Granskningsrapport av årsredovisning 2020

(1)

Kommunstyrelsen

PROTOKOLL ^Sida1(3)

Sammanträdesdatum

2021-09-14

§ 127 Dnr 2021-000237 - 042

Granskningsrapport av årsredovisning 2020

Kommunstyrelsen beslutar

att godkänna och överlämna yttrandet till kommunfullmäktige Sammanfattning

I rapportens avsnitt som heter iakttagelser och bedömningar pekar man på att kommunen avviker från god revisionssed på två sätt.

RKR:s rekommendation nr R4 genom att kommunen tillämpar kvartalsvis avskrivning för årets tillkommande maskiner, inventarier och fordon och ett halvt års avskrivningar på övriga tillkommande materiella anläggningstillgångar.

Detta oavsett när tillgången tagits i bruk under året. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt ”Redovisningsprinciper”

Svar: Detta förfarande redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt

”Redovisningsprinciper”. Att följa rekommendationen fullt ut innebär för ekonomienheten en icke obetydlig arbetsinsats som kommunen bedömer inte stå i proportion till vilken höjd kvalitet som erhålls. Ur ett längre perspektiv har skillnaden i förfarande ingen betydelse.

RKR:s rekommendation nummer R4 genom att kommunen endast till delar vidtagit åtgärder för att förbereda och anpassa sin redovisning till kravet på komponentavskrivning. Avvikelsen och hur långt man kommit i sitt arbete med komponentavskrivning redovisas öppet i delårsrapportens avsnitt

”Redovisningsprinciper”.

Svar: Hur långt kommunen har kommit i sitt arbete med

komponentavskrivning redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt

”Redovisningsprinciper”. Ekonomienheten har under en längre tid haft och har en plan för att följa rekommendationen fullt ut. Det är ett stort och omfattande arbete som måste planeras noga samt att det är viktigt att analysera vilka de ekonomiska konsekvenserna blir när man väljer tillvägagångssätt. Arbetet fortsätter med full kraft 2021.

Revisionen skriver i rapporten att noterade avvikelser inte bedöms vara materiella och inte påverkar den rättvisande bilden. Man bedömer således att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Av RKR:s rekommendation R15 Förvaltningsberättelse framgår att den ska innehålla underrubriker som motsvarar de obligatoriska upplysningar som ska lämnas enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Revisorernas rekommendation är att säkerställa att kommande årsredovisningar lämnar not i tillräcklig omfattning enligt lag och god sed.

(2)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum

2021-09-14

Svar: Ytterligare anpassning kommer att ske 2022 i enlighet med gransknings- rapportens rekommendationer.

Därutöver rekommenderar revisionen att:

Utreda beräkning av pensionsavsättning från KPA med anledning av den reserv som finns upptagen i balansräkningen utifrån bedömd osäkerhet i erhållen balansräkning

Svar: Frågan har tidigare lyfts med pensionsexperter inom PWC och man anser att KPA:s beräkning inte täcker kommunens framtida pensionsåtagande. En uppskattning har gjorts i enlighet med deras rekommendationer.

Kommunstyrelsen ambition är att utveckla årsredovisningen i alla dessa delar.

Det som försvårar är den tidspress som föreligger samt att en utvecklad årsredovisning i enlighet med kommunrevisionens önskemål tarvar mer resurser samtidigt som ekonomienheten har fått mindre resurser över tid och behöver effektivisera och prioritera. För att göra bilden komplett så är det viktigt att beskriva att vid sidan av årsredovisningen finns både de månatliga ekonomiska rapporterna (både utfall och prognos) samt delårsbokslutet som löpande hanterar och beskriver både aktuella och kommande ekonomiska utmaningar.

Under kommunstyrelsens sammanträde framställs två frågeställningar som frågeställarna vill ha noterat till protokollet:

Håkan Rönström (M):

"Min fråga avser komponentavskrivning och kommunens svar till revisionen.

Att svara att det är ett stort arbete och man ska analysera vilka ekonomiska konsekvenser när man väljer tillvägagångssätt. Får man välja tillvägagångssätt?

Varför har man inte redan genomfört detta? Man har varit vad jag förstår tvungen sen flera år att arbeta på detta sätt. Har man kontaktat andra

kommuner som har genomfört detta? Man skriver att man ska fortsätta arbetet under 2020. Jag förutsätter att detta är en felskrivning och det ska stå 2021."

Ulrica Högbergh (V):

"Man säger i sitt svar att det saknas resurser för att leva upp till revisorernas påpekanden, har det äskats ytterligare medel för kommande års budgetar eller anser sig förvaltningen nöjd med de kvalitet som årsredovisningen nu håller?"

(3)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum

2021-09-14

Beslutsunderlag

Allmänna utskottet 2021-08-24 § 83 Tjänsteutlåtande 2021-05-17

Kommunfullmäktige 2021-04-26 § 51 Missiv 2021-04-19

Granskningsrapport 2021-04-19

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Ekonomienheten

(4)

Granskning av

årsredovisning 2020

Hudiksvalls kommun

Projektledare Cecilia Axelsson

Projektmedarbetare Elin Visuri och Casper Wessén

(5)

Innehållsförteckning

Sammanfattning 2

Inledning 5

Iakttagelser och bedömningar 7

Bedömningar utifrån revisionsfrågor 16

Rekommendationer 18

(6)

Sammanfattning

PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat kommunens årsredovisning för perioden 2020-01-01 – 2020-12-31. Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2020.

Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer underlag för sin skriftliga bedömning om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat.

Med utgångspunkt från ställda revisionsfrågor lämnas följande revisionella bedömningar:

Revisionsfråga Kommentar

Lämnar årsredovisningen upplysning om

verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen?

Uppfyllt

Årsredovisningen redogör i allt

väsentligt för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.

Kommunen lever upp till

kommunallagens krav på en ekonomi i balans för år 2020.

Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?

Delvis uppfyllt Finansiella mål

5 av 6 finansiella mål är uppfyllda för 2020.

Verksamhetsmål

1 av 10 verksamhetsmål är uppfyllt för 2020.

4 av 10 verksamhetsmål är i hög grad uppfyllda för 2020.

4 av 10 verksamhetsmål är delvis uppfyllda för 2020.

För 1 av 10 verksamhetsmål har ingen mätning gjorts.

Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande?

Uppfyllt

Räkenskaperna är i allt väsentligt är rättvisande.

(7)

Kommunens resultat och ekonomiska läge

Årets resultat uppgår till 132,9 mnkr. Resultatet för 2019 uppgick till -153,2 mnkr, vilket gör att resultatutfallet för 2020 är en resultatförbättring med 286,2 mnkr jämfört med föregående år. Resultatet enligt balanskravet uppgår enligt årsredovisningen till +23,7 mnkr.

