Läsåret 2016/2017
Kvalitetsrapport
Datum: 2017-06-30
Kvalitetsrapport från rektor
Avser enhet/program: IN Rektor: Ulf Marklund Läsåret: 2016/2017 Daterat: 2017-08-09
1 GENOMFÖRDA INSATSER
Vilka förbättringar har genomförts under året och vilket re- sultat har de gett?
Läsår 2016-2017 på Industritekniska programmet har till stora delar handlat om två saker. Att föra de 14 eleverna i årskurs 3, Industritekniskaprogrammet-svets mot examen, ett liv efter gymnasiet och anställningsbarhet. Det andra har varit förbere- delser inför en nystart av Industritekniskaprogrammet-Produkt och maskinteknik i samarbete med bransch och andra intres- senter i konceptet T2-college.
Förstnämnda punkt återkommer vi till längre ner i denna rap- port. Beträffande punkt 2 har året lett till att IN-Produkt- och maskinteknik, startar med 13-14 elever i augusti 2017 (max 16 platser). Att den praktiska lokalen T2-college med utrustning för industriundervisning inom de tre områdena trä-, metall- och ny teknik beräknas stå klar 2018-01-01 och att gymnasieskolan och bransch/T2-college med enade krafter ska ge ungdomarna en bra utbildning som stärker intresse, kunskaper är trivsam och bidrar till anställningsbarhet.
2 KUNSKAPER
Måluppfyllelse och resultat
Analysera elevernas studieresultat – vilka avvikelser finns? Finns mönster? Skillnader mellan kön? Avviker några ämnen?
Underlag = betygsstatistik, arbets- och ämneslagens analyser
Av de 14 avgångseleverna erhöll 12 stycken examensbevis (86%), eleverna som erhöll studiebevis hade ej klarat av kursen Ma1 trots några olika varianter av stödinsatser under pågående kurs samt prövning med föregående lärarstöd.
Betygen inom yrkeskurserna är överlag mycket goda. Många av eleverna har via individuella valet läst sig till en grundläggande högskolebehörighet .En del av bedömningen sker på arbetplats- förlagt lärande (APL) och där får många av våra elever mycket beröm. Andelen flickor är tyvärr för liten för att dra några slut- satser om likheter och skillnader.
En mycket stor andel av eleverna går direkt vidare till arbete inom industri- branschen (mer än 75%).
3 ELEVERNAS UTVECKLING MOT MÅLEN
Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolen- het att nå utbildningens kunskapskrav?
Vad ser du bidrar eller hindrar elevernas måluppfyllelse?
Din analys med beaktande av arbetslagens utvärdering
Underlag = Elevenkäter, ANDT-enkät, Skelis, arbetslagets utvär- dering.
Möjligheterna att nå målen är goda. De elever som har svårig- heter får olika erbjudanden/möjligheter till hjälp. Innevarande läsår har endast två kurser som samtliga elever i klassen deltagit i genomförts på Balder. Individuella valet har genomförts på Balder eller Anderstorp. Övriga kurser har genomförts på Indu- strilokalen Uttern-Skelleftehamn eller på APL-platserna
Eftersom yrkeslärare har flera kurser med eleverna under lång tid så hinner ofta läraren ge ett bra stöd till de flesta eleverna.
Dessutom hinner de ta igen missad kunskap. Kärnämneskur- serna avslutas ofta efter en termin eller ett läsår. Stöd under pågående kurs är att föredra och erbjuds i samband med att elev görs medveten om att det kan bli svårt att nå målen. Är kursen avslutad med betyget F erbjuds möjlighet till omläsning.
Specialpedagog hanterar elever med åtgärdsprogram, dessa följs upp regelbundet.
4 NORMER OCH VÄRDEN
Värdegrund och likabehandlingsplan
På vilket sätt arbetar ni aktivt och medvetet med att påverka och stimulera eleverna att omfattas av värdegrunden? Vad har det fått för effekt? Förbättringsområden?
Hur arbetar ni med likabehandlingsplanen?
Representanter från alla skolans program som ingår i skolans likabehand- lingsteam. Inom ramen för teamets arbete så hålls likabehandlingsplanen aktuell, samt att de tar ansvar för ev ärenden.
Vår värdegrund diskuteras fortlöpande t ex på arbetslagsträffar och vid medarbetarsamtal. Vi diskuterar vikten av att på ett välkomnande sätt ta emot alla ”kunder”, som kan vara alltifrån elever, föräldrar, grundskolans personal och elever osv. Vid medarbetarsamtal samtalas fortlöpande om vilken bild vi har av vår verksamhet och av vår arbetsplats. Vi jobbar med att skapa en miljö där man vågar pröva nya grepp och där det är tillåtet att både lyckas och misslyckas. Undersökningar visar att eleverna trivs på pro- grammet.
Jag jobbar för att alla ska känna engagemang och förstå att de är viktiga för verksamheten. Det är viktigt att alla känner att de behövs och att vi arbetar
mot samma mål. Vi arbetar med mångfald och jämställdhet i olika former på skolan och för ständigt diskussioner om vikten av att olikheter respekte- ras och värderas. Genom samtal och mitt eget sätt att bemöta försöker jag förhindra att fördomar frodas.
