Statistik
om Stockholm
Arbetssökande i stadsdelsområden 2018
Årsrapport
Publicerad 2019-04-04
Förord
I denna rapport presenteras arbetssökandestatistik för Stockholms stadsdelsområden, huvudsakligen gällande oktober 2018. Rapporten fokuserar på de öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd.
Uppgifterna i rapporten kommer i första hand från en bearbetning av Arbetsförmedlingens arbetssökandestatistik genomförd av Statistiska Centralbyrån (SCB). I rapporten ingår även uppgifter som kommer direkt från Arbetsförmedlingen (AF).
Lägsta redovisningsnivå för statistiken är de 14 stadsdelsområden som gäller från och med 2007. Uppgifterna i tabellbilagan redovisas per stadsdelsområde gällande öppet arbetslösa och personer i
program med aktivitetsstöd. Dessa fördelas efter kön, ålder, födelseregion, vistelsetid i Sverige och utbildningsnivå. Öppet arbetslösa efter anmälningstidens längd och ersättningsform redovisas även uppdelat per stadsdelsområde. Det finns också tabeller som visar utvecklingen över tid för varje stadsdelsområde, där uppgifter för ungdomar särredovisas.
Denna rapport ingår i rapportserien ”Statistik om Stockholm”.
Rapporten är utarbetad av Tomas Brandt och Cecilia Karlsson, båda från Sweco Society AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad.
Sammanfattning
Inskrivna arbetslösa
I denna rapport analyseras inskrivna arbetslösa vid
Arbetsförmedlingen för befolkningen bosatta i Stockholms stad.
Inskrivna arbetslösa utgörs av grupperna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd vid
Arbetsförmedlingen, vilket är i linje med Arbetsförmedlingens definition av arbetslöshet. I Stockholms stad var 4,5 procent av befolkningen 18–64 år inskrivna arbetslösa i oktober 2018, en minskning av andelen med 0,2 procentenheter jämfört med oktober 2017.
Öppet arbetslösa
I oktober 2018 var 18 445 personer i åldern 18–64 år öppet arbetslösa i Stockholms stad, en minskning med 140 personer jämfört med samma tidpunkt föregående år. Sett till andel av befolkningen har den öppna arbetslösheten minskat med 0,1 procentenheter, från 3,0 till 2,9 procent.
I program med aktivitetsstöd
Antalet personer i program med aktivitetsstöd uppgick till 10 042 i oktober 2018, vilket är en minskning med 736 personer jämfört med samma period förgående år. De arbetssökande i program med aktivitetsstöd motsvarar 1,6 procent av befolkningen och andelen har minskat med 0,1 procentenheter senaste året.
Arbetslöshet per stadens stadsdelsområden
Arbetslösheten i staden varierar stort mellan stadsdelsområdena. I oktober 2018 var arbetslösheten högst i Rinkeby-Kista och Spånga- Tensta, där 10,9 procent respektive 9,0 procent av befolkningen i åldern 18–64 år var inskrivna arbetslösa. Lägst var arbetslösheten på Östermalm och Kungsholmen, där 2,2 och 2,4 procent av
Utrikes föddas öppna arbetslöshet
Andelen inskrivna arbetslösa är högre bland personer som har kort vistelsetid i landet. Allra högst är den bland personer med en vistelsetid på 1–2 år. Av dessa var 14,1 procent öppet arbetslösa eller i ett program med aktivitetsstöd den sista oktober år 2018.
Andelen skiljer sig också mellan de som har en vistelsetid på 20 år eller mer och de som inte har invandrat alls. Arbetslösheten var mer än dubbelt så hög för de som har en vistelsetid på 20 år eller mer jämfört med de som inte har invandrat.
Utbildningsnivåns samband med den öppna arbetslösheten Även utbildningsnivå har ett tydligt samband med arbetslösheten.
Andelen inskrivna arbetslösa är betydligt högre för de som endast har en förgymnasial utbildning. I oktober 2018 var arbetslösheten 9,9 procent bland de med förgymnasial utbildning. Motsvarande andel bland de med gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning var 5,0 procent respektive 2,9 procent.
Arbetslöshetsersättning bland de öppet arbetslösa i staden
Andelen öppet arbetslösa som får ersättning från arbetslöshetskassa eller Alfa har ökat förhållandevis kraftigt jämfört med förgående år.
I oktober 2018 hade 51 procent av de öppet arbetslösa ersättning från någon A-kassa och 17 procent från Alfa. Det innebär att 32 procent av de öppet arbetslösa i Stockholms stad saknade ersättning i oktober 2018, vilket är en minskning med knappt 5 procentenheter jämfört med samma månad föregående år.
Framtidsutsikter
Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten kommer att fortsätta minska något i Stockholms län under 2019, sett till både antal och andel av befolkningen. De största anledningarna är en fortsatt god sysselsättningstillväxt samt en kraftig minskning av nya inskrivna i etableringsprogrammet.
De privata arbetsgivarna är fortsatt optimistiska, men
förväntningarna i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning under hösten 2018 har dämpats något i jämförelse med vid vårens
undersökning. Avmattning av tillväxten i euroområdet uppges vara en orsak till de dämpade förväntningarna.
Under år 2018 har antalet varsel ökat något i länet samtidigt som antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen i staden inte längre ökar, vilket kan vara tecken på en avmattning i Stockholms mycket goda konjunkturutveckling som framträder i denna rapport.
Innehåll
Förord 1
Sammanfattning 2
1 Definitioner 5
2 Arbetssökande i Stockholms stad 7
2.1 Utvecklingen på arbetsmarknaden 9
2.2 Varsel och inskrivna arbetslösa 11
2.3 Jämförelser mellan länets kommuner 12
2.4 Storstadsjämförelser 15
2.5 Arbetslöshet efter ålder 17
2.6 Skillnader mellan kvinnor och män 19
2.7 Skillnader beroende på födelseland 20
2.8 Arbetslöshet och vistelsetid i Sverige 22
2.9 Utbildningsnivå 24
2.10 Arbetslöshetsersättning 25
2.11 Anmälningstider 27
3 Arbetssökande i stadsdelsområdena 31 3.1 Utveckling av den öppna arbetslösheten 32
3.2 Öppet arbetslösa efter kön 33
3.3 Utbildningsnivå 35
3.4 Födelseland 35
3.5 Vistelsetid i Sverige 36
3.6 Arbetslöshetsersättning 37
3.7 Anmälningstider 38
3.8 Öppet arbetslösa i inre och yttre staden 39
4 Framtidsutsikter 2019 41
4.1 Sysselsättning och arbetslöshet i länet 41
4.2 Brist- och överskottsyrken 43
5 Tabellbilaga 44
1 Definitioner
Arbetssökande är benämningen på samtliga personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen (AF)1. Bland samtliga arbetssökande ingår även kategorier som har ett arbete. De inskrivna arbetslösa, vilka är i huvudfokus i denna rapport, är därför en delmängd av samtliga arbetssökande. Samtliga arbetssökande delas av
Arbetsförmedlingen upp enligt följande:
· öppet arbetslösa, enligt Arbetsförmedlingens sökande- kategori 11 och 95–98
· sökande i program med aktivitetsstöd
· sökande som har arbete utan stöd: deltidsarbetslösa, tillfälligt timanställda, har ett tillfälligt arbete eller är ombytessökande
· sökande som har arbete med stöd
· nystartsjobb
· övriga inskrivna
Eftersom rapportens huvudsakliga fokus är gruppen inskrivna arbetslösa, vilka som visas ovan utgörs av de öppet arbetslösa samt sökande i program med aktivitetsstöd, beskrivs här kortfattat Arbetsförmedlingens definitioner av de två grupperna.
