4 JAKOBSBERGSSKOLAN 20
5.2 M ILJÖBYGGNADS 16 INDIKATORER
5.2.2 V ÄRMEEFFEKTBEHOV
90(qmedel-‐0,35) = Tillägg av specifik energianvändning (5.3)
då uteluftsflödet av hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m2 (BBR 19).
5.2.2 Värmeeffektbehov
För att bestämma värmeeffektbehovet användes Miljöbyggnads två beräkningsverktyg för värmeeffektbehov av befintliga byggnader respektive nybyggnad. I detta verktyg stoppades värden för byggnadens transmissions-‐, luftläckage-‐, och ventilationsförluster in. Först stoppades värden för den befintliga byggnaden in och därefter värden efter utförda förbättringsåtgärder.
Verktyget baserar uträkningarna på inomhustemperatur, DVUT samt ekvation 5.4 och 5.5. 22 °C användes som inomhustemperatur, vilket är vad Miljöbyggnad rekommenderar vid osäkra uppgifter om faktisk temperatur (SGBC 2014c). DVUT står för dimensionerande vinterutetemperatur. Tabellvärden för Kristinehamn saknas och är därför satt till samma temperatur som i Karlstad, vilket, med en tidskonstant på ett dygn, är – 19 °C. Tidskonstanten är ett värde på hur stor värmelagringskapaciteten i byggnaden är, alltså hur lång tid det tar för en byggnad, som inte värms upp, att kylas ner 63 % utifrån ursprungstemperaturen (Isover 2011).
U-‐värden in. U-‐värden hämtades från beräkningarna i VIP-‐energy. Beräkningsverktyget visar sedan ett Umedel för hela byggnaden, vilket kontrollerades mot motsvarande värde i VIP-‐energy. I beräkningsverktyget finns också möjlighet att mata in hur stora köldbryggorna för byggnaden är i procent. För den befintliga byggnaden sattes denna till 0, eftersom U-‐värdet i mallen då stämde överens med U-‐värdet i VIP-‐energy. Efter förbättringsåtgärderna har köldbryggorna satts till några få procent, för att även här matcha U-‐värdena i VIP-‐energy. I VIP-‐energy är köldbryggorna medräknade och baserat på att detta är ett energiberäkningsprogram i full skala togs beslutet att använda värdet för Umedel i beräkningsverktyget utan några köldbryggor, respektive väldigt små.
För beräkning av Pluftläckage och Pventilation, se kapitel 5.2.1 respektive 5.2.7.
Atemp hämtades från byggnadens energideklaration.
5.2.3 Solvärmelast
Först uppmättes och summerades samtliga rums fönsterandel i förhållande till golvarea för respektive rum för att avgöra vilka rum som ska tas med i beräkningarna av solvärmelaster. Beräkningarna gjordes enligt ekvation 5.6.
!Gl%= den, av ett fönster, procentuella glasandelen FA.fönster = Hela fönstrets area (m2)
GoA,rum = Rummets golvarea (m2)
För att beräkna solvärmelasten för ett rum med fönster åt endast ett väderstreck används ekvation 5.7 och för rum med fönster åt flera väderstreck används ekvation 5.6 i kombination med ekvation 5.8. Kombinationen används för att kompensera för en längre instrålningstid. Det största av dessa två värden är dimensionerande.
!
SVL =800igsysti Aglas
Arum (5.7)
gsyst = Fönstret och solavskärmningens totala solvärmeinstrålning (%) Aglas = Arean för fönstrets glasytor (m2)
Arum = Rummets golvarea (m2)
Gsyst beräknades med programmet ParaSol (bilaga 3). Under en dags utbildning i regi av SGBC, med inriktning på inneklimatet i tidigt skede av byggprocessen, gavs teoretisk och praktisk introduktion till programmet. I ParaSol matas rummets längd och bredd in tillsammans med rummets väderstrecksorientering. Utöver det anges fönstertyp och dess egenskaper samt eventuella innanför-‐, mellan-‐, eller utanförliggande solavskärmning in. När samtliga värden matats in beräknas gsyst för det aktuella rummet.
Aglas uppmättes genom mätning vid platsbesök.
Arum uppmättes utifrån planritningar.
