlingar samt anlagt små ängar där vi har satt upp insektshotell.
I Björbo har man också skapat en sopstation samt deltagit i kartongmatchen för att öka barnens förståelse för vikten av sopsortering. Även karaktären femman var på besök och pratade med barnen om
sopsortering och fick hjälp av barnen så det blev rätt. I Dala-Floda fick barnen i uppdrag av delfinen Rut att göra något bra för miljön hemma som de fick med sig en iPad för att dokumentera. Det blev flera exempel och vårdnadshavarna blev delaktiga. Sopmonstren har man också arbetat kontinuerligt med under året och barnen känner till dessa karaktärer och har på ett lustfyllt sätt lärt sig om att sortera.
introduktion samt reflektion - Berätta hur ni har arbetat för att ge Barnen möjligheter till introduktion samt reflektion både enskilt och/eller i grupp.
Då vi genomför mycket aktiviteter i förskolan och är nära barnen hela dagen så ger det oss goda
möjligheter att ta till vara på barnens tankar både inför och efter en aktivitet. I detta mål så är min tanke att vi ska använda tiden före en aktivitet t.ex. frukost för att förbereda och väcka nyfikenhet inför kommande aktivitet och sedan efter aktiviteten t.ex. lunch så reflekterar man kring aktiviteten. På så vis befäster man kunskaper hos barnen. Detta lyfter båda förskolorna fram att man gör. I Björbo beskriver man hur handdockor kan underlätta vid samtal då barnens fantasi väcks av att få prata med en karaktär. Även femman som en pedagog är utklädd till väcker barnens vilja att reflektera ännu mer.
För att öka möjligheterna för introduktion samt reflektion ser vi till att dela gruppen i mindre grupper.
Detta gör alla avdelningar för att möjliggöra att varje barn får utrymme för att reflektera. Det är också enklare i en mindre grupp att introducera något nytt. Vi har även dokumentation av de aktiviteter vi genomfört som barnen får ta del av och diskutera kring. På så vis blir det pedagogisk dokumentation. Idag använder vi Instagram men hoppas på ett nytt system i framtiden som är integrerat i vår lärplattform.
Fördelen med Instagram är att vårdnadshavarna använder redan detta system vilket gör att vår dokumentation blir tillgänglig för vårdnadshavarna. Vår tanke är att vårdnadshavarna ska ha vår
dokumentation som stöd i diskussionen med sina barn om vad de gjort under dagen på förskolan och på så vis får barnen fler möjligheter för reflektion och lärande. På flera avdelningar har vi också portfoliopärmar som barnen själva kan bläddra i och reflektera kring.
I Detta mål finns det mer att göra och tillexempel så kan vi jobba mer med hur vi nyttjar
måltidssituationerna ännu mer för att få till mer reflektion på förskolan. Det vore också önskvärt med ett system som ger oss möjlighet att dokumentera en enskild individs lärande digitalt.
Redogör för personalens kompetensutveckling under läsåret. Redogör specifikt för kompetensutveckling kopplat till digitalisering. Redogör för hur/om fortbildningsinsatserna har bidragit till att utveckla verksamheten.
Aktionsforskning. I Dala-Floda har vi haft en forskare på plats för ett aktionsforskningsprojekt kring barns digitala gestaltning. Detta blev dock bromsat under våren men kommer förhoppningsvis igång längre fram.
Att handleda lärarstuderande – kurs för verksamhetsförlagda lärarutbildare (7,5 hp). En förskollärare i Dala-Floda har utbildats till handledare för förskollärarstudenter. Utbildningen har genomförts av
Högskolan Dalarna. Kursen syftar till att skapa god beredskap hos kursdeltagaren att fullgöra uppgiften som verksamhetsförlagd lärarutbildare inom Högskolan Dalarnas lärarutbildningar.
HBTQ. Både föreläsning under hösten och sedan workshops ute på förskolan med föreläsarna.
HLR. Pedagoger från både Dala-Floda och Björbo fick gå kurs i HLR under hösten.
2:2 Omsorg, Utveckling och lärande
Lärmiljöer:
Inkludering innebär att det är sammanhanget som ska anpassas efter individernas behov och förskolan ska möta varje individ utifrån dess behov och anpassar sig efter barnen – inte tvärtom. Berätta hur förskolan arbetar med ett inkluderande arbetssätt och en inkluderande lärmiljö.