I årsredovisningen lyfts följande faktorer fram som påverkar årets resultat:

● Ökade skatteintäkter och generella statsbidrag dels till följd av oväntad stor skatteavräkning avseende tidigare år, dels till följd av ökade generella statsbidrag avseende extra stöd för välfärden.

● Ersättning för ökade merkostnader och ökade sjuklönekostnader till följd av coronapandemin.

● Värdering av finansiella instrument till verkligt värde (marknadsvärde), vilket har medfört att det i årets resultat ingår orealiserade vinster i värdepapper uppgående till 22,2 mnkr.

● Social- och omsorgsnämndens negativa avvikelse mot budget med -42,2 mnkr.

● Åtta av tio nämnder redovisar ett resultat inom eller nära budget.

Totalt redovisar nämnderna ett underskott om 10,4 mnkr (underskott 2019 om 39,2 mnkr). Av årsredovisning 2020 framgår att VA och renhållning redovisar ett positivt resultat om 4,1 mnkr (underskott 2019 om 4,4 mnkr). Den nämnd som redovisar det största underskottet är Social- och omsorgsnämnden där årets underskott uppgår till 42,2 mnkr (underskott 2019 om 54,7 mnkr).

Årets resultat före finansnetto uppgår till +103,5 mnkr. Finansnettot uppgår till +29,3 mnkr och syftar till att säkerställa framtida pensionsutbetalningar samt att finansiera angelägna investeringar.

Sammantaget förklaras årets positiva resultat på 132,9 mnkr av att verksamheten redovisar ett positivt resultat, men även av positivt finansnetto bland annat till följd av orealiserade vinster. Vi ser positivt på denna resultatutveckling men vill ändå fortsatt påtala att det är väsentligt att kommunen fortsätter att arbeta långsiktigt med att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna för att möjliggöra fortsatta positiva resultat före finansnetto även kommande år.

Samlad bedömning av den ekonomiska utvecklingen inom Social- och omsorgsnämnden

Social- och omsorgsnämnden har under alla utom ett av sina sju verksamhetsår redovisat underskott. Totalt uppgår underskotten under perioden till 214,7 mnkr (172,5 mnkr), varav 42,2 mnkr härrör från redovisat underskott för 2020.

Vi konstaterar att nämndens redovisade underskott för 2020 blev högre än den lämnade prognosen vid delåret 2020. Vi ser allvarligt på kostnadsutvecklingen och de

återkommande redovisade underskotten inom nämnden. Utifrån detta bedömer vi den ekonomiska utvecklingen inom Social- och omsorgsnämnden som fortsatt

(8)

Kommunens ekonomi tål i längden inte upprepade stora underskott. Vi vill poängtera vikten av att det långsiktiga arbetet med att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna fortsätter inte bara inom Social- och omsorgsnämndens verksamhet utan även inom övriga nämnders verksamheter. Detta är ännu viktigare i och med att stora

investeringar har genomförts och som även planeras framöver, vilket påverkar kommunens ekonomi i framtiden. Investeringarna kommer att medföra ökade

avskrivnings- och räntekostnader. Detta tillsammans med löneökningar och ökning av årliga pensionsutbetalningar samt vikande skatteunderlagstillväxt bedömer vi komma att tära på verksamheternas samlade resurser framåt.

Det är väsentligt att kommunstyrelsen, utifrån sin uppsiktsplikt, säkerställer att tydliga beslut fattas med anledning av underskotten för att få en ekonomi i balans.

(9)

Inledning

Bakgrund

Enligt kommunallagen 11 kap. 20 § ska årsredovisningen lämnas över till fullmäktige och revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som

redovisningen avser.

Enligt 4 kap 3 § LKBR ska årsredovisningens delar upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat och kommunens eller regionens ekonomiska ställning.

Kommunen skall formulera verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning i budgeten. Dessa mål ska sedan följas upp i delårsrapport och

årsredovisning.

Revisorerna har enligt 12 kap. 1§ kommunallagen till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning. Vidare ska revisorerna enligt 12 kap. 2§ kommunallagen bedöma om resultaten i årsredovisningen är förenliga med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska lämnas till fullmäktige inför behandlingen av årsredovisningen.

Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen.

Syfte och Revisionsfrågor

Granskningen syftar till att ge revisorerna underlag för sin skriftliga bedömning om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat.

Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor:

● Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen?

● Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?

● Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande?

Revisionskriterier

Följande kriterier används i granskningen:

● Kommunallag (KL)

● Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR)

● Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer

(10)

Avgränsning och metod

Avgränsning och inriktning har skett efter en bedömning av väsentlighet och risk. Till grund för bedömningen ligger bland annat resultatet av tidigare års granskning och förändringar i normgivningen avseende den kommunala redovisningen.

Fel i räkenskaperna betraktas som väsentliga om de är av sådan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en välinformerad läsare av årsredovisningen med intressen i kommunen, hade påverkat dennes bedömning av kommunen. Detta kan inkludera såväl kvalitativa som kvantitativa fel och varierar mellan kommuner och verksamheter.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i utkast ”Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting” från Sveriges kommunala

yrkesrevisorer (SKYREV). Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning och granskning av räkenskapsmaterial.

Granskning av kommunens måluppfyllelse har genomförts i enlighet med Skyrevs rekommendation “RU Granskning av årsredovisning”.

En översiktlig granskning av intern kontroll i system och rutiner vilka bedöms som väsentliga för den finansiella rapporteringen har genomförts.

Den granskade årsredovisningen fastställs av kommunstyrelsen 2021-04-13 och fullmäktige behandlar årsredovisningen 2021-04-26.

Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef, ekonom och kvalitetsstrateg som haft ansvar för årsredovisningen.

(11)

Iakttagelser och bedömningar

Verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomisk ställning

Iakttagelser

Förvaltningsberättelse

Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) 4 kap 1§ framgår att en årsredovisning ska innehålla en förvaltningsberättelse. I 11 kap LKBR redogörs för vilka upplysningar som kommunen ska lämna i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar omfattar:

• Översikt över verksamhetens utveckling

• Den kommunala koncernen

• Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

• Händelser av väsentlig betydelse

• Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten

• God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

• Balanskravsresultat

• Väsentliga personalförhållanden

• Förväntad utveckling

Av RKR´s rekommendation R15 Förvaltningsberättelse framgår att

förvaltningsberättelsen ska innehålla underrubriker som motsvarar de obligatoriska upplysningar som ska lämnas enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning.

