Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2012/0524 KS-1 Diariekod: 483
Kommunstyrelsen
Kommungemensam mat- och måltidspolicy
Förslag till beslut
Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta följande.
• Fullmäktige antar Mat- och måltidspolicy för Sollentuna kommun i enlighet med bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2013-06-19.
Sammanfattning
Kommunstyrelsens arbetsutskott gav 2012-09-12 kommunledningskontoret i uppdrag att i nära samarbete med berörda nämnder ta fram en för
kommunen gemensam kostpolicy.
Policyförslaget omfattar fyra inriktningar; måltidsmiljö, matkvalitet, matkultur samt miljö- och klimatpåverkan. Policyn omfattar mat och måltider, som serveras i egen och upphandlad regi.
Bakgrund
Kommunstyrelsens arbetsutskott gav 2012-09-12 kommunledningskontoret
”i uppdrag att samordna ett arbete med att ta fram en för kommunen gemensam kostpolicy, där den nyligen av vård- och omsorgsnämnden antagna kostpolicyn kan fungera som förebild att arbeta utifrån. Arbetet bör ske i nära samarbete med berörda nämnder”.
Kommunledningskontorets samverkan
Kommunledningskontoret har berett ärendet i samarbete med representanter från barn- och ungdomskontoret, utbildnings- och arbetsmarknadskontoret samt vård- och omsorgskontoret. Även socialkontoret samt kultur- och fritidskontoret har bjudits in.
Kommunens styrdokument
Av Regler för benämning av styrdokument1 framgår att en policy är en övergripande avsiktsförklaring, som vägleder och anger förhållningssätt samt vilka värden som ska beaktas. Den ska vara kortfattad och kan konkretiseras i en plan eller i regler.
Den kostpolicy, som vård- och omsorgsnämnden antagit, består till stor del av regler. Policyn omfattar endast äldreomsorgen och inte LSS-
verksamheten inom nämndens ansvarsområde.
1 Antagna av fullmäktige 2011-06-15
Nationell folkhälsopolitik
Sverige har en nationell folkhälsopolitik med 11 målområden. Det
övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområde 10 avser ”Matvanor och livsmedel”2.
Regeringens skrivelse 2012
Av ”En folkhälsopolitik med människan i centrum”3 framgår att kommuner och landsting har en nyckelroll inom folkhälsoarbetet. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande
folkhälsoarbetet.
I skrivelsen hänvisas till den nya skollagen (2010:800) där det fastslås att skolans måltider ska vara näringsriktiga.
Livsmedelsverket har i uppdrag att
- i samverkan med Statens skolverk stödja arbetet med näringsriktig skolmat och skolmåltidens utformning
- inrätta ett nationellt kompetenscentrum för måltiden i offentlig sektor. Syftet är att stödja och stimulera kommuner och landsting i deras arbete med att ta fram handlingsprogram för den offentliga måltiden inom vård, skola och omsorg
- ta fram råd om bra mat i äldreomsorgen.
Hälsosamma offentliga måltider
I avsnittet om hälsosamma offentliga måltider påpekas att måltiden utgör en källa till glädje, gemenskap och hälsa. Den kan vara ett pedagogiskt verktyg i skolan och förskolan samt bidra till att barn och unga blir
kvalitetsmedvetna matgäster. För äldre och sjuka har maten en avgörande betydelse för välbefinnande och tillfrisknande.
Målen inom offentlig mat, som är ett av fem fokusområden inom visionen
”Sverige – det nya matlandet”, handlar om att maten som serveras inom den offentliga sektorn ska genomsyras av kvalitet och matglädje samt serveras i en miljö som är tilltalande. Det räcker inte att maten är sund och säker, den måste också vara god.
Folkhälsoinstitutet
Statens folkhälsoinstitut är ansvarig myndighet för uppföljning av bland annat målområde 10; Matvanor och livsmedel.
Folkhälsoinstitutet påpekar att maten har en avgörande betydelse för hälsan.
Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i kombination med
framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids
folkhälsoproblem har samband med maten.
2 Statens folkhälsoinstitut 2013
3Regeringens skrivelse 2011/12:166, 2012-06-20
Matens miljöpåverkan
En normal dag äter en vuxen person 2-3 kilo mat4. Under ett helt liv motsvarar det upp till 50 ton. Inräknat dryck och med hänsyn till svinn i livsmedelskedjan måste det produceras minst 70 ton mat och dryck per person under dennes livstid. Denna ansenliga mängd påverkar både våra liv och vår miljö.
Den största miljöbelastningen ligger tidigt i kedjan, nära produktionen. De största effekterna på hälsan ligger i kedjans senare del, nära konsumtionen.
Kommunens avfallsplan
Kommunen har tillsammans med åtta andra kommuner en gemensam avfallsplan5. Av den framgår att ett av målen är att minska avfallets mängd.
Därför ska mängden mat som kasseras inom kommunens verksamheter minska. Som förslag till nya delmål för 2016 anges bland annat att matsvinnet ska ha minskat med 10 kg per invånare jämfört med 2012.
Åtgärdsplan till kommunens klimatstrategi
Kommunens upphandling av måltider/livsmedel innehåller ekologiska alternativ. Det innebär att vid avrop kan de ekologiska alternativen väljas före övriga livsmedel. Av åtgärdsplanen 2011-2012 till kommunens klimatstrategi framgår att de ekologiska alternativen i regel är bra ur klimatsynpunkt.
En schablonmässig kartläggning har genomförts av klimatpåverkan från kommunens varor och tjänster6. Av den framgår att måltider och livsmedel utgör en inte oansenlig del av den totala mängden utsläpp av växthusgaser från kommunalt finansierade verksamheter.
Kommunens verksamheter som tillhandahåller mat
Kommunens nämnder tillhandahåller mat i någon form inom följande verksamheter.
• Familjedaghem (BUN)
• Förskola (BUN, Rösjöstyrelsen)
• Förskoleklass, grundskola, grundsärskola (BUN, Rösjöstyrelsen)
• Fritidshem (BUN, Rösjöstyrelsen)
• Fritidsgård (BUN, Rösjöstyrelsen, KFN)
• Ungdomens hus, caféverksamhet (KFN)
• Gymnasieskola, gymnasiesärskola (UAN)
4 Kostpolicy Stockholms läns landsting, 2006
5 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020, antagen av KF 2008-12-17
6 Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp, 2012-12-14
• Barn och unga: Jourhemspool, familjehemspool, familjehem,
kontaktfamiljer, Tunbergets stödboende för ensamkommande (SN)
• Hemtjänst (VON)
• Dagverksamhet för äldre (VON)
• Särskilt boende för äldre (VON)
• Korttidsboende (VON)
• Bostad med särskild service för barn respektive vuxna med funktionsnedsättning, LSS (VON)
• Daglig verksamhet, LSS (VON)
Verksamheterna omfattar barn, unga, vuxna och äldre samt i viss mån personal.
Särskilt behov
Utöver det näringsbehov som respektive verksamhetsgrupp har, finns det personer med speciella kostbehov av medicinska, etiska, kulturella eller religiösa skäl.
Lagar, riktlinjer och vägledning
Nämndernas ansvar avseende kost/mat styrs av lagar, riktlinjer och vägledning såsom:
• Livsmedelslagen
• Livsmedelsförordningen
• EUs förordning kring livsmedelshygien
• Sveriges riksdags inriktningsmål att 25 procent av den offentliga konsumtionen av livsmedel ska avse ekologiska livsmedel Verksamhetsspecifika styrdokument finns för respektive ansvarig nämnd:
Vård- och omsorgsnämnden
• Livsmedelsverkets råd Bra mat i äldreomsorgen
• Socialstyrelsens Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring
• Senior Alert, kvalitetsregister för att bland annat förebygga undernäring
Barn- och ungdomsnämnden, Rösjöstyrelsen, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden
• Skollagen
• Livsmedelsverkets råd Bra mat i skolan
• Skolmatsverige.se utvecklat av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med bland annat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Livsmedelsverket (SLV).
Begrepp
Begreppen kost respektive mat används blandat även inom samma statliga myndighets dokument.
Måltidsupphandlingar
Kommunen upphandlar måltider för verksamheter inom förskola, skola och omsorg. I upphandlingarna ställs bland annat krav på
• energi- och näringsriktig kost
• god och vällagad kost
• hänsyn till årstider, högtider och kulturella bakgrunder
• vegetariskt och laktovegetariskt alternativ
• specialkost av medicinska, etiska, kulturella eller religiösa skäl
• konsistensanpassning
• personalkompetens
• måltidssituationen
• livsmedelshanteringen
• tillagning och distribution av portionsförpackad, kyld mat samt kantinmat
• svensk mattradition (husmanskost)
• varmhållning
• miljökrav fordon m m Ramavtal livsmedel
För de verksamheter, som själva köper och lagar maten har kommunen ramavtal för mejeriprodukter respektive vissa övriga livsmedel till exempel ägg, djupfrysta produkter, kött, frukt, potatis och grönsaker.
Uppföljningar av kommunens måltidsverksamhet
Barn- och utbildningskontoret träffar representanter för den upphandlade måltidsleverantören en gång per termin. Nöjdkund-enkäter genomförs.
Vård- och omsorgskontoret utarbetar en systematisk uppföljning utifrån kraven i sin antagna kostpolicy för äldreomsorgen. Uppföljningen kommer att påbörjas under hösten 2013.
Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för att registrera och sedan regelbundet kontrollera de företag som handskas med livsmedel, till exempel
restauranger. Miljö- och hälsoskyddsenheten kontrollerar att företagen följer gällande livsmedelslagstiftning, både i fråga om hygien, märkning och lokaler. Detta gäller också samtliga verksamheter, som kommunen ansvarar för och som hanterar livsmedel.
Hur gör andra kommuner?
Många kommuner har utarbetat kostpolicyer, antingen kommun- övergripande eller verksamhetsspecifika. De är till största delen regler, enligt Sollentuna kommuns definition.
Det förekommer också andra begrepp såsom matpolicy, måltidspolicy, kost- och måltidspolicy, mat- och måltidspolicy, livsmedels- och måltidspolicy.
Förslag till policy
Kommunledningskontoret har i samarbete med vård- och omsorgskontoret, barn- och utbildningskontoret samt utbildnings- och arbetsmarknadskontoret utarbetat ett förslag till policy med benämningen Mat- och måltidspolicy.
Denna policy har en tydligt övergripande karaktär för att kunna omfatta kommunens samtliga verksamheter med ansvar för mat och måltider.
Inriktningen är att så långt det är möjligt:
• Maten serveras i trivsam atmosfär på för matgästerna lämpliga tidpunkter och med tillräcklig tid avsatt, i en miljö som ger matglädje, avkoppling och social stimulans.
• Maten har rätt temperatur när den serveras, ser tilltalande ut, ger en uppskattad smakupplevelse och serveras i mättande portionsstorlekar med minsta möjliga matsvinn.
• Måltiderna är en del i bevarandet av traditionell matkultur, men främjar också utvecklingen av nya.
• Produktion och transporter sker till minsta möjliga negativa miljö- och klimatpåverkan.
Policyn omfattar mat och måltider, som serveras i egen och upphandlad regi och kan konkretiseras av respektive nämnd i regler för verksamheter inom det egna ansvarsområdet.
Remiss
Policyn har remitterats för yttrande till vård- och omsorgsnämnden, barn- och utbildningsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt Rösjöstyrelsen.
Nämndernas synpunkter
Vård- och omsorgsnämnden, barn- och utbildningsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt
Rösjöstyrelsen har inkommit med yttrande.
