• No results found

HERRLJUNGA KOMMUN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "HERRLJUNGA KOMMUN"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Beslutande Hans Malmquist (M) ordförande Jarl Barkenfelt (S)

Linnéa Johansson (S) Tomas Svennberg (S) Rune Johansson (C)

Övriga deltagare Jan-Olof Brorsson (L)

Elaine Larsson, t.f. bygg- och miljöchef Linn Marinder, controller

Christian Hallberg, räddningschef Jan Jonsson, sekreterare

Utses att justera Tomas Svennberg

Justeringens plats och tid Kommunhuset i Herrljunga, onsdagen den 2 november 2016, kl.19.00

Underskrift Sekreterare Paragrafer 57 - 64

Jan Jonsson

Underskrift Ordförande

Hans Malmquist

Underskrift Justerande

Tomas Svennberg

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Organ Bygg- och miljönämnden

Sammanträdesdatum: 2016-11-02

Datum för anslags uppsättning: 2016-11-03 Datum för anslags nedtagande 2016-11-25

Förvaringsplats för protokollet:

Protokoll

Kommunhuset Herrljunga

Underskrift Sekreterare

Jan Jonsson

(2)

BMN § 57 Information 1. Ekonomi (LM)

2. Funktionsområdet för kris- och beredskapssamordning delegeras till Räddningschefen (CH)

3. Utvekling av räddningstjänsten

(3)

BMN § 58 BMN 016/16

BEHOVSUTREDNING OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PLAN- OCH BYGGENHETENS VERKSAMHET 2017

Plan- och byggenheten har tagit fram behovsutredning och tillsynsplan för 2017. (Bilaga)

Presidiets förslag till beslut

Bygg- och miljönämnden har tagit del av behovsutredning och tillsynsplan för 2017 och godkänner densamma.

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS BESLUT Enligt presidiets förslag till beslut.

(4)

BMN § 59 BMN 017/16

BEHOVSUTREDNING OCH TILLSYNSPLAN FÖR MILJÖENHETENS VERKSAMHET 2017

Miljöenheten har tagit fram behovsutredning och tillsynsplan för 2017.

(Bilaga)

Presidiets förslag till beslut

Bygg- och miljönämnden har tagit del av behovsutredning och tillsynsplan för 2017 och godkänner densamma.

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS BESLUT Enligt presidiets förslag till beslut.

(5)

BMN § 60

DELEGATIONSBESLUT BYGGENHETEN

BMN § 056 B 072/16

Torpåkra 1:15 – Nybyggnad enbostadshus (JJ)

BMN § 057 B 085/16

Sannum 2:6 – Rivningslov (JJ)

BMN § 058 B 081/16

Vreta 18:1 – Nybyggnad kontorsbyggnad och parkeringsplatser (JJ)

BMN § 059 B 090/16

Ljung 2:13, 2:25, 1:200 – Anläggande av parkeringsplatser och nybyggnad av cykelparkering (JJ)

(6)

BMN § 61

MEDDELANDEN

2016-10-20 – Kommunstyrelsen - Funktionsområdet för kris- och beredskapssamordning delegeras till Räddningschefen.

(7)

BMN § 62 BMN 442/15

FÖRELÄGGANDE MED VITE OM FÖRBUD ATT SLÄPPA UT AVLOPSPVATTEN

Fastighet xxx

Fastighetsägare xxx

Personnummer xxx

Redogörelse av ärendet

2012-05-22 Skickades en skrivelse ut om att tillsyn på enskilda avlopp skulle göras.

2012-05-14 genomförde miljöenheten en förbokad tillsyn av avloppet i samband med att alla avlopp i xxx socken kontrollerades. Inspektionen genomfördes av miljöinspektör Elaine Svensson och praktikant Linn Sundberg. Under tillsynen framkom reningen bestod av undermåliga slamavskiljare. Ytterligare rening saknades helt. Det fanns en bäck strax intill fastigheten som är en trolig utsläppspunkt. I inspektionsrapporten informerades fastighetsägaren att avloppsanläggningen inte levde upp till dagens krav samt att en tillståndsansökan skulle ha kommit in till

miljöenheten senast 2014-07-01.