Gruppen öppet arbetslösa utgörs av arbetssökande ej i arbete som aktivt söker och omgående kan tillträda arbete som förekommer på arbetsmarknaden och inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
De sökande i program med aktivitetsstöd inkluderar sökande i arbetsmarknadsutbildning, validering, arbetspraktik, arbetsträning med handledare, arbetsträning inom praktiskt basår, stöd till start av näringsverksamhet, ungdomsinsatser, förberedande insatser, projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning, jobb- och
utvecklingsgarantin samt etableringsprogrammet2.
Uppgifterna i rapporten kommer i första hand från en bearbetning av AF:s arbetssökandestatistik genomförd av SCB. I rapporten används även uppgifter avseende arbetssökande direkt från AF, för
1 För mer detaljer om AF:s definitioner, se:
https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-och-publikationer/Statistik/Forklaring-av- statistiken.html
Inskrivna arbetslösa
att följa utvecklingen på arbetsmarknaden månadsvis. Skillnaden mellan dessa uppgifter är att AF:s siffror avser personer som är registrerade som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i Stockholms stad, medan siffrorna från SCB är bearbetade för att avse arbetssökande som är folkbokförda i Stockholms stad.
Vidare avser siffrorna från AF åldersgruppen 16–64 år och de bearbetade uppgifterna från SCB avser i huvudsak åldersgruppen 18–64 år.
Vid säsongsrensning tas hänsyn till variationer i arbetslöshet som återkommer årligen. Med hjälp av historiska data korrigeras avsedd tidsserie för att tydligare visa på långsiktiga trender snarare än årligt återkommande säsongsvariationer.
I rapporten används definitionen arbetslöshet för att beskriva andelen inskrivna arbetslösa (som består av de öppet arbetslösa och arbetssökande i program) av befolkningen. Detta är i linje med hur Arbetsförmedlingen presenterar statistik över arbetslöshet.
Observera att detta skiljer sig från den officiella och internationellt jämförbara arbetslöshetsstatistiken som sammanställs av Statistiska centralbyrån, baserat på Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
2 Arbetssökande i Stockholms stad
Den sista oktober 2018 var 46 639 personer i Stockholms stad anmälda som arbetssökande i någon av arbetssökandekategorierna (se kapitel ”Definitioner” i denna rapport) hos Arbetsförmedlingen3. Av stadens befolkning i åldern 18–64 år var andelen arbetssökande 7,4 procent under 2018, en minskning med 0,3 procentenheter i förhållande till 2017. Tabell 9 i tabellbilagan visar att andelen arbetssökande varierar kraftigt mellan stadens 14 stadsdelsnämnder.
Rapporten kommer härefter enbart fokusera på grupperna öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd, vilka gemensamt benämns som inskrivna arbetslösa.
Andelen inskrivna arbetslösa minskar
Figur 1 visar utvecklingen av andelen inskrivna arbetslösa
åldersgruppen 18–64 år. Totalt utgjorde de inskrivna arbetslösa en andel om 4,5 procent av befolkningen i åldern 18–64 år, vilket är en minskning av andelen med 0,2 procentenheter jämfört med 2017.
Minskningen i andelen inskrivna arbetslösa kan härröras till minskningar både i andelen öppet arbetslösa och i andelen i program med aktivitetsstöd. I oktober 2018 var 18 445 personer öppet arbetslösa, vilket motsvarade 2,9 procent av befolkningen 18–
64 år. Detta var ett hundratal färre än föregående år, då andelen öppet arbetslösa var 3,0 procent. Den öppet arbetslösa befolkningen har därmed minskat med 0,1 procentenheter mellan oktober 2017 och oktober 2018.
Antalet arbetssökande i program med aktivitetsstöd har under samma period minskat med 736 personer till 10 042. Även andelen sökande i program har minskat med 0,1 procentenheter till 1,6 procent i oktober 2018.
3
Figur 1 Andel av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som var inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd), oktober 2000 – oktober 2018 (Källa: SCB)
Öppna arbetslösheten minskar marginellt
Som nämnts ovan var 18 445 personer öppet arbetslösa i
Stockholms stad i oktober 2018, vilket motsvarar 2,9 procent av befolkningen. Sedan oktober 2017 har andelen öppet arbetslösa i Stockholms stad minskat med 0,1 procentenheter. Se Figur 2 nedan.
Figur 2 Antal öppet arbetslösa 18–64 år och som andel av befolkningen i Stockholms stad oktober 1990 till oktober 2018.(Källa: SCB)
Inskrivna arbetslösa
mellan olika månader är det vanligt att man gör en s.k.
säsongsrensning av månatlig arbetslöshetsstatistik. Den verkliga trenden blir då tydligare.
Av Figur 3 nedan framgår det att sedan december 2006 var andelen öppet arbetslösa var som högst under slutet av år 2009, då runt 3,7 procent av befolkningen i åldern 16–64 år var öppet arbetslösa. Från slutet av 2010 fram till och med år 2016 minskade andelen öppet arbetslösa i Stockholms stad, bortsett från en mindre ökning år 2013. Under 2017 ökade andelen svagt för att under 2018 återigen minska. Vid slutet av år 2018 var andelen öppet arbetslösa 0,2 procentenheter lägre än slutet av år 2017.
Figur 3 Andel av befolkningen 16–64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslösa, icke säsongsrensat samt säsongsrensat, december 2006 – december 2018. (Källa: Arbetsförmedlingen, Sweco).
2.1 Utvecklingen på arbetsmarknaden
Det finns flera olika faktorer på arbetsmarknaden som påverkar arbetslöshetens utveckling. En viktig faktor är befolkningen i arbetsför ålder. Antalet inskrivna arbetslösa kan öka som en effekt av att befolkningen i arbetsför ålder ökar. Eftersom andelen inskrivna arbetslösa i rapporten redovisas som andelen av befolkningen i arbetsför ålder behöver dock inte en ökning av antalet inskrivna arbetslösa innebära en ökning av andelen.
Det finns en stark samvariation mellan andelen av befolkningen som är sysselsatta och andelen som är arbetslösa. Då andelen sysselsatta ökar, minskar ofta arbetslösheten och vise versa. Något som kan ge en indikation på den kommande sysselsättnings- utvecklingen är antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen.
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5
Andel öppet arbetslösa 16-64 år Andel öppet arbetslösa, säsongsrensat
Dock är även matchningen av de inskrivna arbetslösa med de nyanmälda platserna av betydelse för utvecklingen på
arbetsmarknaden. En annan faktor som är av betydelse för
utvecklingen av arbetslösheten är antalet varsel. Då antalet varsel ökar kraftigt är följdeffekten ofta att även arbetslösheten ökar.
Utvecklingen av inskrivna arbetslösa och nyanmälda platser
Det finns en samvariation mellan antalet personer som är inskrivna arbetslösa och antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen. I Figur 4 visas säsongsrensade tidsserier över dessa variabler. När antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd var lågt under 2007 och 2008 var antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen högt, vilket är ett vanligt mönster i en högkonjunktur. När konjunkturen försämrades och antalet lediga platser sedan började minska under 2008 började även antalet inskrivna arbetslösa att öka. Detta skedde dock med en viss tidsförskjutning.