Vidare framgår vilka upplysningar som behöver lämnas under respektive rubrik.

Upplysningar gällande översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet lämnas inte fullt ut enligt RKR´s rekommendation R15. Enligt rekommendationen ska lämnade kommentarer till förändringarna sedan föregående år härledas till de verksamheter som orsakat förändringarna.

Upplysningar om pensionsförpliktelser och förvaltning av pensionsmedel redovisas inte i avsnittet gällande viktiga förhållanden för resultat och ställning. Dessa upplysningar finns däremot redovisat dels under avsnittet kring god ekonomisk hushållning, dels i not till pensionsavsättningen.

Vi noterar att upplysningar om den kommunala koncernen inte fullt ut har lämnats i enlighet med 11 kap 12 § LKBR. Nämnas kan upplysningar om väsentliga

personalförhållanden med undantag av uppgifter om sjukfrånvaro, förväntad utveckling samt utvärdering av målen och riktlinjerna för god ekonomisk hushållning gällande den kommunala koncernen. Lämnade upplysningar kring utvärdering av den kommunala koncernens ekonomiska ställning är inte lika omfattande som för kommunen och omfattar endast upplysningar om låneskuld och soliditet.

I övrigt innehåller förvaltningsberättelsen kraven enligt LKBR och RKRs rekommendationer.

(12)

Redovisat balanskravsresultat efter reservering av medel till resultatutjämningsreserven (RUR) uppgår till +23,7 mnkr (-190,3 mnkr), att jämföra med årets resultat om +132,9 mnkr. Reservering av medel till resultatutjämningsreserven har skett i enlighet med riktlinjer för god ekonomisk hushållning, fastställt av fullmäktige 2020-12-21.

Som framgår av föregående stycket redovisar kommunen för 2019 ett negativt balanskravsresultat. Enligt kommunallagen (11 kap 12§) ska ett negativt balanskravsresultat återställas under de tre närmast följande åren. Däremot får

fullmäktige besluta att en reglering inte ska göras om det finns synnerliga skäl (11 kap 13§). Kommunfullmäktige har i februari 2019 beslutat¹ att reglering av det negativa balanskravsresultatet inte ska göras till följd av den stora engångskostnaden för inlösen av delar av ansvarsförbindelsen för pensioner om 245,6 mnkr som skedde 2019. Med beaktande av åberopande av synnerliga skäl har kommunen inte något negativt balanskravsresultat att återställa från tidigare år.

Driftredovisning

Årsredovisningen innehåller en driftredovisning i eget avsnitt. Det framgår hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställs för den löpande verksamheten.

Budgetposterna avser senast beslutade budget inklusive tilläggsanslag under året.

Av RKR´s rekommendation R14 framgår att sambandet mellan driftredovisning och årsredovisningens övriga delar ska beskrivas översiktligt. Vidare ska upplysning om de för driftredovisningen mest väsentliga internredovisningsprinciperna lämnas i not. Vi har noterat att dessa upplysningar inte finns lämnade i årsredovisningen.

Kommunstyrelsens och nämndernas nettokostnad uppgår till totalt 2 251,7 mnkr att jämföra med en budgeterad nettokostnad på 2 241,2 mnkr. Totalt redovisas ett

underskott på totalt 10,4 mnkr (underskott 2019 om 39,2 mnkr). Av årsredovisning 2020 framgår att VA och renhållning redovisar ett resultat om +4,1 mnkr (underskott 2019 om 4,4 mnkr).

Av årsredovisningen framgår att fyra av tio nämnder redovisar överskott och fyra av tio nämnder klarar verksamheten nära budget. De två nämnder som redovisar underskott är Social- och omsorgsnämnden samt Norrhälsinglands miljö-/räddningsnämnd, varav underskottet för Social- och omsorgsnämnden uppgår till 42,2 mnkr.

I förvaltningsberättelsen lämnas korta kommentarer till respektive nämnds utfall och budgetavvikelser.

Investeringsredovisning

Årsredovisningen innehåller en investeringsredovisning i eget avsnitt.

Investeringsredovisningen omfattar en samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet.

Av RKR´s rekommendation R14 framgår att sambandet mellan investeringsredovisning och årsredovisningens övriga delar ska beskrivas översiktligt. Vidare ska upplysning om de för investeringsredovisningen mest väsentliga internredovisningsprinciperna lämnas i not. Vi har noterat att dessa upplysningar inte finns lämnade i årsredovisningen.

(13)

Vidare noterar vi att inga upplysningar lämnas om fleråriga pågående och under året avslutade investeringar och som kan stämmas av mot beslutade eller beräknade totalutgifter.

Bedömning

Grundat på vår granskning har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att årsredovisningen inte lämnar upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.

Avvikelse mot lag och god sed sker avseende vissa upplysningar i

förvaltningsberättelsen samt i drift- och investeringsredovisningen. Noterade avvikelser bedöms inte vara väsentliga² och påverkar inte den rättvisande bilden. De upplysningar i övrigt som enligt lag ska lämnas i förvaltningsberättelsen finns i allt väsentligt redovisat i kommunens årsredovisning.

Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans för år 2020.

Social- och omsorgsnämnden har under alla utom ett av sina sju verksamhetsår redovisat underskott. Totalt uppgår underskotten under perioden till 214,7 mnkr, varav 42,2 mnkr härrör från redovisat underskott för 2020.

Vi konstaterar att nämndens redovisade underskott för 2020 blev högre än den lämnade prognosen vid delåret 2020. Vi ser allvarligt på den fortsatta kostnadsutvecklingen och de redovisade underskotten inom nämnden. Kommunens ekonomi tål inte upprepade stora underskott som nämnden redovisar. I likhet med tidigare år är det enligt vår bedömning väsentligt att det långsiktiga arbetet med att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna fortsätter inte bara inom Social- och omsorgsnämnden utan även inom övriga nämnders verksamheter.

God ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktige har fastställt ett mål- och budgetdokument för budget 2020 samt budgetplan för 2021–2023 innehållande ett antal finansiella mål och verksamhetsmål.

2Fel i förvaltningsberättelsen betraktas som väsentliga om de är av sådan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en

(14)

Iakttagelser

Finansiella mål

I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning som fastställts i budget för 2020.

Finansiellt mål Utfall 2020 Måluppfyllelse

Skattesats

Skattesatsen hålls oförändrad 21:61 kr.

Skattesatsen uppgår till 21,61 kr.

Målet uppfyllt för året.