När samtliga aktuella rum bedömts aggregeras rummens betyg och sedan de olika våningsplanens betyg för att bestämma byggnadens betyg.
Åtgärder
För att minska värmeinstrålningen genom fönstren, utan att påverka fasadens yttre med markiser, används en solskyddsgardin som monteras på insidan av fönstret (Safecoat u.å.a). Solskyddsrullgardinerna fungerar på så vis att de inte förändrar ljusets våglängd, varför så mycket som 80 % av solvärmen strålar ut genom fönstret igen. För att ge marginal i beräkningarna har g-‐värdet satts till 0,3, vilket betyder att 70 % av solvärmen strålas ut. Förutom att de minskar solvärmeinstrålningen kan de även användas på vintern för att få ett bättre isolerande fönster, med upp till 30 % förbättrat U-‐värde.
Dessutom släpper solskyddsgardinerna in så mycket som 40 % av solljuset (safecoat u.å.b).
5.2.4 Energislag
För att ta reda på vilket energislag byggnaden värms upp med samt vilken leverantör kommunen använder sig av konsulterades Christer Lilja på Kristinehamns kommun.
Därefter kontrollerades uppgifterna mot Miljöbyggnads tabell för kommunal uppvärmning, ”Indikator 4 Energislag, beräkningshjälp 2013” som finns fritt tillgänglig på SGBC:s hemsida (SGBC 2015b). Detta dokument visar också fördelningen inom de fyra miljökategorierna.
5.2.5 Ljudmiljö
För att bestämma ljudmiljön i den befintliga byggnaden gjordes lyssningstester i byggnadens samtliga rum.
Efter ombyggnation bör en utbildad akustiker utför ljudtester i byggnaden, för ett mer tillförlitligt resultat.
När samtliga aktuella rum bedömts aggregeras rummens betyg och sedan de olika våningsplanens betyg för att bestämma byggnadens betyg.
5.2.6 Radon
För att bestämma radonhalten i inomhusluften användes kommunens mätningar för byggnaden. Dessa värden kontrollerades sedan mot Miljöbyggnads krav.
5.2.7 Ventilationsstandard Befintlig byggnad
För att bestämma ventilationsstandarden kontrollerades det senaste OVK-‐protokollet.
Då inget värde för byggnadens totala luftflöde fanns angivet här beräknades detta enligt ekvation 5.9. Rummens medelflöden beräknades och multiplicerades med total area. Då rum 220 runt år 2000 fått ny frånluft installerad undantogs rummets area och flöde från denna beräkning för att sedan adderas till beräkningens totalsumma för att få ett mer rättvisande medeltal. rum = värden för samtliga rum utom rum 220
rum220 = värden för rum 220
Vid platsbesök kontrollerades huruvida fönstren var öppningsbara eller ej.
Åtgärder
Efter analys av det befintliga systemet planerades för förbättringar av systemet.
5.2.8 Kvävedioxid
För att ta reda på kvävedioxidhalten inomhus konsulterades Christer Lilja på Kristinehamns kommun om utförda mätningar. Han hänvisade till Polygon, vilka kontaktades för mätresultat.
5.2.9 Fuktsäkerhet Befintlig byggnad
Vid platsbesök inspekterades, tillsammans med Christer lilja och Erling Staaf, ifall byggnaden hade några fuktskador.
Åtgärder
Efter analys av den befintliga byggnaden planerades för förbättringar av byggnaden.
5.2.10 Termiskt klimat vinter
Först uppmättes och summerades samtliga rums fönsterandel i förhållande till golvarea för respektive rum för att avgöra vilka rum som ska tas med i beräkningarna av solvärmelaster. Beräkningarna gjordes enligt ekvation 5.6.
Befintlig byggnad
För beräkning av det termiska klimatet på vintern i den befintliga byggnaden användes transmissionsfaktorn, TF. Denna beräknades genom ekvation 5.10,
Genom platsbesök undersöktes huruvida radiatorer fanns under fönstren eller ej.
När samtliga aktuella rum bedömts aggregerades rummens betyg och sedan de olika våningsplanens betyg för att bestämma byggnadens betyg.
