B E S Ö K: S T O C K H O L M – V A L H A L L A V Ä G E N 195 Ö S T E R S U N D – F O R S K A R E N S V Ä G 5, H U S U B P O S T:10648 S T O C K H O L M
T E L:010-698 1000 F A X:010-6981099
E-P O S T: R E G I S T R A T O R@N A T U R V A R D S V E R K E T.S E I N T E R N E T: W W W.N A T U R V A R D S V E R K E T.S E
Forsberg, Elin Tel: 010-698 11 10
elin.forsberg@naturvardsverket.se
MÖTESANTECKNINGAR 2015-05-07 Ärendenr:
NV-00316-15
NÄRVARANDE Anders Normann, Ikem
Inger Olofsson, Region Västerbotten/Vännäs kommun Sven Lundgren, Avfall Sverige
Marianne Hedberg, Sveriges Byggindustrier Hendric Schmidt, Sakab
Jessika Lind Petrén, Stena Metall Benny Carsten, Stena
Malin Lidhjelm, SITA Lars Estlander, Boverket
Johanna Eriksson Havs- och vattenmyndigheten Åsa Stenmarck, IVL Svenska Miljöinstitutet Anna Björklund, KTH, Avd för miljöstrat. analys Kent Carlsson, Förpacknings- och tidningsinsamlingen Sven Lundgren, Avfall Sverige
Britt Halling, Länsstyrelsen Anne-Marie Johansson, KemI, Anna Säfsten, Göteborgs stad Gunnar Fredriksson, SKL
Britt Sahleström, Återvinningsindustrierna Henrik Sandström, NV
Axel Hullberg, NV Christina Jonsson, NV Staffan Ågren, NV Björn Petterson, NV Linn Åkesson, NV Kristina Tysk, NV Catarina Östlund, NV Elin Forsberg, NV
Gruppdiskussion om regeringsuppdraget om Förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem vid Avfallsrådets möte
Plats: Naturvårdsverket Datum: 2015-04-29
1. Grupp 1 - Avfallsstatistiken 1.1. Nuläge och problembild
Täcker statistiken som mötet diskuterar allt avfall? Ja, men inte avfall i andra länder utan bara det som blir avfall i Sverige och det som importeras till Sverige
Att plast finns i olika källsorterade strömmar och som en fraktion i det blandade restavfallet försvårar givetvis att ta fram materialflöden
När det gäller statistiken bör man utgå från den formella ansvarsfördelningen när det gäller olika avfall: hushållsavfall, producentansvar och annat avfall.
Vilken detaljnivå som är rätt för statistiken är en avvägning mellan olika intressen på olika nivåer.
Sekretessen må vara ett problem men statistiken måste kunna sekretessbeläggas.
Frågan är om det är privatimport och e-handel som förklarar att mängden uppkommet blir större än behandlat i vissa fall?
Viktigt med krav på specifik inrapportering, dvs. inga diffusa data bör krävas in som företagen själva måste uppskatta, utan bara sådana hårddata som företagen redan har till hands.
Om SCB skulle ta över från NV skulle det innebära att sekretessen accepteras.
Göra avfallsdata likvärdiga med miljöutsläppsdata? Nej, men företagen bör ge tillgång till all relevant information!
Utan sekretess kan företagen marknadsindela för att räkna ut vad andra har för marknadsvolymer.
Viktigt med anonymisering av data för då kan företagen rapportera utan risk för sekretessproblem.
Statistiken är idag inte utformad för att man ska kunna följa flöden lätt.
Kommentar från NV: den statistik som hitintills enbart aggregerats till EWC- Stat-koder kommer fortsättningsvis att finnas tillgänglig i form av sina underliggande mer finindelade avfallskoder vilket kommer att underlätta flödesberäkningar.
1.2. Målsättningar med avfallsstatistiken
En bra samling mål! Och målet om en fungerande rapportering till EU är ju uppnått.
Håller med om att de presenterade målen är bra!
Det bör vara obligatoriskt för alla att rapportera om sina avfallsmängder. Det bör sedan göras en uppföljning och säkerställning av att de inrapporterade indata är korrekta.
Det bör sättas som mål att minska vissa specifika avfallsflöden.
Det skulle underlätta om avfallsindikatorerna och miljömålsindikatorerna samordnades.
1.3. Förslag till åtgärder för att förbättra avfallsstatistiken
Det gäller att göra informationen i MR mer lättillgänglig – allt avfall som behandlas på anläggningar bör listas med koder.
Det bör ställas rapporteringskrav på den som genererar avfallet i första ledet Det bör införas krav på faktisk mätning av vad som faktiskt återvinns av olika avfallsflöden.
Rapportering av avfallsdata bör ske standardiserat för fler avfallsslag än bygg- och rivningsavfallet.
Fler avfallsflöden behöver beskrivas än idag.
