Miljöbyggnad i ombyggnadsprocessen

(1)

Miljöbyggnad i

ombyggnadsprocessen

Miljöcertifiering av Jakobsbergsskolan i Kristinehamn

Miljöbyggnad in the process of reconstruction

Environmental certification of Jakobsbergsskolan in Kristinehamn

Simon Didner

Fakulteten för hälsa-, natur-, och teknikvetenskap Byggingenjörsprogrammet

Examensarbete 22.5 hp Handledare: Malin Olin Examinator: Asaad Almssad

(2)

Sammanfattning

Klimatförändring är ett alltmer vida känt begrepp. I EU står byggsektorn för mer än en tredjedel av koldioxidutsläppen och 40 % av den totala energianvändningen. I Sverige har åtgärder vidtagits för att förhindra denna klimatförändring. Genom 16 miljömål, av vilka tre stycken kan kopplas till byggsektorn, ska Sverige minska den negativa trenden.

Inget av de tre målen med relation till byggsektorn kommer dock uppnås innan 2020. En av metoderna för att förändra detta är att miljöcertifiera fler byggnader, både befintliga och nybyggnationer. Byggnadstillväxten i EU ligger på cirka 1 % per år, vilket betyder att befintliga byggnader utgör en mycket stor del av byggsektorn och därmed dess klimatpåverkan. Att renovera befintliga byggnader till en mer hållbar standard är därför av stor vikt.

Syftet med studien har varit att se hur arbetet med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad fungerar i befintliga byggnader samt undersöka om det är möjligt att renovera den k-‐märkta Jakobsbergsskolan i Kristinehamn till någon nivå inom Miljöbyggnad högre än Klassad, alltså Brons, Silver eller Guld. Målet har varit att ta fram ett underlag åt Kristinehamns kommun som kan tas med i beslutandeprocessen inför ombyggnationen av byggnaden. Underlaget ska bestå av nya ritningar, dokumentation av den befintliga byggnaden samt att visa på vilka åtgärder som krävs för att miljöcertifiera den över hundra år gamla skolan.

För att kartlägga byggnaden har platsbesök gjorts, där bland annat fönstren inspekterats och mätts upp, vinden inspekterades för att försöka lista ut hur byggnadens konstruktion ser ut och fotografier togs av fasaden för att sedan kunna mäta upp byggnaden. Förutom platsbesök har litteratur om svensk byggnadshistoria studerats och en erfaren snickare konsulterats för att få bästa möjliga bakgrund till hur byggnaden är uppbyggd. Därefter har byggnaden ritats upp i 3D i programmet Revit 2014.

Kristinehamns kommun har bidragit med mätdata till många av indikatorerna så som radon och legionella. Utöver detta har byggnaden bland annat energianalyserats i VIP-‐energy, det termiska klimatet har undersökts med PPD-‐index och dagsljusklimatet undersökts med VELUX Daylight Visualizer. Byggnaden har sedan betygsatts varpå lämpliga åtgärder planerats och ett nytt betyg satts.

Efter att samtliga 16 av Miljöbyggnads indikatorer kontrollerats visade det sig att den befintliga byggnaden endast når betyget Klassad och är i stort behov av ombyggnation.

De delar som kräver störst åtgärder för ett högre betyg är byggnadens klimatskal, ventilationssystemet och att få bukt med de fuktskador som finns. Efter att åtgärder vidtagits för de flesta av indikatorerna kan byggnaden certifieras med betyget Brons.

Slutsatser som kan dras är att byggnaden behöver rustas upp rejält och det kommer krävas stora insatser från Kristinehamns kommun om en certifiering ska bli möjlig. Om tillräckliga åtgärder vidtas kommer byggnaden att kunna certifieras med betyget Brons.

Studien visar dock att det inte kommer vara möjligt att nå Silver eller Guld. Att certifiera skolan, som byggdes i slutet på 1800-‐talet, skulle, från Kristinehamn kommuns sida, visa på ett stort intresse för hållbar utveckling. Det skulle dessutom visa att det är möjligt att kombinera det gamla, genom kulturvärdet, med det nya, genom en miljöcertifiering.

(3)

Abstract

Climate change is an increasingly widely known concept. In the EU the construction sector is responsible for more than a third of the carbon dioxide emissions and 40 % of the total energy use. In Sweden, measures have been taken to prevent this climate change. By 16 targets, three of which can be linked to the construction sector, Sweden will reduce the negative trend. None of the three goals with relation to the construction sector will however be achieved before 2020. One of the methods for changing this is to environmentally certificate more buildings, both existing and new constructions. The construction growth in the EU is around 1 % per year, which means that existing buildings represent a very large share of the construction sector and therefore its carbon footprint. To renovate existing buildings to a more sustainable standard is therefore of great importance.

The aim of the study has been to see how the work with the environmental certification system Miljöbyggnad works with existing buildings and to examine whether it is possible to renovate the landmarked building Jakobsbergsskolan in Kristinehamn to any level within Miljöbyggnad higher than Rated, thus Bronze, Silver or Gold. The goal has been to develop a basis for Kristinehamn municipality that may be included in the process of decision-‐making for the redevelopment of the building. The foundation should consist of new drawings, documentation of the existing building and to show what measures are required to obtain environmental certification of the over one hundred years old school.

To map the building, site visits have been made, including inspections and measurements of the windows, the garret was inspected to try to figure out how the building is constructed and photographs of the facade were taken to then be able to measure the building. In addition to the site visits, literature on Swedish building history have been studied and an experienced carpenter was consulted to get the best possible knowledge of how the building is constructed. Thereafter, the building was drawn in 3D in the program Revit 2014. Kristinehamn municipality has provided data to many of the indicators, such as radon and legionella. In addition, the building have been energy analyzed in VIP-‐Energy, the thermal climate has been examined by PPD-‐index and daylight climate investigated with the VELUX Daylight Visualizer. The building has been rated, whereupon appropriate measures were planned and regraded.

Once all 16 of the indicators in Miljöbyggnad was checked, it turned out that the existing building only reaches the grade Rated and is in great need of refurbishment. The parts that require the greatest action for a higher rating are the buildings climate shell, the ventilation system and to overcome the moisture damage. After measures have been taken for most of the indicators, the building can be certified with a rating of Bronze.

Conclusions that can be drawn is that the building needs to be significantly upgraded and it will require major efforts from Kristinehamn´s municipality for a certification to be possible. If adequate measures are taken, the building will be certified with a rating Bronze. The study shows however, that it will not be possible to achieve Silver or Gold. A certification of the school, which was built in the late nineteenth century would, from Kristinehamn's municipality, show a great interest in sustainable development.

It would also show that it is possible to combine the old, through cultural value, with the

new, through an environmental certification.

(4)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING 1

1.1 B

AKGRUND

... 1

1.2 P

ROBLEMFORMULERING

... 2

1.3 S

YFTE

... 2

1.4 M

ÅLSÄTTNING

... 2

1.5 A

VGRÄNSNING

... 2

1.6 M

ÅLGRUPP

... 2

1.7 D

ISPOSITION

... 2

2 MILJÖCERTIFIERING 3 2.1

V

AD INNEBÄR MILJÖCERTIFIERING

? ... 3

2.2 V

ARFÖR SKA MAN MILJÖCERTIFIERA BYGGNADER

? ... 3

2.3 M

ILJÖCERTIFIERINGSSYSTEM I

S

VERIGE

... 4

2.3.1 BREEAM ... 4

2.3.2 LEED ... 5

2.3.3 M

ILJÖBYGGNAD

... 6

2.3.4 J

ÄMFÖRELSE

... 7

3 MILJÖBYGGNAD 8 3.1

M

ILJÖBYGGNADS PRINCIP

... 8

3.2 M

ILJÖBYGGNADS

16 I

NDIKATORER

... 11

3.2.1 E

NERGIANVÄNDNING

... 11

3.2.2 V

ÄRMEEFFEKT

... 12

3.2.3 S

OLVÄRMELAST

... 12

3.2.4 E

NERGISLAG

... 12

3.2.5 L

JUDMILJÖ

... 13

3.2.6 R

ADON

... 14

3.2.7 V

ENTILATIONSSTANDARD

... 14

3.2.8 K

VÄVEDIOXID

... 14

3.2.9 F

UKTSÄKERHET

... 15

3.2.10 T

ERMISKT KLIMAT VINTER

... 15

3.2.11 T

ERMISKT KLIMAT SOMMAR

... 16

3.2.12 D

AGSLJUS

... 16

3.2.13 L

EGIONELLA

... 17

3.2.14 D

OKUMENTATION AV BYGGVAROR

... 18

3.2.15 U

TFASNING AV FARLIGA ÄMNEN

... 18

3.2.16 S

ANERING AV FARLIGA ÄMNEN

... 19

4 JAKOBSBERGSSKOLAN 20 5 METOD 22 5.1

R

ITNINGAR

... 22

5.2 M

ILJÖBYGGNADS

16

INDIKATORER

... 22

5.2.1 E

NERGIANVÄNDNING

... 22

5.2.2 V

ÄRMEEFFEKTBEHOV

... 24

5.2.3 S

OLVÄRMELAST

... 25

5.2.4 E

NERGISLAG

... 26

5.2.5 L

JUDMILJÖ

... 26

5.2.6 R

ADON

... 26

5.2.7 V

ENTILATIONSSTANDARD

... 26

5.2.8 K

VÄVEDIOXID

... 26

5.2.9 F

UKTSÄKERHET

... 27

5.2.10 T

... 27

(5)

5.2.11 T

... 28

5.2.12 D

AGSLJUS

... 29

5.2.13 L

EGIONELLA

... 29

5.2.14 D

... 29

5.2.15 U

... 30

5.2.16 S

... 30

6 RESULTAT 31 6.1

R

ITNINGAR

... 31

6.2 M

ILJÖBYGGNADS

16

INDIKATORER

... 31

6.2.1 E

NERGIANVÄNDNING

... 31

6.2.2 V

ÄRMEEFFEKTBEHOV

... 32

6.2.3 S

OLVÄRMELAST

... 33

6.2.4 E

NERGISLAG

... 33

6.2.5 L

JUDMILJÖ

... 33

6.2.6 R

ADON

... 34

6.2.7 V

ENTILATIONSSTANDARD

... 34

6.2.8 K

VÄVEDIOXID

... 35

6.2.9 F

UKTSÄKERHET

... 35

6.2.10 T

... 36

6.2.11 T

... 37

6.2.12 D

AGSLJUS

... 37

6.2.13 L

EGIONELLA

... 38

6.2.14 D

... 39

6.2.15 U

... 39

6.2.16 S

... 39

6.3 B

ETYGSAGGREGERING

... 40

6.3.1 B

EFINTLIG BYGGNAD

... 40

6.3.2 E

FTER ÅTGÄRDER

... 40

7 DISKUSSION 41 8 SLUTSATS 44 9 TACKORD 45 10 REFERENSER 46 11 BILAGOR 49 B

ILAGA

1 –

R

EVIT

... 49

B

ILAGA

2 –

VIP-‐

ENERGY

... 49

B

ILAGA

3 –

P

ARA

S

OL

... 50

B

ILAGA

4 –

P

RO

C

LIM

W

EB

... 51

B

ILAGA

5 –

CBE

T

HERMAL

C

OMFORT

... 52

B

ILAGA

6 –

VELUX

D

AYLIGHT

V

ISUALIZER

... 53

B

ILAGA

7 –

P

LAN

-‐1 ... 54

B

ILAGA

8 –

P

LAN

1 ... 55

B

ILAGA

9 –

P

LAN

2 ... 56

B

ILAGA

10 –

F

ASAD ÅT SÖDER

... 57

B

ILAGA

11 –

F

ASAD ÅT ÖSTER

... 58

B

ILAGA

12 –

F

ASAD ÅT NORR

... 59

B

ILAGA

13 –

F

ASAD ÅT VÄSTER

... 60

B

ILAGA

14 –

S

EKTIONER

,

BEFINTLIG BYGGNAD

... 61

B

ILAGA

15 –

B

ERÄKNING AV

BBR-‐

KRAV

... 62

B

ILAGA

16 –

E

NERGIDEKLARATION

J

AKOBSBERGSSKOLAN

... 63

(6)

B

ILAGA

17 –

R

ESULTAT FRÅN

VIP-‐

ENERGY

... 64

J

A

-‐

FÖRBÄTTRINGAR

... 64

K

ANSKE

-‐

FÖRBÄTTRINGAR

... 67

J

A

-‐

OCH KANSKE

-‐

ÅTGÄRDER

... 69

F

IKTIVA FÖRBÄTTRINGAR

... 70

B

ILAGA

18 –

V

ÄRMEEFFEKTBEHOV I DEN BEFINTLIGA BYGGNADEN

... 71

B

ILAGA

19 –

V

ÄRMEEFFEKTBEHOV EFTER OMBYGGNAD

(

JA

-‐

FÖRBÄTRINGAR

) ... 72

B

ILAGA

20 –

V

ÄRMEEFFEKTBEHOVET EFTER OMBYGGNAD

(45

MILLIMETER

) ... 73

B

ILAGA

21 –

V

ÄRMEEFFEKTBEHOVET EFTER OMBYGGNAD

(120

MILLIMETER

) ... 74

B

ILAGA

22 –

G

LASAREA PER GOLVAREA

... 75

B

ILAGA

23 –

R

UMSVAL

,

INDIKATOR

3 ... 75

B

ILAGA

24 –

R

ADON

... 76

B

ILAGA

25 –

OVK-‐

PROTOKOLL

... 77

B

ILAGA

26 –

R

UMSVAL

,

INDIKATOR

10

OCH

11 ... 79

B

ILAGA

27 –

R

UMSVAL

,

INDIKATOR

12 ... 79

B

ILAGA

28 –

G

RAFISK REDOVISNING AV DAGSLJUSFAKTORN

... 79

B

ILAGA

29 –

T

EMPERATURMÄTNINGAR FÖR LEGIONELLA

... 81

(7)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Klimatförändringarna blir ett alltmer vida känt begrepp, men har av vissa viftats bort som politisk propaganda. Mer och mer talar dock för att dessa klimatförändringar verkligen sker. Bland annat visar två oberoende temperaturmätningar som National Aeronautics and Space Administration (NASA) och National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) gjort att 2014 var det varmaste året någonsin sedan NASA:s mätningar började för över hundra år sedan, år 1880. Undantaget år 1998 har dessutom de tio varmaste åren inträffat efter millennieskiftet (NASA 2015). Förutom dessa temperaturhöjningar slår Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) fast, i en 1500 sidor lång rapport, att det just nu faktiskt sker klimatförändringar, vilka till största delen kan härledas till människans handlingar. I EU står byggsektorn för mer än en tredjedel av koldioxidutsläppen och 40 % av den totala energianvändningen (Europeiska kommissionen 2014). Enligt beräkningar som Energimyndigheten gjort och i en rapport från Kungliga tekniska högskolan, KTH, visar det sig däremot att motsvarande siffra för Sverige ligger runt endast 30 % (Byggindustrin 2010) (Toller et al. 2009). Siffrorna ovan ger en ny bild av vad som sker på jorden och fler och fler inser att något måste göras för att vända den negativa utvecklingen. Sveriges riksdag beslutade redan år 1999 om ett miljömålssystem och med ny vetenskaplig fakta är det högaktuellt att se till att dessa mål uppnås. Under årens lopp har en del av de ursprungliga miljömålen ändrats eller tagits bort medan nya tillkommit. Idag finns ett generationsmål och 16 miljökvalitetsmål (Miljömål 2014). Riksdagens definition av generationsmålet lyder:

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö-‐ och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang (Regeringen 2014).

Av dessa 16 mål, som finns att läsa i sin helhet på www.miljömål.se, är det framförallt tre som rör byggsektorn. Dessa är; begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö och god bebyggd miljö (Naturvårdsverket 2013). Enligt den senaste uppföljningen visar det sig att 14 av 16 mål inte kommer vara uppfyllda till år 2020. På den listan hamnar samtliga tre med koppling till byggande (Naturvårdsverket 2014). Det finns alltså goda anledningar till att se över vad som behöver göras för att så snart som möjligt uppnå miljömålen. En av metoderna är att miljöcertifiera fler byggnader, både befintliga och nybyggnationer. Det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad är på frammarsch och har i Sverige blivit ett väl använt system för certifiering av byggnader. Det rör sig dock främst om nybyggnationer. Certifiering av befintliga byggnader har inte haft samma genomslag och hamnat på efterkälken, varför här finns mycket att hämta för att nå miljömålen (SABO 2012). Att renovera befintliga byggnader till en mer ”hållbar” standard är av stor vikt då byggnadstillväxten i EU ligger på cirka 1 % per år (BPIE 2011). Befintliga byggnader utgör alltså en stor del av byggsektorn och därmed dess klimatpåverkan. Det finns många anledningar till att miljöcertifiera byggnader. Två exempel, utöver att det främjar arbetet för minskad klimatpåverkan, är sänkta driftkostnader för byggnaden samt att

det stärker beställarens varumärke (Elland 2012).

(8)

1.2 Problemformulering

Med tanke på klimatförändringarna är det av stor vikt att miljömässigt förbättra samhällets byggnader. Antalet nyproducerade byggnader varje år är endast 1 % av det befintliga byggnadsbeståndet. Fokus bör därför inte enbart ligga på nybyggnation, utan även befintliga byggnader måste tas med i det här arbetet. Jakobsbergsskolan i Kristinehamn är en gammal byggnad med stort underhållsbehov. Frågan är därmed vilka åtgärder som behövs, och kan utföras, på fastigheten för att uppnå en certifiering enligt Miljöbyggnad.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att, på uppdrag av Tengbom arkitektbyrå i Karlstad, se hur arbetet med Miljöbyggnad i befintliga byggnader fungerar samt att, åt Kristinehamns kommun, undersöka om det är möjligt att renovera Jakobsbergsskolan till någon nivå inom Miljöbyggnad högre än Klassad, alltså Brons, Silver eller Guld.

1.4 Målsättning

Målet är att ta fram ett underlag åt Kristinehamns kommun som kan tas med i beslutandeprocessen inför ombyggnationen av byggnaden. Underlaget ska bestå av nya ritningar, dokumentation av den befintliga byggnaden samt att visa på vilka åtgärder som krävs för att kunna miljöcertifiera Jakobsbergsskolan.

1.5 Avgränsning

Studien har begränsats till att undersöka en snart k-‐märkt skolbyggnad i Kristinehamns kommun. En generell slutsats för miljöcertifieringar av befintliga byggnader går inte att göra utifrån denna studie, då alltför många byggnadsspecifika faktorer påverkar resultatet.

1.6 Målgrupp

Studien vänder sig till fastighetsägaren Kristinehamns kommun, men också andra fastighetsägare som funderar på renovering av byggnader i deras ägo. Även arkitekter och andra konsulter som önskar få en djupare förståelse för processen vid certifiering av befintliga byggnader kan ha nytta av detta examensarbete. Även om resultatet i studien inte är ett generellt underlag för renoveringar, med sikte på en certifiering enligt Miljöbyggnad, kan studien vara av intresse som exempel för framtida, liknande projekt.

1.7 Disposition

Denna rapport inleds med beskrivningar av certifieringsmodellerna Miljöbyggnad, LEED och BREEAM för att visa hur dessa är uppbyggda och hur olika modeller kan se ut.

Dessutom beskrivs vad en certifiering innebär och varför miljöcertifieringar är ett bra verktyg i arbetet mot hållbar utveckling. Därefter beskrivs det studerade objektet;

Jakobsbergsskolan i Kristinehamn. I metoddelen beskrivs hur arbetet utförts. Här presenteras även de föreslagna förbättringsåtgärderna som krävs för att nå en certifiering enligt Miljöbyggnad. I resultatdelen presenters samtliga indikatorers betyg, före och efter åtgärder samt byggnadens slutbetyg, före och efter åtgärder. Därefter följer en diskussion varpå de slutsatser som kan dras utifrån arbetet presenteras. Sist i rapporten finns samtliga referenser och bilagor.

(9)

2 Miljöcertifiering

2.1 Vad innebär miljöcertifiering?

En certifiering innebär att man tilldelas ett intyg som bevis på att man uppfyller ställda krav. En miljöcertifiering är alltså ett intyg på att en, i det här fallet, byggnad uppfyller, för systemet, aktuella krav på att byggnaden och dess processer bidrar till en minskad negativ miljöpåverkan. Det talas idag mycket om hållbar utveckling, vilket syftar till tre delar; ekonomisk-‐, social-‐ och ekologisk hållbarhet. Miljöcertifiering av byggnader är en del i arbetet för att uppnå denna hållbara utveckling. Certifieringsprocessen handlar om att följa ett beprövat arbetssätt för att verifiera en byggnads påverkan av miljön och klimatet för att se hur hållbar byggnaden är. Systemen är olika omfattande och innehåller en eller flera betygsnivåer som visar hur väl miljöarbetet implementerats i byggnaden. Systemen skiljer sig åt från att endast bedöma enstaka byggvaror till att granska hela stadsdelar. Det finns idag ett hundratal olika certifieringssystem världen över, varav tre är vanligt förekommande i Sverige; år 1990 utvecklades BREEAM, världens första miljöcertifieringssystem för byggnader, i Storbritannien med en förhoppning om att skapa ett internationellt gemensamt miljöcertifieringssystem. Så blev inte fallet utan fler aktörer dök upp på marknaden och därmed flera olika system. I USA bildades LEED och så småningom dök svenska Miljöbyggnad upp. I Sverige är det Sweden Green Building Council, SGBC, som sköter arbetet med dessa miljöcertifieringssystem (Lilliehorn 2012).

2.2 Varför ska man miljöcertifiera byggnader?

Detta examensarbete behandlar en miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad i arbetet för fler hållbara byggnader. Det bör dock inte förglömmas att en icke certifierad byggnad kan vara minst lika hållbar som en certifierad, utan att för den delen inneha ett certifikat som bekräftar det.

En certifierad byggnad har högre kvalité, alltså att den är mer hållbar, har bättre kvalité på teknik och funktioner och är effektivare, än en icke certifierad byggnad. Eftersom certifieringarna ofta ställer krav på att inte använda giftiga eller skadliga ämnen minskar risken för påverkan på miljö och hälsa. Även risken för att i framtiden behöva sanera byggnaden minskar, då en gedigen förteckning över vilka material som byggs in i byggnaden upprättas. De nya tankebanorna och höga kraven ställer projektörernas arbete på prov. De tvingas till nytänkande och att arbeta ”utanför boxen”. Samtidigt som systemen tvingar till utveckling, är en annan fördel att manualerna enkelt kan användas som verktyg vid projektering och byggande. Certifierade byggnader är långsiktigt kostnadseffektiva, genom lägre drift-‐ och förvaltningskostnader, vilket leder till nöjdare förvaltare. Detta kan även komma brukarna till nytta genom lägre avgifter. På så vis blir detta ytterligare en fördel för förvaltaren, då det tilltalar fler nya hyresgäster. Till sist kan nämnas att certifieringen visar på en tydlig miljöprofil hos företaget, något som stärker företagets varumärke, eftersom intyget bekräftar företagets arbete med hållbar utveckling. Detta är också en anledning till att själva certifieringen är viktig, då marknadsföringen banar väg för byggandet av fler hållbara byggnader (Lilliehorn 2012) (Elland 2012).

Utöver de fördelar som nämnts ovan har det diskuterats huruvida ytterligare incitament

skulle öka antalet certifierade byggnader. Incitament som till exempel lägre

räntekostnader för lån, lägre försäkringspremier eller sänkt fastighetsskatt skulle kunna

bidra till fler certifierade byggnader i framtiden (Elland 2012).

(10)

2.3 Miljöcertifieringssystem i Sverige

I Sverige finns idag tre dominerande certifieringssystem; BREEAM, LEED och Miljöbyggnad. I detta avsnitt redogörs kortfattat för vart och ett av dessa. Rapporten har därefter fokuserats enbart på certifiering enligt Miljöbyggnad och djupare redogörelse för Miljöbyggnad följer därför under senare delar av rapporten.

2.3.1 BREEAM

BREEAM står för BRE Environmental Assessment Method och utvecklades i Storbritannien år 1990. Det är världens äldsta och mest använda miljöcertifieringssystem med över 200 000 certifierade byggnader världen över. SGBC har utvecklat en svensk version av systemet för att bättre passa de svenska förutsättningarna. BREEAM används för både nya och befintliga bostäder samt handels-‐

och kontorsbyggnader. Systemets betygsskala är femgradig med betygen Pass, Good, Very Good, Excellent och Outstanding. Det är det system som ställer hårdast krav för ett toppbetyg. Systemet innehåller 50 kontrollpunkter inom följande områden:

• Energi

• Byggnadsmaterial

• Hälsa och välmående

• Vatten

• Förvaltning

• Byggavfall

• Transporter

• Ekologi och val av plats

• Föroreningar

• Process och innovation

• Avfall

Systemet har en poängskala upp till 100 poäng. 30 poäng krävs för betyget Pass, medan Outstanding kräver 85 poäng. Pass kan jämföras med kraven inom Boverkets byggregler, BBR.

Styrkor hos systemet är att det är ett sedan länge etablerat system som är internationellt erkänt. Det inkluderar förvaltning och belönar innovativa lösningar.

Svagheter hos systemet är att det kan uppfattas som omständligt med så många kontrollpunkter, varav en del, i Sverige, redan behandlas i den regionala samhällsplaneringen såsom kollektivtrafik och fjärrvärme. Poängsättningssystemet för vissa bedömningspunkter kan anses lättförtjänta och inte spegla vilken miljönytta de gör (Lilliehorn 2012) (SGBC 2015a).

(11)

2.3.2 LEED

LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design och utvecklades av U.S Green Building Council, UGBC, i USA år 1999. LEED anses ofta som det mest kända miljöcertifieringssystemet i världen. Det finns idag ingen svensk version av systemet, men SGBC jobbar på att ta fram en sådan. LEED kan användas för certifiering av både kommersiella byggnader och bostäder. Betygsskalan är fyrgradig med betygen Certifierad, Silver, Guld eller Platinum. Liksom BREEAM innehåller LEED 50 kontrollpunkter, vilka innefattar följande områden:

• Energi

• Byggnadsmaterial

• Inomhusmiljö

• Vatten

• Förvaltning och brukande

• Byggavfall

• Infrastruktur och kommunikation

• Ekologi och val av plats

• Föroreningar

• Process och innovation

Systemet har en poängskala upp till 100 poäng. 40 poäng krävs för betyget Certifierad, medan Platinum kräver 80 poäng. Certifierad kan jämföras med BBR-‐kraven.

Styrkor hos systemet är att det är ett starkt internationellt varumärke. Kraven är desamma världen över, vilket underlättar jämförelser och kunskap i systemet. Det tar upp förvaltning och belönar innovativa lösningar.

Svagheter inom systemet är att det inte finns någon svensk version (detta kan alltså ses både som en styrka och svaghet hos systemet beroende av infallsvinkel). Systemet kan uppfattas som omständligt med många kontrollpunkter, varav en del, i Sverige, redan behandlas i den regionala samhällsplaneringen såsom kollektivtrafik och fjärrvärme.

Poängsättningssystemet för vissa bedömningspunkter kan anses lättförtjänta och inte spegla vilken miljönytta de gör (Lilliehorn 2012) (SGBC 2014a).

(12)

2.3.3 Miljöbyggnad

Miljöbyggnad är ett helsvenskt miljöcertifieringssystem som baseras på BBR:s krav. Det härstammar från Bygga-‐Bo dialogen och lanserades 2009. Systemet hette då Miljöklassad byggnad, vilket 2011 byttes till det nuvarande namnet Miljöbyggnad. Det är det idag i särklass vanligaste miljöcertifieringssystemet i Sverige med cirka 1300 certifierade byggnader. Systemet finns för både nybyggnation, ombyggnad och befintliga byggnader och går att appliceras för både kommersiella byggnader och bostäder.

Betygsskalan är fyrgradig med betygen Klassad, Brons, Silver och Guld. Betyget Klassad kan endast ges till befintliga byggnader som inte uppfyller kraven för betyget Brons.

Brons är nivå med kraven i BBR. Systemet innehåller 16 kontrollpunkter fördelade inom tre kategorier. De tre kategorierna är energi, inomhusmiljö och material (Lilliehorn 2012) (SGBC 2014b).

Att använda sig av Miljöbyggnad vid renoveringar är gynnsamt av flera anledningar:

• Miljöbyggnad är en guide till vad som är viktigt att tänka på vid renoveringar. Det kan vara svårt att annars veta vad man ska satsa på och vad som ger störst resultat för en hållbar renovering. Att följa Miljöbyggnads 16 punkter är ett effektivt sätt att få ut så mycket som möjligt av en renovering.

• Miljöbyggnad är idag Sveriges i särklass största miljöcertifieringssystem. Fler och fler har därför fått god kunskap i systemet, vilket underlättar kommunikationen vid arbetet och minskar riskerna för missförstånd.

• Att systemet spridits så pass mycket öppnar också upp för ett vidare intresse för miljöfrågor i byggbranschen. Det visar att miljötänket alltid bör finnas med, även vid renoveringar.

• Miljöbyggnad är till 100 % anpassat för Sverige och anpassat efter Sveriges lagar och normer. Många av punkterna syftar till att Sverige ska uppnå de nationella miljömålen, vilket tydligt talar för att använda Miljöbyggnad i renoveringsprocessen.

• Med sina 16 punkter tar systemet upp de viktigaste miljöfrågorna för Sverige.

• Kravet på gedigen dokumentation bidrar till att man måste ta reda på vad som finns i den befintliga byggnaden. När man tydligt vet vad som finns i byggnaden startar också ett konstruktivt tänkande på vad som borde åtgärdas. En ordentlig dokumentation underlättar också vid upprättande av underhållsplaner och kommande renoveringar (Malmqvist 2012).

Styrkor hos systemet är att det från början är anpassat efter svenska normer och lagar.

Det är relativt billigt och enkelt och alla aspekter spelar roll genom aggregeringsprincipen.

Svagheter hos systemet är att det är relativt okänt utanför byggsektorn. Det är heller inte internationellt fördelaktigt på grund av systemets totala anpassning till svenska förutsättningar. Förvaltning och hänsyn till brukare bedöms inte i systemet

(Lilliehorn 2012).

(13)

2.3.4 Jämförelse

BREEAM, LEED och Miljöbyggnad skiljer sig åt en hel del. Mest lika är BREEAM och LEED, men har bland annat olika poängsättning av kontrollpunkterna. Vad som främst skiljer BREEAM och LEED från Miljöbyggnad är omfattningen. Miljöbyggnad innehåller betydligt färre kontrollpunkter och endast byggnader bedöms. Miljöbyggnad bedömer till exempel inte förvaltning, transport, plats eller innovation. Betygssystemen i BREEAM och LEED är uppbyggt som ett poängsystem där de olika poängen viktas för att sedan summeras till en total poängställning. Lägstakrav finns inom varje område, men det är möjligt att mer eller mindre ignorera vissa punkter för att satsa stort på andra. Inom Miljöbyggnad bedöms varje punkt med betygen Klassad, Brons, Silver eller Guld för att sedan aggregeras till ett slutbetyg. I och med aggregeringen kan ingen bedömningspunkt ignoreras och betyget visar en tydlig helhet för byggnaden. Ytterligare en skillnad är Miljöbyggnads nationella anpassning. Då systemet redan från början är anpassat efter svenska förutsättningar, normer, och lagar utan att behöva kompromissa vid en

”försvenskning” passar det utmärkt som svenskt miljöcertifieringssystem. En sista punkt som skiljer systemen åt är prissättningen där Miljöbyggnad är betydligt billigare än både BREEAM och LEED (Lilliehorn 2012) (SGBC 2014a) (SGBC 2014b) (SGBC 2015a).

(14)

3 Miljöbyggnad

3.1 Miljöbyggnads princip

Sammanställningen i detta delkapitel är baserad på Miljöbyggnads metodik 2.2 för befintliga byggnader och nyproduktion, version 141017. Vid ombyggnation gäller samma förutsättningar som för nyproduktion.

Miljöbyggnads föregångare, Miljöklassad byggnad, utgick från att certifiera befintliga byggnader, men kunde efter viss anpassning även användas vid nyproduktion. Idag kan Miljöbyggnad användas för certifiering vid nyproduktion och ombyggnad av befintliga byggnader för följande byggnadstyper:

• Småhus

• Flerbostadshus

• Lokalbyggnader, så som skolor, hotell, vård-‐ och handelslokaler.

Eftersom arbetet med hållbar utveckling ständigt utvecklas följer att även Miljöbyggnad måste göra det. Nya, uppdaterade manualer med vilka regler och förhållningssätt som gäller utkommer kontinuerligt. Den aktuella versionen, när detta examensarbete skrivs, är Miljöbyggnad 2.2.

Att certifiera en byggnad i Miljöbyggnad följer fem steg:

• Registrering

• Ansökan skickas in

• Granskning och korrigering

• Certifiering

• Verifiering

Registreringsdatumet hos SGBC för ett projekt är det som avgör vilken manual som gäller för projektet. Om en senare version utkommer under arbetets gång är det fullt tillåtet att arbeta efter denna, så att arbetet anpassas efter den nya manualen och dess tillämpningar. Det går däremot inte att använda sig av en äldre manual än den, vid registrering, senaste versionen. Certifieringen innebär ett preliminärt betyg där de projekterade värdena bedöms. När byggnaden varit i drift mellan ett och två år granskas byggnadens driftdata för att avgöra huruvida byggnaden uppfyller de projekterade värdena eller ej. Om byggnaden uppfyller dessa kan byggnadens betyg verifieras.

Betyget är giltigt i tio år eller till dess att en större ombyggnad eller förändrad verksamhet, som förändrar byggnadens förutsättningar, sker.

Miljöbyggnads tre bedömningsområden energi, inomhusmiljö samt material är indelade i tolv så kallade aspekter, vilka i sin tur är indelade i totalt 16 indikatorer. Beroende av om byggnaden som ska certifieras är en befintlig byggnad, en byggnad som ska byggas om eller ett nybygge används olika många av de 16 indikatorerna:

• Befintlig byggnad; 1-‐13 & 16

• Ombyggnation; 1-‐16

• Nybyggnation; 1-‐ 15

(15)

Indelningen av indikatorer, aspekter respektive områden visas i tabell 3.1

Tabell 3.1 Miljöbyggnads indelning av indikatorer, aspekter respektive områden.

Ind Indikator Aspekt Område

1 Energianvändning Energianvändning

Energi

2 Värmeeffektbehov Effektbehov

3 Solvärmelast

4 Energislag Energislag

5 Ljudmiljö Ljudmiljö

Innemiljö 6 Radon

Luftkvalitet 7 Ventilationsstandard

8 Kvävedioxid

9 Fuktsäkerhet Fukt

10 Termiskt klimat vinter

Termiskt klimat 11 Termiskt klimat sommar

12 Dagsljus Dagsljus

13 Legionella Legionella

14 Dokumentation av byggvaror Dokumentation av byggvaror

Material 15 Utfasning av farliga ämnen Utfasning av farliga ämnen

16 Sanering av farliga ämnen Sanering av farliga ämnen

Betygssystemet bygger på en aggregeringsmodell där det, för att nå ett högt slutbetyg, är nödvändigt att samtliga indikatorer har ett högt betyg. Systemen LEED och BREEAM är poängbaserade och oberoende av hur poängen är intjänade. Här finns det alltså möjlighet att få höga poäng inom vissa kategorier, medan andra kategorier mer eller mindre ignoreras och trots detta nå ett högt slutbetyg. Miljöbyggnads aggregeringsmodell gör att detta inte är möjligt. Här är alla delar lika viktiga för ett högt betyg. En del av indikatorerna bedöms på rumsnivå, medan resten bedöms på byggnadsnivå. Beroende av detta sker aggregeringen i tre eller fyra steg. Tabell 3.2 visar vilka indikatorer som bedöms på rums-‐ respektive byggnadsnivå.

Tabell 3.2 Indikatorer som bedöms på rums-‐ respektive byggnadsnivå.

Rumsnivå Ind Indikator Byggnadsnivå

1 Energianvändning Byggnad

2 Värmeeffektbehov Byggnad

Rum 3 Solvärmelast

4 Energislag Byggnad

Rum 5 Ljudmiljö

6 Radon Byggnad

7 Ventilationsstandard Byggnad

8 Kvävedioxid Byggnad

9 Fuktsäkerhet Byggnad

Rum 10 Termiskt klimat vinter Rum 11 Termiskt klimat sommar

Rum 12 Dagsljus

13 Legionella Byggnad

14 Dokumentation av byggvaror Byggnad

15 Utfasning av farliga ämnen Byggnad

16 Sanering av farliga ämnen Byggnad

(16)

På rumsnivå väljs de, för den aktuella indikatorn, sämsta vistelserummen ut. Ett vistelserum kan enkelt beskrivas som ett rum där man har stadigvarande aktiviteter. Ett förrådsrum eller en klädkammare är alltså inte ett vistelserum, medan kök och klassrum är det. För att de bästa rummen inte ska kompensera för de sämsta rummens brister väljs de rum som tillsammans upptar cirka 20 % av golvarean ut. För att avgöra vilka rum som är sämst kan principen ”glasarea per golvarea” användas. För indikator 3, 10 och 11 är en stor andel negativt, medan det för indikator 12 är tvärt om, alltså negativt med en liten andel. För indikator 5 bedöms samtliga rum. När rummen bedömts avgör det sämsta rummets betyg vilket indikatorbetyget blir. Indikatorbetyget kan dock höjas ett steg om mer än hälften av rummens golvarea har ett högre betyg. Varje våningsplan räknas för sig och sämsta våningsplan avgör betyget. Betyget kan höjas ett steg om annat plan med större area har ett högre betyg.

På aspektnivå avgör lägsta betyget vilket områdesbetyget blir. Här finns ingen möjlighet till höjning över lägsta betyget.

Områdesbetyg avgörs av områdets lägsta aspektbetyg, men kan höjas ett steg om mer än hälften av aspekterna har ett högre betyg.

Till sist ska ett byggnadsbetyg sättas och detta blir detsamma som det lägsta områdesbetyget. Här finns ingen möjlighet till höjning över lägsta betyget.

Som synes ovan kan ett betyg maximalt höjas en nivå. Detta innebär alltså att en byggnad med sikte på Guld, inte kan ha någon indikator med betyget Klassad eller Brons.

I den här studien har en befintlig byggnad granskats och åtgärder för denna studerats.

Detta innebär att manualerna för både befintliga byggnader och ombyggnation varit aktuella. För befintliga byggnader baseras betyget på statistik och uppmätningar tillsammans med beräkningar eller simuleringar av den faktiska byggnadens konstruktioner. Vid ombyggnation är det inte säkert att samtliga indikatorer behöver åtgärdas, varför bedömning sker utifrån manualerna för både befintliga byggnader samt nybyggnation, beroende av vilka indikatorer som åtgärdats. Om endast mindre förändringar gjorts kan det vara så att byggnaden fortfarande ska bedömas enligt manualen för befintliga byggnader. Huruvida en indikator, vid ombyggnad, ska bedömas enligt manualen för befintliga byggnader eller ombyggnad bestäms av en certifierare på SGBC, när projektets underlag skickas in. Då detta inte kommer ske innan studien genomförts, har artikelförfattaren avgjort vilken manual respektive indikator ska bedömas utifrån. Vid ombyggnation sker bedömningen alltså ibland från statistik och ibland från projekterade värden.

Vid bedömning av indikatorerna 5, 7, 9 och 16 krävs det att specialister kontrollerat arbetet. Vid ombyggnad ska betyget verifieras inom ett till två år, likt kravet vid nybyggnation. För att nå Guld krävs enkätundersökningar för indikatorerna 5, 7, 9, 10, 11 och 12. Detta gäller för både befintliga byggnader och ombyggnationer.

Betyget Klassad kan endast sättas på en befintlig byggnad, men även här finns det restriktioner. För en del av indikatorerna finns det myndighetskrav som måste uppfyllas. Är det så att en byggnad inte uppfyller myndigheternas krav kan den inte heller bedömas enligt Miljöbyggnad. En byggnad med indikatorer som inte uppfyller myndighetskrav kan dock betygsättas om det bifogas en åtgärdsplan för de bristande indikatorerna. I Tabell 3.3 redogörs för vilka indikatorer det finns myndighetskrav att uppfylla för befintliga byggnader och vid ombyggnation.