Figur 4 Antalet personer 16–64 år som var öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i Stockholms stad samt antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen i kommunen och i länet, december 2000 – december 2018, säsongsrensade värden (Källa: Arbetsförmedlingen, Sweco)
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000
40000 Öppet arbetslösa
Program med aktivitetsstöd Nyanmälda platser i länet Nyanmälda platser i kommunen
inskrivna arbetslösa på att matchningen på arbetsmarknaden kan ha försämrats under perioden. Det innebär kortfattat att det förefaller ha blivit svårare att matcha de jobb som finns tillgängliga mot den tillgängliga arbetskraften.
De senaste åren 2016–2018 har antalet nyanmälda platser slutat öka och i viss mån minskat. Det kan vara en indikation på att den positiva konjunkturutvecklingen håller på att mattas av, och färre lediga tjänster kan på sikt leda till en ökning av arbetslösheten.
2.2 Varsel och inskrivna arbetslösa
En arbetsgivare måste skriftligen varsla Arbetsförmedlingen om arbetsgivaren tänker genomföra driftinskränkning som berör minst fem personer i ett län. När varslen ökar blir effekten även att antalet inskrivna arbetslösa ökar, dock med viss eftersläpning eftersom det tar tid att genomföra uppsägningar. Värt att påpeka är att långt ifrån alla varsel leder till uppsägningar och inte heller arbetslöshet. Av de varsel som leder till uppsägning är det många som går direkt över till ett annat arbete eller lämnar arbetskraften genom att exempelvis börja studera. Antal varslade personer är dock en indikation på i vilken riktning utvecklingen går.
I Figur 5 visas antalet öppet arbetslösa och antalet arbetssökande i program med aktivitetsstöd i Stockholms stad på skalan till vänster.
På skalan till höger visas antalet varsel i Stockholms län. Samtliga serier är säsongsrensade. Antalet varsel ökade under senare delen av 2008 och låg på en hög nivå under mitten av år 2009. I och med att antalet varsel började öka kraftigt under 2008 ökade även antalet öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd strax därefter. Från 2010 har antalet varsel, med undantag för 2012, återigen varierat kring en lägre nivå. Under 2017 var varslen på en mycket låg nivå, för att sedan öka från slutet av år 2017 och se ut att följa en ökande trend under år 2018, dock på en fortsatt mycket låg nivå ur ett historiskt perspektiv. Det ökande antalet varsel under 2018 skulle dock kunna tyda på en avsvalnande konjunktur.
Figur 5 Antalet personer 16–64 år som var öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i Stockholms stad samt antalet varsel i länet
(säsongsrensade serier), december 2000 – december 2018. (Källa:
Arbetsförmedlingen, Sweco)
2.3 Jämförelser mellan länets kommuner
Andelen personer i befolkningen 16–64 år som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd ligger i Stockholms stad på ungefär samma nivå som i hela Stockholms län. Andelen bosatta i Stockholms stad i dessa åldrar som var inskrivna arbetslösa uppgick till 4,6 procent i oktober 2018, vilket var 0,1 procentenheter lägre än i Stockholms län. Däremot var andelen lägre i Stockholms stad än i riket, där andelen uppgick till 5,6 procent.
Bland Stockholms läns kommuner var andelen inskrivna arbetslösa lägst i Vallentuna med 2,4 procent, följt av Danderyd och Ekerö med 2,5 respektive 2,6 procent. Högst bland länets kommuner var andelen inskrivna arbetslösa i Södertälje med 8,8 procent följt av Botkyrka med 8,1 procent. Båda dessa kommuner uppvisar dock förhållandevis stora minskningar i andel jämfört med 2017; -1,5
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000
35000 Program med aktivitetsstöd Öppet arbetslösa
Varsel (Sthlms län)
Figur 6 Andel av befolkningen 16–64 år som var öppet arbetslös och i program med aktivitetsstöd i länets kommuner, oktober 2018. (Källa:
Arbetsförmedlingen).
Figur 7 nedan visar att fördelningen av andelen inskrivna arbetslösa i åldersspannet 18–24 år ser relativt lik ut de ovan redovisade andelarna för 16–64 år. Andelen ungdomar som är inskrivna arbetslösa i Stockholms stad var 3,5 procent i oktober 2018, vilket var 0,4 procentenheter lägre än för Stockholms län.
I jämförelse med riket är andelen inskrivna arbetslösa bland ungdomar lägre i Stockholms län och det är bara Haninge och Nynäshamn som har en högre andel inskrivna arbetslösa än riksgenomsnittet. Danderyd, Lidingö och Täby är de kommuner i länet där andelen är lägst. I dessa kommuner var 1,7 procent, 2,3 procent och 2,6 procent av ungdomarna öppet arbetslösa den sista oktober 2018. Södertälje uppvisar en kraftig förbättring även sett till andelen inskrivna arbetslösa ungdomar; från 6,5 procent år 2017 till 5,1 procent år 2018.
Figur 7 Andel av den unga befolkningen 18–24 år som var öppet arbetslös och i program med aktivitetsstöd i länets kommuner, oktober 2018. (Källa:
Arbetsförmedlingen)
För utrikes födda i åldrarna 16–64 år var andelen öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i Stockholms stad jämförbar med andelen för hela Stockholms län, se Figur 8. I oktober 2018 var andelen för staden 10,0 procent vilket var marginellt lägre än länets andel på 10,2 procent. Andelen är även lägre än i riket totalt, där 14,6 procent av de utrikes födda var inskrivna arbetslösa. Sett till Stockholms läns kommuner är andelen inskrivna arbetslösa lägst i Solna och Vallentuna med 6,4 procent, och högst i Södertälje med 15,1 procent. Även för denna grupp har en kraftig förbättring skett för Södertälje, där andelen inskrivna arbetslösa för utrikes födda år 2017 var 17,4 procent.
Figur 8 Andel av den utrikes födda befolkningen 16–64 år som var öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i länets kommuner, oktober 2018. (Källa: Arbetsförmedlingen)
Utöver ålder och andelen utrikes födda är andra som samvarierar med arbetslöshet bland annat utbildningsnivå, vistelsetid i landet och födelseland. Dessa och andra faktorer belyses vidare i efterföljande delkapitel i rapporten.
2.4 Storstadsjämförelser
Som kan ses i Figur 9 var andelen öppet arbetslösa och andelen i program med aktivitetsstöd lägre i Stockholms stad än i både Göteborg och Malmö den sista oktober 2018. Totalt sett var 4,6 procent inskrivna arbetslösa i Stockholm, jämfört med 5,4 procent i Göteborg och 10,2 procent i Malmö. Jämfört med riket var andelen i program med aktivitetsstöd lägre i Stockholms stad och andelen öppet arbetslösa på samma nivå som i hela riket. Totalt sett var andelen öppet arbetslösa och arbetssökande i program med
aktivitetsstöd 1,0 procentenheter lägre i Stockholms stad än i riket som helhet.
Figur 9 Andel av befolkningen 16–64 år som var öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i storstadskommunerna, oktober 2018 (Källa:
Arbetsförmedlingen)
I Figur 10 jämförs andel inskrivna arbetslösa bland unga i de tre storstadskommunerna. Av samtliga personer 18–24 år i Stockholm var 3,5 procent öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i oktober 2018. Detta var en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med oktober 2017 och är en lägre andel än för
åldersgruppen 16–64 år. I Malmö var andelen inskrivna arbetslösa 9,1 procent; en minskning med 1,7 procentenheter från år 2017. I Göteborg var den 4,0 procent och i riket var 5,5 procent av ungdomarna inskrivna arbetslösa.