2014-07-01 undersökte miljöenheten om det hade kommit in någon tillståndsansökan. Det hade det inte.

Efter tillsynsbesöket kontrollerade miljöenheten om det fanns några ritningar eller annan dokumentation av avloppsanläggningen i kommunens miljöarkiv.

Miljöenheten kunde inte hitta något beslut som styrker att det finns rening efter slamavskiljaren.

Miljöenheten var under 2014 i kontakt med xxx via telefon vid två tillfällen och fick besked om att en provgrop ska ordnas.

2015-03-09 skickade miljöenheten en skrivelse om att det behövs en provgrop för att komma vidare i ärendet, om fastighetsägaren har för avsikt att anlägga en infiltration. I skrivelsen framgick även att ärendet handläggs vidare efter 2015-05-01 om ingen ansökan eller provgrop tagits fram.

2015-05-07 kontaktade miljöenheten den gräventreprenör som fastighetsägaren uppgett att han uppdragit att gräva en provgrop.

Miljöenheten fick beskedet att entreprenören har tackat nej till att åta sig att bygga anläggningen.

forts

(8)

forts § 62

2015-08-31 besökte miljöenheten fastigheten för att titta på en provgrop som en annan gräventreprenör hade ordnat. Vid besöket framgick att provgropen låg ca 10-15 meter ifrån vattenbrunnen. När inspektören kom till platsen berättade ägaren att de funderade på att lägga en Biorock istället då entreprenören bedömt att jorden hade dålig genomsläpplighet. Inga

jordprover togs därför utan inspektören kontrollerade utsläppspunkten. Den tänkta utsläppspunkten kommer var ett dike tvärs över hagen som ligger vid fastigheten. Det är ett befintligt öppet dike som rinner mellan två beteshagar.

Diket är inhägnat och inte tillgängligt för betande djur.

2016-08-24 skickade miljöenheten en skrivelse till xxx med information om att miljöenheten överväger att besluta om utsläppsförbud. I skrivelsen redovisades de uppgifter som ligger till grund för beslutet. xxx fick då möjlighet att inom 3 veckor skicka in synpunkter på uppgifterna som redovisades. Inga synpunkter inkom.

Presidiets förslag till beslut

Bygg- och miljönämnden förbjuder xxx (xxx) att släppa ut

avloppsvatten från bostaden på fastigheten xxx från och med 2019-01- 01.

Beslutet förenas med ett vite om 50 000 kronor om det inte följs.

Beslutet sker med stöd av 26 kap. 9§ miljöbalken med hänvisning till 2 kap.

3§ miljöbalken. Beslutet grundas även på 1 kap. 1 §, 2 kap. 1, 2, 6 och 7 §§

samt 9 kap. 7 § och 26 kap. 14 § miljöbalken.

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS BESLUT Enligt presidiets förslag till beslut.

Motivering/bedömning

Nämnden förbjuder utsläpp av avloppsvatten på fastigheten xxx av flera orsaker

- Det finns risk att utsläppet bidrar till att en miljökvalitetsnorm för vatten överskrids

- Utsläppet av fosfor är ganska stort och beräknas uppgå till ca 1,5 kilo per år forts

(9)

forts § 62

- Fastighetägaren har inte lyckats visa att det finns någon annan kontrollerad rening än slamavskiljning, t.ex. en infiltration

- Det saknas tillstånd för utsläpp av avloppsvatten

Lagkrav

För alla verksamhetsutövare (bl.a. den som släpper ut avloppsvatten) gäller enligt 2 kap. 3 §, miljöbalken krav på att utföra de

skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön.

Enligt 9 kap. 7 § miljöbalken (MB) ska avloppsvatten avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. För detta ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.

Av 12 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd framgår att det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett som inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Med vattenområde menas, enligt definitionen i 11 kap. 4 § MB, ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd (t.ex. sjöar, vattendrag, diken och kärr). Förbudet gäller dock inte om det är uppenbart att utsläpp kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Utsläpp

Enligt information i kommunens GIS-system framgår det att det på

fastigheten fanns en permanentbostad med en boyta på 118 kvm och en biyta på 100 kvm. Tomten är 2176 kvm stor. Fastigheten ligger nära andra

permanentbostäder. Närmsta granne ligger ca 50 m bort. Av höjdkurvor framgår att avrinning sker till ett dike. Detta dike rinner efter ca 2 km ut i Nossan.

Slamavskiljaren är undermåligt skick och saknar rening efter

slamavskiljning. Det betyder att det är näst intill orenat avloppsvatten som släpps ut från fastigheten.

Enligt schablonvärdena i naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) innehåller avloppsvatten från en person två gram fosfor per dag. forts

(10)

forts § 62

Enligt uppgifter bor xxx personer i bostaden på fastigheten. Detta skulle då ge upphov till utsläpp av ca 1,5 kg fosfor per år. Från en fungerande avloppsanläggning som uppfyller normal skyddsnivå blir utsläppen från samma antal personer endast 0,45 kg fosfor per år.

Fosfor är en bidragande faktor till övergödning som kan ha en negativ inverkan på biologisk mångfald och människors hälsa samt

möjligheten till allsidig användning av mark och vatten. Det är därför stor risk att det aktuella utsläpet av avloppsvatten utgör en olägenhet för miljön. Om det orenade avloppsvattnet släpps direkt ut i recipient finns även risk för olägenhet för människors hälsa, i form av att människor kommer i kontakt med bakterier som inte renats bort från avloppsvattnet.

Påverkan på miljökvalitetsnorm

Diket som fungerar som utsläppspunkt rinner efter ca 2 km ut i Nossan.

Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS), heter det aktuella

avrinningsområdet xxx, EU_CD: SE644360-133054 Denna vattenförekomst har fått statusklassningen Måttlig ekologisk status. Enligt

miljökvalitetsnormen för vatten är målet god ekologisk status senast 2021.

En av orsakerna till att god status inte uppnås är övergödning. En

miljökvalitetsnorm är rättsligt bindande. Enligt Små avloppsanläggningar, Naturvårdsverkets handbok till de allmänna råden (Handbok 2008:3) får krav ställas på befintliga avloppsanläggningar om det finns risk för att en miljökvalitetsnorm överskrids och om det anses rimligt enligt avvägningen i 2 kapitlet 7§ Miljöbalken.

Även om avloppsvattnet infiltreras i marken i t.ex. en stenkista, riskerar det att påverka vattendragen i området. Recipienten av infiltrerande

avloppsvatten är grundvattnet. Reningen av fosfor i stenkistor och

grundvatten är begränsad, vilket innebär att den största delen av fosforn når det ytvattendrag som är recipient i avrinningsområdet om kontrollerad rening av avloppsvattnet saknas.

Om utsläpp av avloppsvatten utan ytterligare kontrollerad rening än

slamavskiljare tillåts från fastigheten xxx och andra fastigheter med likartad rening, är det nämndens bedömning att miljökvalitetsnormen för

vattenförekomsten riskerar att överskridas.

forts

(11)

forts § 62

Miljömål

Utifrån Miljöbalkens mål om hållbar utveckling har riksdagen beslutat om 16 nationella miljömål. Två av dessa är Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Uppfyllelsen av dessa miljömål påverkas av hur väl våra enskilda avlopp fungerar. Varje miljömål har preciserats i delmål. Ett av delmålen för målet Ingen övergödning lyder ”Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten: Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljö.” För målet Grundvatten av god kvalitet finns det två delmål som är relevanta. Det första lyder ”God kemisk grundvattenstatus: Grundvattenförekomster som omfattas av

förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status.” Det andra lyder ”Kvaliteten på utströmmande

grundvatten: Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav.”

Slutsats

Sammanfattningsvis görs bedömningen att nuvarande utsläpp medför risk för olägenhet för människors hälsa och för miljön. Orenat

avloppsvatten som endast genomgått slamavskiljning innehåller höga halter av bakterier och närsalter. Utsläpp av närsalter kan leda till övergödning och utsläpp av bakterier från avloppsvatten kan medföra smittspridning och förorening av grundvatten och ytvatten.

Bevisbördan

Enligt miljöbalkens 2 kap. 1§ är det verksamhetsutövaren, i det här fallet fastighetsägaren, som vid tillsyn är skyldig att visa att förpliktelserna enligt miljöbalken följs. Nämndens bedömning är att fastighetsägaren inte har lyckats visa att reningen av avloppsvatten från fastigheten lever upp till lagkraven.

Rimlighetsavvägning

Enligt miljöbalkens 2 kapitel 7§ gäller kraven i 3§ i samma kapitel i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärderna jämfört med kostnaden.

Eftersom flera fastighetsägare i området nyligen har rustat upp sina avloppsanläggningar finns visst underlag för en kostnadsuppskattning.

forts

(12)

forts § 62

Nämnden har varit i kontakt med gräventreprenörer som uppgett att marken i området är ogenomsläpplig och att grundvattnet står högt. Den låga

genomsläppligheten är olämplig för infiltration, vilket visar sig i att

majoriteten av enskilda avlopp i området består av markbäddar. I beaktande av dessa förutsättningar har kostnaden för att inrätta en ny

avloppsanläggning uppskattats till omkring 80 000 SEK plus moms.

Nämndens bedömning är att miljönyttan med att stoppa ett dagligt utsläpp av avloppsvatten med näst intill obefintlig rening är stor. Att utsläppspunkten ligger inom det övergödda vattendraget Nossans avrinningsområde gör det extra viktigt att minska utsläppen.

Vitesbeloppet

Enligt miljöbalkens 26 kapitel 14§ får ett beslut om föreläggande eller förbud förenas med vite.

Enligt 3§ i Lag (1985:206) om vite ska beloppet fastställas till vad som kan antas förmå verksamhetsutövaren att följa föreläggandet. För att motivera fastighetsägaren att åtgärda avloppet på fastigheten bedömer Bygg- och miljönämnden att 50 000 kronor är ett rimligt vitesbelopp.

Tidsfristen

Eftersom utsläpp av avloppsvatten inte är ett akut miljöproblem, utan snarare orsakar problem vid långsiktigt utsläpp av näringsämnen, bedömer nämnden att det är rimligt att fastighetsägaren får gott om tid att åtgärda sitt avlopp.

Med hänsyn till att det dessutom krävs en investering på omkring 80 000: - (åttiotusen kronor) är det rimligt att åtgärden får ta viss tid, trots att

fastighetsägaren varit medveten om översynen av avloppsanläggningarna i xxx sedan våren 2012. Nämndens bedömning är att cirka två år är en rimlig åtgärdstid.

Eftersom slamtömning i området sker under februari är det av praktiska skäl motiverat att utsläppsförbudet börjar gälla strax innan slamtömning.

Nämnden kan då konstatera om något utsläpp av avloppsvatten har förekommit genom att kontrollera vattennivån i slamavskiljaren efter att tömningen har skett.

Kommunicering

De uppgifter som ligger till grund för beslutet kommunicerades i en skrivelse till fastighetsägaren 2016-08-31.

forts

(13)

forts § 62

Avgift

En avgift kommer att tas ut för handläggningen av detta ärende enligt kommunens taxa. Beslut om avgift kommer tas separat och kommer i ett senare brev.

Information

Att anlägga en ny avloppsanläggning kräver tillstånd enligt 13 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899).

Tillstånd söks hos kommunens miljöenhet.

Upplysningar

Beslutet träder ikraft tre veckor efter att ni har mottagit det. Beslutet kan överklagas till länsstyrelsen. Se bilaga hur man överklagar.

Kopia till:

Akten Bilaga:

Hur man överklagar

(14)

BMN § 63

DELEGATIONSBESLUT MILJÖENHETEN

§ 290 M 506/16

Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning, Holmåkra 1:6 (MCH)

§ 291 M 496/16

Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning, Od 6:3 (ELL)

§ 292 M 519/16

Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning, Stomlanda 1:4 (MCH)

§ 293 M 362/16

Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning, Mollaryd 5:12 (SELUN)

§ 294 M 412/16

Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning, Lystorp 5:1 (ELL)

§ 295 M 548/16

Registrering, Säm 3:5 (ELL)

§ 296 M 549/16

Riskklassning livsmedel, Säm 3:5 (ELL)

§ 297 M 520/16

Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning, Stomlanda 1:3 (MCH)

§ 298 M 546/16

Anmälan om miljöfarlig verksamhet, Vreta 18:1 (CE)

§ 299 M 368/16

Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning, Mollaryd 5:13 (SELUN)

§ 300 M 323/16

Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning, Mollaryd 5:15 (SELUN)

§ 301 M 551/16

Anmälan om kompostering, Jasminen 10 (SELUN)

§ 302 M 552/16

Anmälan om kompostering, Höken 4 (SELUN)

forts

(15)

forts § 63

§ 303 M 559/16

Anmälan om kompostering, Granen 4 (SELUN)

§ 304 M 437/16

Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning, Molla 2:8 (SELUN)

§ 305 M 561/16

Anmälan om kompostering, Gunntorp 1:3 (SELUN)

§ 306 M 562/16

Ansökan om förlängt tömningsintervall - miniservice, Snösparven 4 (SELUN)

§ 307 M 563/16

Anmälan om kompostering, Ön 1:5 (SELUN)

§ 308 M 564/16

Anmälan om kompostering, Mörlanda 2:78 (SELUN)

§ 309 M 566/16

Anmälan värmepump, Bogared 1:5 (SELUN)

§ 310 M 301/16

Ansökan om förlängt tömningsintervall - miniservice, Lindekroken 1:12 (SELUN)

§ 311 M 468/16

Ansökan om förlängt tömningsintervall - miniservice, Horsholmen 1:6 (SELUN)

§ 312 M 251/16

Ansökan om förlängt tömningsintervall - miniservice, Vesene- Gudmundstorp 3:4 (SELUN)

§ 313 M 568/16

Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning, Fröstorp 3:24 (MCH)

§ 314 M 486/16

Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning, Mollaryd 3:3 (MCH)

§ 315 M 96/16

Anmälan om användning av avfall i anläggningsändamål, Herrljunga 34:1 (CA)

forts

(16)

forts § 63

§ 316 M 567/16

Ansökan om uppehåll i slamtömning, Österod 3:5 (SELUN)

§ 317 M 572/16

Ansökan om förlängt tömningsintervall - miniservice, Mörlanda 2:42 (SELUN)

§ 318 M 573/16

Ansökan om förlängt tömningsintervall - miniservice, Gulsparven 1 (SELUN)

§ 319 M 574/16

Anmälan värmepump, Eggvena 4:12 (SELUN)

§ 320 M 575/16

Anmälan värmepump, Eggvena 3:3 (SELUN)

§ 321 M 87/16

Anmälan om miljöfarlig verksamhet, Molla 5:6 (CA)

§ 322 M 565/16

Anmälan om kompostering, Gatan 1:4 (SELUN)

§ 323 M 578/16

Anmälan om kompostering, Häggen 5 (SELUN)

§ 324 M 580/16

Anmälan om kompostering, Eket 1:15 (SELUN)

(17)

BMN § 64 DELEGATIONSBESLUT

§11 R 173/16

Nytt tillstånd hantering brandfarlig explosiv vara, Järnia Herrljunga (JM)

§12 R 179/16

Nytt tillstånd explosiv vara (stenspräckare), Benny Andersson (JM)

§13 R 185/16

Provanställning av två deltidsbrandmän (CH)

References

Related documents

SRMH får ta ut avgift för prövning av ansökan om tillstånd eller undantag, för handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt enligt dessa föreskrifter. Avgift ska tas

Dalslands miljö- och energinämnd får ta ut avgift för prövning av ansökningar om tillstånd eller dispens, för handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt enligt dessa

Dalslands miljö- och energinämnd får ta ut avgift för prövning av ansökningar om tillstånd eller dispens, för handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt

Ordföranden Morgan E Andersson (C): Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Dalslands miljö- och energiförbunds budget för 2021 enligt föreliggande

ansökningar om tillstånd och undantag, för handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt enligt dessa föreskrifter enligt den taxa för prövning och tillsyn inom

Den som avser att ordna gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning inom område med detaljplan ska enligt 37 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Närvarande: Eva Nilsson och Anna Ågestedt Kommunal, Rolf Aleryd, Maria Eliasson, Helen Borhammar Alfred Dubow och Ljubisa Rankavie Herrljunga kommun..

Förbudet gäller dock inte om det är uppenbart att utsläpp kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller