THE RELATIONSHIP BETWEEN ATTITUDE AND KNOWLEDGE GAIN THROUGH REPEATED RETRIEVAL

(1)

Bachelor’s thesis, 15 ECTS

THE RELATIONSHIP

BETWEEN ATTITUDE AND

KNOWLEDGE GAIN

THROUGH REPEATED

RETRIEVAL

(2)

We would like to dedicate this page to our supervisor Linnea Karlsson Wirebring for always being there for us in time of need and providing valuable advice. Without her this study would

(3)

Abstract

This study examines how attitudes in middle age individuals affect information processing regarding factual information by using the method repeated retrieval. The study consisted of a questionnaire to establish participants environmental attitudes. This was followed by a training program with environmental information presented with repeated retrieval, which is a well-established learning method. Lastly, the participants conducted a test to observe knowledge gained from the training. The study consisted of 32 participants (17 men, 14 women, one “other/do not wish to say”, M=53.84, age span 37-77). The questions in the questionnaire represents categories of attitudes towards the environment. The categories used in this study is referred to as Viewpoint, Scepticism, Behaviour, and Willingness. These were the independent variables. The score from the test, Test score, was the dependent variable. A hierarchical multiple regression was conducted showing model significance but none of the regressors were independently significant. This might be because of highly correlated regressors. However, a trend indicated that a high score in Scepticism, being more sceptical, might have led to a decrease in Test score. A correlational analysis was conducted to see if the regressors were highly correlated. The results showed that Test score correlated significantly negative with Scepticism and significantly positive with Willingness and Behaviour. This might indicate that a negative attitude, Scepticism, could affect the learning process negatively while positive attitudes, Willingness and Behaviour, could affect the learning process positively. Because of the small sample size this is seen as a trend and more research is needed.

Keywords: repeated retrieval, climate change, attitudes, cognitive science, psychology

Sammanfattning

Denna studie undersöker hur attityder hos individer i medelåldern påverkar informationsbearbetningen med avseende på faktabaserad information. Detta genom att använda metoden upprepad återhämtning (repeated retrieval). Studien bestod av ett frågeformulär för att fastställa deltagarnas attityder kring miljön. Detta följdes av ett träningsprogram med information om miljöförändringar som presenterades med repeated retrieval, som är en väletablerad inlärningsmetod. Slutligen genomförde deltagarna ett test för att observera kunskapen som erhållits från träningsprogrammet. Studien bestod av 32 deltagare (17 män, 14 kvinnor, en "annan / vill inte säga", M = 53,84, åldersspann 37–77). Frågorna från frågeformuläret representerar olika kategorier av attityd kring miljöfrågor. De kategorier som användes i denna studie refereras till Viewpoint, Scepticism, Behaviour, och Willingness. Dessa kategorier var de oberoende variablerna. Poängen från testet, Test score, var den beroende variabeln. En hierarkisk multipel regression genomfördes som visade modellsignifikans men ingen av regressorerna var enskilt signifikanta. Detta kan ha berott på att regressorerna hade en hög korrelation. En trend indikerade emellertid att en hög poäng i Scepticism, att vara mer skeptisk, kan ha lett till mindre poäng på testet. En korrelationsanalys genomfördes för att se hur mycket regressorerna korrelerade. Resultaten visade att Test score korrelerade signifikant negativt med Scepticism och signifikant positivt med Willingness och Behaviour. Detta kan indikera att en negativ inställning, Scepticism, kan påverka inlärningsprocessen negativt medan positiva attityder, Willingness och Behaviour kan påverka inlärningsprocessen positivt. På grund av en liten urvalsstorlek ses detta endast som en trend och mer forskning behövs.

(4)

Climate change is a natural process that the planet has been exposed to throughout its existence. Despite the process being natural, there is no denying that humankind has sped up the process (Hayhoe et al., 2018). According to the authors the earth has been warming up over the past 150 years, with the last 60 years being the warmest. This development is pointed to humankind, with greenhouse emissions being the main reason.

Despite the general consensus claiming that climate change is real and a serious threat, there are people worldwide denying this (McCright & Dunlap, 2010). An American survey showed that only 49% of the participants believed climate change to be mostly caused by human activities whereas 16% of the participants did not believe in climate change at all (Pidgeon, 2012). Furthermore, Pidgeon (2012) discusses other studies that has also shown that climate change is not considered a priority for many countries, nor for private individuals. This behaviour is explained to be connected to the tendency to protect and preserve the status quo. When individuals fear threats to the social norm, they can feel anxious, uncertain, and fearful. This can cause people to ignore or diminish environmental problems (Feygina, Jost, & Goldsmith, 2010). Studies have further shown that people might exhibit psychological barriers such as defensive reactions and increased scepticism regarding climate change, when faced with environmental problems close in time. Therefore, they might be unable to change to a pro-environmental behaviour (Brügger, Dessai, Devine-Wright, & Pidgeon, 2015). Many studies have shown that females tend to believe in climate change to a greater extent than males while also worrying about its effects more and portraying more knowledge (Pearson, Ballew, Naiman, & Schuldt, 2017). A study in the United States of America has also suggested that white conservative men show more sceptic beliefs than other racial and ethnic groups (McCright & Dunlap, 2013).

Some studies have also shown that other aspects of individuals such as age and socio-economic status can be an indication for climate change scepticism since it is particularly prevalent among older individuals with lower socioeconomic status (Poortinga, Spence, Whitmarsh, Capstick, & Pidgeon, 2011). Poortinga, Whitmarsh, Steg, Böhm and Fisher (2019) agrees and writes that age affects the climate change perception. They write that older people have more to lose by changing their living situation into a more environmentally friendly one because of social orders, such as social behaviours, interaction, and relations. In the majority of countries explored in the study by Poortinga et al, older participants had a more sceptical attitude and were less worried.

(5)

information being presented might affect information processing as well. In a study conducted by the authors, participants were presented with information regarding mandatory participation in studies from a fictitious communicator. The participants were exposed to two different versions of the communicator’s curriculum vitae (CV) portraying him either as a high expert or a low expert. The high expert version was a one-page version whereas the low expert version was brief containing 50 words. Pierro et al. found that the longer the text was, the more it would affect the participants attitude. The authors discuss that information processing is needed and that behaviours that promote extensive processing, the length of a text, enhances the attitude.

One way to lengthen the information is by repeating it. A well-studied training method is repeated retrieval where an individual is repeatedly introduced to questions and answers for a set time (Karpicke & Roediger, 2007). Studies has shown that to repeatedly retrieve information can produce great gains in long-term retention (Roediger & Butler, 2011). The authors research showed that retrieval practice is superior to repeated studying. It also showed that repeated testing is better than only taking one test and that testing with feedback leads to better benefits. A study by Kang, Mcdermott and Roedinger (2007) also mentions that on short answers test, direct feedback led to greater final test performance. Repeated retrieval can also show transfer to different contexts according to Roediger and Butler (2011). Therefore, retrieval practice is important in consolidating memory in educational practice.

To maximize the consolidation when learning, the content of the information might also be an influence in information processing. Previous studies have mentioned that the best way of process information about the climate change is not to focus on the negative feelings such as fear, but rather try to communicate motivating feelings such as guilt and hope (Haltinner and Sarathchandra, 2018). The authors write that attempts to frighten people often backfire. Pidgeon (2012) discusses that knowledge alone about the climate does not necessarily lead to a change in behaviour. The best way of communicating about environmental changes is according to the author to avoid technical language, to contextualize numbers, to use everyday terms and to give concrete suggestions about actions to take. Effective communication should according to Haltinner and Sarathchandra (2018) focus on hope, empowerment, and responsibility. The authors also agree with Pidgeon (2012) and writes that an explanation on how to make a change is a preferable method.

Information regarding the environment and how we best can adapt to environmental changes is given regularly from the government and other organisations with the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) being an example with its AR5 Synthesis Report (Intergovernmental Panel on Climate Change, 2014). However, if an individual's prior attitude is predominantly negative towards the environment, this information might not be processed, consciously or subconsciously, towards a pro-environmental behaviour (Forgas, Cooper, and Crano, 2010; van Strien, Kammerer, Brand-Gruwel, & Boshuizen, 2016). If the information given to an individual is mostly statistical facts provided in a technical manner with an intent to scare rather than connected or contextualized to that person, the individual might not learn it (Haltinner and Sarathchandra, 2018; Pidgeon, 2012)

(6)

attitudes, and in extension, their future behaviour. If proven effective, it might be a method for information giving organisations and governmental organisations to consider applying. Environmental issues are an ongoing problem and the public needs to be informed in an effective way. This study investigates how the current attitude towards climate change is in Sweden, and if it can be affected by knowledge gain through repeated retrieval. If the attitude could be affected, this might be a way to better the environmental future and thus this study tries to contribute to more information regarding how attitude is connected to knowledge gain.

The purpose of this study is to examine whether a person's attitude towards factual information about climate change would affect the test results even though the training program consists of the well-established method repeated retrieval. Our hypothesis is that a negative attitude regarding the environment will affect the information processing and gained knowledge. The question we aim to examine is how attitudes in middle age individuals regarding the environment affect the information process and the test result.

Method Participants

The participants were recruited from social media and were a convenience sample because of the current situation with COVID-19. We specifically requested people in the age span of 40-65. There were in total 32 participants that participated in the study (17 men, 14 women, and one “other/do not wish to say”, M = 53.84, age span 37-77).

Instruments and Materials

Questionnaire

The questionnaire was constructed in Google Forms and inspired by two different questionnaires; The International Social Survey Program’s (ISSP) environmental questionnaire (see Appendix A) and a questionnaire by Searle and Gow (2010). ISSP’s environmental questionnaire is designed to examine an individual's attitude towards the environment and the questionnaire conducted by Searle and Gow (2010) was designed to examine climate change distress. The questionnaire in this study contained 16 questions where 15 questions were inspired by ISSP and one question was inspired by the work of Searle and Gow (see Appendix B). The questions from ISSP were divided into eight categories and they were selected based on their underlying research area in regard to ISSP description. The category “Respondents (hypothetical) behaviour and environmental protection” contained three questions exploring three different subjects and these questions used different scales to collect information. Therefore, these questions were divided to three subcategories, “Willingness to make trade-offs for the environment”, “Environmental behaviour” and “Member of group to preserve the environment”. Four categories were chosen from the questionnaire to be analysed (see table 1). These categories were chosen because they contain questions related to our hypothesis regarding attitude and they will be the independent variables.

Table 1

The categories from ISSP chosen for the questionnaire and the analysed categories variable names Attitudes towards the environment, science, and naturea _Viewpoint

Environmental efficacy, scepticismb

(7)

Willingness to make trade-offs for the environmentc

Willingness

Respondent’s (hypothetical) behaviour and environmental protectiond

Behaviour

Environmental knowledge

Dangers of specific environmental problems To protect the environment,

best approach

How much the country does to protect the environment

Note. abcd_{Chosen categories to be analysed in the study}

The additional question taken from the questionnaire conducted by Searle and Gow (2010) was selected because of its aim to measure climate change distress. Because of these reliable references we consider the construct validity of attitude to be high.

Training Program

The training program was constructed in Figma. The program consisted of a set of cards containing 30 questions and 30 answers (see Appendix C). The information in the program was based on environmental facts and were taken from trustworthy sources (see Appendix D). The program was created using the browser Google Chrome and presented to the participants with the pixel value 1024x1440. Pictures placed on the cards were downloaded from Google or from Figmas own plugin Unsplash.

Test

The test was constructed in Google Forms and contained 30 questions (see Appendix E). The questions were retrieved from the existing questions in the training program and the answers were multiple choice with four possible choices. In this study multiple choices were used in the test since they are widely used in assessments of specific knowledge (Edwards, Winfred, & Bruce, 2012). Multiple choices can also be graded easily, quickly, are more objective and more consistent (Kuechler & Simkin, 2010). The test will be our dependent variable.

Procedure

The study was a correlational study and conducted online. The participants first received information about the purpose and procedure of the study. The information further explained that they could decline the participation at any time. By signing up with their email address they gave informed consent to participate. The questionnaire, training program and test were then sent to the participants email address and they were instructed to do them in that order.

The participants were encouraged to do the study in a stress-free environment on a device of their choosing. The questionnaire consisted of two different scales, yes/no, and multiple-choice questions. The two used scales were a 5-point Likert scale and a 4-point scale ranging from “Not willing at all” to “Very willing”. The 4-point scale was used for only one question.

The questionnaire began with information stating the purpose of the study. The participants then had to create a username for which would guarantee anonymity. The reason being that the answers in the study were connected to the username and not the email address. After the questionnaire, the participants received information to begin the training program.

(8)

sitting. After each completed round, participants were informed that a new round was beginning. After completing the five rounds of the training program, the participants received information to continue with the test.

The test instructed the participants to use the identical username as in the questionnaire. The participants were also informed that the test was based on the training program. After a completed test, a note thanking for the participation was presented.

For the data analysis, the data from Google Forms was analysed in SPSS. As descriptive statistics a mean value, minimum value and maximum value were calculated within each category. Skewness and kurtosis were included to see the distribution before our linear regression was calculated. A multiple linear regression was conducted using the participants mean value in these categories and their test score as the dependent variable. A Spearman correlation was also conducted to see the correlation between the variables. Spearman was chosen because of a skewed distribution in the test score. An analysis of the test score between genders were also calculated.

Results

Descriptive statistics of the four different categories indicating a person’s attitude regarding the environment was first calculated (see Table 2). A high score in Viewpoint indicates a negative attitude towards environmental changes, science, and nature. A high score in Willingness indicates a positive attitude towards willingness to make trade-offs for the environment. A high score in Behaviour indicates a positive attitude towards pro-environmental behaviour. A high score in Scepticism indicates a more sceptic view regarding environmental changes. Our hypothesis was that a negative attitude regarding the environment will affect the information processing and gained knowledge. The mean of the test score was also calculated (M = 21.16, SD = 10.50).

Table 2

Descriptive statistics for the answers in the four categories in the questionnaire.

M Min Max SD Skewness Kurtosis

Viewpoint 2.65 1.71 3.57 .49 -.07 -1.13

Willingness 2.90 1.00 5.00 1.29 -.01 -1.29

Scepticism 2.56 1.14 3.57 .70 -.30 -1.17

Behaviour 2.72 1.00 3.83 .84 -.29 -1.06

Note. N = 32.

(9)

that 59% of the variation cannot be explained by Viewpoint, Behaviour, Scepticism, Willingness, Age and Gender alone. The variables were entered in this order as it seemed chronologically plausible given that age and gender might have additional effects on Test score. None of the predictors uniquely explained the variation in Test score.

Table 3

Multiple regression to predict the effect of attitude on test score.

B SE B β t p Block 1 (Constant) 28.08 19.12 1.47 .153 Viewpoint .13 3.56 .01 .04 .971 Willingness .88 2.17 .11 .41 .687 Scepticism -5.83 4.16 -.39 -1.40 .172 Behaviour 1.88 4.29 .15 .44 .664 Block 2 (Constant) 45.61 23.94 1.91 .068 Viewpoint -1.57 3.88 -.07 -.41 .689 Willingness 1.17 2.21 .14 .53 .602 Scepticism -5.54 4.23 -.37 -1.31 .202 Behaviour 1.29 4.50 .10 .29 .777 Age -.22 .18 -.23 -1.24 .227 Gender -.79 3.52 -.04 -.22 .825

Note. N = 32. Block 1: R = .61. R2 _{= .37. Block 2: R = .64. R}2 = _.41

(10)

Descriptive statistics for the four different categories between genders were calculated (see Table 5). One participant was excluded since that individual did not specify gender. One way ANOVA indicated a significant difference between genders regarding the categories Scepticism with (F (1, 29) = 8.57, p = 0.007), Willingness with (F (1, 29) = 6.58, p = 0.016) and Behaviour with (F (1, 29) = 9.66, p = 0.004).

Table 5

Descriptive statics for all categories between gender.

Gender Scepticism Viewpoint Willingness Behaviour

Table 4

Correlation between variables

Spearman´s rho Test score

Skepticism Viewpoint Willingness Behavior Age Gender

(11)

Men M 2.88 2.58 2.41 2.37 SD .63 .48 1.13 .81 Wome n M 2.21 2.78 3.52 3.20 SD .63 .50 1.28 .64

Note. N(men) = 17, N(women) = 14.

Discussion

The aim of this study was to examine whether attitude had any effect on information processing and knowledge gain. Our hypothesis was that a negative attitude regarding the environment would affect the information processing and gained knowledge. In this study we found that the result was not significant in the individual analysis of the independent variables, however, both the models showed significance. This means that the independent variables jointly reliably predicted the dependent variable and improved the fit. It also means that the predictive variables on their own were not statistically significant. However, the result did show some trends. In the regression (see Table 3), the category Scepticism had a negative Beta value in both blocks which indicates that for every unit of increase in Scepticism, the outcome variable Test score will decrease. Block 2 contained negative values in Viewpoint, Age and Gender. Age and Gender were added in this analysis and thus might be the reason for why Viewpoint is now negative. This indicates that for every unit of increase in Viewpoint it will create a decrease in Test score. The same trends could be found in Age and Gender. In Gender men are represented as 1 and women as 2, indicating that when Gender increases and therefore representing women, the outcome variable Test score will decrease. However, the strength of effect for Gender and Viewpoint is close to zero and thus does not tell us much. Age and Scepticism had a higher strength of effect and could show a trend that the older the individuals are and the more sceptical they are, the less points they will get on the test. The same trend could also be seen in the correlation analyses (see Table 4) where Test score only correlated significantly negative with Scepticism which indicates that when scepticism is higher, the test score is lower and when scepticism is lower, the test result is higher. The correlation analysis also showed that Scepticism correlated significantly negative with Willingness, Behaviour and Gender. This indicates that the more willing one are to make trade-offs for the environment and the more pro-environmental behaviour one has, the less sceptic that individual might be, and vice versa. By being higher in Willingness and Behaviour the individual shows a more positive attitude towards the environment. Since this correlates negative with Scepticism it might indicate that an individual who is positive towards the environment is not as sceptical towards environmental issues.

(12)

correlates negatively with Test score could be because of psychological barriers. As mentioned earlier by Brügger, Dessai, Devine-Wright, and Pidgeon (2015) people tend to create psychological barriers towards environmental information if it seems distant. Barriers can also be created when the environmental problems are presented in an acute manner. The individuals might feel powerless and create a blockage regarding the information. In the training program we tried to give information that connected to the participants everyday life while also giving them some pro-environmental information. However, some information might have triggered the participants to create psychological barriers, creating more scepticism towards the environment, which then in turn affected the knowledge gain. Another factor to why individuals portraying more scepticism showed a trend in low scores on the test can be to preserve the status quo as mentioned by Feygina, Jost and Goldsmith (2010). The participants in this study might have tended to diminish the environmental problems and not taking the factual information seriously. The participants might have felt a threat to the social norm they currently have, and this might affect the motivation to learn and therefore scored badly on the test.

The correlation analysis also showed that Test score correlated positively with the other variables but only significantly with Willingness and Behaviour. This indicates that the higher one’s willingness is to make trade-offs and the more pro-environmental behaviour one has, the higher score on the test. So, one could speculate that the higher positive attitude, the more one might be willing to learn. This might indicate a less closed-minded mindset and more willingness to process new information. As mentioned by van Strien, Kammerer, Brand-Gruwel, and Boshuizen (2016) one’s prior attitude towards a subject could predict a person’s information processing towards it. So, if a person showed a high positive attitude towards the environment by having a high score on Willingness and Behaviour one might speculate that they would process the information in the training program more and then in turn score higher on the test. Forgas, Cooper, and Crano (2010) also mentioned that attitude could be an indication to a person’s motivation and information processing when being faced with attitude-relevant information. If the participants already showed a positive attitude towards environmental information, it could then have an impact on their cognition regarding the subject and then acquire more information than if they had had a negative attitude towards the subject.

Earlier research has shown that age could be a factor regarding environmental scepticism (Poortinga, Spence, Whitmarsh, Capstick, & Pidgeon, 2011; Poortinga, Whitmarsh, Steg, Böhm, & Fisher, 2019). Despite what we thought, the correlation analysis showed no significant result between Scepticism and Age. In the regression analysis however, Age had a relative high strength of effect and could show a trend that the older the individuals are, the less points they will get on the test. However, Test score might have been affected by Age because of natural causes such as cognitive aging meaning that cognitive processes gets affected by age. This might affect the information processing negatively. One might also speculate that the older one is, the stronger attitude one has been able to develop. Therefore, one cannot eliminate the fact that one’s environmental attitude can be affected with age, as indicated by the study of Poortinga, Whitmarsh, Steg, Böhm and Fisher (2019). Another factor to why the result did not show any significance might be because of similar ages of the participants, creating a relatively small age span.

(13)

A limitation in this study is that the predictive variables on their own were not statistically significant. This can be because of the sample size with too few observations, and the effect size, resulting in the difference between the groups being too small and might carry the same type of information. Some variables had a high correlation in the multiple regression analysis which might be why none of the predictors alone were significant. A multicollinearity effect might have affected the model in that some independent variables might measure the same things. Therefore, it might have been hard for the model to estimate the relationship and this might have weakened the statistical power. This is something that needs to be better controlled for in the future. However, the model in itself showed significance with an F-value of statistical power. Therefore, this study could be a basis to build upon for future research. Future studies could perhaps analyse which questions in the ISSP questionnaire that contribute most to the different categories and therefore specify the study and thus differentiating the questions more from each other. This might lower the multicollinearity effect.

The small sample size might have affected the results in the multiple regression and in the other analysis conducted in the study. Because of the small sample size, we can only speculate regarding our findings. Some of our sub findings could also have been affected by this. One sub finding was that women might be more pro-environmental since they received a significantly more positive attitude than men in the three categories Scepticism, Willingness and Behaviour. Another sub finding was that Age and Scepticism did not correlate and might need a broader age span in the future. These sub findings are something to take into consideration in future research but can in this study only be acknowledged as a trend because of the small sample size.

Some other limitations were the bimodal distribution on the test score, which was most likely because the participants either got a high score or a low score on the test. The most common score frequency was relatively high and might have been an indication for a roof effect. That might have occurred as a result of the questions being rather short and therefore easier to remember or too few. Future studies would be recommended to have the participants retake the test after a period of time to examine whether there would be a test-effect from the repeated retrieval training program. Also, to have a follow up questionnaire to see if any changes in attitude occurred. Something else to take into consideration is that the training program and the test were performed in the participant's home, therefore, we cannot guarantee the reliability of the performance. The participants were informed to follow our instructions, but we cannot assure that this was the case.

(14)

References

Brügger, A., Dessai, S., Devine-Wright, P., Morton, T. A., & Pidgeon, N. F. (2015).

Psychological responses to the proximity of climate change. Nature Climate Change, 5(12), 1031–1037. https://doi.org/10.1038/nclimate2760

Edwards, B. D., Arthur, W., & Bruce, L.L. (2012). The Three‐option Format for Knowledge and Ability Multiple‐choice Tests: A case for why it should be more commonly used in personnel testing. International Journal of Selection and Assessment, 20(1), 65–81. https://doi.org/10.1111/j.1468-2389.2012.00580.x

Feygina, I., Jost, J. T., & Goldsmith, R. E. (2010). System Justification, the Denial of Global Warming, and the Possibility of “System-Sanctioned Change.” Personality and Social Psychology Bulletin, 36(3), 326–338. https://doi.org/10.1177/0146167209351435 Forgas, J. P., Cooper, J., & Crano, W. D. (2010). The psychology of attitudes and attitude

change. Psychology press.