Årets resultat

Resultatmålet är att resultatet före finansnetto i genomsnitt ska uppgå till 1 % av summan av skatteintäkter och

statsbidrag/utjämning.

Resultatmålet gäller för perioden 2020–2023.

Resultatet före finansnetto är 103,5 mnkr, vilket motsvarar 4,4 % av skatteintäkter och statsbidrag/

utjämning.

Målet uppfyllt för året.

Investeringar

Investeringsramen för perioden är 779,3 mnkr för den

skattefinansierade verksamheten och 183 mnkr för den

taxefinansierade verksamheten (VA/renhållning).

Årets investeringar uppgår till 285,9 mnkr varav 26,3 mnkr inom den taxefinansierade verksamheten.

Målet uppfylls för året.

Investeringsnivån ligger inom beslutad ram.

Kassalikviditet

Kassalikviditeten ska ligga inom spannet 80 %-100 % där 100%

innebär att kommunen precis klarar sina kortfristiga ekonomiska åtaganden. Måttet beskriver kommunens betalningsförmåga på kort sikt. Måttet beräknas genom att summan av kortfristiga fordringar, kassa, bank och företagskredit divideras med kortfristiga skulder.

Kassalikviditeten uppgår till 70%.

Målet ej uppfyllt för året.

Kortfristiga placeringar Pensionsmedel – syftet är att säkerställa framtida

pensionsutbetalningar för anställda. Värdesäkras genom återinvestering av realiserad avkastning till ett belopp som minst motsvarar inflationen. Uttag ur pensionsmedlen kan årligen göras för att jämna ut

pensionskostnaderna. Beslut om

Totalt uppgår realiserad avkastning till 5,7 mnkr, vilket motsvarar 1% av det totala anskaffnings- värdet per 2019-12-31 om 544,3 mnkr.

Inflationen i december 2020 uppgår till 0,5%.

(15)

uttag tas i samband med

respektive års budgetberedning.

Försäljningsmedel – syftet är att finansiera angelägna investeringar som utvecklar kommunen.

Prövning om värdesäkring genom återinvestering av realiserad avkastning till ett belopp som minst motsvarar inflationen. Beslut om uttag tas i samband med budgetberedning.

Upplåning

För den skattefinansierade verksamheten ska det finnas möjlighet att låneinvestera angelägna investeringar.

För den taxefinansierade verksamheten (VA/renhållning) beräknas en nyupplåning om 183 mnkr under perioden.

Upplåning uppgår till 20 mnkr för den

skattefinansierade verksamheten respektive den taxefinansierade verksamheten.

Av den framgår att 5 av 6 finansiella mål är uppfyllda och att 1 av 6 finansiella mål är ej uppfyllt.

Mål för verksamheten

I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens tre övergripande

verksamhetsmål som fastställts i budget, för att uppnå kommunens vision, vilka är följande:

● Samhällstjänster av högsta kvalitet

● Blomstrande näringsliv

● Attraktiv och hållbar livsmiljö

Kommunfullmäktige har valt ut ett antal indikatorer för att visa vilken riktning kommunen går mot för att uppnå de övergripande målen. I årsredovisning för kommunen 2020 är bedömningen att det har skett:

● en försämring i riktningen mot att nå målet ”Samhällstjänster av högsta kvalitet”

● en försämring i riktningen mot att nå målet ”Blomstrande näringsliv”

● en förbättring i riktningen mot att nå målet ”Attraktiv och hållbar livsmiljö”

I tabellen nedan visas antalet indikatorer som bedöms i respektive riktning i årsredovisningen 2020.

(16)

Indikatorer 2020 Positiv riktning mot över- gripande mål

Oförändrad riktning mot övergripande mål

Negativ riktning mot övergripande mål

Mätning ej genomförd

Samhällstjänster

av högsta kvalitet 4 0 5 4

Blomstrande

näringsliv 2 1 3 0

Attraktiv och

hållbar livsmiljö 6 1 3 0

Kommunfullmäktige har fastställt tio verksamhetsmål i budget kopplat till de övergripande målen. I årsredovisningen görs en bedömning av måluppfyllelse av verksamhetsmålen.

Mål 2020 Målet är

uppfyllt Målet är i hög

grad uppfyllt Målet är delvis

uppfyllt Målet är ej

uppfyllt Mätning ej genomförd Samhällstjänster

av högsta kvalitet Öka måluppfyllelsen i våra utbildnings-

verksamheter.

Minska sjuk- skrivningarna.

Öka kvalitet i våra

verksamheter.

Förbättrad service, bemötande, snabbhet,

enkelhet.

Effektivisering genom behovsstyrd

digitalisering.

Blomstrande näringsliv Förbättrad service, bemötande, snabbhet,

enkelhet.

Stödja utvecklingen av sociala företag.

Öka sysselsättningen i

form av arbete eller

utbildning.

(17)

Av redovisningen framgår att ett verksamhetsmål bedöms helt uppfyllt, fyra

verksamhetsmål bedöms i hög grad vara uppfyllda, fyra verksamhetsmål bedöms som delvis uppfyllda, inget verksamhetsmål bedöms som ej uppfyllt och för ett mål är ingen mätning genomförd.

Bedömning

Grundat på vår granskning av årsredovisningens återrapportering har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2020.

Grundat på vår granskning av årsredovisningens återrapportering har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att resultatet inte skulle vara delvis förenligt med de verksamhetsmål som fullmäktige fastställt i budget 2020.

Styrelsen lämnar i årsredovisningen en samlad bedömning av målen för verksamheten.

Däremot lämnas ingen sammanfattande bedömning avseende den totala måluppfyllelsen avseende god ekonomisk hushållning för år 2020.

Rättvisande räkenskaper³ Iakttagelser

Vid granskningen av kommunens årsredovisning har inga väsentliga⁴ avvikelser noterats.

Resultat- och balansräkningen är uppställda enligt LKBR och omfattar erforderliga noter.

Vi har däremot noterat vissa avvikelser i lämnade upplysningar i noterna mot lagens krav och god redovisningssed. Dessa avvikelser omfattas av:

• Upplysningar om ingående anskaffningsvärde och ingående ackumulerad avskrivning enligt RKR´s rekommendation R4.

• Upplysningar om genomsnittlig upplåningsränta och räntebindningstid enligt RKR´s rekommendation R7.

3 Med räkenskaper menas sammanställda räkenskaper, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter.

4 Fel i räkenskaperna betraktas som väsentliga om de är av sådan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en Attraktiv och

hållbar livsmiljö Bidra med ekologisk, ekonomisk och social

hållbarhet.

Utveckla hamnområdet.