Figur 10 Andel öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i storstadskommunerna bland unga 18–24 år, oktober 2018. (Källa:
Arbetsförmedlingen)
Figur 11 visar andelen inskrivna arbetslösa bland utrikes födda i Storstadskommunerna. Relationen mellan storstäderna för denna grupp vad gäller andelen öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd liknar de tidigare diagrammen 9 och 10. För samtliga storstäder och i riket som helhet är andelen öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd högre bland utrikes födda än för
samtliga yrkesverksamma i befolkningen 16–64 år. Stockholm hade i oktober 2018 en lägre andel, 10,0 procent, än Göteborg och en klart lägre andel än Malmö samt riket som helhet. Andelen har minskat något i samtliga storstadskommunerna.
Figur 11 Andel av den utrikes födda befolkningen 16–64 år som var öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i storstadskommunerna, oktober 2018. (Källa: Arbetsförmedlingen)
Utveckling av arbetslösheten
I Figur 12 visar andelen inskrivna arbetslösa i befolkningen 16–64 år för de tre storstadskommunerna och riket som helhet. I
Stockholms stad låg denna andel i oktober 2018 på 4,6 procent, en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med förgående år.
Mellan 2013 och 2018 har trenden visat på en minskande andel inskrivna arbetslösa, från 5,5 till 4,6 procent. En liknande
utveckling har skett i Göteborg, med en nedgång från 7,1 procent 2013 till 5,4 procent år 2018. Malmö uppvisar en minskning i andel inskrivna arbetslösa år 2015–2018; en minskning med 0,6
procentenheter till 10,2 procent. Under åren 2009–2013 ökade arbetslösheten i Malmö med 2,6 procentenheter.
Sett till hela riket minskade andelen inskrivna arbetslösa i riket med 0,3 procentenheter till 5,6 procent från år 2017 till 2018, vilket är det lägsta värdet under den redovisade perioden. I relation till de två andra storstadskommunerna och riket totalt är andelen inskrivna arbetslösa lägst i Stockholm, vilket kan ses i Figur 12.
Figur 12 Andel av befolkningen 16–64 år som var öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i storstadskommunerna, oktober 2009-oktober 2018. (Källa: Arbetsförmedlingen)
2.5 Arbetslöshet efter ålder
I Figur 13 visas andelen öppet arbetslösa i Stockholms stad under åren 2012–2018 uppdelat på åldersklasserna 18–24 år, 25–29 år, 30–54 år samt 55–64 år. År 2018 var andelen öppet arbetslösa lägst i åldersgruppen 18–24 år och högst i gruppen 30–54 år. För
ungdomarna har utvecklingen av andelen öppet arbetslösa varit positiv och minskat kraftigt under åren, undantaget år 2017. I åldersklassen 55–64 år har andelen öppet arbetslösa ökat med 0,3 procentenheter under åren 2016–2018, till 2,8 procent. För gruppen
30–54 år ökade andelen öppet arbetslösa 2016–2017 och har sedan varit oförändrad på 3,3 procent år 2017–2018.
Figur 13 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslösa fördelad efter ålder, oktober 2012 – oktober 2018 (Källa: SCB)
Att endast se till andelen öppet arbetslösa ger emellertid inte en fullständig bild av i vilka åldersgrupper arbetslösheten är högst respektive lägst. Den sammantagna bilden av personer som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i respektive åldersklass visas i Figur 14. Andelen inskrivna arbetslösa var lägst för personer i åldrarna 18–24 år med 3,5 procent i oktober 2018. Högst var arbetslösheten för åldersklassen 55–64 år, där 2,8 procent var i program med aktivitetsstöd och 2,4 procent var öppet arbetslösa.
Det bör emellertid nämnas att en stor andel av den yngre befolkningen inte tillhör arbetskraften, framförallt på grund av studier. Att de unga i åldrarna 18–24 år oftare är i program med aktivitetsstöd beror framförallt på jobbgarantin för ungdomar som riktas just till personer under 25 år.
Figur 14 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd fördelad efter ålder, oktober 2018 (Källa: SCB)
2.6 Skillnader mellan kvinnor och män
Historiskt sett har det funnits stora skillnader i andelen öppet arbetslösa mellan könen, där män generellt har legat på en högre nivå än kvinnor. Dock har skillnaderna minskat under de senare åren vilket kan ses i Figur 15. På 1990-talet var skillnaderna i andelen öppet arbetslösa mellan könen i genomsnitt 1 procentenhet, men sedan år 2010 har andelen för män och kvinnor varit på
ungefär samma nivå. I oktober 2016 var andelen öppet arbetslösa den lägsta sedan 2008 för både män och kvinnor. I oktober år 2018 var 2,9 procent av männen och 3,0 procent av kvinnorna öppet arbetslösa.
I Figur 15 framgår att kvinnor och män påverkas olika av konjunktursvängningar. Arbetslösheten ökar vanligtvis både tidigare och snabbare för män än för kvinnor under en
konjunkturnedgång. En orsak är att kvinnor i högre utsträckning arbetar i den offentliga sektorn som påverkas senare och inte lika kraftigt av konjunktursvängningarna jämfört med den privata sektorn, där männen i högre utsträckning är representerade. En annan förklaring är att män och kvinnor arbetar inom olika branscher och yrken, vilka kan vara mer eller mindre konjunkturkänsliga.
Figur 15 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslösa fördelad efter kön, oktober 1990 – oktober 2018 (Källa: SCB)
2.7 Skillnader beroende på födelseland
Det är stora variationer av andelen av befolkningen som är
inskrivna arbetslösa om man ser till olika födelseländer, se Figur 16.
Notera att kategorin ”övriga länder” inte ingår i denna figur vilket gör att redovisade siffror i detta avsnitt avviker från annan
redovisning i rapporten. Av samtliga personer födda i Sverige mellan 18 och 64 år i Stockholms stad var 2,5 procent inskrivna arbetslösa, varav 1,7 procent öppet arbetslösa. Bland personer födda i övriga Norden var arbetslösheten 0,6 procentenheter högre än för personer födda i Sverige och för födda i övriga EU15 var andelen på samma nivå som för inrikes födda. Bland personer födda i Asien, Sydamerika, länder i Europa som inte är medlemmar i EU samt Nordamerika är arbetslösa betydligt högre än bland inrikes födda.
Av personer födda i ett afrikanskt land var 16,5 procent inskrivna arbetslösa i oktober 2018 vilket är högst av samtliga grupper i jämförelsen.
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
%
Män Kvinnor
Figur 16 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd fördelad efter födelseland, oktober 2018 (Källa: SCB)
Personer födda utanför Europa utgör en allt större andel av de inskrivna arbetslösa
Andelen öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd är inte bara högre bland personer födda utanför Sverige, utan utrikes födda utgör även en allt större andel av de inskrivna arbetslösa totalt vilket kan ses i Figur 17. År 2005 var 26 procent av de öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd födda utanför Europa,
motsvarande andel 2017 var 52 procent. År 2018 har dock ökningen avstannat.
Figur 17 Andel av öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i åldern 18–64 år i Stockholms stad efter födelseland, oktober 2005 – oktober 2018. (Källa: SCB)
Figur 18 visar andelen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd uppdelat på kön och födelseland i oktober 2018. Av samtliga grupper i jämförelsen var arbetslösheten lägst bland inrikes födda kvinnor, deras andel uppgick till 2,4 procent. För de inrikes födda männen var motsvarande andel 2,7 procent. Bland personer som är födda i Sverige, övriga Norden och i Nordamerika var arbetslösheten lägre för kvinnor än män. I övriga grupper var mönstret det motsatta; arbetslösheten var högre bland kvinnorna än bland männen.