Vård- och omsorgsnämnden ser positivt på att policyn antas och anser att den inte innebär ökade kostnader. Däremot behöver nämndens framtida
förfrågningsunderlag vid upphandlingar ses över för att produktion och transporter ska ske till minsta möjliga negativa miljö- och klimatpåverkan.
Barn- och ungdomsnämnden har uttalat att hänsyn till den föreslagna policyn kommer att tas i den upphandling av skolmåltider som ska göras under 2013.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har bedömt att policyn kan antas utan kostnadsdrivande effekter för nämndens verksamhetsområde.
Kultur- och fritidsnämnden har bedömt att policyn i mycket liten utsträckning berör nämndens verksamhet och lämnar förslaget till policy utan erinran.
Rösjöstyrelsen anser att inriktningen i policyförslaget är bra, men saknar det pedagogiska perspektivet på vad bra och nyttig mat är. Styrelsen anser att det perspektivet är lika viktigt för barn och ungdomar som för vuxna.
Styrelsen föreslår därför att ”maten som serveras även ska ha ett
pedagogiskt syfte med att i sig representera vad bra och nyttig mat är”.
Styrelsen saknar dessutom ett perspektiv utifrån hållbar utveckling och anser att inriktningen att produktion och transporter ska ske till minsta möjliga klimatpåverkan upplevs för smal. Styrelsen föreslår därför att ekologiskt och närproducerat, vegetariska rätter samt rättviseaspekter (fair trade) lyfts fram.
Styrelsen har bedömt att policyn inte medför ökade kostnader för Rösjöskolan.
Kommunledningskontorets kommentarer
Av remissvaren framgår att nämnderna är positiva till den
kommungemensamma policyn. Rösjöstyrelsen föreslår dessutom ett par kompletteringar.
Pedagogiskt perspektiv
Rösjöstyrelsen anser att det pedagogiska perspektivet är lika viktigt för barn och ungdomar som för vuxna samt att maten som serveras även ska ha ett pedagogiskt syfte med att i sig representera vad bra och nyttig mat är.
Kommunledningskontoret har fått bekräftat att här avses kommunikation med elever och föräldrar om vad bra och nyttig mat är.
Policyn omfattar kommunens alla verksamheter inklusive omsorgen om äldre. Den innehåller möjligheter för respektive nämnd att konkretisera policyn i regler för verksamheter inom det egna ansvarsområdet.
Kommunledningskontoret anser att förslaget om pedagogiskt perspektiv kan specificeras i sådana regler.
Perspektiv utifrån hållbar utveckling
Rösjöstyrelsens förslag på kompletteringar om hållbar utveckling regleras bland annat i kommunens upphandlingspolicy7 och i regler för miljökrav8. Något generellt beslut på att ställa sociala krav vid upphandling finns inte.
Därmed är sociala krav inte förenliga med kommunens nuvarande upphandlingsregler. Kommunledningskontoret bedömer dessutom att rättsläget är osäkert vad gäller vilka etiska och sociala villkor som kan ställas och i vilket skede i en upphandlingsprocess.
Kontoret anser att ”ekologiskt och närproducerat” kan rymmas inom det som i policyn benämns ”produktion och transporter till minsta möjliga klimatpåverkan”. På liknande sätt kan ”vegetariska rätter” rymmas inom
”traditionell och ny matkultur” och/eller ”produktion och transporter till minsta möjliga klimatpåverkan”.
Kommunledningskontorets förslag
Mot bakgrund av nämndernas positiva inställning till förslaget om kommungemensam policy, föreslår kommunledningskontoret att fullmäktige antar förslag till Mat- och måltidspolicy (bilaga 1).
Katarina Kämpe Eva Carlsson
Kommundirektör
Bilaga:
1. Förslag till Mat- och måltidspolicy för Sollentuna kommun
Nämndernas fullständiga remissvar finns på kommunledningskontoret.
7 Upphandlingspolicy för Sollentuna kommun, fastställd av fullmäktige 2011-04-13
8 Regler för miljökrav vid upphandling och inköp i Sollentuna kommun, antagna av kommunstyrelsen 2013-01-30