Totalt 1 4 4 0 1

(18)

• Vissa notupplysningar för kommunkoncernen som inte lämnas i tillräcklig omfattning enligt 12 kap 8§ LKBR och RKR´s rekommendation R16. Dessa notupplysningar avser verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader, pensionskostnader samt pensionsavsättning.

• Specificering av skattekostnader avseende bolagsskatt enligt RKR´s rekommendation R16.

Vi har vidare noterat att kommunens avsättning till pensioner är 4,0 mnkr (exklusive löneskatt) högre än den beräkning som erhållits från KPA. Det högre beloppet har reserverats p.g.a. bedömd osäkerhet i erhållen beräkning från KPA.

Vid granskningen av kommunens räkenskaper har följande avvikelser mot god redovisningssed noterats avseende materiella anläggningstillgångar:

• Materiella anläggningstillgångar – avskrivningar på årets investeringar

Enligt god redovisningssed ska avskrivning ske från och med den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk (RKR:s rek R4). Av redovisningsprinciperna framgår att kommunen under anskaffningsåret tillämpar kvartalsvis avskrivning för årets tillkommande maskiner, inventarier och fordon och ett halvt års

avskrivning för årets övriga tillkommande materiella anläggningstillgångar.

Aktivering görs endast en gång per kvartal eller år beroende på typ av

anläggningstillgång och i samband med det påbörjas avskrivning på tillgångarna.

Kommunen har under 2012 påbörjat arbete med en översyn av

investeringsverksamheten, principer mm för att få bättre följsamhet mot god redovisningssed. Översynen är dock ännu inte färdigställd, bland annat till följd av kravet på anpassning till komponentavskrivning.

• Materiella anläggningstillgångar – komponentavskrivning

Enligt god redovisningssed finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR:s rek R4). Av

rekommendationen framgår att om skillnaden mellan nyttjandeperiod och

förbrukning av en materiell anläggningstillgång är väsentlig, ska tillgången delas upp på komponenter. Respektive komponent ska skrivas av separat.

Kommunen har sedan 2017 arbetat med anpassning till kravet på komponentavskrivning. Beslut kring vilka komponenter och avskrivningstider per komponent som ska tillämpas har fattats och under åren 2017 och 2018 har

komponentavskrivning införts för anläggningar inom VA-verksamheten

respektive avfallsverksamheten. Komponentavskrivning tillämpas även för nya investeringar i fastigheter från 2018.

För befintliga fastigheter, anskaffade innan kravet på komponentavskrivning infördes, har en översyn av fastigheter med ett bokfört värde över 5 mnkr påbörjats i syfte att införa komponentavskrivning. Uppdelning i komponenter kommer att göras under 2021.

Noterade avvikelser gällande materiella anläggningstillgångar som beskrivits ovan redovisas öppet i redovisningsprinciperna.

(19)

Beräkning av vilken påverkan ovanstående avvikelser får på räkenskaperna är inte möjlig att göra inom ramen för granskning av årsredovisningen. Den anpassning av kommunens redovisning till komponentredovisning som skett ser vi som positivt. Det är dock väsentligt att arbetet fortsätter med komponentindelning av övriga

anläggningstillgångar med större bokförda restvärden och där skillnaden mellan

nyttjandeperiod och förbrukning är väsentlig. Anpassning till komponentavskrivning får i sin tur påverkan på såväl bokföring av framtida underhållskostnader som beräkning av interna hyror.

Bedömning

Avvikelser mot lag och god redovisningssed har påträffats avseende:

• RKR:s rekommendation nummer R4 genom tillämpning av kvartalsvis avskrivning för årets tillkommande maskiner, inventarier och fordon och ett halvt års avskrivning för årets övriga tillkommande materiella anläggningstillgångar. Detta oavsett när under året tillgången tagits i bruk. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt ”Redovisningsprinciper”.

• RKR:s rekommendation nummer R4 genom att kommunen endast till delar har vidtagit åtgärder för att anpassa sin redovisning till kravet på komponentavskrivning.

Avvikelsen och hur långt kommunen kommit i sitt arbete med komponentredovisning redovisas öppet i delårsrapportens avsnitt ”Redovisningsprinciper”.

• Lagens krav och RKR´s rekommendationer om vissa upplysningar i not.

Noterade avvikelser bedöms inte vara väsentliga⁵ och påverkar inte den rättvisande bilden. Vi bedömer således att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

5 Fel i räkenskaperna betraktas som väsentliga om de är av sådan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en

(20)

Bedömningar utifrån revisionsfrågor

Revisionsfråga Kommentar

Lämnar årsredovisningen upplysning om

verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen?

Uppfyllt

Grundat på vår granskning bedömer vi att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.

Kommunen lever upp till

kommunallagens krav på en ekonomi i balans för år 2020.

Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?

Delvis uppfyllt Finansiella mål

5 av 6 finansiella mål är uppfyllda för 2020.

Verksamhetsmål

1 av 10 verksamhetsmål är uppfyllt för 2020.

4 av 10 verksamhetsmål är i hög grad uppfyllda för 2020.

4 av 10 verksamhetsmål är delvis uppfyllda för 2020.

För 1 av 10 verksamhetsmål har ingen mätning gjorts.

Grundat på vår granskning av

årsredovisningens återrapportering har det inte framkommit några

omständigheter som ger oss anledning att anse att resultatet inte skulle vara delvis förenligt med fastställda mål för 2020.

(21)

Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande?

Uppfyllt

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Avvikelser mot lag och god

redovisningssed bedöms inte vara väsentliga och påverkar inte den rättvisande bilden.

(22)

Rekommendationer

Det är kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. Utan att det påverkar vår bedömning ovan rekommenderar vi

kommunstyrelsen att:

➢ Inför upprättande av kommande års årsredovisningar säkerställa att

förvaltningsberättelsen lämnar de upplysningar som gällande lagstiftning och RKR´s rekommendation R15 anger.

➢ Säkerställa att kommande årsredovisningar lämnar upplysningar om drift- och investeringsredovisningen i enlighet med RKR´s rekommendation R14.

➢ Säkerställa att kommande årsredovisningar lämnar upplysning i not i tillräcklig omfattning enligt lag och god sed.

➢ Tillse att ekonomikontoret prioriterar att åtgärda avvikelserna gällande avskrivningar av materiella anläggningstillgångar, då vi har påpekat i flera år att kommunens avskrivningsprinciper inte följer god redovisningssed.

➢ Utreda beräkning av pensionsavsättning från KPA med anledning av den reserv som finns upptagen i balansräkningen utifrån bedömd osäkerhet i erhållen beräkning.