Figur 18 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd efter kön och födelseland, oktober 2018. (Källa: SCB)
2.8 Arbetslöshet och vistelsetid i Sverige
Utöver födelseland samvarierar även vistelsetid i Sverige med arbetslöshet, där en längre vistelsetid innebär en ökad etablering på arbetsmarknaden och lägre risk för arbetslöshet. Vistelsetiden för en person avser antalet år som personen har varit i Sverige sedan folkbokföringstillfället.
Figur 19 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd fördelad efter vistelsetid sedan invandring, oktober 2018. (Källa: SCB)
Personer med kort vistelsetid i landet utgör en allt större andel av de inskrivna arbetslösa
På samma vis som för de utrikes födda, har personer med kort vistelsetid i landet över tid utgjort en allt större andel av de inskrivna arbetslösa, vilket visas i Figur 20. Samtidigt framgår i figuren att ett trendbrott kan ha skett mellan år 2017 och 2018, då andelen inskrivna med vistelsetider på upp till två år inte längre ökar som andel av samtliga inskrivna.
Figur 20 Andel av de öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i åldern 18–64 år i Stockholms stad efter vistelsetid i landet, oktober 2005 – oktober 2018. (Källa: SCB)
2.9 Utbildningsnivå
En persons utbildningsnivå är av stor betydelse för om man är arbetslös eller inte. Personer med högst grundskoleutbildning är inskrivna arbetslösa i betydligt större utsträckning än personer som har gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå, vilket visas i Figur 21. De som saknar uppgift om utbildningsnivå är även arbetslösa i större utsträckning. Personer för vilka uppgift om utbildningsnivå saknas är i huvudsak utrikes födda. I oktober 2018 var 12,1 procent av de med folkskoleutbildning öppet arbetslösa och ytterligare 9,3 procent var i program med aktivitetsstöd, vilket innebär att drygt 21 procent i denna grupp var inskrivna arbetslösa.
För de med grundskoleutbildning och gymnasial utbildning kortare än 2 år var arbetslösheten ungefär lika, med 7,1 respektive 7,5 procent. Vidare var andelen inskrivna arbetslösa för de som hade en gymnasial utbildning längre än två år på 3,6 procent och för de med en kortare eftergymnasial utbildning var motsvarande siffra 4,3 procent. Alltså hade de med längre gymnasial utbildning lägre arbetslöshet än de med en kortare eftergymnasial. Arbetslösheten för personer med en längre eftergymnasial utbildning och
forskarutbildning var lägst i jämförelsen; 2,3 respektive 2,0 procent.
Figur 21 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd fördelad efter högsta
utbildningsnivå, oktober 2018. (Källa: SCB)
relativt liten och kring 3 procentenheter. Sedan 2009 har
skillnaderna accentuerats och 2018 var skillnaden 7 procentenheter.
Mellan oktober 2017 och oktober 2018 minskade andelen inskrivna arbetslösa bland de med en förgymnasial utbildning med 0,4
procentenheter till 9,9 procent. Under samma period har
motsvarande andel även sjunkit bland de med gymnasial utbildning respektive eftergymnasial utbildning, med 0,1 procentenheter.
Figur 22 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelad efter högsta
utbildningsnivå, oktober 2004-oktober 2018. (Källa: SCB)
2.10 Arbetslöshetsersättning
Anledningen till att en person saknar arbetslöshetsersättning kan vara att personen inte sökt ersättning, alternativt inte är berättigad till ersättning. Även de som inte är anslutna till någon
arbetslöshetskassa har möjlighet att få grundersättning från Alfa.
Även i detta fall måste dock ersättningsrätten prövas enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring (1997:238).
I efterföljande delkapitel visas hur stora andelar av de öppet arbetslösa som har respektive saknar arbetslöshetsersättning.
Många av de öppet arbetslösa saknar arbetslöshetsersättning
År 2003 låg andelen försäkrade öppet arbetslösa på en hög nivå vilket kan ses i Figur 23. 15 procent av de öppet arbetslösa saknade år 2003 ersättning, 70 procent hade ersättning från A-kassa och 15 procent från Alfa. I oktober 2018 saknade däremot 32 procent av de öppet arbetslösa ersättning, 51 procent hade ersättning från någon A-kassa och 17 procent från Alfa. Det har alltså skett mer en
0 2 4 6 8 10 12
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
%
Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
sedan mitten på 2000-talet fram till oktober 2018. Vad som vidare kan konstateras av att studera Figur 23 är dock att andelen som saknar ersättning sedan början på 2010-talet återigen minskar. Från år 2017 till år 2018 minskade andelen som saknar ersättning med drygt 5 procentenheter efter en viss ökning 2016–2017.
Figur 23 Andel av de öppet arbetslösa 18–64 år i Stockholms stad som hade arbetslöshetsersättning eller som saknade ersättning, oktober 2001- oktober 2018. (Källa: SCB)
Att andelen med arbetslöshetsersättning är på en lägre nivå än i början av 2000-talet är inte specifikt för Stockholm utan är en utveckling som gäller hela riket. IAF (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen) pekar på tre olika förklaringar till utvecklingen4. Till att börja med har de arbetssökandes karaktär förändrats. Nytillträdda på arbetsmarknaden, personer födda utanför Norden och däribland personer med korta vistelsetider i landet utgör en allt större andel av de arbetssökande, samtidigt som dessa
grupper saknar ersättning i större utsträckning. Enligt IAF är en annan förklaring till utvecklingen att resurserna för arbetsmarknads-
0 10 20 30 40 50 60 70 80
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
%
A-kassa Alfa
Saknar ersättning
Den tredje förklaringen är att det skett regelförändringar i
arbetslöshetsförsäkringen. Tidigare har det funnits möjlighet att bli beviljad förlängning av ersättningsperioden, en möjlighet som tillkom 2001 och avskaffades år 2007. Detta innebär att alla som förbrukat sina 300 ersättningsdagar hänvisas till jobb- och
utvecklingsgarantin. Avskaffandet av studerandevillkoret i januari 2007 och möjligheten att få arbetslöshetsersättning mellan
studieterminerna har inneburit att andelen arbetslösa ungdomar med arbetslöshetsersättning minskat.
Ungdomar saknar ofta arbetslöshetsersättning
Främst bland ungdomar är det vanligt att öppet arbetslösa saknar arbetslöshetsersättning, vilket visas i Figur 24. I åldersgruppen 18–
24 år är det 61 procent av de öppet arbetslösa som saknar ersättning.
I åldersgruppen 25–54 år är det 32 procent som saknar ersättning medan 19 procent saknar ersättning i åldrarna 55–64 år.
Anledningen till att ungdomar saknar ersättning i så hög grad beror till stor del på att dessa är nytillträdda på arbetsmarknaden. Andelen ungdomar som saknar ersättning har dock minskat förhållandevis kraftigt 2017-2018; drygt 7 procentenheter.
Figur 24 Andel av de öppet arbetslösa 18–64 år i Stockholms stad som hade arbetslöshetsersättning och som saknade ersättning fördelad efter ålder, oktober 2018 (Källa: SCB)
2.11 Anmälningstider
Hos Arbetsförmedlingen räknas en person som långtidsarbetslös om denne varit inskriven arbetslös (öppet arbetslös och/eller sökande i program med aktivitetsstöd) med en sammanhängande tid utan arbete mer än 12 månader och är 25 år eller äldre. En person under
25 år definieras som långtidsarbetslös redan efter sex månader. I detta avsnitt ligger fokus specifikt på de öppet arbetslösa med långa tider utan arbete.
Efter tre sammanhängande månader som öppet arbetslös och
arbetssökande hos Arbetsförmedlingen kan en person som är mellan 16–24 år anvisas till Jobbgarantin för ungdomar. Den som är i Jobbgarantin för ungdomar får ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning från Försäkringskassan. En person som är i Jobbgarantin för ungdomar räknas därmed inte som öppet arbetslös utan är då i ett program med aktivitetsstöd.
Många öppet arbetslösa som varit utan arbete en lång tid övergår till Jobb- och utvecklingsgarantin. Denna insats har olika faser och är främst utformad för de personer som varit borta från
arbetsmarknaden under en längre period. För att få Jobb- och utvecklingsgarantin måste man vara arbetslös och arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Andra kriterier för att få denna aktivitet är bland annat att man haft arbetslöshetsersättning och förbrukat 300 ersättningsdagar i en ersättningsperiod, alternativt att man inte har rätt till arbetslöshetsersättning och varit sammanhängande arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program under minst 14 sammanhängande månader.
Jobbgarantin för ungdomar och Jobb- och utvecklingsgarantin är således exempel på aktiviteter som erbjuds de som varit öppet arbetslösa under längre perioder. Dessa riktade insatser motverkar således långa anmälningstider bland de öppet arbetslösa eftersom de inte räknas som öppet arbetslösa så länge de är i någon av dessa aktiviteter. Dessa personer ingår istället i den grupp som kallas för Program med aktivitetsstöd.
Andelen öppet arbetslösa med lång tid utan arbete ökar Figur 25 visar fördelningen av anmälningstider hos
knappt 30 procent för 0–3 månader respektive 16 procent för 4–6 månaders arbetslöshet.
I början av 2000-talet var det runt 30 procent av de öppet arbetslösa som hade en anmälningstid på 7 månader eller mer, vilket innebär att andelen sedan dess har ökat med över 20 procentenheter.
Anmälningstiderna på Arbetsförmedlingen är nu på liknande nivåer som de var i slutet på 1990-talet. Detta har skett trots insatser såsom Jobbgarantin för ungdomar och Jobb- och utvecklingsgarantin. En förklaring till den negativa utvecklingen går att finna i de öppet arbetslösas bakgrund. En allt större andel av de öppet arbetslösa har kort vistelsetid i landet samt låg utbildningsnivå. Andelen med låg utbildningsnivå ökar bland de öppet arbetslösa trots att en allt högre andel i befolkningen har minst gymnasieutbildning. Att yrken som endast kräver förgymnasial utbildningsnivå har blivit färre i antal är en viktig faktor till att lågutbildade får allt svårare att få jobb och därmed blir kvar i arbetslöshet under längre perioder.
Figur 25 Anmälningstidens längd hos Arbetsförmedlingen bland de öppet arbetslösa 18–64 år i Stockholms stad, oktober 2000 – oktober 2018.
(Källa: SCB)
Vanligare med långa anmälningstider bland äldre Det är betydligt färre öppet arbetslösa som har långa
anmälningstider bland ungdomar 18–24 år jämfört med de som är äldre, se Figur 26. I den yngsta åldersgruppen är det 24 procent som har en anmälningstid som är längre än sex månader, vilket kan jämföras med åldersgrupperna 25–54 år samt 55–64 år där motsvarande andelar är 56 respektive 64 procent. Det är alltså främst äldre som stannar kvar länge i kategorin öppet arbetslösa. En delförklaring till detta är att arbetsmarknadsprogram ofta inte sätts in lika snabbt för öppet arbetslösa personer som är över 25 år.
Figur 26 Anmälningstidens längd hos Arbetsförmedlingen bland de öppet arbetslösa 18–64 år i Stockholms stad fördelad efter åldersgrupper, oktober 2018. (Källa: SCB)
3 Arbetssökande i stadsdelsområdena
I detta avsnitt kommer öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd presenteras mer specifikt för Stockholms stads 14 stadsdelsområden.
I Stockholms stad var 2,9 procent av befolkningen i åldern 18–64 år öppet arbetslös i oktober 2018. Andelen öppet arbetslösa varierade kraftigt mellan stadens stadsdelsområden, från 1,7 procent till 6,5 procent. Högst andel var det i Rinkeby-Kista där 6,5 procent av befolkningen var inskrivna hos Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa. Näst högst andel öppet arbetslösa fanns i Spånga-Tensta med 5,5 procent följt av Skärholmen, där 5,2 procent var öppet arbetslösa. Som lägst var andelen i Kungsholmen, Norrmalm och Östermalms stadsdelsområden, där 1,7 procent var öppet arbetslösa i oktober 2018. Dessa resultat visas i Figur 27.
Högst andel personer i program med aktivitetsstöd fanns i Rinkeby- Kista med 4,4 procent av befolkningen. I Skärholmen låg denna andel på 4,0 procent medan andelen var lägst i Östermalms stadsdelsområde med 0,5 procent, följt av Kungsholmen och Norrmalms stadsdelsområden med 0,7 respektive 0,8 procent.
Totalt var andelen inskrivna arbetslösheten i åldersgruppen 18–64 år högst i Rinkeby-Kista med 10,9 procent följt av Spånga-Tensta och Skärholmen, med 9,0 procent respektive 8,8 procent av
befolkningen. Lägst var andelen i Östermalms stadsdelsområde med 2,2 procent.
Tio stadsdelsnämnder visar på en minskande andel inskrivna arbetslösa jämfört med oktober 2017 och minskningen har varit störst i Skärholmen, Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. Andelen har ökat ytterst marginellt (0,1 procentenheter) i Östermalm och Hässelby-Vällingby, samt varit oförändrad i Kungsholmen och Norrmalms stadsdelsområden.
Figur 27 Andel av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd fördelad efter
stadsdelsområde, oktober 2018 (Källa: SCB)
3.1 Utveckling av den öppna arbetslösheten
Sett över perioden 2013 till 2016 minskade andelen öppet arbetslösa av befolkningen i de flesta av stadsdelsområden. Därefter bröts trenden år 2017 och den öppna arbetslösheten ökade i samtliga områden förutom i Östermalm och Kungsholmen. 2017–2018 har dock andelen öppet arbetslösa återigen minskat i framförallt yttre staden.
Störst minskning av andelen öppet arbetslösa skedde i Rinkeby- Kista mellan oktober 2017 och oktober 2018. Andelen öppet arbetslösa i stadsdelsområdet minskade då med 0,6 procentenheter till 6,5 procent och var den lägsta observerade nivån för
stadsdelsområdet under den period som visas i Figur 28 nedan.
Även i Skärholmen minskade andelen öppet arbetslösa relativt mycket mellan oktober 2017 och oktober 2018, med 0,5 procentenheter till 5,2 procent.
Figur 28 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslös fördelad efter stadsdelsområde, oktober 2011 – oktober 2018.
(Källa: SCB)
3.2 Öppet arbetslösa efter kön
I Stockholms stad var andelen öppet arbetslösa marginellt högre bland kvinnor än bland män den sista oktober 2018, 3,0 procent jämfört med 2,9 procent. I Rinkeby-Kista var andelen 1,1
procentenheter högre för kvinnor än för män. Samma förhållande gällde för sex andra stadsdelsområden, varav Spånga-Tensta hade näst störst skillnad i andelen mellan könen. I oktober 2018 var 6,0 procent av kvinnorna i Spånga-Tensta öppet arbetslösa och 5,0 procent av männen.
I Bromma, Östermalm, Södermalm, Skarpnäck, Farsta och Hägersten-Liljeholmen var andelen öppet arbetslösa marginellt högre för män än för kvinnor.
Figur 29 Andel av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslösa fördelad efter kön och stadsdelsområde, oktober 2018 (Källa:
SCB)
Skillnaderna i andelen öppet arbetslösa är betydligt mer påtagliga mellan könen i de yngre åldrarna, se Figur 30. I staden totalt var andelen öppet arbetslösa 2,4 procent bland männen i åldern 18–24 år och 1,5 procent bland kvinnorna i samma ålder. Andelen öppet arbetslösa män i åldern 18–24 år var högre än kvinnors andel i samma ålder för samtliga stadsdelsområden. Andelen öppet
arbetslösa ungdomar var som högst i Rinkeby-Kista och Farsta, där 3,4 procent respektive 3,1 procent av ungdomarna var öppet
arbetslösa. Lägst var andelen i Östermalms stadsdelsområde, där 0,7 procent av ungdomarna 18–24 år var öppet arbetslösa. I Hägersten- Liljeholmen var andelen öppet arbetslösa unga män i åldern 18–24 år 1,7 procentenheter högre än andelen bland de unga kvinnorna, vilket var den största könsskillnaden av samtliga stadsdelsområden.
Figur 30 Andel av den unga befolkningen, 18–24 år, som var öppet arbetslösa fördelad efter kön och stadsdelsområde, oktober 2018. (Källa:
SCB)
3.3 Utbildningsnivå
Andelen öppet arbetslösa skiljer sig för grupper med olika
utbildningsnivå, se Figur 31. Andelen öppet arbetslösa är, i samtliga stadsdelsområden, som högst bland de som endast har en
förgymnasial utbildning och som lägst bland personer med en eftergymnasial utbildning. Störst skillnad mellan andelen öppet arbetslösa utifrån utbildningsnivå är det i Spånga-Tensta där andelen öppet arbetslösa med förgymnasial utbildningsnivå är 8,9 procent och andelen öppet arbetslösa med eftergymnasial
utbildningsnivå är 3,7 procent.
Figur 31 Andel av befolkningen 18–64 år som var öppet arbetslösa fördelad efter högsta utbildningsnivå och stadsdelsområde, oktober 2018.
(Källa: SCB)
I Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista var andelen öppet arbetslösa högst för de som endast hade en förgymnasial utbildning, 8,9 procent respektive 8,8 procent. I Skärholmen har andelen öppet arbetslösa bland de med en förgymnasial utbildning minskat med 1 procentenhet sedan föregående år och är nu på samma nivå som i Hässelby-Vällingby. Av de som endast har en förgymnasial utbildning var andelen öppet arbetslösa som lägst i Östermalms stadsdelsområde, där andelen var 2,2 procent.
3.4 Födelseland
Det finns även skillnader i andelen öppet arbetslösa med avseende på födelseland. Störst är skillnaden mellan inrikes födda och personer födda utanför Europa, vilket kan ses i Figur 32. Andelen öppet arbetslösa bland inrikes födda var högst i Rinkeby-Kista med 3,0 procent och lägst på Norrmalm med 1,3 procent. Av de som är födda utanför Europa var andelen öppet arbetslösa lägst på
procent. I samtliga stadsdelsområden var andelen öppet arbetslösa högre bland personer födda utanför Europa både jämfört med personer födda i Europa och i Sverige. Procentuellt sett var skillnaden mellan inrikes födda och utomeuropeiskt föddas öppna arbetslöshet störst i Älvsjö stadsdelsområde, minst var denna skillnad i Norrmalms stadsdelsområde.
Figur 32 Andel av befolkningen 18–64 år som var öppet arbetslösa fördelad efter födelseland och stadsdelsområde, oktober 2018. (Källa:
SCB)
3.5 Vistelsetid i Sverige
I samtliga stadsdelsområden har vistelsetiden betydelse för andelen öppet arbetslösa, ju kortare vistelsetid i landet desto högre är andelen. De som har kortast vistelsetid, 0–2 år, är den grupp som har högst andel öppet arbetslösa, förutom på Östermalm där andelen öppna arbetslösa är marginellt högre i grupperna med längre
vistelsetid jämfört med gruppen 0–2 år. Men skillnaden mellan stadsdelsområden är stor vilket framgår i Figur 33 nedan.
Vistelsetid i Sverige har minst betydelse på Östermalm där 1,9
Figur 33 Andel av befolkningen 18–64 år som var öppet arbetslösa fördelat efter vistelsetid i landet och stadsdelsområde, oktober 2018.
(Källa: SCB)
3.6 Arbetslöshetsersättning
Av de som var öppet arbetslösa den sista oktober 2018 var det 32,1 procent som saknade arbetslöshetsersättning i staden vilket var 5,4 procentenheter lägre än i oktober 2017. Som framgår av Figur 34 var andelen öppet arbetslösa som saknade ersättning lägst på Östermalm, 18,2 procent, medan motsvarande andel i Farsta var 42,9 procent. Rinkeby-Kista hade en andel på 40,3 procent och i Skärholmen var andelen på 38,5 procent. Detta beror till stor del på att många av de öppet arbetslösa i dessa områden är födda utanför Norden och har kort vistelsetid i landet. Generellt har dessa grupper ersättning i betydligt lägre grad än personer födda inom Norden och/eller som har lång vistelsetid i landet. Skillnaderna mellan stadsdelsområdena beror även på att åldersfördelning skiljer sig åt. I stadsdelsområden med hög andel utan ersättning är även andelen unga i befolkningen hög.
Figur 34 Andel av de öppet arbetslösa 18–64 år i Stockholms stad som hade arbetslöshetsersättning och som saknade ersättning fördelad efter stadsdelsområde, oktober 2018. (Källa: SCB)
3.7 Anmälningstider
Figur 35 visar andelen öppet arbetslösa med långa respektive korta anmälningstider i oktober 2018 för respektive stadsdelsområde.
Skillnaderna mellan stadsdelsområden avseende anmälningstider är mindre påtagliga än skillnaderna avseende arbetslöshetsersättning. I stadsdelsområden där andelen öppet arbetslösa är hög har dock generellt även en förhållandevis hög andel av de öppet arbetslösa långa anmälningstider. I Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta var det 63 procent av de öppet arbetslösa som hade en anmälningstid på mer än 6 månader i oktober 2018, jämfört med 42,8 procent på Kungsholmen. Andelen öppet arbetslösa med en anmälningstid på mer än 12 månader var högst i Farsta och Spånga-Tensta, där andelen var 43,8 procent i båda fallen. Lägst var andelen i Östermalm, där drygt var femte öppet arbetslös hade en anmälningstid på mer än 12 månader.