I många av programmets ämnen tas värdegrundsbegrepp upp. Arbetslagen beskriver att de är medvetna om sitt ansvar att vara goda förebilder och hur det är självklart att alla elever behandlas med respekt. Ett gemensamt underlag (bla power point) har lagts upp på hemsidan så lärare mfl ska kunna informera om skolans värdegrund.
Skolkyrkan och elevhälsa ansvarar för att alla elever ska få tillfällen att dis- kutera värdegrundsfrågor, relationer mm. Likabehandlingsgruppen har ett övergripande ansvar när det gäller t ex kränkningar. På LBT-träffar (likabe- handlingsträffar) diskuteras fortlöpande förbättringsområden. Baldergym- nasiets förebyggargrupp träffas ett antal gånger per termin och diskuterar läget på skolan.
Det är viktigt att vi alltid för en dialog om vårt uppdrag och att vi alltid vågar bemöta rykten och myter med fakta. Vi måste motivera elever att vilja lära, samt motivera dem att ta ansvar för sina studier. Integration är en ständig utmaning. Nyanlända ungdomar som hinner börja sin utbildning på ett nat- ionellt program integreras snabbare och får chans till kontakt med
branscher och påvisa anställbarhet.
5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE
Stimuleras eleverna att aktivt ta del av att vidareutveckla utbildningen?
I så fall på vilket sätt? Ge konkreta exempel på hur det går till.
Underlag: Arbetslagens synpunkter. Elevenkäter. Annat?
Beträffande den praktiska delen av Industriprogrammets utbildning ges goda möjligheter till utveckling och påverkan. Genom att till exempel låta eleverna arbeta med egna projekt som de själva valt från början till slut får eleverna möjlighet att ta ansvar, känna intresse och utvecklas. På APL får eleverna möjlighet att ta ansvar och tillsammans med våra lärare och utbil- dade handledare utveckla APL-platsernas förståelse och kunskaper runt vår utbildning.
Inflytande handlar mycket om den enskilda elevens känsla av att någon tar hen på allvar något som vi i personalen arbetar med varje dag.
Lärarna i de mer teoretiska kurserna beskriver att de alltid synliggör kurs- målen, ibland inför moment, ibland som hel kurs. Elevernas aktiva medver- kan i att vidareutveckla kurser handlar i hög utsträckning om när prov ska vara och i vilken form. Enligt mina lärare så vill inte eleverna jobba med kursutveckling utan de hänvisar oftast tillbaka till läraren ”du kan, du vet och därför är ansvaret ditt” är en vanlig kommentar från eleverna. Elevkå- rens arbete är viktigt i frågan om delaktighet.
6 REKTORS ANSVAR
Ledning och utveckling av utbildningen
Beträffande betygsättning så är läraren till stora delar suverän. Erfarenhet, omvärdsanalys och samtal med kollegor och skolledare underlättar rätts- säkra och formativa bedömningar. Diskussionen om hur man arbetar uti- från examensmål och ämnesmål förs på arbetslagsträffar, ämneslagsträf- far och i samband med medarbetarsamtal och lönesamtal. Utvärderingar i olika form ger också information och underlag för samtal. Klassrumsbesök bidrar till att jag får en bild av hur det pedagogiska arbetet med eleverna bedrivs. Klassrumsbesöken borde ske oftare. Dagliga träffar och en konti- nuerlig dialog med mina lärare och elever är, utöver ovanstående, en viktig del som hjälper mig till insyn i verksamheten.
Vi gör gemensamma rättningar av NP (nationella prov) på vår skola, även inom karaktärsämnen och vissa andra gymnasiegemensamma ämnen ar- betar vi med gemensamma rättningar, gemensamma planeringar, gemen- samma bedömningar av elevernas uppgifter och gymnasiearbetet.
7 UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Rektors förslag till utveckling och förbättringsåtgärder.
Ange max 3-5 prioriterade förbättringsområden som du planerar genomföra, förväntade effekter samt hur uppföljningen kommer att gå till.
Måtten som du anger ska vara möjliga att följa upp, tydliga och ge- nomförbara.
Förslag Mått Uppföljning Förväntad effekt
Utveckla innehål- let/utbudet av kur- ser inom IN- produkt och ma- skinteknik
Lokalen T2- college utrustad maskinellt och tankemässigt för en modern, in- tressant men ändå grundläg- gande Industriut- bildning
Kontinuerligt, ffa i anslutning till nytt läsår
Elever som trivs, utvecklas och är anställningsbara vid fullgjord ut- bildning
Fler sökande till IN
Fler än 16 sö- kande till lå 18-19
Ansökan till gy lå 18- 19
Bidra med kompetens till branschen och bidra till en intressant och gi- vande yrkesutbildning för ungdo- marna
Bredare kontakt med APL/bransch
Deltagande i branschråd med bred bransch- förankring. APL platser (åk 2-3) inom ett brett spektra av före- tag/branscher
Kontinuerligt men ffa om 3 år
Att IN-Produkt o maskinteknik till- fredsställer intressen inom i vart fall metall-, trä- och kompositindustrin
