Levnadsvanor
Rekommendationer från Hälsorådet
Levnadsvanor Levnadsvanor
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN
Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälso- främjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763; §1, 2, 2c, 3, 8). ”Förebyggande vård ska finnas med i det akuta såväl som i det kroniska skedet av en sjukdom. I det akuta skedet för att om möjligt förhindra kroniska tillstånd” (Prioriteringsutredningen, 1996/97:60) Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 % av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 % av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av diabetes typ-2. Även den som redan har en sjukdom kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor.
SOCIALSTYRELSENS NATIONELLA RIKTLINJER FÖR SJUKDOMS- FÖREBYGGANDE METODER
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsföre- byggande metoder 2011 ges rekommendationer om verksamma metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor (tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor). Riktlinjerna ger hälso- och sjukvården ett stöd i hur det förebyggande arbetet avse- ende levnadsvanor kan utvecklas och bli likvärdigt över hela landet. Rekommenda tionen av åtgärd baseras på en samlad bedömning av tillståndets svårighetsgrad, åtgärdens effekt och kostnadseffektivitet.
LEVNADSVANA REKOMMENDATION AV ÅTGÄRDSNIVÅ Tobaksbruk Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande samtal
Otillräcklig fysisk aktivitet Rådgivande samtal + uppföljning Ohälsosamma matvanor Kvalificerat rådgivande samtal
TOBAK
Rökning beskrivs ibland som den enskilt skadligaste levnads- vanan och är samtidigt den som är mest möjlig att förebygga.
Enligt den årliga nationella ESS-enkäten var andelen daglig- rökare i Sverige år 2015, 9 % bland männen och 11 % bland kvinnorna. Cigaretten innehåller över 7 000 skadliga ämnen och rökningen har direkt samband med 58 sjuk domar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Snus innehåller 3 000 skadliga ämnen varav 28 av dessa är cancerframkallande. När en person blivit tobaksfri minskar riskerna succesivt för att drabbas av olika sjukdomar. Rekommendationen är att vid alla tillstånd där det är befogat, fråga patienten om den röker eller snusar eftersom vinsterna vid tobaksfrihet är stora. Om patienten är tobaks brukare, identifiera vilken typ av tobaks- brukare, rökare-snusare. Om patienten vill sluta med tobak, ge rekommen dation om nikotinläkemedel och om var de kan vända sig om de önskar stöd:
•
Vårdcentralens eller Folktandvårdens tobaksavvänjare•
Sluta röka linjen, via webbenEnkla råd (5 min) kan alla som möter patienter ge medan rådgivande samtal (10–15 min) rekommenderas till gravida och snusare. Det innebär ett lite längre samtal. Övriga tobaksbrukare rekommenderas kvalificerat rådgivande samtal alltså tobaksavvänjning.
ALKOHOL
Dödligheten för personer med svårt alkoholberoende är fem gånger högre än för befolkningen i övrigt och för personer med måttligt alkoholberoende är dödligheten fördubblad.
Alkoholbruk har starka samband med en rad kroniska sjuk- domar. Till exempel är frekvent berusningsdrickande i unga år en av de ledande orsakerna till demens och samtliga hjärt-kärl-sjukdomar påverkas negativt av hög alkohol- konsumtion. Alkohol har även ett direkt samband med risken för att drabbas av det metabola syndromet. Till skillnad från övriga levnads vanor vållar riskbruk av alkohol stora sociala skador och problem som kostar samhället enorma summor.
Omfattningen av alkoholbrukets sociala konsekvenser uppskattas vara i samma storleksordning som de hälso-
Ett standardglas alkohol (12 g ren alkohol) motsvaras av 1 snaps på 4 cl, 1 glas vin på 12–15 cl eller 1 burk 33 cl starköl.
Alkohol bör undvikas vid:
•
Psykiska sjukdomar, leversjukdomar, tidigare alkohol- relaterade problem och CNS-aktiva mediciner•
GraviditetErbjud ett rådgivande samtal (kan alla medarbetare genom- föra). Ett kort samtal om hälsoriskerna kan hjälpa patienter att minska sin konsumtion eller att avhålla sig från alkohol.
Stärk patientens tilltro till att kunna minska eller sluta dricka, anpassa åtgärderna till den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Många behöver stöd direkt vid alkohol- stoppet då abstinensbesvären är starkast. Riskkonsumenter som inte lyckas minska sin konsumtion på egen hand kan erbjudas uppföljande stöd i form av telefonsamtal eller återbesök under några månaders tid.