För att kunna utvärdera styrmedel behövs bättre data på vad sammansatta fraktioner innehåller. T.ex. plast i hushållsavfall.
Det behövs bättre data över vad sammansatta fraktioner innehåller, och de plockanalyser som görs räcker inte ända fram utan ger för lite information.
Mer plockanalyser av blandat industriellt avfall behövs.
En finindelning av statistiken för bygg- och rivningsavfallet bör ske mellan 1) byggbransch, 2) anläggningsbransch och 3) fastighetsbransch.
Statistiken ska vara tillgänglig, transparent, lättolkad och ha högre upplösning för vissa avfall som idag är mycket aggregerade.
2. Grupp 2 - Spårbarhetssystem 2.1. Nuläge och Problembild
Det största problemet är fusk och kriminell verksamhet, oseriösa aktörer, hantering av spillolja, erbjudanden med lägre priser, hanteras inte enligt lagstiftningen.
Finns system idag, men ej ”ihopkopplade” och ej kompletta. I miljörapporter och avfallsstatistik finns info, redovisade mängder sammantaget som en post t ex spillolja, det kan följas i alla led men är inte ihopkopplade, skulle ge lägre kostnader för industrin om man kunde sammanföra det.
Menar att systemen i NO och DK är lite av byråkratiska elefanter.
Hur långt ska spårbarheten drivas? Skall varje enskild avfallsproducent kunna följas? Anknytning till verkligheten behövs, svårt med spårbarhet i hela kedjan, spridning mellan olika behandlingsanläggningar.
Ofta svårtillgänglig info i miljörapporterna, står sällan vilka EWC-koder som behandlas.
Miljönyttan är stor, men tillsynen är svår att finansiera, jämför GRÖT illegal verksamhet. Svårt med arbetsmiljöproblem och kriminalitet, samarbete med polisen behövs. I Göteborg har man förståelse för att inte alla kommuner kan jobba med detta då det är kostsamt och det är en verksamhet som är svår att finansiera via tillsynsavgifter. Mycket detektivarbete som drar resurser. Ofta kriminell verksamhet som inte är betalningsvillig/kan betala.
Trender i farligt avfall, hur fångas det upp av tillsynsmyndigheten lokalt?
Tillsynsplanering blir viktig.
Spårbarhet – finns hos ”kända aktörer”. Gråzon – kriminell verksamhet kräver nya arbetssätt av tillsynsmyndigheterna.
2.2. Målsättning med spårbarhet för farligt avfall (FA)
JA till nationell överblick! Specifika avfallstyper kommer inte att följas upp i varje kommun eftersom avfallet kanske transporteras över kommun- och länsgränser.
Överblick är viktigare än spårbarhet och kontroll. Överblick kommer att kunna uppnås, men strömmar mellan anläggningar svårare, de som inte vill spåras kommer inte vilja registrera sig.
Viktigt att seriösa aktörer får uppdragen. Praktiska svårigheter om man med
”spåras från produktion till slutlig bestämmelseort” menar att man skall följa ett enskilt företags avfall hela vägen, Kommer inte fungera, kontraproduktivt, slår undan benen för förbehandlingsanläggningar, t ex Stena och
återvinningsanläggningarna.
Ja viktigt med spårbarhet och register.
Andra kompletterande åtgärder behövs, påverka beställare av tjänster.
Rita flödesbild och koppla till målen. Gör flödesscheman över hanteringen för att se vad som är möjligt att uppnå och därefter utvärdera vad som kan fungera i praktiken.
Analysera var spårbarheten oftast bryts och utforma strategier för att åtgärda det.
Att finputsa befintliga system (SMP, miljörapporter, avfallsstatistik) kommer ge tillräcklig effekt.
Ang. målen: inget egenvärde i att avfallet kan spåras i sig. Målen är miljön, överblicken och konkurrens att man inte ska kunna fuska, det är det man vill uppnå. Tillsyn och spårbarhet är medel för att nå detta.
2.3. Utformning av ett spårbarhetssystem för farligt avfall
Utnyttja befintliga system, bygg på SMP? Viktigt att utnyttja det som redan finns.
Finns det andra liknande register att jämföra med? T.ex. finns det lärdomar från livsmedelsbranschen?
Hur har andra länder löst detta? EU-register – nationellt register? Samordna!
Går det att samköra med andra register, i likhet med produktregister?
Straff behövs för den som inte registrerar. Måste vara lätt för
tillsynsmyndigheten att sätta dit/ge böter för de som hanterar FA utan tillstånd.
Krav på den som innehar FA, blir man ertappad så ska det vara dyra böter.
Förutsätter förhandsregistrering i registret.
Tydliga krav på den som genererar avfallet!
Ej affärskritiska uppgifter, viktigt med sekretess.
Vet inte riktigt vem som ska äga registret. Myndighet (NV) bör hålla i det.
Transportdokument idag, skillnad?
Detaljeringsgrad – branschkod, EWC-kod, kan säkert delas ned ytterligare.
Hur informationen ska komma att användas känns centralt för detaljeringsgraden.
3. Grupp 3 - Spårbarhetssystem 3.1. Nuläge och problembild
Spårbarheten av farligt avfall är inte tillräcklig god idag. Vi har inte tillräckligt bra spårbarhet av t ex spillolja (även med PCB), WEEE, skrotbilar. Illegal export förekommer.
Det går inte att följa avfallet mer än ett steg idag. Det innebär risk för spridning.
Vi tror att det farliga avfallet i bygg- och rivningsavfallet hamnar rätt, åtminstone från nybyggen. Vi har bra koll på det idag.
Det bedrivs för lite tillsyn, det finns för lite resurser för tillsyn, tillsynsmyndigheterna har inte tillräcklig kunskap.
Det finns inga rapporteringskrav och ingen tillsyn, självklart uppstår då problem!
Blev spårbarheten sämre när man skrev om avfallsförordningen?
Det finns problem med att avfall klassas fel pga okunskap, både hos verksamheter som genererar avfall och hos mindre mottagare.
Om identifiering av fraktioner brister hamnar det fel. Kanske behövs bättre kunskaper om vad respektive verksamhet ger upphov till. Det som hamnar fel innebär en miljörisk.
Det förekommer att samma farliga avfall räknas två gånger. Med sådana dubbelräkningar blir det svårt att se trender.
Återvinningsbranschen vet vilket farligt avfall som borde finnas.
Mycket uppgifter finns i befintliga faktureringssystem hos mottagarna. Det finns också uppgifter i och med anteckningsskyldigheten, i transportdokumenten och i miljörapporterna.
För byggavfall hämtas FA-statistik via mottagare. Rapport via aktör blir inte bättre för det som inte lämnas är inte identifierat. Bra instruktioner gemensamma för bransch. Ex. ”Riktlinjerna”.
3.2. Syfte och mål
Är syftet att uppfylla EU-lagstiftning eller är det nationella behov som styr? Är det så klokt att rusa iväg före EU?
Är syftet att se till att farligt avfall hamnar rätt? Målen bör kompletteras med att farligt avfall ska hamna rätt.
Målen nås inte genom ett register, det behövs även andra åtgärder för att nå målen. Ett register behövs och ska ses som ett verktyg av flera för att uppnå det övergripande målet om giftfri miljö.
Det är viktigt att definiera vad man vill uppnå med just ett register. Vad vill vi följa? Korrekt behandling? Alla mellanled? Flöden i samhället? Behöver vi verkligen veta vems oljefilter som hamnar var? Det blir svårt att spåra på den nivån.
Statistik och spårbarhet har inget egenvärde.
Förebyggande är viktigt!
Den översta punken om att det farliga avfallets påverkan på hälsa och miljö ska minimeras är lite ”fluffig”.
Målen är inte mätbara.
Fjärde punkten om nationell överblick är bra!
3.3. Åtgärder och utformning av ett spårbarhetssystem
Det finns stora skillnader mellan länder, t ex Sverige och Norge, i hur industrin ser ut. Det är inte säkert att det är så bra att kopiera systemet från ett annat land.
Viktigt att kartlägga både för- och nackdelar med andra länders system.
Vilka är det som ska rapportera? Orimligt om hushållen ska rapportera. Borde det inte vara de som avsänder farligt avfall, t ex ÅVC, som rapporterar?
Utgå från miljörapporterna och bygg på det systemet! Eller avskaffa
miljörapporterna, det blir för mycket med ytterligare ett rapporteringssystem.
Samma uppgifter ska inte rapporteras i flera system.
Standardisera miljörapporterna.
Problemen med tillsynen löses inte genom ett register, det behövs andra
åtgärder. Effektivisera tillsynen med checklistor. Tillsynen kan inte ansvara för att kvantifiera mängderna.
Systemet behöver vara kompatibelt med system kring shipment of waste, byggavfall, batterier, WEEE etc.
Sekretessen är viktig. Undantag från offentlighetprincipen om affärskritisk info, vilket statistik är, måste göras i lagstiftningen.
Gör inte för mycket innan EU beslutat om elektroniskt register.
Kostnaden för svensk industri för administration och systemunderhåll måste beaktas. Kostnaderna för verksamhetsutövarna får inte öka.
Dubbelräkning måste undvikas. Enbart ursprunglig producent av FA som rapporterar? Då kan det användas för tillsyn.
4. Kommentarer i plenum
Det vore bra om statistiken även inriktades på att underlätta för företagen att förstå sina affärsmöjligheter.
Kommer andra kriterier för utformningen av systemet beaktas, ex ej ökad administration för näringslivet?
Anonymiseringen av uppgifter och data i ett register är av stor vikt för industrin.