Den goda relationen lägger grunden för ett inkluderande arbetssätt. Vi som förskola bildar en helhet och inte öar där barn och vuxna är trygga med varandra och våra olikheter är tillgångar som vi nyttjar. Vi måste hela tiden använda oss av ett miljöperspektiv och inte ett individperspektiv. Alltså se till vad vi kan påverka och inte lägga problem hos individen. Ser vi utmaningar så jobbar vi med hur vi kan förändra och anpassa så alla olikheter ryms under samma tak. I förskolan jobbar vi främst med handlingsplaner för arbetslag istället för handlingsplaner för individer. När ett barn inte mår bra på förskolan så förändrar vi förskolan för att barnet ska trivas hos oss. Barn är inte utan de blir! Alltså måste man skapa sig en helhetsbild för att kunna göra en klok analys samt självklart prata med barnen så att dom känner att deras inflytande är reellt.
Att arbeta på detta sätt är vardag på de flesta förskolor men ibland måste vi uppmärksamma pedagoger på att fokus ligger på helheten och inte individen.
Analys och åtgärder för utveckling
Att arbeta inkluderande finns i förskolans DNA men det är viktigt att jag som rektor säkerställer att så verkligen är fallet i dialog med specialpedagog samt att ha hög närvaro på förskolan och en god dialog med barn och vårdnadshavare. Viktigt också att arbeta mycket med den fysiska miljön så att den kontinuerligt anpassas efter den aktuella barngruppen och inkluderar alla barn.
6
2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. (Lpfö 18)
Redogör för måluppfyllelsen i dina verksamheter.
Arbetslagen har på ett väl fungerande sätt arbetat med de prioriterade målen samt övriga mål i förskolans läroplan. Vårt systematiska kvalitetsarbete syns bäst genom förskolornas lokala arbetsplaner där de redogjort för förskolans utveckling.
Jag kan se viss skillnad mellan avdelningarna och det är något som kommer att arbeta vidare med för att utbildningen så bli så likvärdig som möjligt.
Att vi använt oss av digital dokumentation ut till vårdnadshavare har möjliggjort att de kunnat följa vårt arbete och även getts större möjligheter att hemma reflektera kring det lärande som skett på förskolan.
Detta är en modell som jag ser är mycket framgångsrik när barn och även vuxna får så ofta som möjligt möjlighet till reflektion för att utvecklas i sitt lärande.
Sen har vårens pandemi påverkat måluppfyllelsen av kända anledningar.
Beskriv hur förskolans personal och förskolechef samverkar kring kvalitetsarbetet.
Att som chef vara närvarande har för mig var mycket högt prioriterat och jag avsätter mycket av min tid ute på förskolorna där jag tillsammans med personalen reflekterar och diskuterar kring utbildningen. På så vis blir inte utveckling något som sker bara på papper utan man blir mer delaktig får större förståelse för hur resan kan se ut. Det får aldrig bli jag och dom utan för mig är det oerhört viktigt att det ska vara vi som arbetar tillsammans mot gemensamma realistiska mål. Jag sitter inte på alla lösningar men det är mitt jobb att se till att vi tillsammans rör oss i en positiv riktning.
Analys och åtgärder för utveckling
Beskriv dina tankar kring arbetsprocesserna i det systematiska kvalitetsarbetet. Styrkor och svagheter kring dokumentationsarbetet samt utvecklingsbehov.
I både Dala-Floda och Björbo skriver man en LAP för hela förskolan. Detta är positivt då man lättare kan knyta ihop varandras planeringar och skapa en röd tråd i utbildningen. Det finns skillnader mellan
förskolorna hur man dokumenterar och planerar. Här får jag jobba vidare för att det ska vara så likvärdigt som möjligt i hela mitt område.
Jag ser positivt på att arbeta vidare med tre prioriterade mål då personalen är mycket nöjda med detta upplägg. En del som vi skulle behöva utveckla är förskolornas insyn i varandras planer. Det görs så mycket bra saker som många skulle kunna bli inspirerade av och här behöver vi fundera på hur vi kan sprida goda exempel på ett bra sätt.
Arbetsmiljö
Beskriv hur förskolechef och personal på förskolan gemensamt arbetat för en hållbar arbetsmiljö. Hur ser ert systematiska arbetsmiljöarbete ut? (bifoga gärna ett årshjul)
Arbetsmiljö precis som inkluderande lärmiljö bottnar i goda relationer. Att jag känner mig trygg i de relationer jag har runt mig och att jag förstår och vill arbeta med det uppdrag jag har. När det gäller uppdraget så är läroplanen tydlig med vilka förväntningar som finns och sedan gäller det att på ett bra sätt omsätta det i praktiken. Där är det viktigt att hjälpa till och förtydliga uppdraget för vissa så de känner att de har kontroll. Sen är det även viktigt att fundera kring hur vi pratar om vårt uppdrag och vårt arbete. En så gnällfri miljö som möjligt skapar bättre arbetsmiljö. Vi måste fokusera på det vi kan påverka och jobba utifrån det. Där blir min roll som chef viktig då jag ibland måste klarlägga förväntningar samt prioriteringar.