2021-04-19

David Hansen Karin Magnusson

Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Uppdragsledare

Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Hudiksvalls kommun enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 3 december 2020. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport.

(23)

1 (2)

2020-05-11

Svar på revisionsrapport – Granskning av årsredovisning 2020

Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktiges presidium att lämna följande svar till kommunrevisionen.

I rapporten avsnitt som heter iakttagelser och bedömningar pekar man på att kommunen avviker från god revisionssed på två sätt.

RKR:s rekommendation nr R4 genom att kommunen tillämpar kvartalsvis

avskrivning för årets tillkommande maskiner, inventarier och fordon och ett halvt års avskrivningar på övriga tillkommande materiella anläggningstillgångar. Detta oavsett när tillgången tagits i bruk under året. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt ”Redovisningsprinciper”

Svar: Detta förfarande redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt

”Redovisningsprinciper”. Att följa rekommendationen fullt ut innebär för

ekonomienheten en icke obetydlig arbetsinsats som kommunen bedömer inte stå i proportion till vilken höjd kvalitet som erhålls. Ur ett längre perspektiv har skillnaden i förfarande ingen betydelse.

RKR:s rekommendation nummer R4 genom att kommunen endast till delar vidtagit åtgärder för att förbereda och anpassa sin redovisning till kravet på

komponentavskrivning. Avvikelsen och hur långt man kommit i sitt arbete med komponentavskrivning redovisas öppet i delårsrapportens avsnitt

Svar: Hur långt kommunen har kommit i sitt arbete med komponentavskrivning redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt ”Redovisningsprinciper”.

Ekonomienheten har under en längre tid haft och har en plan för att följa rekommendationen fullt ut. Det är ett stort och omfattande arbete som måste planeras noga samt att det är viktigt att analysera vilka de ekonomiska

konsekvenserna blir när man väljer tillvägagångssätt. Arbetet fortsätter med full kraft 2020.

(24)

2020-05-11 2 (2)

Av RKR:s rekommendation R15 Förvaltningsberättelse framgår att den ska innehålla underrubriker som motsvarar de obligatoriska upplysningar som ska lämnas enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Revisorernas rekommendation är att säkerställa att kommande årsredovisningar lämnar not i tillräcklig omfattning enligt lag och god sed.

Svar: Ytterligare anpassning kommer att ske 2022 i enlighet med gransknings- rapportens rekommendationer.

Utreda beräkning av pensionsavsättning från KPA med anledning av den reserv som finns upptagen i balansräkningen utifrån bedömd osäkerhet i erhållen balansräkning Svar: Frågan har tidigare lyfts med pensionsexperter inom PWC och man anser att KPA:s beräkning inte täcker kommunens framtida pensionsåtagande. En

uppskattning har gjorts i enlighet med deras rekommendationer.

Kommunstyrelsen ambition är att utveckla årsredovisningen i alla dessa delar. Det som försvårar är den tidspress som föreligger samt att en utvecklad årsredovisning i enlighet med kommunrevisionens önskemål tarvar mer resurser samtidigt som ekonomienheten har fått mindre resurser över tid och behöver effektivisera och prioritera. För att göra bilden komplett så är det viktigt att beskriva att vid sidan av årsredovisningen finns både de månatliga ekonomiska rapporterna (både utfall och prognos) samt delårsbokslutet som löpande hanterar och beskriver både aktuella och kommande ekonomiska utmaningar.

Kommunledningsförvaltningen

Kent Lundquist

Ekonomichef

(25)

Kommunstyrelsens allmänna utskott

Sammanträdesdatum

2021-08-24

§ 83 Dnr 2021-000237 - 042

Granskningsrapport av årsredovisning 2020

Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar

att godkänna och överlämna yttrandet till kommunfullmäktige Sammanfattning

I rapportens avsnitt som heter iakttagelser och bedömningar pekar man på att kommunen avviker från god revisionssed på två sätt.

RKR:s rekommendation nr R4 genom att kommunen tillämpar kvartalsvis avskrivning för årets tillkommande maskiner, inventarier och fordon och ett halvt års avskrivningar på övriga tillkommande materiella anläggningstillgångar.

Detta oavsett när tillgången tagits i bruk under året. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt ”Redovisningsprinciper”

Svar: Detta förfarande redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt

”Redovisningsprinciper”. Att följa rekommendationen fullt ut innebär för ekonomienheten en icke obetydlig arbetsinsats som kommunen bedömer inte stå i proportion till vilken höjd kvalitet som erhålls. Ur ett längre perspektiv har skillnaden i förfarande ingen betydelse.

RKR:s rekommendation nummer R4 genom att kommunen endast till delar vidtagit åtgärder för att förbereda och anpassa sin redovisning till kravet på komponentavskrivning. Avvikelsen och hur långt man kommit i sitt arbete med komponentavskrivning redovisas öppet i delårsrapportens avsnitt

Svar: Hur långt kommunen har kommit i sitt arbete med

komponentavskrivning redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt

”Redovisningsprinciper”. Ekonomienheten har under en längre tid haft och har en plan för att följa rekommendationen fullt ut. Det är ett stort och omfattande arbete som måste planeras noga samt att det är viktigt att analysera vilka de ekonomiska konsekvenserna blir när man väljer tillvägagångssätt. Arbetet fortsätter med full kraft 2020.

Av RKR:s rekommendation R15 Förvaltningsberättelse framgår att den ska innehålla underrubriker som motsvarar de obligatoriska upplysningar som ska lämnas enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Revisorernas

(26)

Kommunstyrelsens allmänna utskott

Sammanträdesdatum

2021-08-24

rekommendation är att säkerställa att kommande årsredovisningar lämnar not i tillräcklig omfattning enligt lag och god sed.

Svar: Ytterligare anpassning kommer att ske 2022 i enlighet med gransknings- rapportens rekommendationer.

Utreda beräkning av pensionsavsättning från KPA med anledning av den reserv som finns upptagen i balansräkningen utifrån bedömd osäkerhet i erhållen balansräkning

Svar: Frågan har tidigare lyfts med pensionsexperter inom PWC och man anser att KPA:s beräkning inte täcker kommunens framtida pensionsåtagande. En uppskattning har gjorts i enlighet med deras rekommendationer.

Kommunstyrelsen ambition är att utveckla årsredovisningen i alla dessa delar.