•
Läs mer på 1177.se för mer information•
Alkoholhjälpen via webben•
Alkohollinjen via webb och telefonDet finns således ett behov av att både främja ökad fysisk aktivitet och att minska stillasittandet. Fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och eller behandla många sjukdomstillstånd. Mer kunskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa finns att hämta i kunskaps banken FYSS.
FYSISK AKTIVITET MINSKAR RISKEN FÖR:
• förtidig död, oavsett orsak
• hjärtkärlsjukdom, t.ex. högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke
• metabola sjukdomar, t.ex. typ 2 diabetes, fetma, metabola syndromet
• cancer, t.ex. tjocktarms- och bröstcancer
• fall och benbrott, t.ex. höftfraktur
• psykisk ohälsa, t.ex. demens, depression Kriterier för otillräcklig fysisk aktivitet:
Fysiskt aktiv mindre än 150 minuter per vecka på en måttlig intensitetsnivå alternativt mindre än 75 minuter på en hög intensitetsnivå.
Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en individuellt utformad skriftlig ordination på fysisk aktivitet som ges till individer som ur hälsosynpunkt behöver öka sin fysiska aktivitet. FaR kan användas både i behandlande och förebyggande syfte.
I Region Östergötlands FaR-modell från 2015 tar individen själv ansvar för aktiviteten oavsett om det är en organiserad aktivitet eller en aktivitet som genomförs på egen hand.
Hälso- och sjukvården ordinerar och följer upp FaR på samma sätt som andra ordinationer.
Rekommendationer för fysisk aktivitet:
•
Fysisk aktivitet 150 minuter i veckan på minst måttlig nivå eller 75 minuter på högre intensitet.•
Ytterligare hälsoeffekt uppnås vid ökad aktivitet, genom ökad tid och/eller intensitet•
Muskelstärkande fysisk aktivitet 2 gånger i veckan (går bra med den egna kroppsvikten)•
Vuxna över 65 år, bör även träna balans.mässiga, följande fakta baseras endast på de direkta hälso- konsekvenserna. Efterfråga om alkoholkonsumtion före- kommer och i vilka mängder.
Gränsvärden:
Hög konsumtion definierad som > 5 standardglas till man och
> 4 standardglas till kvinnor vid ett och samma tillfälle eller 14 standardglas per vecka för män respektive 9 för kvinnor ökar risken för sociala komplikationer, hjärt-kärlsjukdomar och olyckor.
FYSISK AKTIVITET
Fysik aktivitet har många positiva effekter på kroppen och vår hälsa och vinsterna ökar med ökad aktivitet. Avsaknad av fysisk aktivitet och mycket stillasittande tid medför i stället negativa konsekvenser och ökar risken för ohälsa och sjukdom, obero ende av personens grad av fysisk aktivitet.
Levnadsvanor Levnadsvanor
OHÄLSOSAMMA MATVANOR
Maten har stor betydelse för vår hälsa både på kort och lång sikt. Med hälsosamma matvanor kan individens behov av näringsämnen tillgodoses samtidigt som risken för kost- relaterade sjukdomar minskar. Det finns en mängd studier om att ohälsosamma matvanor påverkar risken att drabbas av flera kroniska sjukdomar. Särskilt tydliga är sambanden för hjärt- kärlsjukdom, diabetes och en rad cancersjuk domar.
Flera av dessa sjukdomar är möjliga att förebygga med hälso samma mat- och levnadsvanor. För personer med kronisk sjukdom har maten ofta en central del i den medicin- ska behandlingen och råden bör anpassas efter personens behov och förutsättningar. En del personer med kronisk sjukdom, speciellt äldre, löper risk att drabbas av sjukdoms- relaterad undernäring. Patientens nutritionsstatus har stor betydelse för prognos, vårdtid och risk för komplikationer.
Hälsosamma matvanor beskrivs i de nordiska närings- rekommendationerna från 2012. Råden bygger på en systematisk genomgång av den aktuella litteraturen och baseras på det aktuella vetenskapliga kunskapsläget.
Rekommendationer för hälsosamma matvanor är:
Korta råd om hälsosamma matvanor som alla kan ge
•
Ät mer grönsaker, frukt och bär fisk och skaldjur, nötter och frön.•
Byt till fullkorn, magra mejeriprodukter och vege- tabiliska oljor och oljebaserade matfetter.•
Ät mindre rött kött och chark, salt, socker och alkohol.Enkla råd eller rådgivande samtal gällande ohälsosamma matvanor kan alla som möter patienter ge. Vid ohälsosamma matvanor rekommenderas kvalificerat rådgivande samtal vilket innebär en längre dialog med patienten där åtgärderna anpassas till patientens ålder, hälsa, risknivåer och andra för utsättningar. Åtgärden genomförs av medarbetare med för djupad ämneskunskap samt utbildning i samtalsmetod.
STRESS
Upplevelsen av stress varierar från individ till individ. Situ a- tioner som orsakar stress behöver inte alltid vara negativa.
En situation som upplevs stressande för någon kan upp- fattas som positiv för en annan individ. Ofta stressar de egna kraven mest men många upplever också krav utifrån som stressande. Inaktivitet samt känsla av kontrollbrist kan också vara stressfaktorer.
TECKEN PÅ STRESSYMPTOM KAN VARA:
• Sömnproblem
• Svårt att varva ner
• Likgiltighet
• Koncentrationssvårigheter
• Minnespåverkan
• Ångest
• Magont, värk i muskler och kan ha svårt att andas
• Tar till alkohol, tobak för att koppla av Rekommendationer vid stress:
Enkla råd kan alla som träffar patienter ge till exempel att patienten kan pröva avslappning, är det jobbet som ger symtomen bör patienten ha en diskussion med chefen, är det privat bör patienten arbeta med att sänka kraven, minska antalet ”måsten”. Öva på att säga nej. Minska sin nåbarhet.
Även hur individen äter och rör på sig påverkar hur kroppen kan hantera stress. Måttligt alkoholintag, alkohol är inte lösningen på stressen. Massage, mindfulness och umgås med människor som ger energi kan vara till hjälp.
Kvalificerad rådgivning kontakta vårdcentralen läs mer på 1177.se
SÖMN
Sömnen är oerhört viktig för vår hälsa och för välbefin- nandet. Hur mycket vi behöver sova är individuellt men det ligger mellan 6–9 timmar. Sömnstörningar är vanligt och drabbar en tredjedel av befolkningen. Sömnproblem kan innebära allt från att patienten har insomnings problem, vaknar flera gånger per natt till att patienten vaknar för tidigt och kan inte somna om. Problem med sömnen är sammankopplat med psykiatriska tillstånd som bland annat depression och utmattningssyndrom. I vissa fall kan de vara den utlösande faktorn. Störd sömn är också en bidragande orsak till diabetes och hjärt- och kärl sjuk domar.
Vid sömnprob lematik rekommenderas enkla råd, ta tillvara uppbyggt sömn behov, bevara god dygnsrytm och reducera aktiveringen på kvällen och natten och undvika alkohol.
Avslappning kan också hjälpa till. Vaknar patienten på natten och har mycket att tänka på, kan det hjälpa att skriva ned det som kommer upp.
Kvalificerad rådgivning kontakta vårdcentralen läs mer på 1177.se
SOL
Sunda solvanor är viktigt. Det skyddar dig både på sommaren och på vintern om det är soligt och mycket snö eller om du är i ett land där solen är starkare än i Sverige. Mellan klockan 11 och 15 är solen allra starkast. Då är det som viktigast att skydda huden. Hur mycket sol man tål innan huden bränns varierar från person till person. En del tål mer medan andra bara kan vara en kort stund i solen. Skugga och kläder ger det bästa skyddet. Skydda hud och ögon med täckande kläder, solhatt och solglasögon. Kläderna ska vara så pass täta att du inte kan se din hand genom dem. Ju tätare kläder desto bättre skydd. De flesta kläder har en solskyddsfaktor mellan 10 och 30. Använd solskyddskräm där kläder inte täcker. Glöm inte läppar, öron, händer och fötter. För att krämen ska fungera bra behöver du smörja in dig med mycket kräm. Smörj in dig flera gånger under dagen och använd en solskyddskräm med en solskyddsfaktor på 30–50.
Utgiven i januari 2019 av Läkemedelskommittén i Östergötland
Tel: 010-103 73 84
E-post: lakemedel@regionostergotland.se regionostergotland.se