Haltinner, K., & Sarathchandra, D. (2018). Climate change skepticism as a psychological coping strategy. Sociology Compass, 12(6), n/a–n/a. https://doi.org/10.1111/soc4.12586

Hayhoe, K., D.J. Wuebbles, D.R. Easterling, D.W. Fahey, S. Doherty, J. Kossin, W. Sweet, R. Vose, & M. Wehner. (2018). Our Changing Climate. In D. R. Reidmiller, C. W. Avery, D. R. Easterling, K. E. Kunkel, K. L. M. Lewis, T. K. Maycock, & B. C. Stewart (Eds.), Impacts, Risks, and Adaptation in the United States: Fourth National Climate Assessment (2nd ed., pp. 72-144). https://doi.org/10.7930/NCA4.2018.CH2

Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). (2014). Climate change 2014: Synthesis report: Contribution of Working Groups I, II and III to the fifth assessment report of the Intergovernmental Panel on Climate Change.

Kang, S., Mcdermott, K., & Roediger, H. (2007). Test format and corrective feedback modify the effect of testing on long-term retention. European Journal of Cognitive Psychology: Bridging Cognitive Science and Education: Learning, Memory, and Metacognition, 19(4-5), 528–558. https://doi.org/10.1080/09541440601056620

Karpicke, J., & Roediger, H. (2007). Repeated retrieval during learning is the key to long-term retention. Journal of Memory and Language, 57(2), 151–162.

https://doi.org/10.1016/j.jml.2006.09.004

Kuechler, W.L., & Simkin, M.G. (2010). Why Is Performance on Multiple‐Choice Tests and Constructed‐Response Tests Not More Closely Related? Theory and an Empirical Test. Decision science, 8(1). 55-73.

https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1111/j.1540-4609.2009.00243.x

McCright, A. M., & Dunlap, R. E. (2010). Anti-reflexivity. Theory, Culture & Society, 27(2–3), 100–133. https://doi.org/10.1177/0263276409356001

McCright, A .M, & Dunlap, R. E (2013). Bringing ideology in: the conservative white male effect on worry about environmental problems in the USA. Journal of Risk Research, 16(2), 211–226. https://doi.org/10.1080/13669877.2012.726242

Pearson, A., Ballew, M., Naiman, S., & Schuldt, J. (2017). Race, class, gender and climate change communication. Oxford Encyclopedia of Climate Change Communication. https://doi.org/10.1093/acrefore/9780190228620.013.412

Petty, R. E., & Krosnick, J. A. (1995). Attitude strength: Antecedents and consequences (1st ed.). Psychology press.

Pidgeon, N. (2012). Public understanding of, and attitudes to, climate change: UK and international perspectives and policy. Climate Policy: Supplement 1: International Dimensions of Climate Change, 12(1), 85-106.

(15)

Pierro, A., Mannetti, L., Kruglanski, A., Klein, K., & Orehek, E. (2011). Persistence of attitude change and attitude–behavior correspondence based on extensive processing of source information. European Journal of Social Psychology, 42(1), 103–111.

https://doi.org/10.1002/ejsp.853

Poortinga, W., Spence, A., Whitmarsh, L., Capstick, S., & Pidgeon, N. (2011). Uncertain Climate: An Investigation into Public Scepticism about Anthropogenic Climate Change. Global Environmental Change 21(3), 1015-1024.

https://doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2011.03.001

Poortinga. W., Whitmarsh, L., Steg, L., Böhm, G., & Fisher, S. (2019). Climate change perceptions and their individual-level determinants: a cross-European analysis. Global Environmental Change 55, 25-35. https://doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2019.01.007 Roediger, H., & Butler, A. (2011). The critical role of retrieval practice in long-term retention.

Trends in Cognitive Sciences, 15(1), 20–27. https://doi.org/10.1016/j.tics.2010.09.003 Searle, K., & Gow, K. (2010). Do concerns about climate change lead to distress? International

Journal of Climate Change Strategies and Management, 2(4), 362–379. https://doi.org/10.1108/17568691011089891

(16)

Appendix A

A link to the International Social Survey Program’s (ISSP) questionnaire regarding environment

(17)

Appendix B

The questionnaire used in the study

Examensarbete i kognitionsvetenskap och psykologi vid Umeå universitet - Miljö

Detta är en studie som undersöker dina vanor, kunskap och inställningar till miljön och klimatförändringar. Svaren kommer att vara anonyma och kommer endast kopplas till det användarnamn du väljer. Skriv ner detta användarnamn då du kommer att använda samma namn vid nästa testtillfälle.

Användarnamn (Skriv ner detta så du minns det, det kommer att efterfrågas igen vid nästa testtillfälle). Användarnamnet är till för att du ska kunna vara anonym. Ett tips kan vara att ta de första två bokstäverna från din mammas namn, följt av de två första bokstäverna på din grundskola och de två sista siffrorna i ditt telefonnummer. Ex. SAVI49.

Bakgrundinformation

Ålder (I siffror ex. 45) Kön

- Annat/Vill ej ange - Kvinna

- Man

Högsta avslutade utbildningen

- Ej avslutat folkskola eller grundskola - Folkskola

- Grundskola/Enhetsskola - Realskola/Flickskola - Fackskola (1963–1970)

- 2-årig gymnasielinje, 2-årig yrkesskola - 3- eller 4-årig gymnasieskola (före 1995) - Yrkesinriktat gymnasieprogram (efter 1992)

- Teoretiskt inriktat gymnasieprogram (efter 1992) (T.ex. samhällsvetarprogrammet) - Universitet/högskola, utan examen

- Universitet/högskola, kortare än 3 år med examen - Universitet/högskola, 3 år eller längre med examen - Forskarutbildning

- Annat

Ingår barn vanligtvis i ditt hushåll? I så fall, hur gamla är dem? - 18 år och äldre

- Mellan 7 och 17 - Under 7 år - Har inga barn Är stället du bor på...

- En storstad (100 000 eller fler invånare) - En förort till eller i närheten av en storstad - En liten stad (Färre än 100 000 invånare) - En by eller mindre samhälle

- En gård eller enskild hus på landet Frågeformulär

1-16 frågor

1a. Vilket av följande områden är viktigast att ta itu med i dagens Sverige? (Detta bortsett från den aktuella pandemin gällande Covid-19)

(18)

- Kriminaliteten - Miljön - Invandring/immigration - Sveriges ekonomi - Terrorism - Fattigdom - Inget av ovanstående - Vet ej

1b. Vilket av följande områden är näst viktigast att ta itu med i dagens Sverige? (Detta bortsett från den aktuella pandemin gällande Covid-19)

- Hälso- och sjukvård - Skola och utbildning - Kriminaliteten - Miljön - Invandring/immigration - Sveriges ekonomi - Terrorism - Fattigdom - Inget av ovanstående - Vet ej

2. Är miljöproblem något som du i allmänhet oroar dig över? Jag oroar mig inte alls – Jag oroar mig väldigt mycket

1 2 3 4 5

3. Om du tänker på hur klimatet får dig att känna nu, vart skulle du gradera dig? Bekymrad: Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid

Spänd: Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Oroad: Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Ängslig: Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Deprimerad: Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Hopplös: Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Maktlös: Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Ledsen: Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Hjälplös: Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Stressad: Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Arg: Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Rädd: Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid

4a. Här är en lista över olika miljöproblem, vilket om något, anser du är viktigast för Sverige att ta itu med?

- Luftföroreningar

- Kemikalier och bekämpningsmedel - Brist på vatten

(19)

4b. Vilket miljöproblem om något påverkar dig och din familj mest? - Luftföroreningar

- Kemikalier och bekämpningsmedel - Brist på vatten

- Föroreningar av sjöar och vattendrag - Radioaktivt avfall - Sophantering - Klimatförändringar - Genmodifierade livsmedel - Överutnyttjande av naturresurser - Inget av ovanstående - Vet ej

5a. Hur mycket anser du dig veta om ORSAKERNA bakom sådana här miljöproblem? Jag vet ingenting alls – Jag vet väldigt mycket

1 2 3 4 5

5b. Hur mycket anser du dig veta om LÖSNINGAR till sådana här problem Jag vet ingenting alls – Jag vet väldigt mycket

1 2 3 4 5

5c. Hur mycket mer skulle du vilja veta om miljön och miljöfrågor? Jag vill inte veta något mer – Jag vill veta mycket mer

1 2 3 4 5

6a. Håller du med om eller tar du avstånd från detta påstående: "Vi förlitar oss för mycket på vetenskapen och inte tillräckligt på känslor och tro".

Tar starkt avstånd – Instämmer starkt 1 2 3 4 5

6b. Håller du med om eller tar du avstånd från detta påstående: "På det hela taget gör den moderna vetenskapen mer skada än nytta"

6c. Håller du med om eller tar du avstånd från detta påstående: "Den moderna vetenskapen kommer att lösa våra miljöproblem utan att vi behöver förändra vårt levnadssätt särskilt mycket".

7a. Håller du med om eller tar du avstånd från detta påstående: "Vi bekymrar oss för mycket om miljöns framtid och inte tillräckligt mycket om dagens priser och arbetstillfällen".

7b. Håller du med om eller tar du avstånd från detta påstående: "Nästan allt i vårt moderna levnadssätt skadar miljön".

7c. Håller du med om eller tar du avstånd från detta påstående: "Folk oroar sig för mycket om att människans framsteg ska skada miljön".

8. Håller du med om eller tar du avstånd från detta påstående: "Jorden kan helt enkelt inte bära befolkningstillväxten om den fortsätter i nuvarande takt".

(20)

9a. Hur villig skulle du vara att betala mycket högre priser för att värna om miljön Mycket ovillig – Mycket villig

1 2 3 4 5

9b. Hur villig skulle du vara att betala mycket högre skatter för att värna om miljön? Mycket ovillig – Mycket villig

1 2 3 4 5

9c. Hur villig skulle du vara att acceptera en sänkt levnadsstandard för att värna om miljön? Mycket ovillig – Mycket villig

1 2 3 4 5

10a. Håller du med om eller tar du avstånd från följande påstående: "Det är helt enkelt för svårt för någon som jag att göra särskilt mycket för miljön".

10b. Håller du med om eller tar du avstånd från följande påstående: "Jag gör det som är rätt för miljön även om det kostar mer pengar eller tar mer tid".

10c. Håller du med om eller tar du avstånd från följande påstående: "Det finns viktigare saker att göra här i livet än att skydda miljön".

10d. Håller du med om eller tar du avstånd från följande påstående: "Det är ingen idé att jag gör vad jag kan för miljön om inte andra också gör det".

10e. Håller du med om eller tar du avstånd från följande påstående: "Många påståenden om miljöhot är överdrivna".

10f. Håller du med om eller tar du avstånd från följande påstående: "Jag tycker att det är svårt att avgöra om mitt sätt att leva är bra eller skadligt för miljön".

10g. Håller du med om eller tar du avstånd från följande påstående: "Miljöproblem har en direkt påverkan på mitt vardagsliv".

11a. Tror du att luftföroreningar i allmänheten är… Inte farligt alls för miljön– Extremt farligt för miljön 1 2 3 4 5

11b. Tror du att luftföroreningar från industrin i allmänhet är... Inte farligt alls för miljön– Extremt farligt för miljön

1 2 3 4 5

11c. Tror du att bekämpningsmedel och kemikalier som används i jordbruket är... Inte farligt alls för miljön– Extremt farligt för miljön

1 2 3 4 5

(21)

11e. Tror du att höjningen av jordens temperatur orsakad av klimatförändringar i allmänhet är... Inte farligt alls för miljön– Extremt farligt för miljön

1 2 3 4 5

11f. Tror du att genmanipulering av vissa grödor är... Inte farligt alls för miljön– Extremt farligt för miljön 1 2 3 4 5

11g. Tror du att kärnkraftverk är...

Inte farligt alls för miljön– Extremt farligt för miljön 1 2 3 4 5

12. Vissa länder gör mer än andra för att skydda världens miljö. Tycker du på det hela taget att Sverige gör...

- mer än nog - ungefär lagom - för lite

- Vet ej

13. Håller du med om eller tar du starkt avstånd från följande påstående: " Det bästa sättet för att få vanliga människor i Sverige att värna om miljön är att ge dem mer information och utbildning om miljön"

14a. Hur villig är du att sortera glas, burkar, plast, papper eller dylikt för återvinning? - Väldigt villig

- Villig - Något villig - Inte alls villig

- Det finns ingen återvinning där jag bor

14b. Hur villig är du att köpa frukt och grönsaker som är odlade utan kemikalier och bekämpningsmedel?

- Väldigt villig - Villig

- Något villig - Inte alls villig

- Det finns inte där jag bor

14c. Hur villig är du att välja att inte köra bil på grund av miljöskäl? - Väldigt villig

- Har ingen bil/körkort

14d. Hur villig är du att minska din energianvändning i hemmet av miljöskäl? - Väldigt villig

14e. Hur villig är du att spara eller återanvända vatten av miljöskäl? - Väldigt villig

(22)

14f. Hur villig är du att undvika att köpa vissa varor av miljöskäl? - Väldigt villig

15. Är du medlem i någon miljögrupp eller miljöorganisation? - Ja

- Nej

16a. Har du någon gång under de senaste 5 åren skrivit under ett upprop i någon miljöfråga? - Ja

- Nej

16b. Har du någon gång under de senaste 5 åren skänkt pengar till en miljögrupp eller en miljöorganisation?

- Ja - Nej

16c. Har du någon gång under de senaste 5 åren deltagit i en protestaktion eller demonstration i någon miljöfråga?

- Ja - Nej

Tack för din medverkan!

(23)

Appendix C

The questions and answers from the training program

1. Hur många procent av fiskbestånden i världen är fullt utnyttjade, överutnyttjade eller redan kollapsade?

● 90%. Varav Östersjön och Nordsjön vid Sveriges kust är några av dem. 2. Hur många hektar mark brann ner i Australien på grund av klimatförändringar?

● 6,3 miljoner hektar. Vilket är en yta motsvarande nästan halva England. 3. Hur många miljoner ton plast hamnar i haven varje år?

● 8 miljoner ton. Vilket är ungefär lika mycket som sex miljoner Audi A3. 4. Med hur många procent har pingvinkolonier i Antarktis minskat på 50 år?

● 77%.

5. Hur många kvadratkilometer skog förlorade Amazonas från augusti 2018 till juni 2019 till följd av skogsavverkning?

● Nästan 10 000 kvadratkilometer. Vilket är större än Cypern. 6. Hur mycket kostar luftföroreningar Sverige varje år?

● 42 miljarder kronor. Vilket är lika mycket som det skulle kosta att bjuda alla svenskar på en cheeseburgare varje dag i nästan ett år.

7. Hur många barn under 5 år dör varje år av naturkatastrofer till följd av klimatförändringar?

● 1,7 miljoner barn. Detta är på grund av drunkning, jordskred, dödliga sjukdomar, undernäring och psykologiska trauman.

8. Hur många ton utsläpp av växthusgaser bidrar medelsvensken med varje år?

● 10 ton. Vilket är lika mycket som två elefanter.

9. Sveriges fjällrävar är akut hotade och endast 6-7 kullar föddes i Sverige 2016. I och med det har ett svenskt/norskt EU-finansierat projekt skapats för att rädda fjällräven. Hur många kullar föddes därför 2018?

● Över 100 stycken.

10. Hur många procent minskar den arktiska isen med varje decennium?

● 12,85%

11. Regnskog skövlas för att plantera palmer och för att skapa palmolja. Palmolja är en billig råvara som används i industriella matvaror som kakor, glass, nutella, snabbnudlar etc. Hur många liter palmolja konsumerar vi per person och år i Sverige?

● 15 liter per person och år.

12. Med hur många millimeter stiger havsnivån varje år?

● 3,3 millimeter. Vilket innebär att Amsterdam ligger under havsytan om mindre än hundra år.

13. Hur många klimatflyktingar räknar man med att det kommer att finnas 2050?

● 150 - 200 miljoner stycken. Vilket kan jämföras med flyktingkrisen i Europa för fem år sedan. Då flydde strax under en och en halv miljoner människor till EU-länderna för att söka asyl.

14. Hur många liter vatten går åt för att producera ett par vanliga jeans?

● 8000 liter, lika mycket som ryms i den här tanken. Där jeansen produceras är vatten oftast en bristvara.

15. Hur många gram mikroplast får vi människor i oss under en vecka?

● 5 gram i veckan! Vilket motsvarar ett kreditkort. Detta genom dricksvatten och livsmedel som salt, öl och skaldjur.

16. Hur många pantade burkar krävs för att få samma energimängd som att titta på film i två timmar?

(24)

17. Nötkött släpper ut mest koldioxid av alla livsmedel, hur många kilo koldioxid släpper det ut?

● 28 kilo koldioxid. Jämfört med exempelvis potatis som endast släpper ut mindre än ett kilo.

18. Hur många pantade burkar behövs det för att få lika mycket energimängd som att använda en bärbar dator i en månad?

● 15 stycken.

19. Hur många mil i en personbil motsvarar utsläppen från en enda mobiltelefon?

● En bilresa på 61,3 mil. Vilket motsvarar avståndet mellan Umeå och Stockholm.

20. Hur många procent lägre blir utsläppen om man väljer elbil framför fossildriven bil?

● 60–70%. I denna beräkning ingår att båda biltyperna körs under hela deras livslängd och att man använder svensk elmix. Produktionen är inräknad.

21. En bil kostar samhället 1,50 kronor per kilometer, hur mycket kostar en cykel per kilometer?

● Samhället tjänar faktiskt 1,60 kronor på varje kilometer som cyklas. 22. Hur många procent av världens koldioxidutsläpp står produktionen av el för?

● 75%.

23. Hur många procent av världens utsläpp kommer från energianvändning (el och värme)?

● 26%.

24. Hur många gånger mer koldioxid släpper flyg ut i jämförelse med tåg?

● Flyg släpper ut 74 000 gånger mer koldioxid än tåg.

25. Korta bilresor står för 3% av den totala körsträckan, vilket inte är speciellt mycket, men hur många procent avgasutsläpp bidrar de med?

● 26% av alla avgasutsläpp.

26. Hur många t-shirts kan du köpa på second hand för att nå samma klimatutsläpp som om du köpt en ny?

● 194 stycken! För en t-shirt är skillnaden i utsläpp 194 gånger mellan secondhand och nytillverkning.

27. Hur många miljoner ton växthusgaser sparades in under 2012 genom att handla begagnat?

● 1,6 miljoner ton. Detta är jämförbart med att stockholms vägtrafik skulle stå stilla i mer än ett år och sex månader.

28. Hur många procent av Sveriges medborgare har under de senaste 5 åren förändrat sitt beteende för att spara vatten?

● 60%.

29. Hur många timmar TV-tittande motsvarar lika mycket el som en 10 minuter lång dusch?

● 50 timmar TV-tittande.

30. Vegetarisk och vegansk kost har på senare tid blivit mer uppmärksammat, men hur har Sveriges köttkonsumtion förändrats i procent sedan 1990?

(25)

Appendix D

(26)

(27)

Appendix E

The questions and answers from the test 1. Hur mycket tjänar samhället på varje kilometer som cyklas?

● Det kostar samhället 1,50 kr

● 1 kr

● 0,40 kr

● 1,60 kr

2. Hur mycket stiger havsnivån med i millimeter varje år?

● Den stiger inte, den minskar med 0,1 mm

● 3,3 mm

● 1 mm

● 2,1 mm

3. Hur mycket kostar luftföroreningar Sverige varje år?

● 42 miljarder kr

● 22 miljoner kr

● 22 miljarder kr

● 4 miljoner kr

4. Hur många gram mikroplast får vi människor i oss under en vecka?

● 1 g

● 5 g

● 3 g

● 0.5 g

5. Hur många timmar TV-tittande motsvarar lika mycket el som en 10 minuter lång dusch?

● 10 minuter

● 10 timmar

● 50 minuter

● 50 timmar

6. Hur många miljoner ton plast hamnar i haven varje år?

● 2 miljoner ton

● 4 miljoner ton

● 8 miljoner ton

● 6 miljoner ton

7. Hur många pantade burkar behövs det för att få lika mycket energimängd som att använda en bärbar dator i en månad?

● 45 stycken

● 30 stycken

● 15 stycken

● 17 stycken

8. Hur många t-shirts kan du köpa på second hand för att nå samma klimatutsläpp som om du köpt en ny?

● 84 stycken

● 94 stycken

● 104 stycken

● 194 stycken

9. Hur många liter palmolja konsumerar vi per person och år i Sverige?

● 15 liter

● 11 liter

● 13 liter

(28)

10. Hur många klimatflyktingar räknar man med att det kommer finnas år 2050?

● 900 000 stycken

● 100 000 - 300 000 stycken

● 150 - 200 miljoner stycken

● 10 miljoner stycken

11. Hur många procent avgasutsläpp bidrar korta bilresor med?

● 16%

● 3%

● 26%

● 2,6%

12. Med hur många procent har pingvinkolonier i Antarktis minskat på 50 år? 17%

22% 50% 77%

13. Hur många procent lägre blir utsläppen om man väljer elbil framför en fossildriven bil?

● 20-30%

● 60-70%

● 25-45%

● 40-60%

14. Hur många ton utsläpp av växthusgaser bidrar medelsvensken med varje år?

● 7 ton

● 10 ton

● 5,7 ton

● 2 ton

15. Hur har Sveriges köttkonsumtion förändrats i procent sedan 1990?

● Minskat med 50%

● Ökat med 50%

● Ökat med 25%

● Minskat med 25%

16. Hur många procent av fiskbestånden i världen är fullt utnyttjade, överutnyttjade eller redan kollapsade?

● 70 %

● 90%

● 40%

● 50%

17. Hur många hektar mark brann ner i Australien på grund av klimatförändringar?

● 10 miljoner hektar

● 5 miljoner hektar

● 6,3 miljoner hektar

● 3,6 miljoner hektar

18. Hur många kvadratkilometer skog förlorade Amazonas från augusti 2018 till juni 2019 till följd av skogsavverkning?

● Nästan 10 000 kvadratkilometer

● Nästan 2000 kvadratkilometer

19. Hur många barn under 5 år dör varje år av naturkatastrofer, till följd av klimatförändringar?

(29)

● 1,5 milkoner

● 1,2 miljoner

● 1,7 miljoner

20. Med hur många procent minskar den arktiska isen varje decennium?

● 18,65%

● 12,85%

● 8,3%

● 22,58%

21. Hur många procent av Sveriges medborgare har under de senaste 5 åren förändrat sitt beteende för att spara vatten?

● 70%

● 60%

● 40%

● 33%

22. Hur många procent av världens utsläpp kommer från energianvändning (el och värme)?

● 22%

● 20%

● 27%

● 26%

23. Hur många mil i en personbil motsvarar utsläppen från en enda mobiltelefon?

● 73 mil

● 25,68 mil

● 33,5 mil

● 61,3 mil

24. Hur många liter vatten går åt för att producera ett par vanliga jeans?

● 8000 liter

● 4000 liter

● 18 000 liter

● 6000 liter

25. Hur många gånger mer koldioxid släpper flyg ut i jämförelse med tåg?

● 80 000 gånger mer

● 1000 gånger mindre

26. Nötkött släpper ut mest koldioxid av alla livsmedel, hur många kilo koldioxid släpper det ut?

● 28 kg

● 22 kg

● 17 kg

● 30 kg

27. Hur många pantade burkar krävs för att få samma energimängd som att titta på film i två timmar?

● 5 stycken

● 2 stycken

● 4 stycken

● 7 stycken

28. Hur många miljoner ton växthusgaser sparades in under 2012 genom att handla begagnat?

● 1,1 miljoner ton

● 1,6 miljoner ton

(30)

● 778 000 ton

29. Hur många kullar fjällrävar föddes 2018 i Sverige?

● 50 stycken

● Under 10 stycken

● Över 100 stycken

● 70 stycken

30. Hur många procent av världens koldioxidutsläpp står produktionen av el för?

● 55%

● 60%

● 38%