Det som försvårar är den tidspress som föreligger samt att en utvecklad årsredovisning i enlighet med kommunrevisionens önskemål tarvar mer resurser samtidigt som ekonomienheten har fått mindre resurser över tid och behöver effektivisera och prioritera. För att göra bilden komplett så är det viktigt att beskriva att vid sidan av årsredovisningen finns både de månatliga ekonomiska rapporterna (både utfall och prognos) samt delårsbokslutet som löpande hanterar och beskriver både aktuella och kommande ekonomiska utmaningar.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande 2021-05-17

Granskningsrapport 2021-04-19 Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen

(27)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum

2021-09-14

§ 128 Dnr 2021-000176 - 007

Granskningsrapport av kommunens beredskap inför och vid kris eller extraordinära händelser

Kommunstyrelsen beslutar

att godkänna och överlämna yttrandet till kommunfullmäktige.

Sammanfattning

Hudiksvalls kommuns revisorer har granskat kommunens beredskap inför och vid kris eller extraordinära händelser. Gjorda iakttagelser har lämnats över till kommunfullmäktige som den 26 april 2021 beslutade att uppdra till

kommunstyrelsen att, lämna yttrande över revisionens slutsatser och

rekommendationer, för att behandlas i kommunfullmäktige vid mötet den 28 september 2021.

I rapporten konstaterar PWC att kommunstyrelsen till stor del har

säkerhetsställt tillräcklig och ändamålsenlig beredskap i enlighet med lagstiftning och myndighetens riktlinjer. Bedömningen utgår från följande fyra kontrollmål.

1. Har kommunen en ändamålsenlig organisation för krisberedskap och krisledning?

Till viss del uppfyllt.

2. Sker kommunens arbete med krisberedskap systematiskt?

Till viss del uppfyllt.

3. Genomför kommunen risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med MBS:s riktlinjer?

Uppfylld.

4. Arbetar kommunen med samverkan utifrån ett krisberedskapsperspektiv?

Uppfylld.

Rapporten utmynnar i ett flertal rekommendationer tex revidera dokument, organisationstillhörighet för säkerhetssamordnare, personberoende,

utbildnings-och övningsbehov, uppföljningar, rutiner och samverkans forum för funktionen Tjänsteman i beredskap. (TIB).

Kommunledningsförvaltningens yttrande:

Allt arbete om kommunens beredskap inför och vid kris har tidigare granskats av Länsstyrelsen och där har kommunen fått godkänt, annars hade inte de statliga medlen betalats ut. Länsstyrelsen konstaterade att kommunen uppfyller lagstiftningens krav.

(28)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum

2021-09-14

Utbildning:

I rapporten (sid 2) att krisledningsnämnden inte säkerhetsställt kunskapsnivån och nämnden har inte genomgått de utbildningar eller övningar som krävs för att skapa förståelse för vad som krävs för den politiska ledningen.

Krisledningsnämnden har fått utbildning via Länsstyrelsens försorg under mandatperioden. Övning för kommunstyrelsen kommer per automatik när totalförsvarsorganisationen kommer att framarbetas.

Systematiskt krisarbete:

I rapporten (sid 3) Hudiksvalls kommun bedriver en informell men dock systematisk, uppföljning efter inträffade incidenter. Kommunens bedömning är att den är systematiserad och dokumenterad, information finns på kommunens intranät (HINT).

Samverkan med det privata näringslivet:

I rapporten (sid 3) att det saknas samverkan med det privata näringslivet.

Hudiksvalls och Nordanstigs kommun ingår i ett krishanteringsråd med flera andra aktörer där ingår även Polisen, Region Gävleborg, Svenska kyrkan och större företag tex Iggesunds Bruk och Elbolagen. Syftet är att tillsammans öka förmågan att möta och hantera kriser som påverkar samhället. Till rådet bjuds externa föreläsare in och mötena handlar ofta om olika teman tex elavbrott och översvämningar.

Systematisk uppföljning av dokumenten:

I rapporten (sid 3) att styrande dokument ska revideras kontinuerligt och även att det finns en ansvarig för revidering. Kommunens säkerhetssamordnare är utsedd och han har redan påbörjat revidering av de styrande dokumenten.

TIB tjänsteman i beredskap:

I rapporten (sid 3) utred behovet av att formalisera funktionen tjänsteman i beredskap (TIB). I Hudiksvalls kommun är det kommundirektören som fungerar som TIB. Uppdraget kräver en stor kunskap om kommunens

organisation och bedömningen är att lösningen fungerar bra utifrån Hudiksvalls förutsättningar. Större kommuner har säkert både möjlighet och behov av en annan organisation. Räddningschef i beredskap (RIB) får in larm som

vidarebefordras till kommundirektören. Om kommundirektören är frånvarande finns två ersättare.

Organisation av säkerhetssamordnaren:

I rapporten (sid 3) utred huruvida säkerhetssamordnaren organisatoriskt ska ligga under räddningstjänsten eller om den ska flyttas närmare

kommunledningen. Kommunen har diskuterats fördelar och nackdelar var denna funktion organisatoriskt ska ligga. Det utmynnande i att funktionen ligger kvar på räddningstjänsten eftersom det samarbetet fungerar så bra.

(29)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum

2021-09-14

Permanenta funktioner i krisledningsgruppen:

I rapporten (sid 8) permanenta personer som alltid ingår anges både säkerhetssamordnare och krisstöd. De funktionerna ingår inte alltid.

Utbildnings- och övningsplan:

I rapporten (sid 11) att planen inte är formellt antagen. Planen kommer att fastställas formellt inom kort.

Kommunikationsplan:

I rapporten (sid 11) för närvarande saknas en särskild kriskommunikationsplan i kommunen. Det finns en kriskommunikationsplan på HINT.

Uppföljning av incidenter:

I rapporten (sid 11) uppföljningen innebär att minnesanteckningar upprättas, det vill säga resultatet av uppföljningen som sådan dokumenteras. Vid uppföljningen går man noga igenom själva händelsen med fokus på vad som kan förbättras och vilka lärdomar som kan dras.

Beslutsunderlag

Allmänna utskottet 2021-08-24 § 84 Tjänsteutlåtande 2021-08-10

Granskningsrapport 2021-03-26

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

(30)

(31)

Innehållsförteckning

1. Inledning 5

1.1 Bakgrund 5

1.2 Syfte och revisionsfrågor 6

1.3 Revisionskriterier 6

1.4 Avgränsning 6

1.5 Metod 6

2. Iakttagelser och bedömningar 7

2.1 Revisionsfråga 1: Organisation 7

2.1.1 Iakttagelser 7

2.1.2 Bedömning 9

2.2 Revisionsfråga 2: Systematik 10

2.2.2 Bedömning 12

2.3 Revisionsfråga 3: Risk- och sårbarhetsanalys 13

2.3.2 Bedömning 13

2.4 Revisionsfråga 4: Samverkan 14

2.4.2 Bedömning 15

3. Revisionell bedömning 16

3.1 Bedömningar mot kontrollmål 16

4. Rekommendationer 17

Bilaga 1 19

Bilaga 2 21

(32)

Sammanfattning

PwC bedömer att kommunstyrelsen i Hudiksvalls kommun till stor del har säkerställt tillräcklig och ändamålsenlig beredskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer. Bedömningen grundar sig på de kontrollmål som finns vidare beskrivna nedan.