Glädje är en central del i arbetsmiljöarbetet och det gäller att vi alla sprider positivitet för att vi ska må bra på arbetet. När bemötandet och stämningen är positiv så blir det en bra arbetsmiljö. Det största hotet och något vi såg som problematiskt under året var när mycket personal blev sjuk i perioder och det inte fanns vikarier att tillsätta. Då sliter det många gånger mycket på personalen och det kan lätt bli en spiral där den ena efter andra blir dålig. Detta har vi arbetat med att förebygga genom att låta arbetslagen sitta ner i lugn och ro och skriva handlingsplaner för hur man ska arbeta om man får lov att gå någon personal kort. Många är trygga i detta medans andra blir mer oroliga.
I den senaste arbetsmiljöenkäten som gjordes 2019 upplevde all min personal arbetsglädje, alla upplevde att de blev respekterade på arbetsplatsen och alla kände tillit till sina kollegor och till mig som chef.
I det fortsatta arbetet med arbetsmiljö kommer vi lägga fokus på att ha fortsatt goda relationer samt diskutera och reflektera kring hur vi ska arbeta på vår arbetsplats för att må så bra som möjligt. Vi utgår från OSA.
Förskolerektorns slutord
Jag är stolt över att vara chef över förskolorna i Dala-Floda och Björbo och utifrån samtal och enkäter så är även vårdnadshavare nöjda. Detta ska vi bibehålla även under nästa år och utveckla dessa byars barn till dom bästa versionerna av sig själva. Den kompetens, glädje och nyfikenhet som personalen besitter kommer att ge oss förutsättningar att nå en fortsatt positiv utveckling.
8
Förskolans fortsatta utvecklingsarbete för läsåret 2020/21
Prioriterade områden
Vad ska vi göra?
Varför? Hur? När? Vem har
ansvaret?
När och hur följer vi upp?
Barnen ska ges en utbildning med ett väl utvecklat och
strukturerat pedagogiskt innehåll utomhus, med ett tydligt fokus på natur- vetenskaplig a fenomen och en matematisk förmåga.
Vi har gemensamt i kommunen tagit detta mål då vi sett ett behov av att lyfta tiden på gården till att få ett större fokus på matematik och naturvetenskapliga fenomen. Ibland annat leken ska det finnas rika möjligheter att väcka nyfikenhet samt kunskap kring dessa områden. Vi vill också med detta mål skapa mer undervisning
utomhus.
Genom det systematiska kvalitetsarbet et LAP ska det dokumentera s och sen kommer olika avdelningar att omsätta målet i olika temaarbeten, och
aktiviteter.
Även lärmiljöer kommer förändras för att skapa högre måluppfyllels e.
Under Hösttermine n 2020 samt vårterminen 2021.
Alla bär ansvaret men rektor har ansvar att följa upp att arbete mot målet bedrivs på alla avdelninga r.
Kontinuerligt genom LAP på arbetslagsmöte n samt på våra utvecklingsdaga r.
Barnen ska ges en utbildning som utvecklar kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling - så väl ekonomisk och social som
miljömässig.
Detta mål är framskrivet i nya läroplanen och något som vi bör arbeta med för att ge barnen en positiv framtidstro och lägga grunden för ett samhälle som tar ansvar för en hållbar utveckling.
Genom det systematiska kvalitetsarbet et LAP ska det dokumentera s och sen kommer olika avdelningar att omsätta målet i olika temaarbeten, och
aktiviteter.
Under Hösttermine n 2020 samt vårterminen 2021.
Alla bär ansvaret men rektor har ansvar att följa upp att arbete mot målet bedrivs på alla avdelninga r.
Kontinuerligt genom LAP på arbetslagsmöte n samt på våra utvecklingsdaga r.
Läslyftets modul skapa och kommunicer a
• Möjlighet att utveckla undervisningen tillsammans med kollegor
• Fördjupade kunskaper om språk-, läs-, och skrivdidaktik
• Kompetensutveckli ng direkt in i förskolan
Genom kollegialt lärande med stöd av handledare och material på
Lärportalen.
(Skolverket)
Hösten 2020 och våren 2021.
Alla bär ansvaret men rektor har ansvar att följa upp att arbete mot målet bedrivs på alla avdelninga r.
Kontinuerligt genom möten varje månad, LAP, samt på våra
utvecklings- dagar.
