Grundprinciper för skonsamma förflyttningar

Grundprinciper för

skonsamma förflyttningar

Innehåll

Kursöversikt... 2

Inledning... 6

Syfte och mål... 7

Belastningsskador... 8

Hur väl rustad är du för ditt jobb?... 10

Kroppshantering... 11

Kroppens friktionspunkter... 12

Trycksår... 12

Grundprinciper... 13

Checklista - förflyttning med glidbräda... 15

Bildmaterial Arbetsställningar………. 16

Högre upp i säng – 1 el 2 hjälpare ... 17

Högre upp i säng - 2 hjälpare... 18

Sidled i säng ”ostbågen”... 19

Vända i säng – 2 hjälpare... 20

Från sidliggande till sittande – 1-2 hjälpare... 21

Från ryggliggande till sittande – 1 hjälpare... 22

Från ryggliggande till sittande – 2 hjälpare... 23

Låg förflyttning – 2 hjälpare... 24

Placering av glidbräda... 25

Förflyttning med glidbräda- Hur hjälparna står... 26

Borttagning av glidbräda i rullstol... 27

Högre upp i stol... 28

Sittande till stående – 1 hjälpare... 29

Bädda på madrass på golv... 30 Brochyrer-Bilagor

Kursöversikt

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar

TID Dag 1

8.00 Välkomna, presentation, närvaro Kursupplägg, tider, förväntningar Inledning

Uppvärmning

Kroppskännedom, Grundprinciper Högre upp i säng

- 1 hjälpare -2 hjälpare

~9.00 FIKA

Sidled i säng Öva

Vändning i säng 2 hjälpare

~11.00 Bensträck ca 5 min Arbetsställningar

”Hemuppgift/diskussionsfrågor”

~11.30 Avslutning/sammanfattning

Kommentarer, önskemål inför nästa gång Översikt nästa kurstillfälle

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar

TID Dag 2

8.00 Närvaro

Dagens upplägg, tider

Tankar från föregående tillfälle

Uppvärmning/kroppskännedom Repetitionsuppgifter föregående tillfälle

Naturligt rr ligg-sitt alla testar. Hur gör jag?

~9.00 FIKA

Liggande till sittande 1 hjälpare ryggliggande

Liggande till sittande 1 hjälpare sidliggande

Liggande till sittande 2 hjälpare + draglakan

~11.00 Bensträck ca 5 min Forts. övning

Förberedelser för en lyckad låg förflyttning Låg förflyttning 2 hjälpare

Introduktion av glidbrädan ev placering av bräda Hemuppgift

Avslutning

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar

TID Dag 3

8.00 Närvaro

Tankar från föregående tillfällen.

Erfarenheter, har teknikerna använts?

Dagens upplägg

Uppvärmning

Kroppskännedomsövningar

Repetitionsuppgifter föregående tillfälle Lämna in uppgifter

~9.00 FIKA

Glidbrädan Att lägga dit brädan

Förflyttning med glidbräda + 2 hjälpare

~11.00 Bensträck ca 5 min

Längre bak i rullstol 1+2 hjälpare Uppresning sittande-stående

Assistera gående

Inför handledning

Avslutning av dagen 12.00

Inledning

Arbete med äldre och funktionshindrade människor innebär att man som arbetstagare ständigt möter olika situationer och utmaningar. Många

arbetsuppgifter i omsorgsarbetet kan innebära fysiskt tunga och påfrestande moment. Att ha förmåga att anpassa sig efter de krav som ställs och även i nya situationer kunna använda sin kropp på ett skonsamt sätt är en stor utmaning. God kännedom om den egna kroppen och kunskap om de grundprinciper som gäller vid förflyttningar kan vara en hjälp på vägen.

Kroppen är inte en avskiljbar del från personen, lika lite som medvetandet är det. Ett syfte med att öva kroppskännedom är att bli mer medveten om beteenden, vanor och förhållningssätt till livet. Man kan tala om beteende och handlingar. Förenklat kan man säga att beteende är vad vi gör utan medvetna beslut, medan handlingar förutsätter medvetna beslut och mental närvaro. Beteende är väl inrotade vanor som styrs från lägre delar av hjärnan och ryggmärgen. Kroppshållning och sätt att gå är exempel på beteende.¹

Att öva in ett nytt sätt att gå eller en ny hållning blir därför en medveten handling. När sedan det nya sättet blivit en omedveten vana är det ett beteende.

Mycket av det vi gör på jobbet är väl inrotat i kroppen, att göra saker omedvetet går snabbt och kräver lite energi av oss. Därmed känns det också ”naturligt” att göra så. Att förändra sin arbetsteknik är därför en process över tid. En process som går ut på att medvetandegöra rörelserna vi utför på jobbet och sedan medvetet ändra vissa av dem. Processen kan liknas vid den som sker när man ska sluta röka eller gå ned i vikt. Båda handlar om att bryta vanemönster och ersätta en vana med en annan.

Arbetsmiljölagen säger att ”arbetsgivaren skall förvissa sig om att

arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet”. Ett sätt att leva upp till detta är att erbjuda sina anställda adekvat utbildning i arbetsteknik. Arbetsgivaren ansvarar också för att de anställda följer givna instruktioner. Exempel på detta kan vara att arbetsredskap och tekniska hjälpmedel används enligt föreskrifter från tillverkare eller ordinatör.

Arbetstagaren är bland annat skyldig att uppmärksamma arbetsgivarens instruktioner om hur arbetet ska utföras på ett skonsamt sätt, samt påtala för arbetsgivaren om man upplever att en arbetsuppgift medför skadliga belastningar.

1 G.Roxendal, A.Winberg Levande Människa, Basal Kroppskännedom för rörelse och vila, 2002

Syfte med kursen

Att varje deltagare efter genomgången kurs uppnått nödvändig förståelse och kunskap, så att vanligt förekommande förflyttningar inom kommunens äldreomsorg sker på ett säkert och skonsamt sätt för såväl omsorgspersonal som omsorgstagare.

Mål

Efter genomgången kurs ska deltagarna:

 Ha kännedom om grundprinciperna för god arbetsteknik

 Ha kännedom om grundprinciperna vid kroppshantering

 Kunna omsätta grundprinciperna i praktiken vid följande förflyttningar:

– I säng (vändning, högre upp, ut åt sidan)

– Mellan liggande och sittande samt sittande till stående – Från sittande till sittande (säng - rullstol, rullstol - toalett) – Assistera gång

Hur väl rustad är du för ditt jobb?

Är du ofta helt slut när du kommer hem från jobbet? Känner du att det enda du vill och orkar göra efter avslutad arbetsdag är att sjunka ned i soffan? Känner du dig ofta trött?

Det här kan vara tecken på att du använder väldigt stor del av dina resurser på jobbet, det finns ingen energi kvar när du kommer hem.

Egen Kapacitet

Tid

Procent av egen kapacitet

Maxkapacitet Grundnivå

Önskvärd grundnivå

De krav som din normala vardag ställer kan sägas vara din grundnivå, dvs den nivå din kapacitet måste ligga på för du ska klara av jobb och fritid.

Om du utnyttjar all din kapacitet på jobbet finns det ingen energi kvar till din fritid. Du kanske inte heller hinner återhämta dig mellan arbetspassen och risken för arbetsskador ökar. Ett tecken på att du är nära den gränsen är att du efter två-tre dagars ledigt känner dig lika trött som du gjorde innan.

När man jobbar väldigt nära sin maxkapacitet är man alltid i riskzonen för att skada sig. Det kan gå bra så länge inte förutsättningarna förändras, men det finns ingen reserv att ta av vid sjukdom el vid tillfälligt högre

arbetsbelastning. När detta inträffar befinner man sig plötsligt i en situation där kraven är högre än förmågan.

Vad göra?

En dyster bild? Visst kan det kännas svårt att påverka de krav som arbete och fritid ställer på oss, men det finns saker man kan göra...

Att avsätta tid för sig själv är inte egoistiskt utan en investering i sin hälsa som gör att man orkar längre. Hit hör också förmågan att sätta gränser och kunna säga nej. Träning utöver jobbet bidrar till att höja din grundkapacitet och kan därmed skapa marginaler upp till maxnivån. Att träna ger dig

reserver att ta av samtidigt som det också kan höja din allmänna energinivå!

Kroppshantering

Ditt sätt att ta på kroppen på en person är avgörande för hur fortsatt kontakt med personen utvecklas. Genom att ta på rätt områden får man omsorgstagaren lättare att medverka vid förflyttningarna och utnyttja sitt naturliga rörelsemönster.

Friska människor tänker sällan på hur de gör när de reser sig från en stol el kliver ur sängen. Dessa vardagliga rörelser är så inbanade i kroppen att vi inte behöver koppla in hjärnan för att kunna utföra dem. Även vid hög ålder eller svåra hjärnskador kan det naturliga rörelsemönstret finnas kvar i kroppen, utmaningen är att locka fram det…

Börja alltid med att ta reda på vilka förutsättningar som gäller. Vad kan omsorgstagaren göra själv? Finns några begränsningar kring hur du kan hantera personen? Har personen t ex sår, frakturer el smärta som måste tas hänsyn till?

Ge omsorgstagaren möjlighet att medverka. Att göra rörelserna i rätt riktning och med lagom hastighet underlättar medverkande. Rätt kroppshantering är rehabiliterande och behagligt för omsorgstagaren.

Kontaktområden:

Skuldror, höfter, huvud, armar och ben

Områden vi tar på vid kroppshantering är kroppens stora fasta partier, höft, skuldror samt kroppens rörliga delar huvud, armar och ben.

Områden att undvika:

Nacke, armhålor, knäveck, och fotsulor

Dessa områden är känsliga för beröring och grepp där kan lätt framkalla smärta, rädsla, irritation och ibland spasticitet. Det leder till en

omsorgstagare som är otrygg, osäker och motsträvig.

Kroppens friktionspunkter

Liggande på rygg Liggande på sidan Sittande i stol

Huvud Huvud (Huvud mot nackstöd)

Skuldror Skuldra Skuldror

Höfter Höft Sittbensknölar

Hälar Fotknölar Fötter

För att underlätta vid förflyttningar vill vi minska friktionen under de tyngst liggande partierna. Vi kan använda ovanstående punkter som ett

utgångsläge för resonemang kring förflyttningen. Individuella skillnader i kroppsform kan innebära skillnader i friktionspunkter. När vi ska minska friktionen utgår vi alltid från hur omsorgstagaren själv kan medverka till detta, även när vi arbetar med hjälpmedel.

Trycksår

Trycksår uppstår genom

skjuv

friktion

fukt

Förebyggs genom regelbunden lägesförändring samt vid behov av speciellt avlastande madrasser och rullstolsdynor.

Trycksårsfördelning procentuellt över kroppen:















Grundprinciper

Allmänt- Att tänka på vid alla förflyttningar

 Ta reda på omsorgstagarens förutsättningar

– T ex genom att läsa det som skrivits, ta rapport, fråga SSK/AT/SG

 Planera förflyttningen

– Se till att de hjälpmedel som behövs finns tillgängliga. Placera säng/rullstol/hygienstol/lyft så att omsorgstagaren behöver flyttas så kort väg som möjligt.

 Minska friktion vid förflyttningen

– Var är det tungt? Trycks skuldrorna ner i madrassen? Placera händerna där för att kunna minska motståndet alt lägg

glidhjälpmedel där.

 Gör ”Riskanalys”

– Vad skulle kunna gå fel om jag gör så här? Vilka risker finns för omsorgstagaren? Vilka risker finns för mig som hjälpare? Tänk efter före!

Vinst: att skapa säkerhet och trygghet för omsorgstagare och hjälpare att förebygga och minska risken för belastnings- och arbetsskador

Att uppmuntra till medverkan

 Informera om vad du ska göra och gör det.

– Omsorgstagaren får en chans att förstå vad som händer och risken att han/hon spjärnar emot av rädsla el överraskning minskar.

 En har huvudansvaret när flera hjälpare behövs

 Utnyttja naturligt rörelsemönster

– Hur skulle du själv göra? Vad känns naturligt?

– Kroppen följer blicken; - Be omsorgstagaren titta åt det håll ni flyttar.

 Skapa grepp för omsorgstagaren- att kunna hålla i sig inger trygghet

 Ge tid -invänta omsorgstagarens medverkan

 Anpassa hastigheten till omsorgstagaren, gamla personer har ofta lätt att bli yrsliga då det går för fort eller plötsligt. Att påbörja långsamt och sedan stanna upp gör det lättare för omsorgstagaren att hinna med och uppfatta vad som förväntas av henne/honom.

Vinst: att skapa både fysisk och psykisk säkerhet och trygghet

att bibehålla omsorgstagarens förmågor så länge som möjligt

Skonsam arbetsteknik- hur var det nu man skulle stå?

 Använd gångställning

 Arbeta i balans och flytta fötterna vid behov

 Fötter, höfter, armar och axlar i samma riktning

 Arbeta in mot kroppen/höfterna med sänkta axlar och armbågar

”Yxgreppet”. Tummarna åt samma håll vid drag skonar axelleden.

 Utnyttja benstyrka och kroppstyngd

 Sträva efter upprätt ställning

– Spara ryggen -undvik att stå framåtlutad. Böj på knäna!

Vinst: att minska risken för belastnings- och arbetsskador

att öka säkerheten och tryggheten både fysiskt och psykiskt

Att tänka på vid användning av glidbräda

 Placera draget under omsorgstagaren (om sådant används).

 Flytta fram omsorgstagaren i rullstolen/sängen och vinkla fram den höft som ska upp på glidbrädan först så att den kommer förbi hjulet på rullstolen.

 Vik glidbrädan så att den bakre kanten kommer som ett skydd för rullstolshjulet. Vecket ökar glidbrädans stabilitet.

 Be omsorgstagaren luta sig snett fram och bort från glidbrädan för att underlätta ditläggning av glidbrädan (vid två hjälpare kan den ena hjälparen hjälpa omsorgstagaren att luta sig). Skopa in brädan och vrid den på plats, tänk på att vecket ska vara framför hjulet (inte på hjulet).

 Omsorgstagarens rörelsebana, tänk på att där glidbrädan slutar kommer omsorgstagaren att hamna.

 Rullstolens placering (vid förfl mellan rullstol-säng), nära sänggaveln i snäv vinkel mot sängen.

 Placera den av omsorgstagarens fötter som är närmast glidbrädan längre fram än den bortre.

 Skapa grepp för omsorgstagaren, för ökad trygghetskänsla.

 Prata med omsorgstagaren och vänta in så att han/hon är beredd när förflyttningen sker.

 Ta det lugnt och dela upp förflyttningen i flera, minst två, etapper.

 Stanna om det behövs för att justera fötter, placering och grepp.

 Ta bort glidbrädan

- I sängen: luta omsorgstagaren bort från glidbrädan för att lätt ta bort glidbrädan. Vrid loss brädan.

Arbetsställningar

Bra arbetsställningar skall präglas av att vare sig man går, sitter eller står så skall man kunna röra sig avspänt, dynamiskt och välbalanserat. Man skall på sin arbetsplats kunna inta dessa ställningar utan större svårighet. Tidsaspekten är alltid viktig; ingen arbetsställning som kan intas naturligt är hälsofarlig i sig.

Riskerna uppstår om den intas alltför ofta eller länge.

Gångställning: För att få bästa möjliga understödsyta och balans skall man använda sig av gångställning. Avståndet mellan fötternas utsidor skall vara din egen höftbredds avstånd.

I djupled skall man eftersträva samma avstånd. En

grundförutsättning skall vara att eftersträva jämnt tryck på fötterna.

Avlastande ställning: För att utnyttja mesta möjliga effekt med avlastande ställningar, gäller det att så långt det är möjligt undvika att hänga eller sträcka sig framåt över en människa eller föremål. Använd ena handen eller benet så långt det är möjligt att stödja dig med när du skall sträcka dig för att nå ett föremål eller person.

Ex. vid liggande förflyttningar.

Passgångsställning: För att undvika snedvridna

arbetsställningar när man sträcker ena armen längre från kroppen än den andra för att ta ett föremål, skall du ha samma sidas ben och arm främst. Denna rörelse är

onaturlig och måste tränas in. Passgångsställning används oftast vid dragrörelser.