Figur 35 Anmälningstidens längd hos Arbetsförmedlingen bland de öppet arbetslösa 18-64 år i Stockholms stad fördelad efter stadsdelsområde, oktober 2018. (Källa: SCB)
3.8 Öppet arbetslösa i inre och yttre staden
I Figur 36 nedan visas utvecklingen av andelen öppet arbetslösa i Västerort, Inre staden och Söderort från oktober 2001 fram till oktober 2018.5 Figuren visar att skillnaderna i andelen öppet arbetslösa mellan de tre områdena har ökat över tid men alla tre uppvisar en sjunkande trend under 2010-talet. Under år 2017 ökade andelen i alla tre områden för att sedan minska något igen i
Västerort och Söderort 2017–2018. I början av 2000-talet hade alla områden likartad andel öppet arbetslösa, medan spridningen 2018 var 2,3 procentenheter. Under 2009 steg andelen öppet arbetslösa i Västerort snabbare och nådde femprocentsnivån under 2012.
Andelen i Söderort uppvisade en minskande trend under åren 2011–
2016 och uppgick till 3,2 procent år 2018.
5 Västerort omfattar Rinkeby-Tensta, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby och Bromma stadsdelsområde. Inre staden omfattar Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm stadsdelsområde. Söderort omfattar Enskede-Årsta-
Figur 36 Andel av befolkningen 18–64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslös fördelad efter Västerort, Inre staden och Söderort, oktober 2001 – oktober 2018. (Källa: SCB)
0 1 2 3 4 5 6
200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015201620172018
%
Inre staden Västerort Söderort
4 Framtidsutsikter 2019
Två gånger om året gör Arbetsförmedlingen en prognos över utsikterna på arbetsmarknaden6, vilket utgör källa till efterföljande delkapitel. Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos för perioden 2018–2020 visar att ett starkt 2017 har följts av ett 2018 med fortsatt mycket hög ekonomisk aktivitet. En fortsatt god men något dämpad tillväxt av antalet förvärvsarbetande förväntas under 2019.
De privata arbetsgivarna är fortsatt optimistiska vad gäller
efterfrågan på varor och tjänster men förväntningarna har dämpats något sedan vårens intervjuundersökning. En viktig faktor är de alltfler tecknen på att den globala tillväxten har börjat bromsa in och avmattningen är särskilt tydlig i euroområdet.
4.1 Sysselsättning och arbetslöshet i länet
Sysselsättningstillväxten och efterfrågan på arbetskraft fortsätter vara stark i Stockholms län liksom i andra regioner.
Sysselsättningen i Stockholms län bedöms fortsätta öka år 2019 men i något dämpad takt jämfört med år 2018. Arbetsförmedlingen bedömer en tillväxttakt motsvarande 1,6 procent av andelen
sysselsatta under 2019, vilket innebär en ökning med 19 000 sysselsatta personer under året.
Efterfrågan på varor och tjänster i Stockholms län har gradvis dämpats sedan våren 2017 och ligger nu på en normal nivå enligt Arbetsförmedlingens efterfrågeindikator. Industrin är den
näringsgren som går mot strömmen och beräknas ha en ökande efterfrågan och på en nivå över det normala. Efterfrågan inom byggverksamhet särskiljer sig i motsatt riktning och bedöms hamna långt under den normala nivån för näringsgrenen.
Arbetslösheten i Stockholms län bedöms sjunka under år 2019, både sett till antal och andel. De huvudsakliga förklarande faktorerna är en fortsatt god sysselsättningstillväxt och ett förväntat lägre inflöde av nya arbetslösa. Den största anledningen är en kraftig minskning av nya inskrivna i etableringsprogrammet till följd av minskat flyktingmottagande.
Antalet arbetslösa bedöms minska med 400 personer mellan fjärde kvartalet 2018 och 2019, vilket skulle innebära att 68 000 personer
6Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2018 Stockholms län, Arbetsförmedlingen
är inskrivna arbetslösa i länet i slutet av 2019. Som andel utgör det en arbetslöshetsnivå på 5,6 procent; en minskning med 0,2
procentenheter jämfört med samma period år 2018.
Stockholms län har bland de lägsta arbetslöshetsnivåerna i landet.
Arbetsförmedlingen pekar dock på ett par utmaningar på länets arbetsmarknad. En stor utmaning är det gap som råder mellan de krav som ställs av länets arbetsgivare och de arbetslösas
utbildningsnivåer; det finns en tydlig obalans mellan arbetsgivarnas efterfrågan och arbetskraftsutbudets kompetens. Ett grundkrav från arbetsgivarna i länet är gymnasiekompetens, något som många av de inskrivna arbetslösa saknar.
Ett av de viktigaste uppdragen är utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden, framförallt utrikes födda med förgymnasial utbildning är en utsatt grupp med lågt arbetskraftsdeltagande. Att motverka långa tider i arbetslöshet för utsatta grupper på
Stockholms läns arbetsmarknad anges som en stor utmaning och kräver en kombination av insatser; både utbildningsinsatser och subventionerade anställningar.
4.2 Brist- och överskottsyrken
I Tabell 1 nedan presenteras ett urval av de brist- och
överskottsyrken som har identifierats i Arbetsförmedlingens
prognos Jobbmöjligheter i Stockholms län 20187. Prognosen baseras på intervjuundersökningar hösten 2018 och är en bedömning för hösten år 2019.
Särskilt stor brist på arbetskraft förväntas inom framförallt data/IT, pedagogiskt-, tekniskt- och naturvetenskapligt arbete. Som framgår av tabellen är yrken som kräver högskoleutbildning
överrepresenterade på bristsidan medan överskottsyrken generellt har lägre utbildningskrav.
Tabell 1 Arbetsförmedlingens bedömning av arbetsmarknadsläget hösten 2018 under kommande år för ett urval av yrken i Stockholms län.
Bristyrken Överskottsyrken
Apotekstekniker Banktjänstemän
Medicinska sekreterare Butikssäljare – dagligvaror och fackhandel
Controller Ekonomiassistenter
Kockar Reklamutdelare och tidningsdistributör
Specialistutbildade sjuksköterskor Vaktmästare
Socialsekreterare Informatörer
Civilingenjörer inom elektroteknik Kontorsreceptionister Mjukvaru- och systemutvecklare Fastighetsmäklare Lärare (grundskole- och gymnasielärare) PR-specialist
Lastbilsförare VD-assistenter
Källa: Arbetsförmedlingen
5 Tabellbilaga
Tabell 1 Öppet arbetslösa efter kön, ålder och stadsdelsområde
Tabell 2 Öppet arbetslösa efter ålder, anmälningstidens längd och stadsdelsområde
Tabell 3 Öppet arbetslösa efter ålder, ersättningsform och stadsdelsområde
Tabell 4 Öppet arbetslösa efter medborgarskap mm, ålder och stadsdelsområde
Tabell 5 Öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd efter ålder och stadsdelsområde
Tabell 6 Summa öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd efter födelseland/område och stadsdelsområde Tabell 7 Summa öppet arbetslösa och personer i program med
aktivitetsstöd efter utbildningsnivå och stadsdelsområde Tabell 8 Summa öppet arbetslösa och personer i program med
aktivitetsstöd efter vistelsetid i Sverige och stadsdelsområde Tabell 9 Arbetssökande efter sökandekategori och stadsdelsområde
Tabell 10 Öppet arbetslösa i befolkningen 18–64 år från 31 oktober 2008 till 31 oktober 2018 per stadsdelsområde
Tabell 11 Summa öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i befolkningen 18–64 år från 31 oktober 2008 till 31 oktober 2018 per stadsdelsområde
Tabell 12 Öppet arbetslösa i befolkningen 18–24 år från 31 oktober 2008 till 31 oktober 2018 per stadsdelsområde
Tabell 13 Summa öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd befolkningen 18–24 år från 31 oktober 2008 till 31 oktober 2018 per stadsdelsområde