Observera att denna granskning av Hudiksvalls kommuns krisberedskap inte specifikt granskar den pågående hanteringen av covid-19-pandemin, varken gällande pandemins påverkan på organisationen, dess arbetssätt eller på kommunen i övrigt.

Hudiksvalls kommun har till stor del en ändamålsenlig organisation för krisberedskap med en liten men väletablerad och inrättad organisation. Vid händelse av kris eller extraordinär händelse bedöms Hudiksvalls kommun ha den operativa förmågan att hanter en uppkommen situation med den organisering och kompetens som krävs. Det finns många styrande dokument på plats, även om det till viss del anses problematiskt att många dokument är gemensamma med grannkommunen Nordanstig och inte till fullo är anpassade efter Hudiksvalls kommuns förutsättningar, mål eller sårbarheter.

Gällande kommunens övergripande krisberedskapsarbete finns systematik till stor del avseende rutiner och processer, dels genom att mycket dokumentation finns på plats men även genom en väl fungerande samverkan. Det finns flertalet samverkansforum för bland annat beredskapssamordnare, kommundirektör, kommunikatörer och kommunstyrelsens ordförande både på lokal och regional nivå. Hudiksvalls kommun samverkar även med frivilliga resursgrupper (FRG). Vidare finns flertalet samverkansforum där länsstyrelsen är samordnande och Hudiksvalls kommun deltar på samtliga övningar och utbildningar som länsstyrelsen ansvarar för och anordnar.

Lokala övningar och utbildningar sker inte helt ändamålsenligt på kontinuerlig och formell basis. Att tillägga gällande organisation för krisberedskap och krisledning är att det till stor del präglas av personberoenden.

Gällande den lagstadgade risk- och sårbarhetsanalys som kommunen är skyldiga att upprätta finns det en beslutad analys för mandatperioden. Hudiksvalls kommun har nyligen inrättat ett nytt arbetssätt för framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen, detta är inte till fullo implementerat ännu men anses vara på god väg. Det nya arbetssättet inkluderar även ett större inkluderande av kommunens förvaltningar, vilket anses positivt, däremot ingår inte de kommunala bolagen i arbetet.

Revisionsfråga 1: Har kommunen en ändamålsenlig organisation för krisberedskap och krisledning?

Till viss del uppfylld

Kommunstyrelsen i Hudiksvalls kommun har till viss del säkerställt en ändamålsenlig och tillräcklig organisation för kommunens åtaganden gällande krisberedskap. Organisationen är uppbyggd av relevanta funktioner och en fungerande beredskapsfunktion finns på plats. Kommunstyrelsen har inte säkerställt kunskapsnivån hos krisledningsnämnden i form av dess innebörd och nämnden har inte genomgått de utbildningar eller övningar som krävs för att skapa förståelse för vad som krävs för respektive organisation för den politiska ledningen. Vidare bedöms att kommunens organisation för krisberedskap präglas av personberoende. Däremot har organisationen säkerställt att det finns en låg tröskel för inkallning av både krisledningsorganisationen och krisledningsnämnden, vilket bedöms vara positivt. Att KLN aktiverats flera gånger under den pågående pandemin är ett

(33)

exempel på detta, och har inneburit övning av nämnden i skarpt läge, vilket höjt den generella kunskapsnivån inom organisationen.

Revisionsfråga 2: Sker kommunens arbete med krisberedskap systematiskt?

Till viss del uppfylld

Hudiksvalls kommun bedriver en informell, men dock systematisk, uppföljning efter inträffade incidenter. Rutinen kring uppföljning av händelser är inte dokumenterad, men resultatet av uppföljningsmöten dokumenteras genom minnesanteckningar och i förekommande fall åtgärds- och/eller handlingsplan. Uppföljning sker vidare inte systematiskt efter genomförda övningar eller utbildningar. Kommunen deltar på länsstyrelsens övningar och utbildningar, men bedriver endast egna i en begränsad utsträckning. Vidare har många utbildningar och övningar enligt intervjuer behövts skjutas upp till följd av den pågående pandemin, dock finns inga planerade övningar eller utbildningar dokumenterade för 2020, 2021 eller 2022 i övnings- och utbildningsplanen.

Revisionsfråga 3: Genomför kommunen risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med MSB:s riktlinjer?

Uppfylld

Risk- och sårbarhetsanalysen för mandatperioden har upprättats i enlighet med MSB:s riktlinjer.

Det har under de senaste åren pågått ett förändringsarbete i arbetssättet för framtagning av risk- och sårbarhetsanalys, vilket bland annat innefattar större involvering av förvaltningar. Dock involveras inte de kommunala bolagen i analysen, vilket anses vara en brist. Vidare har den åtgärdslista som tagits fram utifrån identifierade risker och sårbarheter inte någon tidssättning, och det saknas tilldelat ansvar för genomförandet av åtgärderna.

Revisionsfråga 4: Arbetar kommunen med samverkan utifrån ett krisberedskapsperspektiv?

Uppfylld

Samverkan sker ändamålsenligt till stor del, men det saknas formaliserad samverkan med det privata näringslivet. Däremot bedrivs regelbunden samverkan med lokala, regionala och nationella forum och det har även tagits fram samverkansavtal för bland annat dieselförsörjning.

Rekommendationer

Kopplat till ovanstående rekommenderar vi Hudiksvalls kommunstyrelse att beakta följande i kommande krisberedskapsarbete:

● Säkerställ att styrande dokument revideras kontinuerligt och att de mest centrala dokumenten prioriteras. Säkerställ även att det finns en ansvarig för revidering av styrande dokumentation.

● Utred behovet av att formalisera funktionen tjänsteman i beredskap (TiB) för att säkerställa tillgänglighet och förmåga att ta emot larm samt minska osäkerheter kring funktionen.

● Utred huruvida säkerhetssamordnaren organisatoriskt ska ligga under räddningstjänsten eller om den kan flyttas närmare kommunledningen, både organisatoriskt men även fysiskt.

● Minska personberoendet genom att: