Barn- och utbildningssektorn
Internkontroll
Gudmuntorps skola åk F-6
Onsdag 15 februari 2012
Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen
Innehåll
Bakgrund ... 2
Metod ... 3
Introduktion med rektor ... 3
Värdegrundsuppdraget ... 3
Kunskapsuppdraget ... 5
Rektorn och personalen ... 7
Rektors ledningsgrupp ... 8
Sammanfattning förbättringsområdena ... 9
Bakgrund
Barn- och utbildningssektorn har under år 2011 prioriterat arbetet med de nya nationella styrdokumenten bl.a. i ett projekt kallat Skola 2011. Projektet har haft som mål att samtliga medarbetare inom sektorn ska bli väl förtrogna med uppdraget från de nya nationella
styrdokumenten så att dessa kan utgöra grund för planering, genomförande och uppföljning och utvärdering av verksamheten.
Arbetet inom sektorn kommer i fortsättningen att fokusera på att bedöma och värdera de resultat och den kvalitet verksamheterna åstadkommer med utgångspunkt från det nationella uppdraget.
Låga resultat och bristande kvalitet kommer att leda till förbättringsinsatser.
I enlighet med detta har BUN på sitt sammanträde 2011-11-28 tagit beslut om ett kvalitet- och utvecklingsprogram för sektorn. Programmet lyfter fram fyra prioriterade målområden för sektorns skol- och förskoleenheter.
Ökad måluppfyllelse i grundskolan avseende kunskapsuppdraget
Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass, fritidshem och de studerande i vuxenutbildningen ska känna sig trygga i sina verksamheter
Studie- och arbetsro i samtliga verksamheter
Ökat fokus på lärande i förskolan
Kvalitet- och utvecklingsprogrammet är en plan för sektorns systematiska kvalitetsarbete.
Systematiken gäller såväl huvudmannanivå som skol- och förskoleenheter. Varje huvudman och förskola och skola ska kontinuerligt ”planera, följa upp och utveckla utbildningen”1.
Som en viktig del i barn- och utbildningssektorns uppföljning och utvärderingsarbete ingår
internkontrollen. Syftet med internkontrollen är att BUN:s politiker ska följa upp hur verksamheten utvecklas mot de nationella målen och de av BUN prioriterade målområdena. Ett annat syfte är att åstadkomma en styrning av skolans förbättringsarbete från huvudmannanivån. En del av
internkontrollen utgörs av granskningsbesök i skolor och förskolor av politiker från BUN tillsammans med sektorsledningen. I kvalitet- och utvecklingsprogrammet beskrivs internkontrollen som ett ledningsverktyg med väsentlig betydelse för både den politiska ledningen och sektorsledningen.
Granskningsbesöken omfattar arbetet och resultaten med kunskaps- och värdegrundsuppdraget med fokus på de prioriterade målområdena.
Denna rapport omfattar internkontrollen för skolenhet Gudmuntorp som är en F–6 grundskola och har 107 elever. Budgeten för skolan var drygt 6 mnkr år 2011 och bokslutet hamnade på ett överskott på 143 000 kr. Ansvarig rektor för skolenheten är Inger Sjögren.
1 4 kap 3-4 §§ skollagen
Internkontrollen genomfördes onsdag den 15 februari 2012 av tjänstemännen barn- och
utbildningschef Martin Persson och verksamhetsutvecklare IT/kvalitet Jan Gayen. Från den politiska sidan deltog andre vice ordförande i BUN Maria Boström-Lambrén och ledamoten Stefan Liljenberg.
Rapporten har kvalitetsgranskats av samtliga deltagare som deltog i internkontrollens granskningsbesök och av skolans rektor.
Metod
Granskningsbesöken sker genom dokumentationsstudier, intervjuer med två grupper elever med ca fyra till fem elever per grupp och tillfälle, samt intervjuer med personal och rektorn. Rapport skrivs och krav på förbättringar ställs. Återkoppling sker till rektorn och till all personal på enheten.
De dokument som internkontrollen tagit del på Gudmuntorp skola åk F–6 är skolans förväntans dokument, skolans vision, rektors ledningsdeklaration, skolans inriktning (språk och hälsofrämjande), arbetsplan för föräldramedverkan, trygghetsplan som består av plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan samt en incidentrapport. Skolans resultat redovisades i form av nationella ämnesprov i åk 3 (2011) och åk 5 (från 2010), screeningtester, skriftliga omdömen, IUP,
anonymiserade åtgärdsprogram, sammanställda resultat- och uppföljningsdokumentationer för ett par elever samt slutligen lärares egen utvärdering av sin klass och undervisning. För skolan som helhet bifogades skolans organisationsplan och ledningsprocesser samt en processkartläggning för
”elever i behov av särskilt stöd”.
Denna rapport lyfter styrkor och förbättringsområden för det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten. Rapporten från internkontrollen ska ses som en begränsad bild av Gudmuntorp åk F- 6:s verksamhet eftersom de data som analyserades är av relativt liten omfattning.
Introduktion med rektor
Rektor Inger Sjögren framhäver att Gudmuntorp åk F-6 är en mycket bra skola med språk och hälsofrämjande som profil. Antalet barn har den senaste tiden ökat och skolan har idag drygt 100 elever. Skolan har en föräldrastyrelse med föräldramajoritet som är på väg att läggas ner.
Gudmuntorp har också en föräldraförening som är engagerad i skolans arbete och utveckling. Skolan och föräldraföreningen ansökte för ett par år sedan om EU-bidrag för att förbättra skolgårdsmiljön.
Resultatet har bland annat blivit en uppskattad naturhinderbana.
Värdegrundsuppdraget
Eleverna säger att det är bra att vara elev på Gudmuntorps skola ”alla känner alla”, ”lärarna är bra”,
”bättre på en mindre skola” och ”det är en bra och rolig skola”, är några av elevernas kommentarer.
Eleverna berättar att de har trevliga lärare och lagom stränga rastvakter. De upplever att alla har någon att vara med på rasten. Lärarna och rektorn delar bilden av att alla känner alla på
Gudmuntorps skola och att ingen behöver känna sig utanför. Lärarna på Gudmuntorps skola trivs själva bra och har arbetat i många år på skolan. Eleverna säger att de överlag känner till
ordningsreglerna och att de har väldigt lite konflikter på rasterna, vilket också lärarna instämmer i.
Delaktigheten i framtagandet av ordningsreglerna var eleverna oense om hur mycket de fick vara med och påverka. De har klassråd och elevråd som forum för deras delaktighet. Lärarna medger att de av arbetsmiljöskäl bestämt och beslutat om huvuddelen av skolans ordningsregler och att de istället låter eleverna ta fram klassrumsregler. Under lektionstid får eleverna inte ha mobiler och de är kritiska till det. Förbudet uppkom efter att elever filmat och fotograferat kamrater mot deras vilja.
Lågstadieeleverna uppger att arbetsron i klassrummen är god. På mellanstadiet anser eleverna att arbetsron är god men att musik- och matematiklektionerna kan bli lite lugnare. Den vanligaste konsekvensen är tillsägelse av lärare och utvisning ur klassrummet. Andra disciplinära och särskilda
åtgärder behövs mer sällan enligt eleverna och lärarna. De dagar rektorn är på skolan äter hon lunch med eleverna. ”Eleverna gör att man känner sig välkommen”, säger rektorn. ”Barnen är
väluppfostrade, skolan och föräldrarna ställer gemensamma krav och vi tar tag i saker direkt, samt försöker förebygga konflikter så långt det går”, fortsätter rektorn. Skolan har även ett dokument kallat Konsekvensstege som tydliggör vilka konsekvenser som blir följden av att bryta mot skolans ordningsregler2.
Föräldraföreningen har i samarbete med skolan utarbetat och sammanställt en trygghetsenkät som eleverna en gång om året svarar på i skolan. Den kartlägger konfliktområden och mäter elevernas upplevda trygghet. Resultatet ska därefter ligga till grund för de förbättringar och revideringar som därefter görs i skolans Trygghetsplan en gång om året. I Trygghetsplanen anges även skolans vision om att alla barn och elever ska känna sig trygga och ha arbetsro, ingen ska utsättas för kränkande behandling eller diskriminering. Utöver detta har skolan även en krisplan, incidentrapport samt ett Förväntansdokument som ska komplettera Trygghetsplanen. Förväntansdokumentet beskriver hur elever och personal ska leva upp till läroplanens värdegrund och uppdrag3 och ska vara känt av all personal, elever och föräldrar enligt skolans Trygghetsplan. Skolan har även arbetsplaner för elevmedverkan respektive ett för föräldramedverkan. Arbetsplanerna lyfter även här som i
Förväntansdokumentet fram läroplanens första kapitel om skolans värdegrund och uppdrag och hur man tillsammans ska bidra till utveckling och trygghet på skolan. Till ovanstående arbetsplaner och Förväntansdokument har skolan ytterligare en vision med följande långsiktiga mål:
Gudmuntorps skola sjuder av liv, värme, engagemang, glädje och gemenskap.
Alla är delaktiga och tar ansvar.
Alla är kunskapare och har lust att lära.
Rektorn har även beskrivit mål för Gudmuntorps skola i sin ledningsdeklaration samt hur skolan genom systemtänkande kan skapa bättre skolresultat.
Sammanfattning och slutsatser
Skolan och verksamheten genomsyras av god elevdemokrati och visst elevinflytande. Eleverna medverkar genom klassråd och elevråd och reglerna är relativt väl kända bland eleverna. Skolan beslutar av arbetsmiljöskäl och efter elevernas ålder och mognad innehållet i skolans ordningsregler.
Elevmedverkan bör kunna stärkas ytterligare i framtagandet av skolans ordningsregler4. Eleverna berättar att de har trevliga lärare och lagom stränga rastvakter. Det är sällan stora konflikter enligt eleverna och de får hjälp att lösa dem direkt, vilket tyder på ett bra klimat. Lärarna och rektorn delar bilden av att alla känner alla på Gudmuntorps skola och att ingen behöver känna sig utanför. Den upplevda arbetsron av lågstadiets elever är god. Eleverna på mellanstadiet uppger att arbetsron på matematik- och musiklektionerna kan förbättras. Rektorn bör undersöka orsaker till detta och åtgärda5. Skolan har till sina ordningsregler kopplat en konsekvensstege för att förtydliga vilka disciplinära och andra åtgärder skolan kan ta till vid behov. Konsekvensstegen täcker inte in alla åtgärder men har tagit med de vanligast förekommande6. Skolan har en Trygghetsplan mot diskriminering och kränkande behandling med aktiviteter i förebyggande syfte. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts från föregående år framgår inte i den trygghetsplan internkontrollen tagit del av. Detta ska tas med i nästa års upprättande av skolans Trygghetsplan7. Vidare gör internkontrollen bedömningen att antalet dokument och arbetsplaner som ska beskriva skolans arbete mot de nationella målen och läroplanens värdegrund bör reduceras.
2 5 kap. 7-8,11, 14 §§ skollagen, Disciplinära och andra särskilda åtgärder
3 1 kap. Lgr 11, Skolans värdegrund och uppdrag
4 5 kap. 3-5 §§ skollagen (2010:800) Trygghet och studiero
5 5 kap. skollagen (2010:800) Trygghet och studiero
6 5 kap. 7-8,11, 14 §§ skollagen, Disciplinära och andra särskilda åtgärder
7 6 kap. 8 § skollagen (2010:800) Åtgärder mot kränkande behandling
Kunskapsuppdraget
Skolan har hälsa och språk som profil och på schemat märks det genom extra idrottslektioner och att eleverna startar med engelska från åk 1. Vidare har skolan även satsat på läsning och skrivning i sin ordinarie undervisning. Rektorn menar att inlärningen av moderna språk på högstadiet (tyska, franska och spanska) blir bättre om man börjar undervisa engelska redan på lågstadiet. Rektorn har varit på Irland och blivit inspirerad av deras metod av att tidigt starta med ett andra språk. Lärarna vill även införa moderna språk från åk 6. Eleverna ska få smaka på det och det ska stärka elevernas val av språk inför högstadiet. Elevens val ska användas till språk i åk 6 och eleverna ska få välja på tyska, franska och spanska. Skolan har bara precis kommit igång med detta och förväntas under vårterminen 2012 komma igång på riktigt. Två lärare kan undervisa i tyska respektive en i franska, någon språklärare i spanska har skolan ännu inte fått tag på. Skolan har fått centrala
utvecklingsmedel från den statliga satsningen ”läsa, skriva, räkna” för att utveckla en
matematikverkstad med syftet att göra ämnet mer praktiskt och upplevelsegivande. På skolgården har man ritat upp rutor och andra hjälpmedel för att visualisera matematiska termer. Någon utvärdering av matematikprojektet är ännu inte genomförd.
Eleverna i åk 3 berättar att de har en egen IUP-planering. De kan även redogöra för vad deras utvecklingsmål är. Alla eleverna i gruppen räknar upp något som de ska bli bättre på. På
utvecklingssamtalet berättar eleverna att de får reda på hur långt de har kommit och en elev i åk 3 beskriver också hur uppföljning och utvärdering går till. I en av klasserna på mellanstadiet har de sin IUP under bänklocket och läraren diskuterar deras utveckling en gång i veckan. Läraren berättar att han försöker aktualisera IUP hela tiden. Eleven ska kunna känna att det här kan jag och det här behöver jag träna mer på. Eleverna upplever att de får utmaningar av lärarna när de är klara med de ordinarie uppgifterna. Exempel som anges är att läsa i svårare böcker och räkna svårare uppgifter i matematik samt arbeta i extraböcker när de är klara med sina uppgifter. Insatser görs även på grupp och skolnivå genom att erbjuda elever undervisning i högre årskurs, en elev har flyttat upp två årskurser och två elever från åk 2 läser matematik med åk 3. Rektorn och lärarna medger att det omvänt är svårare att lyfta ner en elev en årskurs, även om det bara rör sig om ett ämne. En av mellanstadielärarna tycker att det är lätt att ge de duktiga eleverna utmaningar, han anser att det är svårare med de elever som har behov av särskilt stöd. Eleverna tycker att lärarna hjälper de som behöver stöd och de som varit borta får hjälp att komma ikapp. De upplever även att de hinner med sina läxor och att de inte har för många. Skolan har gjort en processkartläggning för ”elever i behov av särskilt stöd”. I förklaringstexterna till denna kartläggning förtydligas de olika faserna av en sådan ärendehantering, vem som har ansvar för vad och vilka befogenheter och insatsmöjligheter som ges med hänvisning till skollagen. Skolans arbete med detta kan lyftas som ett gott exempel för övriga skolor i Höör.
Lärarna uppger att de nu fokuserar mer på förmågor och kunskapskrav i sin undervisning än tidigare och att undervisningen därför är mycket mer styrd i nuläget. Läroplanen upplever lärarna som tydlig men också mer krävande. De efterfrågar forum med andra skolor för tolkning av ämnenas
kunskapskrav, likvärdig bedömning och fortbildning i betygssättning för åk 6. Rektor och lärare ska under våren utarbeta ett sådant samarbete med Sätoftaskolan. Rektorn säger att skolans
utvecklingsbehov fortfarande är de nationella målen, kunskapskraven och att göra bedömningarna mer likvärdiga. Kunskapsresultaten som internkontrollen tagit del av visar på hög måluppfyllelse, se bilaga 1 och 2. Den enda avvikelsen var de nationella ämnesproven åk 3 för 2011, angående elevers förmåga att läsa en faktatext, se bilaga 1.
Eleverna har olika upplevelser av hur varierad undervisningen är. Matematikämnet nämns som ett av ämnena. ”Lärarna använder ibland Smartboard, mest i svenska”, säger en elev, ”men i slöjd och idrott gör alla samma saker”, tycker en annan elev. Ett par elever på mellanstadiet upplever oftast att all undervisning är likadan men tillägger, ”vi har nivågruppering i matematik och ibland har vi
fonetikövningar och bingospel”. Lärare och elever uppger att det oftast används prov, tabellstest och läxförhör för att kontrollera om de lärt sig det som planerats. Eleverna svarar att det är tydligt vad man ska lära sig, men elevernas delaktighet i att välja arbetssätt och arbetsformer förekommer inte så ofta. Eleverna utvärderar inte undervisningen och sitt eget lärande. Rektorn instämmer i att det finns krav från eleverna mot lärarna och att lärarna samtidigt har många idéer som de vill genomföra.
Undervisnings- och verksamhetsresurser
Skolan har ett eget skolbibliotek med tillgång till faktaböcker, skönlitterära böcker och
informationsteknik8. Det hänger Smartboards i flera klassrum, men de tekniska lösningarna fungerar inte alltid uppger både elever och lärare, oftast är internet långsamt. Sammanlagt finns fem datorer för barn och elever på skolan, vilket inte kan anses tillräckligt för att uppfylla de förmågor och kunskapskrav som är kopplade till datoranvändningen i läroplanen. Det finns dator i förskoleklassen och i fritidshemmet samt i lärarnas arbetsrum. Internkontrollen kan dock inte komma med några rekommendationer för hur många datorer som bör finnas per elev i skolan med anledning av att det inte finns någon nationell IT-strategi för skolan eller allmänna råd från Skolverket ännu. Alla lärare har en egen dator för sitt administrativa och pedagogiska arbete. För dokumentationen använder lärarna IUP-programmet InfoMentor. I detta program kan de göra pedagogiska planeringar med matriser och elevbedömningar, skriftliga omdömen, IUP, åtgärdsprogram och registrera frånvaro m.m. Programmet ska användas av alla lärare i kommunen, vilket inledningsvis upplevdes som ett tvång. En av lärarna har ett IT-ansvar på skolan för att stötta sina kollegor i IT-frågor och InfoMentor.
Nu känner alla lärare att de får hjälp och stöd av programmet, och de tar även ut statistik från programmet. Skolan har en specialpedagog anställd och har i nuläget cirka 10 aktiva åtgärdsprogram.
På Gudmuntorp skola har de även något de kallar ”Språkis”. Det är en stödverksamhet för att hjälpa elever med försenad tal- och språkutveckling. Gudmuntorps skola ligger på landsbygden och många av eleverna åker skolbuss. Eleverna uppger att bussen oftast passar tiderna och att det är bra stämning på bussen, men att det är jobbigt att sitta så länge. En elev uppgav att bussen inte stannat för honom en gång.
Sammanfattning och slutsatser
Skolan visar i sin dokumentation på god resultatuppföljning av elevernas utveckling. Detta görs i form av olika sorters screeningtester som följer elevens skolgång från åk 1–6 som kompletteras med nationella ämnesprov. Utvärdering av dessa data ligger bl. a. till grund för hur den
specialpedagogiska resursen används på individ- och gruppnivå. Skolan gör även insatser på grupp och skolnivå genom att exempelvis ge elever med behov av snabbare undervisning och mer utmaningar undervisning i högre årskurser. De resultat, tester och nationella prov som
internkontrollen tagit del av visar att eleverna på Gudmuntorps skola har mycket god måluppfyllelse, se bilaga 1 och 2.
Alla intervjuade elever uppger att de har en IUP och kan även redogöra för sina utvecklingsmål. De IUP med skriftliga omdömen som internkontrollen tagit del av visar på att undervisning och
bedömning av elevernas kunskaper utgår från Lgr 11. De IUP som granskats av internkontrollen visar på god kvalitet. I samtliga IUP som internkontrollen tagit del av lyfter lärarna fram elevernas styrkor och vad de behöver utveckla. Det som kan förbättras i några IUP är förtydligandet av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt i utbildningen9, samt att alla IUP skrivs i Du-form, andra person (Du visar…). Samtliga intervjuade elever anser att de får den hjälp och stöd de behöver för att nå sina mål och att lärarna är tydliga med vad de ska lära
8 2 kap. 36 § skollagen (2010:800) och kap. 2.8 Lgr 11
9 Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen, 10 kap. 13 § skollagen, Exempel på förtydligande: VAD eleven kan, VAD eleven ska utveckla, HUR skolan kan stötta eleven HUR eleven själv kan bidra till sin utveckling
sig. Men eleverna upplever inte att de har något reellt inflytande över arbetssätt och arbetsformer10. Rektorn ska se till att dessa förutsättningar ges till eleverna11. Det bör noteras att elevers uppfattning av att få vara delaktig i undervisningen inte nödvändigtvis stämmer överens med vad
styrdokumenten avser. Elever och lärare berättar att det som lärs ut oftast följs upp genom läxförhör, tester och prov. Internkontrollen gör bedömningen att lärarnas undervisning får anses strukturerad och leda till goda resultat samt kan förbättras genom att ge eleverna mer utrymme att medverka i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen och sitt eget lärande.
IT är en förbättringspunkt för huvudmannen att utveckla tillsammans med skolenheterna. Ett IT- kartläggningsarbete beträffande lärarnas IT-kompetens och skolornas IT-utrustning och
internettillgänglighet pågår centralt. Ett IT-program behöver tas fram centralt för att stärka lärarnas IT-kompetens, IT-utrustning och skolornas tillgång till internet.
Rektorn och personalen
Internkontrollen gick igenom en del av dokumenten med eleverna, lärarna och rektorn. Eleverna kände inte till innehållet i förväntansdokumentet när vi läste upp det. En del av lärarna ansåg att ”det bara är papper som samlas i en pärm”. ”Vi hinner inte med att utvärdera dessa dokument och övriga projekt vi har”, sa lärarna. Projekt och dokument är mestadels initiativ från rektorn menar de.
Rektorn påpekar att dokumenten behövs för att beskriva hur skolan ska arbeta mot de nationella målen samt att projekten är en del av förverkligandet av dem och skolans profil. ”Dokumenten hör ihop med läroplanen och innehåller samtidigt huvudmannens prioriterade mål”, svarar rektorn.
På skolan har man använt all den arbetsförlagda tiden för lärarna. Lärarna säger att de inte hinner med alla sina arbetsuppgifter då man är en liten skola med ett mindre antal personal att fördela arbetsuppgifter och ansvar på. Varje vecka har man schemalagt två timmar arbetsenhetskonferens som rektor leder, samt två timmar pedagogisk konferens som lärarna själva förfogar över. Lärarna säger att konferenstiden emellanåt saknar dagordning och att tiden inte räcker till för uppföljning och utvärdering, men tycker samtidigt att de har för mycket schemalagd konferenstid. Personalen säger också att det centrala projektet BUS12 och införandet av en ny läroplan och ett digitalt IUP- program (InfoMentor) har varit stressande. Rektor och lärare är dock överens om att verksamheten fungerar bra och att de försöker lösa problem och diskutera skolans utveckling så gott det går. "Det är ”högt i tak”, enligt en av lärarna. "Här finns många starka viljor", säger en annan. Enligt lärarna är de tidigare konflikterna utredda och det är bättre nu än på länge, konflikterna har tidigare handlat om bristande kommunikation.
Lärarna uttrycker önskan om bättre återkoppling på sin undervisning och prestationer kopplat till uppdraget och lönekriterierna (didaktisk-, relations- och ledarskapskompetens). Rektor medger att tiden för att hinna vara med i undervisningssituationer inte funnits. Rektorn har det som ambition, men tiden har hittills inte räckt till.
Rektorn svarar att stödet från huvudmannen inte alltid är tillräckligt. ”Inom den egna rektorsgruppen brukar vi ha mycket pedagogiska diskussioner, annars finns inte mycket tid för träffar mellan
rektorerna för att diskutera verksamhetsfrågor”, uppger rektorn. I önskan om mer stöd från huvudmannen föreslår rektorn handledning- och mentorskap. ”Jag har ventilerat min skola i
10 1 kap. Lgr 11, Skolans uppdrag, 2.3 kap. Lgr 11, Elevernas ansvar och inflytande och Skolverkets Allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen
11 2.3 kap. Lgr11, Elevernas ansvar och inflytande ” läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad”, 2.8 kap. Lgr 11, Rektors ansvar och Skolverkets Allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen ” läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad”
12 BUS är ett ESF-projekt och står för Barn- och Utbildningssektorn Stärks
ledningsgruppen och det har varit bra för mig”, säger rektorn. ”För att frigöra den fulla kapaciteten och potentialen hos personalen gäller det att hitta personalens styrkor och arbeta med dem och se till att de växer och att de kan användas mer på detta område i skolutvecklingen”, säger rektorn. Ett exempel är att en av lärarna fortbildat sig till specialpedagog och det har varit gynnsamt för
verksamheten.
Sammanfattning och slutsatser
Rektorns tjänstgöringsgrad och pågående rektorsutbildning samt ytterligare ansvar för Munkarps resursskola gör att hon bara kan vara på plats två dagar i veckan i Gudmuntorp. Skolan är relativt liten och det gör att arbets- och ansvarsuppgifter måste fördelas på färre antal personal. Personalen upplever därutav viss stress och att information, dokument, arbetsplaner och projekt inte följs upp.
Internkontrollen gör slutsatsen att rektorn försökt styra skolans arbete utifrån det nationella uppdraget och dessutom fördelat lärarnas arbetstid och uppgifter på ett tydligt sätt. Lärarna tycker att innehållet i de planerade mötena kan planeras bättre13. Internkontrollen gör slutsatsen att kommunikationen mellan rektorn och lärarna kan förbättras med ökad tydlighet och uttalade förväntningar avseende uppdraget. I detta ligger att verksamhetens utveckling tydligt planeras, genomförs, följs upp och förbättras utifrån uppdraget. Internkontrollen har inte följt upp lärarbehörigheten på skolenheten. Huvudmannen har startat en sådan kartläggning för BUN:s kommunalt anställda lärare.
Rektors ledningsgrupp
Skolan: Jessica Ashworth, Margaretha Malm-Jönsson och Pia Witte Fritids: Mats Eliasson
Internkontrollen har inte tagit del av rektorns lokala delegering.
13 4 kap. 4-6 §§ skollagen (2010:800) Kvalitet och inflytande
Sammanfattning förbättringsområdena
Kommunikationen mellan rektorn och lärarna kan förbättras med tydlighet och uttalade förväntningar avseende uppdraget14.
Återkopplingen på lärarnas undervisning bör stärkas.
Antalet dokument och arbetsplaner som ska beskriva skolans arbete mot de nationella målen och läroplanens värdegrund bör reduceras.
Elevernas delaktighet vid utarbetandet av skolans ordningsregler15 bör stärkas.
Bra kunskapsresultat som kan förbättras med att elevernas ges ett reellt inflytande över arbetsformer och arbetssätt i undervisningens planering, genomförande och utvärdering16.
Den upplevda arbetsron av lågstadiets elever är god. Eleverna på mellanstadiet uppger att arbetsron på matematik- och musiklektionerna kan förbättras. Rektorn bör undersöka orsaker till detta och åtgärda17.
En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts från föregående år framgår inte i den trygghetsplan internkontrollen tagit del av, detta ska tas med i nästa års upprättande av skolans Trygghetsplan18.
Förbättringsområde för huvudmannen
Skapa forum för likvärdiga bedömningar, extra viktigt för en liten skola19.
Stödja och följa upp rektorers ledning och arbete med det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet20 förslagsvis en årsklocka med gemensamma aktiviteter för skolenheterna.
Stödja och följa upp rektors återkoppling på lärarnas undervisning.
IT är en förbättringspunkt för huvudmannen att utveckla tillsammans med skolenheterna. Ett IT-kartläggningsarbete beträffande lärarnas IT-kompetens och skolornas IT-utrustning21 och internettillgänglighet pågår centralt. Ett IT-program behöver tas fram centralt för att stärka lärarnas IT-kompetens, IT-utrustning och skolornas internettillgänglighet.
14 4 kap. 4-6 §§ skollagen (2010:800) Kvalitet och inflytande
15 5 kap. 3-5 §§ skollagen (2010:800) Trygghet och studiero
16 2.3 kap. Elevernas ansvar och inflytande och 2.8 kap. Lgr 11, Rektors ansvar och Skolverkets Allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen
17 5 kap. skollagen (2010:800) Trygghet och studiero
18 6 kap. 8 § skollagen (2010:800) Åtgärder mot kränkande behandling
19 2.7 kap. Lgr 11, Bedömning och betyg, 2.8 kap. Lgr 11 Rektors ansvar
20 4 kap. 4-6 §§ skollagen, Systematiskt kvalitetsarbete
21 2 kap. 35 § skollagen, Lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek
Bilaga 1
Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 3
Vald period: 2011 Vald organisation: Höör Gudmuntorps Skola
Vald huvudman: Samtliga huvudmän
Totalt i urvalet Totalt riket
Antal Andel Andel
elever som nått som nått
kravnivån kravnivån
av samtl. av samtl.
Ämne Delprov elever elever
Matematik Mönster och linjal 19 94,7 93
Matematik Massa och tid 19 89,5 83,8
Matematik Taluppfattning 19 89,5 91,4
Matematik Räkna i huvudet 19 94,7 87,9
Matematik Matematiska problem 19 100 90
Matematik Skriftliga räknemetoder 19 100 81,6
Matematik Kommunikation och begrepp 19 100 91,4
Svenska Muntlig uppgift 19 100 94,9
Svenska Läsning skönlitterär text 19 100 93,9
Svenska Läsning faktatext 19 84,2 89,7
Svenska Elevens högläsning 19 94,7 91,9
Svenska Skrivuppgift: berättande text 19 100 91,6
Svenska
Skrivuppgift: stavning och
interpunktion 19 89,5 87,9
Svenska Skrivuppgift: läsbarhet 19 100 94,5
Svenska Skrivuppgift: beskrivande text 19 94,7 92,1
Rapportbeskrivning och definitioner etc.
Samtliga uppgifter avser elever i årskurs 3. OBS: I resultaten för ämnesproven i årskurs 3 ingår också elever som går i svenska utlandsskolor.
Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den.
Då visas två
prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
* Antal elever
Antal elever som ingick i insamlingen för ämnesproven i årskurs 3.
* Andel som nått kravnivån
Andel elever som uppnått kravnivån av totalt antal elever i åk 3 som genomfört eller inte genomfört ämnesproven i åk 3.
Totalt riket samt stapeln för riket för respektive kön visar resultat för alla skolor i riket, både kommunal och fristående huvudman ingår.
Bilaga 2
Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 5
Vald period: 2010 Vald organisation: Höör Gudmuntorps Skola
Vald huvudman: Samtliga huvudmän
Totalt i urvalet Totalt riket
Antal Andel Andel
elever som nått som nått
Ämne Delprov kravnivån kravnivån
Engelska Samtala/tala 11 100 87,6
Engelska Lyssna/förstå (skriva) 11 .. 84,5
Engelska Läsa/förstå (skriva) 11 90,9 88,1
Engelska Skriva 11 100 88,9
Matematik Miniräknare, räknesätten 11 100 92
Matematik Längd, area, skala 11 .. 84,2
Matematik Tid, statistik 11 100 91,2
Matematik Räknemetoder 11 90,9 86
Svenska Läsa, förstå litterär text 11 100 88,5
Svenska Läsa, förstå sakprosa 11 100 92,8
Svenska Skrivuppgift, berättande 11 100 88,4
Svenska Skrivuppgift, förklarande 11 100 88,3
Svenska Läsa, samtala 11 100 89,9
Rapportbeskrivning och definitioner etc.
Samtliga uppgifter avser elever i årskurs 5.
Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två
prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
* Antal elever
Antal elever som ingick i insamlingen för ämnesproven i årskurs 5.
* Andel som nått kravnivån
Andel elever som uppnått kravnivån av totalt antal elever i åk 5 som genomfört eller inte genomfört ämnesproven i åk 5.
Totalt riket samt stapeln för riket för respektive kön visar resultat för alla skolor i riket, både kommunal och fristående huvudman ingår.