Åtgärder
För beräkning av det termiska vinterklimatet för den ombyggda byggnaden användes PPD-‐index. För att ta fram PPD-‐index användes de internetbaserade programmen ProClim Web (bilaga 4) tillsammans med CBE Thermal Comfort (bilaga 5). Under en dags utbildning i regi av SGBC, med inriktning på inneklimatet i tidigt skede av byggprocessen, gavs teoretisk och praktisk introduktion till de båda programmen.
CBE Thermal Comfort användes till att bestämma PPD-‐index. För att göra detta matades följande data in:
Värden för lufthastigheten och aktivitet hämtades från kurslitteraturen och sattes till vinterreferensvärdet 0,15 m/s respektive referensvärde för skolor 1,2 met (metabolic rate) (Tillberg 2015). För klädsel användes programmets värde för typisk vinterinomhusklädsel 1,0 clo (clothing level). För lufttemperaturen användes
Miljöbyggnads referensvärde vid okänd inomhustemperatur, 22 °C.
Strålningstemperaturen beräknades i ProClim Web. I ProClim Web specificeras först rummens uppbyggnad inklusive fönstrens egenskaper och placering. Därefter anges geografisk placering av byggnaden samt att inställningar för solinstrålning, människor, lampor sätts till 0, för att, så likt som möjligt, simulera en miljö utan tillskottsvärme.
Detta görs för att beräkningarna ska utgå från ett så ogynnsamt tillfälle som möjligt, sett till hur kallt det blir i byggnaden. Klarar byggnaden Miljöbyggnads krav vid denna simulering klarar den även alla andra tänkbara situationer. Sedan körs en beräkning för att få fram resultatet för lufttemperatur och operativ temperatur. Programmet visar temperaturer med intervaller á 30 minuter och temperaturerna vid 12:30 läses av, vilket under ovan nämnda utbildning angavs som lämpligt. Med dessa två temperaturer kan sedan strålningstemperaturen beräknas enligt ekvation 5.11,
! Strålningstemp.=2ioperativ!temp.4lufttemp. (5.11)
där
Lufttemperatur är den, med en termometer, uppmätta temperaturen i ett rum (°C) Strålningstemperatur är den temperatur som ytor så som fönster utstrålar (°C)
Operativ temperatur är den upplevda temperaturen och beror av de två ovan nämnda temperaturerna (°C) våningsplanens betyg för att bestämma byggnadens betyg.
5.2.11 Termiskt klimat sommar
Först uppmättes och summerades samtliga rums fönsterandel i förhållande till golvarea för respektive rum för att avgöra vilka rum som ska tas med i beräkningarna av solvärmelaster. Beräkningarna gjordes enligt ekvation 5.6.
Befintlig byggnad
För beräkning av det termiska sommarklimatet i den befintliga byggnaden användes solvärmefaktorn, SVF. Denna beräknades genom ekvation 5.12,
gsyst = Fönstrets och dess solavskärmnings totala solvärmeinstrålning (%) Aglas = Arean för fönstrets glas, exklusive karm, båge och profil (m2)
Arum = Rummets golvarea (m2)
Genom platsbesök undersöktes huruvida fönstren var öppningsbara eller ej.
När samtliga aktuella rum bedömts aggregeras rummens betyg och sedan de olika våningsplanens betyg för att bestämma byggnadens betyg.
Åtgärder
För beräkning av det termiska sommarklimatet för den ombyggda byggnaden användes PPD-‐index. Likt beräkningarna för det termiska vinterklimatet användes de internetbaserade programmen ProClim Web tillsammans med CBE Thermal Comfort för att ta fram PPD-‐index. Skillnaderna i att ta fram PPD-‐index för sommaren ligger i att, i ProClim Web, sätta samtliga system på hög aktivitet och räkna med ett stort antal personer i rummen. Detta görs för att beräkningarna ska utgå från ett så ogynnsamt tillfälle som möjligt, sett till hur varmt det blir i byggnaden. Dessutom ändras klädseln till typisk sommarinomhusklädsel; clo 0,5. För övriga värden och tillvägagångsätt se kapitel 5.3.6.
När samtliga aktuella rum bedömts aggregeras rummens betyg och sedan de olika våningsplanens betyg för att bestämma byggnadens betyg.
5.2.12 Dagsljus
Först uppmättes och summerades samtliga rums fönsterandel i förhållande till golvarea för respektive rum för att avgöra vilka rum som ska tas med i beräkningarna av solvärmelaster. Beräkningarna gjordes enligt ekvation 5.6.
Befintlig byggnad
För att beräkna dagsljusklimatet i den befintliga byggnaden har fönsterglasandelen beräknats, vilket görs genom ekvation 5.13,
Aglas = Arean för fönstrets glas, exklusive karm, båge och profil (m2) Arum = Rummets golvarea i (m2)
Efter åtgärder
För att bestämma dagsljusklimatet efter fönsterbyten har dagsljusfaktorn beräknats.
Detta har gjorts i programmet VELUX Daylight visualizer (bilaga 6). Under en dags utbildning i regi av SGBC, med inriktning på inneklimatet i tidigt skede av byggprocessen, gavs teoretisk och praktisk introduktion till programmet. De rum i byggnaden som ska beräknas ritas upp i programmet inklusive korrekta fönstermått med rätt placering. Därefter körs en rendering där resultatet presenteras grafiskt.
Utifrån den grafiska ritningen som visar dagsljusinsläppet kan dagsljusfaktorn för valfri punkt i rummet bedömas. Detta görs genom att högerklicka på den önskade punkten.
När samtliga aktuella rum bedömts aggregeras rummens betyg och sedan de olika våningsplanens betyg för att bestämma byggnadens betyg.
5.2.13 Legionella
För att bestämma spridningsrisken av legionellabakterier i och från byggnadens tappvattensystem användes kommunens mätningar för byggnaden. Dessa värden kontrollerades sedan mot Miljöbyggnads krav.
5.2.14 Dokumentation av byggvaror
Den här indikatorn bedöms utifrån de byggvaror som kommer användas vid en eventuell ombyggnad, därför finns inget dokumenterat vid tidpunkten för studien.
Betyget för den här indikatorn kan alltså bli vilket som helst, helt beroende av vilka material som används vid den eventuella ombyggnationen.
5.2.15 Utfasning av farliga ämnen
Liksom ovanstående indikator bedöms denna indikator utifrån de byggvaror som kommer användas vid en eventuell ombyggnad, därför finns inget dokumenterat vid tidpunkten för studien. Betyget för den här indikatorn kan alltså bli vilket som helst, helt beroende av vilka material som används vid den eventuella ombyggnationen.
5.2.16 Sanering av farliga ämnen
Christer Lilja konsulterades angående dokumentation och eventuellt utförda saneringar
av byggnaden.
6 Resultat
6.1 Ritningar
Figur 6.1 visar plan 1. Samtliga ritningar finns i bilagorna 7-‐14.
Figur 6.1 Jakobsbergsskolan, plan 1.
6.2 Miljöbyggnads 16 indikatorer 6.2.1 Energianvändning
BBR19:s krav för aktuell byggnad: 108 kWh/m2 (bilaga 15).
Befintlig byggnad
Miljöbyggnads krav för Brons för den befintliga byggnaden: 108*1,8= 194 kWh/m2.
Genom ekvation 5.1 beräknas schablonvärdet för fastighetsel exklusive elvärme.
43,4-‐18,6 = 24,8 kWh/m2 (5.1)
Genom ekvation 5.2 kunde sedan byggnadens specifika energianvändning tas fram och betygsättas. De väsentliga delarna byggnadens energideklaration hittas i bilaga 16 och hela deklarationen finns att hämta på Boverkets hemsida (Boverket 2015).
271-‐75+24,8 = 221 kWh/m2 (5.2)
Tabell 6.1 Betyg för indikator 1, energianvändning, befintlig byggnad (bilaga 17).
Betyg Klassad
Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation)
Tabell 6.2 Betyg för indikator 1, energianvändning, efter åtgärder (bilaga 17).
Ja-‐förbättringar Specifik energianvändning (kWh/m2) Betyg
Nytt FTX-‐system 163 Klassad
Byte av fönster och dörrar 190 Klassad
Ny isolering i golvbjälklag 213 Klassad
Byte av och tilläggsisolering
av vindsbjälklag 214 Klassad
Minskat luftläckage 215 Klassad
Samtliga Ja-‐förbättringar 119 Klassad
Kanske-‐förbättringar Specifik energianvändning (kWh/m2) Betyg Tilläggsisolering av
ytterväggar (120 mm) 183 Klassad
Tilläggsisolering av
ytterväggar (45 mm) 194 Klassad
Isolering av källargolv 219 Klassad
Återvinning av tappvarmvatten 219 Klassad
Ja-‐ och Kanske-‐förbättringar Specifik energianvändning (kWh/m2) Betyg
Vid 120 mm tilläggsisolering 88 Brons
Vid 45 mm tilläggsisolering 102 Brons
6.2.2 Värmeeffektbehov Befintlig byggnad
Värmeeffektbehovet = 167 W/m2, Atemp (bilaga 18)
Tabell 6.3 Betyg för indikator 2, värmeeffektbehov, befintlig byggnad.
Betyg Klassad
Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation)
Tabell 6.4 Betyg för indikator 2, värmeeffektbehov, efter åtgärder (bilagorna 19-‐21).
Åtgärd Värmeeffektbehov (W/m2) Betyg
Ja 93 Klassad
Ja+Kanske (45 mm) 85 Klassad
Ja+Kanske (120 mm) 80 Klassad
6.2.3 Solvärmelast
I bilagorna 22 och 23 återfinns beräkningar för att bestämma vilka rum som ska bedömas för indikatorn.
Befintlig byggnad
Tabell 6.5 Betyg för indikator 3, solvärmelast, befintlig byggnad.
Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation)
Tabell 6.6 Betyg för indikator3, solvärmelast, efter åtgärder.
6.2.4 Energislag
Värmevärden AB levererar energi till Kristinehamns kommun via fjärrvärme. Deras fördelning inom de fyra miljökategorierna ser ut enligt följande:
• Miljökategori 1: 0 %
• Miljökategori 2: 78,8 %
• Miljökategori 3: 0 %
• Miljökategori 4: 21,2 % Befintlig byggnad
Tabell 6.7 Betyg för indikator 4, energislag, befintlig byggnad.
Betyg Silver
Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation)
Tabell 6.8 Betyg för indikator 4, energislag, efter åtgärder.
Betyg Silver 6.2.5 Ljudmiljö Befintlig byggnad
Artikelförfattarens upplevelse av ljudmiljön uppfattas som god, dock har ingen enkätundersökning gjorts, varför betyget blir Silver.
Tabell 6.9 Betyg för indikator 5, ljudmiljö, befintlig byggnad.
Betyg Silver
Efter åtgärder (bedömd enligt befintlig byggnad)
Inga åtgärder behövs här och om enkätundersökning utförs bör betyget bli Guld.
Tabell 6.10 Betyg för indikator 5, ljudmiljö, efter åtgärder.
Betyg Guld 6.2.6 Radon
Radonhalter i inomhusluften: < 30 Bq/m3 +/-‐10 (bilaga 24).
Befintlig byggnad
Tabell 6.11 Betyg för indikator 6, radon, befintlig byggnad.
Betyg Guld
Efter åtgärder (bedömd enligt befintlig byggnad)
Tabell 6.12 Betyg för indikator 6, radon, efter åtgärder.
Betyg Guld
6.2.7 Ventilationsstandard Befintlig byggnad
Ej godkänd OVK (bilaga 25), samt för låga luft flöden. Luftflöden redovisas i tabell 6.13.
Tabell 6.13 Beräkning av ventilationsflöden i den befintliga byggnaden.
Plan Rum Area (m2) Flöde (l/s) Medelflöde (l/s, m2)
Samtliga rum har öppningsbara fönster.
Tabell 6.14 Betyg för indikator 7, ventilationsstandard, befintlig byggnad.
Betyg Klassad
Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation)
Då byggnaden har ett stort vindsutrymme är det inga problem att installera ett FTX-‐system. Det är upp till Kristinehamns kommun att avgöra vilket nytt system som installeras, men det finns inga begränsningar i byggnaden som hindrar att betyget blir Guld. Medelflödet bör då ligga på cirka 1,5 l/s, m2 (bilaga 15).
Tabell 6.15 Betyg för indikator 7, ventilationsstandard, efter åtgärder.
Betyg Guld 6.2.8 Kvävedioxid
Inga mätningar för kvävedioxid var gjorda av Polygon, varför inga värden finns att redovisa.
Befintlig byggnad
Tabell 6.16 Betyg för indikator 8, kvävedioxid, befintlig byggnad.
Betyg Brons
Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation)
Tabell 6.17 Betyg för indikator 8, kvävedioxid, efter åtgärder.
Betyg Brons 6.2.9 Fuktsäkerhet Befintlig byggnad
Figur 6.2 visar en fuktskada på vinden. I källaren luktar det tydligt av fukt och mögel.
Figur 6.2 Fuktskada på vinden.
Tabell 6.18 Betyg för indikator 9, fuktsäkerhet, befintlig byggnad.
Betyg Klassad
Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation)
Om fuktskadorna och byggnadens kritiska punkter åtgärdas blir betyget Brons. Högre betyg kan också uppnås om det satsas mer där fler åtgärder tas.
Tabell 6.19 Betyg för indikator 9, fuktsäkerhet, efter åtgärder.
Betyg Brons
6.2.10 Termiskt klimat vinter
I bilagorna 22 och 26 återfinns beräkningar för att bestämma vilka rum som ska bedömas för indikatorn.
Samtliga rum har radiatorer under fönstren.
Befintlig byggnad
Tabell 6.20 Betyg för indikator 10, termiskt klimat vinter, befintlig byggnad.
Plan Rum U-‐värde
Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation)
Tabell 6.21 Betyg för indikator 10, termiskt klimat vinter, efter åtgärder.
Plan Rum Temperatur (°C) PPD-‐index
6.2.11 Termiskt klimat sommar
I bilagorna 22 och 26 återfinns beräkningar för att bestämma vilka rum som ska bedömas för indikatorn.
Samtliga rum har öppningsbara fönster.
Befintlig byggnad
Tabell 6.22 Betyg för indikator 11, termiskt klimat sommar, befintlig byggnad.
Plan Rum gsyst Area (m2) Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation)
Tabell 6.23 Betyg för indikator 11, termiskt klimat sommar, efter åtgärder.
Plan Rum Area
Tabell 6.24 Betyg för indikator 12, dagsljus, befintlig byggnad.
Plan Rum Area (m2) AF (%) Betyg
Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation)
Figur 6.3 visar en dagsljussimulering av plan 1. Samtliga plan finns grafiskt redovisade i bilaga 28.
Figur 6.3 Dagsljussimulering med dagsljusfaktor för plan 1.
Tabell 6.25 Betyg för indikator 12, dagsljus, efter åtgärder.
Plan Rum Golvarea (m2) DF (%) Betyg
Rum Våning Byggnad
-‐1 012 41,5 1,1 Brons Brons
Brons
1 128 48,4 1,0 Brons
Brons
1 129 31,2 0,9 Klassad
1 125 45,6 1,1 Brons
2 223 22,5 0,6 Klassad
Klassad
2 218 20,5 0,4 Klassad
2 220 64,8 0,6 Klassad
6.2.13 Legionella
Tappvarmvattnet är 54 °C vid tappstället (bilaga 29).
Befintlig byggnad
Tabell 6.26 Betyg för indikator 13, legionella, befintlig byggnad.
Betyg Guld
Efter åtgärder (bedömd enligt befintlig byggnad) Inga åtgärder krävs.
Tabell 6.27 Betyg för indikator 13, legionella, efter åtgärder.
Betyg Guld
6.2.14 Dokumentation av byggvaror Befintlig byggnad
Ej aktuellt vid bedömning av befintliga byggnader.
Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation)
Det är upp till Kristinehamns kommun att vid en ombyggnad se till att samtliga byggvaror dokumenteras. Guld är alltså fullt möjligt att nå.
Tabell 6.28 Betyg för indikator 14, dokumentation av byggvaror, efter åtgärder.
Betyg Guld
6.2.15 Utfasning av farliga ämnen Befintlig byggnad
Ej aktuellt vid bedömning av befintliga byggnader.
Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation)
Det är upp till Kristinehamns kommun att vid en ombyggnad se till inga farliga eller giftiga ämnen används vid ombyggnaden. Guld är alltså fullt möjligt att nå.
Tabell 6.29 Betyg för indikator 15, utfasning av farliga ämnen, efter åtgärder.
Betyg Guld
6.2.16 Sanering av farliga ämnen Befintlig byggnad
Ingen inventering är gjord.
Tabell 6.30 Betyg för indikator 16, sanering av farliga ämnen, befintlig byggnad.
Betyg Klassad
Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation)
Om en inventering görs blir betyget Brons, så länge inga lagstadgat förbjudna ämnen påträffas. Brons bör alltså vara möjligt att nå.
Tabell 6.31 Betyg för indikator 16, sanering av farliga ämnen, efter åtgärder.
Betyg Brons
6.3 Betygsaggregering 6.3.1 Befintlig byggnad
Tabell 6.32 visar byggnadens aggregerade betyg, vilket är Klassad. Indikatorerna 7, 10, 11, 12 och 16 har fått betyget Klassad och uppfyller därmed inte de myndighetskrav som finns för befintliga byggnader.
Tabell 6.32 Jakobsbergsskolans sammanställning och slutbetyg, befintlig byggnad.
6.3.2 Efter åtgärder
Tabell 6.33visar byggnadens betyg efter utförda åtgärder, vilket är Brons. Detta gäller under förutsättning att fasaden tilläggsisoleras 45 millimeter. Samtliga myndighetskrav för ombyggnation är uppfyllda.
Tabell 6.33 Jakobsbergsskolans sammanställning och slutbetyg, efter åtgärder.
7 Diskussion
Det finns många saker som måste åtgärdas. Vissa är lättare än andra, men allt bör vara av intresse då alla förbättringar bidrar till en lämpligare arbetsplats och skolverksamhet. De mest akuta bristerna att åtgärda ligger i inomhusklimatet för att förhindra sjukdomar och andra negativa hälsoeffekter för de personer som vistas i skolan. Fukt och ventilation är båda långt ifrån acceptabel standard och bidrar stort till negativa hälsotrender. Att åtgärda ventilationsproblemen bör inte innebära någon större problematik, då vinden har gott om utrymme för ett ordentligt FTX-‐system.
Eventuellt kan de redan befintliga frånluftskanalerna nyttjas även vid en ombyggnation.
Fuktproblemen är däremot svårare att få ett helhetsgrepp över. Det finns synliga problem, men också de som endast märks genom lukt och eventuellt de som på ingendera sett märks, men ändå finns där. En ordentlig inventering bör göras och därefter bör en ordentlig plan upprättas för att, dels kortsiktigt, men också långsiktigt, bli av med fuktproblemen om skolan även i framtiden ska fortsätta vara verksam. Vid ett ordentligt krafttag på området är ett högre betyg troligen fullt möjligt att uppnå.
Nästa stora bekymmer för Jakobsbergsskolan är dess höga energiförbrukning. Det finns en hel del att göra inom detta område. Förutom ja-‐förbättringarna bör det funderas över kanske-‐förbättringarna, då det utan dessa inte är möjligt att nå Bronsklassning. På grund av aggregeringsprincipen och det faktum att värmeeffektbehovet inte kommer nå bättre betyg än Klassad, oavsett vilka åtgärder som vidtas, lämnar det energiförbrukningen i ett vågmästarläge. Om energiförbrukningen får betyget Klassad blir byggnadens slutbetyg Klassad och om energiförbrukningen får betyget Brons blir betyget för hela byggnaden Brons. Anledningarna till att kanske-‐förbättringarna är kallade just så är antingen att de enskilt inte ger så stora förbättringar och kan ses som oekonomiska eller att de på grund av byggnadens k-‐märkning är svåra att genomföra.
Nästa stora bekymmer för Jakobsbergsskolan är dess höga energiförbrukning. Det finns en hel del att göra inom detta område. Förutom ja-‐förbättringarna bör det funderas över kanske-‐förbättringarna, då det utan dessa inte är möjligt att nå Bronsklassning. På grund av aggregeringsprincipen och det faktum att värmeeffektbehovet inte kommer nå bättre betyg än Klassad, oavsett vilka åtgärder som vidtas, lämnar det energiförbrukningen i ett vågmästarläge. Om energiförbrukningen får betyget Klassad blir byggnadens slutbetyg Klassad och om energiförbrukningen får betyget Brons blir betyget för hela byggnaden Brons. Anledningarna till att kanske-‐förbättringarna är kallade just så är antingen att de enskilt inte ger så stora förbättringar och kan ses som oekonomiska eller att de på grund av byggnadens k-‐märkning är svåra att genomföra.