• No results found

Yttrande över remiss –Lite mer lika. (SOU 2018:74).Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner ochlandsting

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Yttrande över remiss –Lite mer lika. (SOU 2018:74).Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner ochlandsting"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro 821 80 Bollnäs Stadshustorget 2 www.bollnas.se 0278-250 00 bollnas@bollnas.se 594-2636

KOMMUNSTYRELSEN BREV 2019-04-11 Dnr 2019-00081 Handläggare Finansdepartementet Inga Malm Tfn: 0278-251 58 103 33 Stockholm E-post: inga.malm@bollnas.se

Yttrande över remiss –Lite mer lika. (SOU 2018:74).

Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och

landsting

Översynen av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting är en väl genomarbetad utredning, där förslagen är väl beskrivna, motiverade och analyserade ur flera perspektiv. Bollnäs kommun ställer sig positiv till utredarens förslag. Kommunen menar att förslaget bidrar till att landets kommuner får mer jämlika förutsättningar, vilket är en premiss för att bedriva lagstadgad verksamhet med god kvalitet.

Kommunen anser att förslaget fördelar resurserna på ett för nutiden mer rättvist sätt. Utredningen visar en tydlig omfördelning från stad till landsbygd. Övergripande anser Bollnäs kommun att det är positivt att kostnadsersättningar uppdateras till dagens nivå, och indexeras så långt som möjligt. Att utgå från socioekonomiskafaktorer för bland annat förskola anser Bollnäs kommun ger en mer rättvisande beräkning än dagens. Bollnäs kommun är en kommun med stora socioekonomiska skillnader, där bland annat flera barn har föräldrar med låg utbildningsnivå. Förslaget bidrar till att skillnaderna utjämnas, och där även dessa individer får bättre

förutsättningar. Gällande det riktade statsbidraget med socioekonomisk profil anser Bollnäs kommun att bidraget borde ligga i modellen. Generellt har mindre kommuner begränsade resurser för att söka riktade statsbidrag. Bollnäs kommun anser att förutsättningarna för den kommunala

vuxenutbildningen förstärks, utifrån att kommunens invånare generellthar en låg utbildningsnivå. Förstärkningen skulle dock kunna utvecklas

ytterligare på grund av matchningsproblematiken. De arbetslösas utbildning kontra de jobb som erbjuds stämmer inte alltid överens. Kommunen anser även att sysselsättningsgrad inte är ett optimalt mått för en kommun som Bollnäs, på grund av bristen på studenter.

Bollnäs kommun anser att modellen för Individ- och familjeomsorg kan utvecklas ytterligare. En hög arbetslöshet påverkar indirekt kostnader för exempelvis missbruk och våld i nära relationer, vilket leder till höga kostnader vid bland annat placeringar. Arbetslöshet leder således till fler kostnader än sådana som direkt är knutna till ekonomiskt bistånd. Kommunen menar att en satsning på arbetsmarknadsåtgärder i syfte att

(2)

2 (2)

minska försörjningsstöd får negativa konsekvenser med utgångspunkt i kostnadsutjämningssystemet. Bollnäs kommun föreslår att variablerna för långvarigt bistånd och arbetslösa utan ersättning kvarstår och att variabeln Rädda barnens barnfattigdomsmått ej viktas så högt som i förslaget. Bollnäs kommun anser vidare att variabeln ”andel boende i flerfamiljshus byggda 1965-1975” ändras till ”andel boende i flerfamiljshus med hyresrätt byggda 1965-1976”. Kommunen anser att dyra bostadsrätter, där människor med god ekonomi bor, inte ska ligga till grund för utjämningen av IFO-kostnader.

Bollnäs kommun tillstyrker i övrigt förslaget.

KOMMUNSTYRELSEN __________________________________ Marie Centerwall Kommunstyrelsens ordförande __________________________________ Benny Engberg

Kommunstyrelsen 1:e vice ordförande

__________________________________ Anna-Lena Vestin

References

Related documents

För delmodellen ”Förskoleklass och grundskola” har riksdagen beslutat om ett riktat statsbidrag under 2018-2020 för ”Statligt stöd för stärkt likvärdighet” och därför

Till det har kommit förslag om att kommunstyrelsen ställer sig bakom yttrandet med tillägg om att kommundirektören får i uppdrag att komplettera yttrandet utifrrån diskussioner

Systemet syftar inte till att utjämna för skillnader i ambitionsnivå eller effektivitet.. Kostnadsutjämningssystemet är helt finansierat av kommunerna och staten har inte någon del

Lekebergs kommun anser att det också är viktigt att ta hänsyn till om det finns merkostnader för kommuner med en stark befolkningstillväxt som idag inte fångas med nuvarande

Linköping anser inte att delmodellen för kollektivtrafik lever upp till principen att kostnadsutjämningssystemet ska utjämna för strukturella kostnader inom obligatoriska

Ljusdals kommun anser att socioekonomisk kompensations bör ingå i modellen för förskoleklass och grundskola på motsvarande sätt som för förskole- och

Länsstyrelsen ser positivt på att kompensationen bygger på behovet av att, till följd av gles bebyggelse, bedriva verksamhet på enheter som är alltför små för att

Oxelösunds kommun anser att en uppdatering av kostnadsnivåer till dagens nivå för modersmålsundervisning är självklar och nödvändig för systemets trovärdighet vilket tidigare