MARKS KOMMUN

(1)

Under våren och sommaren har brukare på Klockaregårdsvägen och Björsvägen i Fritsla fått besök av ”vårdhästen” Lilla My.

ÅRSREDOVISNING

MARKS KOMMUN

2015

(2)

1 2 3

Innehållsförteckning

DEL 1. INLEDNING

7 Kommunstyrelsens ordförande

8 Kommunstyrelsens vice ordförande 9 Kommunchefen

10 Året som gått

DEL 2. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

14 Samhällsekonomisk utveckling 15 Uppdrag och mål

18 Personalredovisning 20 God ekonomisk hushållning 23 Driftsredovisning

25 Investeringar

27 Exploateringsverksamhet

DEL 3. EKONOMISK REDOVISNING

30 Tillämpade redovisningsprinciper 32 Finansiell analys, Marks kommun 37 Finansiell analys, Spinnerskankoncernen 39 Resultaträkning

40 Kassaflödesrapport 41 Balansräkning 42 Noter

50 Taxefinansierad verksamhet; vatten och avlopp, avfallshantering

DEL 4. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

52 Kommunfullmäktige 52 Revision

53 Kommunstyrelsen

54 Barn- och utbildningsnämnden 55 Kultur- och fritidsnämnden 56 Miljönämnden

57 Plan- och byggnadsnämnden 58 Samrehabnämnden

58 Socialnämnden

60 Teknik- och servicenämnden 61 Valnämnden

61 Äldreomsorgsnämnden 62 Överförmyndarnämnden 62 Marks Bostads AB 63 Marks Fastighets AB

64 Mark Kraftvärme AB

DEL 5. REVISION OCH AVSLUTNING

66 Revisionsberättelse

68 Marks kommun, 10 år i sammandrag 70 Politisk organisation

Årsredovisning 2015 Marks kommun Tryck: Responstryck AB, Borås 2016 Marks Kommun

511 80 Kinna

Telefon: 0320 21 70 00 Fax: 0320 100 91

E-post: markskommun@mark.se

(3)

Inledning

Årsredovisningens struktur

Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige om kommunens totala verksamhet och ekonomi under 2015. Den är också information till externa intressenter så som näringslivet, leverantörer, kreditgivare, samarbets- partners och andra offentliga myndigheter samt till kommuninvånarna.

Inledning

Årsredovisningen inleds med en kort sam- manfattning över året som gått och reflek- tioner från kommunstyrelsens ordförande Margareta Lövgren (M), kommunstyrelsens vice ordförande Lisa Dahlberg (S) samt kommunchef Haleh Lindqvist.

Förvaltningsberättelse

Här ges en samlad beskrivning av verksam- hetsåret vilken belyser väsentliga delar av kommunens verksamhet och ekonomi.

Förvaltningsberättelsen inleds med den samhällsekonomiska utvecklingen samt kommunfullmäktiges mål och uppdrag.

Därefter följer en personalredovisning.

Avsnittet avslutas med god ekonomisk hushållning, drift- och investeringsredo- visningar samt en redogörelse för exploateringsverksamheten.

Verksamhetsberättelse

I detta avsnitt finns i sammandrag per nämnd och bolag kommunstyrelsens beskrivning av deras verksamhet under 2015 och ekonomi under åren 2012-2015.

Nämndernas verksamhetsberättelser finns i sin helhet på kommunens hemsida, www.

mark.se. Här finns också årsredovisningar för kommunens bolag och för vatten- och avloppsverksamheten samt för avfallsverksamheten.

Revision och avslutning

I detta avsnitt finns revisionsberättelsen för 2015. Slutligen ges en bild av kommunens politiska organisation samt en redovisning i sammandrag av siffror för de senaste tio åren.

Ekonomisk redovisning

Avsnittet inleds med tillämpade redovisningsprinciper, finansiella analyser och sammanfattande kommentarer av det ekonomiska utfallet, dels för kommunen och dels för Spinnerskan koncernen, där kommunens bolag är samlade. Därefter redovisas ekonomiska rapporter för både kommunen och kommunkoncernen (kommunen och bolagen). Rapporterna omfattar resultaträkning, kassaflödesrapport samt balansräkning med förklarande noter. Efter de finansiella rapporterna avslutas avsnittet med en separat redovisning av de tax- efinansierade verksamheterna vatten och avlopp samt avfallshantering.

Del 1 Del 2 Del 3 Del 5 Del 4

(4)

Kommunstyrelsens ordförande

Ekonomiskt ser det stabilt och bra ut.

Nämnderna och verksamheterna har god uppsikt över sin ekonomi och hållit budget väl, ordning, reda och kontroll råder inom alla områden.

En stabil och kontrol- lerad ekonomi är en trygg grund för att kunna utveckla och bygga en kommun.

Andra halvåret har satt kommunens verksamheter på prov i och med ett ökat flyktingmottagande. Alla har bidragit på bästa sätt för att hjälpas åt och då fungerar allt så mycket bättre. Vår kommun har inte tagit emot så många, som flera andra närliggande kommuner gjort och det har fungerat väl i verksamheterna. Vi måste komma ihåg att vi vill ha fler invånare till kommunen och vi vill att fler barn fyller våra för- skolor och skolor, nu har vi chans att få det.

Under 2015 har det blivit ett rejält tillskott på bo- stadsmarknaden i Mark, då kommunens bostadsbo- lag producerat över 50 nya bostäder. Men vi måste fortsätta att bygga fler bostäder framöver, för folk måste ha någonstans att bo, detta är en av de största utmaningarna för framtiden, där också de privata byggarna kommer att bidra i Mark.

Mycket positivt har hänt under året. Hyssna har fått den idrottshall de så efterlängtat och det blir bra för både allmänheten och skolan. Ännu bättre blir det när fler personer kommer att flytta in i de planerade områdena för bostäder i Hyssna.

En annan positiv etablering är, att vi har fått riksin- tag för basketgymnasiet och det boende som bygg- des där visar att det går att bygga både enkelt, effektivt och snabbt. Elever från olika håll i Sverige trivs med både skola och bostad.

Rönnäng/Malmsäters äldreboende övergick till kommunal ägo och där finns det en utvecklingspo- tential för framtiden, vilket behövs för att möta mor- gondagens behov för äldre i vår kommun.

Ett nytt hyreskontrakt för fastigheten i Kinnaström i Kinna och alla kommunens kontor där, förhandla- des fram. Detta tog en del kraft från både politiken och kommunledning. Men det blev fördelaktigt för kommunen såväl ekonomiskt som för de anställda.

Markborna har fått en god service för sina skattekro- nor under 2015 och service som till stora delar har uppfyllt satta mål väl. Det finns alltid saker som kan

förbättras och utvecklas, men i det stora hela har kommunen en stabil verksamhet och många enga- gerade och kunniga medarbetare inom många olika arbetsområden som gör ett fantastiskt arbete.

Eftersom det är sista gången jag skriver i kommunens årsredovisning som kommunstyrelsens ordfö- rande, vill jag passa på att tacka för alla fantastiska och fina år som kommunalråd (totalt 9,5 år, varav drygt 5 som ordförande).

Stort Tack till alla invånare i Marks kommun, för att ni alla bidrar till att vi gemensamt kan utveckla och förbättra vår kommun!

Stort Tack till alla kollegor inom politiken, samtliga partier, för ett gott samarbete under åren!

Stort Tack till alla medarbetare på alla nivåer, för att ni ser till att det blivit leverans och ”verkstad” av de politiska beslut som tagits!

”En kommun blir aldrig bättre än de enskilda männ- iskor som engagerar sig i dess utveckling!”

Margareta Lövgren (M) Kommunstyrelsens ordförande

2015 – första året i mandatperioden. Ett bra år sett ur ett lokalt perspektiv!

”Markborna har fått en god service

för sina skattekronor under 2015 och

service som till stora delar har uppfyllt

satta mål väl.”

(5)

Marks kommun 2015 | Inledning

8 Marks kommun 2015 | Inledning 9

Kommunstyrelsens vice ordförande Kommunchef

Äntligen har vi i Mark antagit riktigt bra mil- jömål för framtiden!

Med en tydlig struktur som lägger in våra miljömål och ambitio- ner tillsammans med de regionala och de nationella miljömålen så finns det riktigt goda förutsättningar att jobba framåt. Här finns viktiga löften till Mark nu och i framtiden. Eller vad sägs om mål för hur högt det totala energibehovet får vara i våra kommunala verksamheter? Att vi har som mål att senast 2020 ha minst 5 000 m2 solceller på våra kommunalt ägda fastigheter? Att Mark särskilt ska eftersträva giftfria miljöer i våra förskolor och skolor?

Det finns fler mål som vart och ett ska bidra till att Marks kommun och vi som bor i Mark är med och bidrar till riksdagens definition av generationsmålet:

”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”.

Miljöfrågorna är en av de viktigaste frågorna vi har att arbeta med framöver. Frågorna är viktiga eftersom de är grundläggande för oss både nu och i framtiden. Det gäller oss alla och ingen kommer undan att ställa sig själv frågan hur man själv kan leva mer klimatsmart.

Kommunens satsning på en ny återvinningscentral är också en miljö- och klimatsatsning där syftet är att vi markbor ska få lättare att återvinna och förhoppnings- vis också återanvända material.

Marks kommuns fleråriga samarbete med grannarna Härryda och Bollebygd fortsätter. Samarbetet har varit framgångsrikt, bland annat har vi haft ett energi- projekt tillsammans där vi arbetade med att minska energianvändning i våra lokaler och i vårt resande i kommunerna. Den senaste tiden har mycket fokus lagts på arbetet med den planerade Götalandsba- nan. Mark är inte direkt berörd i den meningen att tågbanan är tänkt att gå genom Marks kommun. Men genom både Härryda och Bollebygd är den tänkt att gå och som närliggande kommun ger Götalandsbanan oss stora möjligheter. Därför är det så bra att vi jobbar tillsammans och att vi Markbor får vara med och påverka arbetet i våra närliggande kommuner för vårt gemensamma bästa.

Över lag håller kommunens verksamheter en hög kva- lité, men det finns utmaningar! Skolan, funktionshin-

derverksamheten och byggnation är de främsta. Mer fokus behövs på skolan. Det handlar både om skolans lokaler men främst om innehållet i verksamheten. Ett område som oroar oss Socialdemokrater är stödet till funktionsnedsatta Markbor. Det ska inte finnas något tvivel att de som har rätt till stöd får det stödet. De senaste åren har byggnationen varit alldeles för liten i Marks kommun. Situationen är oroande. Nu krävs det praktisk handling av den politiska majoriteten för att säkerställa att Mark kan växa enligt de behov vi har!

Ett djupdyk i årsredovisningen visar att det dagligen görs fantastiska insatser av vår personal i våra verksamheter. Ett stort tack till alla våra anställda för det arbete ni dagligen gör för Markborna! Jag ser fram emot 2016!

Lisa Dahlberg (S)

Kommunstyrelsens vice ordförande

Vi blir allt fler Mark- bor. Mycket talar för en stark befolknings- tillväxt den kommande tioårsperioden. Vårt näringsliv har också vuxit och nya jobb i nya branscher har ska- pats. Att befolkningen växer och att fler jobb skapas är viktigt för Mark, men också för hela vår region.

Vi behöver ett antal modiga satsningar under lång tid, detta för att utvecklas och vara en bra kommun för dem som bor och verkar här. Överfö- ringsledningen är en av de viktigaste. Vi fortsätter att vara modiga. Den årsrapport som nu presenteras visar för femte året i rad på en expansiv budget med en mycket hög investeringsnivå. Det är nödvändigt.

Våra investeringar hör samman med att vi blir allt fler Markbor och vi tar ansvar för såväl nya som gamla Markbor.

Med åren har det också blivit allt tydligare att samverkan mellan olika aktörer i samhället spelar en avgörande roll. När vi samverkar med exempelvis högskolan, näringslivet eller föreningar når vi långt.

Vi ser att vi behöver ta ytterligare steg i hur vi som kommun – förtroendevalda och tjänstemän – samverkar med andra i vår omgivning. Vi behöver utveckla fler former och forum för samverkan och vi behöver samverka inom fler områden. Detta är kommande årens stora utmaning och nyckel till framgång.

Vi ska utveckla former för att mötas och samverka på alla nivåer så att alla invånare ska kunna känna delaktighet oavsett ålder, kön eller ursprung. Mång- fald, tolerans och nyfikenhet ska prägla Mark och dess verksamheter.

Vision för Mark pekar ut den långsiktiga färdrikt- ningen. Vi arbetar varje dag för att ta steg i rätt rikt- ning för att nå våra mål. Bostäder, jobb, utbildning, omsorg, kultur och fritids aktiviteter etc för att stär- ka sammanhållningen i samhället är prioriterat i budgeten. Årsredovisningen avspeglar politikernas prioriterade utvecklingsområden vilket innebär att Mark ska vara bra på att vara kommun.

En satsning som jag vill lyfta fram som särskilt viktig är den värdegrundsutbildning som genomfördes för alla medarbetare och förtroendevalda under 2015 och som även pågår en bit in på 2016.

Stolta, goda ambassadörer

Allt vi gör och allt vi säger påverkar bilden av Mark.

Det inbegriper våra satsningar, hur vi bemöter våra företag och kvaliteten på service i alla olika delar av vår verksamhet. Vi vill att alla som arbetar och är verksamma i kommunen ska vara stolta, goda am- bassadörer för Marks kommun.

Tack

Tack alla medarbetare på kommunens samtliga ar- betsplatser, förvaltningar och bolag, för ert goda arbete och fina insatser under 2015. Det är tack vare våra många kreativa och skickliga medarbetare som Mark varit så framgångsrikt. Tack också alla kom- munmedborgare och näringsliv för ert engagemang och era synpunkter – både positiva och kritiska.

Sammantaget bildar allt detta grunden för att en fortsatt god utveckling av Mark. Det bäddar också för nya framgångar under 2016.

Haleh Lindqvist Kommunchef

Samverkan är nyckeln till fortsatt framgång för Mark

Markborna ska vara nöjda med sin kommun

(6)

2015

10 Marks kommun 2015 | Inledning

²⁰¹⁵

Marks kommun 2015 | Inledning 11

Året som gått

Skugga för barn

– ett förebyggande arbete Projektet Solskydd har genom- förts på hälften av kommunens förskolor. Det är ett förebyg- gande arbete som syftar till att kontrollera att förskolebarnen i kommunen har tillgång till skugga på förskolgårdarna. Bakgrunden till projektet är ett av de nationella miljömålen ”säker strålmiljö” om att inte öka antalet hudcancerfall i Sverige. Forskning har visat att om ett barn bränner sig i solen som liten ökar risken att få hud- cancer som vuxen.

Kunskap och förståelsen för olika funktionsnedsättningar Den 5 maj anordnades en tillgäng- lighetsdag i samarbete med funk- tionshindersrörelsen. Förutom en föreläsning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fanns han- dikappföreningarna på plats med information och det fanns möjlig- het att prova på olika hjälpmedel.

Inom kommunen pågår arbete med hur tillgänglighetsarbetet ska utvecklas.

Ekologiska livsmedel och svenskt kött

Andelen inköpta ekologiska livsmedel fortsätter att öka i kommunens verksamheter. De utökade djurskyddskraven i livs- medelsupphandlingen har bidragit till att det nästan enbart serveras svenskt kött.

10-årsjubileum för Mingla i Mark

I år var det 10-årsjubileum för Marks kommuns satsning på Mingla i Mark, vilket uppmärksam- mades med satsning på extra populära artister. Årets artister var Medina och Linda Pira.

Multisportshall färdigställd i Hyssna

Hyssnahallen invigdes i maj med dans, basket och körsång. Hallen är en multisportshall och kan användas för sport och idrott, samlingar och evenemang av skola, föreningsliv och kommun- medborgare.

Dagvård för äldre som behöver stimulans i vardagen Kommunens dagvård för äldre har under våren kompletterats med en verksamhet för de med somatiska funktionsnedsättningar.

Detta är ett projekt under 2015- 2017. Främsta målgruppen är äldre som behöver stimulans i vardagen för att kunna bo kvar hemma, projektet syftar samtidigt till att avlasta anhöriga.

Gratis resor för ungdomar och seniorer

Inför sommarlovet 2015 kunde kommunen erbjuda samtliga folkbokförda ungdomar mellan 15-19 år ett Västtrafikkort för resor i kollektivtrafiken. Cirka 85 procent av ungdomarna utnytt- jade möjligheten att resa gratis inom regionen under sommaren.

Kommuninvånare över 65 år har erbjudits gratis kollektivtrafikresor inom kommunen.

Hemtjänst i Horred utsedd till Sveriges bästa

Tidningen GT utsåg i mars Hor- reds hemtjänst till Sveriges bästa.

Utmärkelsen baserades på vad de äldre själva tycker och på en utförarenkät.

Viljans kraft – om kvinnor som satt Mark på kartan

I maj öppnades Rydals museums egenproducerade utställning

”Viljans kraft”- om kvinnor som satt Mark på kartan. Markborna hade röstat fram Prekebogum- man och Viola Claesson med lika många röster. Båda blev en del av utställningen.

Besök av Lilla My

Under våren och sommaren har brukare på Klockaregårdsvägen och Björsvägen i Fritsla fått be- sök av ”Vårdhästen” Lilla My. Lilla My är en shetlandsponny som brukarna sköter om och går på promenader med. Projektet är på prov och ska utvärderas.

Fem fredagar – fem firanden I år var det fem fredagar i juli vilket innebar att det firades Sommarfredag vid fem tillfällen.

Det var dessutom femte året i rad som det var festligheter i Mark varje fredag i juli. Sång, musik och idrott fanns med på programmet. Återkommande och uppskattade inslag genom åren har varit musikkryss i Skrädde- riets trädgård och cruising med vackra bilar i Kinna.

Orientering i världsklass Tillsammans med organisationen O-ringen, Borås Stad och Tranemo kommun har Marks kommun planerat och genomfört O-ringen sommaren 2015. Täv- lingens första etapp genomfördes i Ramslätt, Fritsla, med tema Fairtrade.

Skolstart med elevboende på Campus Mark

Ett elevboende för elever på Riks- idrottsgymnasiet (RIG) i basket har färdigställts på Campus Mark vid Kunskapens hus. Byggnaden stod färdig till skolstarten i augusti och har boende för 40 elever.

Många människor sökte asyl i Sverige

Ökningen av antalet asylsökande har skapat ett ökat behov av bostäder för nyanlända. Det har kommit fler ensamkommande barn än planerat till kommunen.

Lokala miljömål för Marks kommun

Utifrån de nationella och regionala miljömålen har kommunen under 2015 beslutat om lokala miljömål.

Under 2016 ska aktiviteter och åtgärder tas fram så att målen ska kunna nås. Målen omfattar inte enbart kommunen som organisation utan även som geografiskt område.

Naturreservat i Gallåsen Under 2015 har bildandet av naturreservatet i Gallåsen pågått – inventering har skett under sommaren. Även arbetet med fiskevägen i Mölnebacka fortskri- der. För att gynna och skydda Klockgentianian vid Härsjön togs beslut om förslag till bildande av biotopsområde vid Härsjöns strandäng på Olofsred 1:5.

Attraktivitetsplan

Under året har en attraktivitetsplan för kommunen tagits fram.

Planen är ett strategidokument för hur Marks kommun kan bli mer attraktivt för sina kommun- invånare och sitt näringsliv, men också hur kommunen kan locka nya företag och invånare.

Bygglov

Nio av tio bygglovsansökningar har behandlats inom tio veckor och cirka hälften av alla bygglov klaras inom sju veckor. Tillström- ningen av bygglov brukar minska under hösten men under 2015 har det inkommit många bygglov även under denna period.

Nya gång- och cykelvägar Under året blev gång-, cykel- och mopedvägen (GCM-vägen) mellan Hagmans Kemi och Fritsla klar.

Bygget av en ny GCM-väg längs Kinnavägen och Örbyvägen genom Örby har påbörjats och en ny lekpark vid Kilbogatan nära golfbanan har färdigställts.

Internationellt utbyte för elever och lärare

Marks gymnasium strävar efter att ha internationella utbyten på alla program. Under hela läsåret pågick även digitala kontakter mellan elever via exempelvis eTwinning och Edmodo. Inom grundskolan pågår flertalet utbyten med stöd av bland annat Erasmus och Comenius.

Översvämmat vattenverk Decembers höga vattenflöden ledde till att vattenverket i Fågla- slätt/Fritsla samt två brunnar i Vännåkra svämmades över. Som försiktighetsåtgärd utfärdades en kokrekommendation för vatten i centralorten, Hyssna, Rydal, Fritsla, Kinnahult och Berghem under drygt två dygn.

(7)

Marks kommun 2015 | Inledning

12

Förvaltningsberättelse

(8)

Samhällsekonomisk utveckling

Ekonomi Svensk ekonomi

Trots en måttlig tillväxttakt i omvärlden hålls den svenska ekonomin uppe av inhemsk efterfrågan och växer ganska starkt. BNP beräknas såväl 2015 som 2016 öka med över 3 procent enligt vad Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer. Detta gör att sysselsättningen ökar och att arbetslösheten går ned mot 6,5 procent vilket innebär att balans på arbetsmarknaden beräknas uppnås redan under 2016.

Sysselsättningsökningen och växande pensionsin- komster gör att skatteunderlagstillväxten ökar 2016.

Västsverige

Konjunkturläget i Västra Götaland har under hös- ten 2015 förbättrats ytterligare sedan våren. Bygg- branschen och bilhandeln överträffar gränsen för högkonjunktur och sysselsättningen har ökat inom de flesta branscher i näringslivet. Under våren 2016 räknar företagen med att konjunkturen ytterligare stärks. Inom Västra Götaland är konjunkturen star- kast i Göteborgsregionen men även i övriga delre- gioner har läget förbättrats sedan i våras. Störst är uppgången i Fyrbodal.

Kommunsektorn

Det ekonomiska läget i kommunsektorn blir allt mer besvärligt. Kommunernas samlade resultat försäm- ras kraftigt, för andra året i rad, till 7 miljarder kro- nor, trots tillskott av bland annat AFA-pengar. År 2016 räknar SKL (Sveriges kommuner och landsting) med att kommunerna lyckas klara verksamheterna utan skattehöjningar, med endast en min- dre resultatförsämring. Den viktigaste orsaken till den sämre ekonomin är det höga kostnadstrycket.

Främst är det befolkningsförändringar som ligger bakom. Fler äldre driver kostnader i sjukvård och äldreomsorg och fler barn driver upp kostnaderna i skolan. Det har länge varit känt att den demografiska utvecklingen tillsammans med den ökade efterfrå- gan av välfärd kommer innebära ett ökat kostnads- tryck, men det blir nu alltmer tydligt. Det som nu tillkommer är en stor invandring, som påverkar en rad verksamheter inom både kommuner och landsting. Att en relativt stor del av invandrarna är i yr- kesverksam ålder bör på sikt ha en positiv inverkan på möjligheterna att finansiera välfärden, genom att försörjningskvoten förbättras. Om nyanländas etablering på arbetsmarknaden lyckas väl, så förbättras förutsättningarna för den långsiktiga finansieringen av välfärden.

Befolkning

Alla som bor, verkar eller vistas i kommunen ska uppleva att Marks kommun utvecklas till en håll- bar kommun. En viktig förutsättning för att skapa resurser för en hållbar kommun är tillväxt. Målet är att befolkningen ska öka med minst 200 personer under de kommande fyra åren.

Marks kommun hade 33 906 invånare vid årsskiftet 2015/2016. Det är en ökning med 19 personer. Net- toinflyttningen har varit positiv, 37 personer. Anta- let flyttningsrörelser är stort jämfört med tidigare år.

Totalt flyttade 1 554 personer in till kommunen och 1 517 flyttade ut under 2015.

Antalet födda barn (338) är något högre än de senaste åren. Födelseöverskottet är negativt, -19, vilket innebär att det avlider fler personer än antalet födda barn. Det kan delvis förklaras med att kommunen har en hög andel äldre personer. Antalet avlidna (357) är något högre än föregående år.

Sveriges befolkning har fortsatt att öka under 2015 och uppgick till 9 581 017 personer vid årsskiftet.

Ökningen beror på positivt födelseöverskott och positivt invandringsöverskott. Av kommunerna i Sverige minskade befolkningen i 48 kommuner och ökade eller var oförändrad i 242 kommuner.

Den totala arbetspendlingen i Mark, in- respektive utpendling för 2014, (senaste uppgiften från SCB) är på samma nivå som under 2013. Utpendlingen minskade med 20 personer och var 6 637 personer.

Störst utpendling var det till kommuner i Västra Götaland med 5 235 personer. Utpendlingen var störst till Borås, 1 912 personer och Göteborg, 1 773 personer. Utpendlingen till Borås ökade medan den minskade till Göteborg. Inpendlingen ökade under 2014 med 22 personer och uppgick till 2 715 personer. Störst var inpendlingen från kommuner i Västra Götaland, 1 970 personer. 763 personer pendlade in till Mark från Borås och 393 från Göteborg.

Näringsliv och sysselsättning

Kommunen är tydligt präglad av små och medelstora företag. Hela 90 procent av kommunens cirka 3 900 registrerade företag har mellan 1-49 anställda och klassificeras som mikro, små eller medelstora företag. I Mark finns företag inom de flesta branscher och antalet nystartade företag i kommunen under 2015 uppgick till drygt 200 stycken.

Andelen av befolkningen som är arbetslös är lägre i Marks kommun än för riket. Enligt Arbetsförmed- lingens statistik har Marks kommun 411 personer som är öppet arbetslösa och 360 sökande i program med aktivitetsstöd i december 2015. Motsvarande siffra för ungdomar 18-24 år är 56 personer öppet arbetslösa och 121 personer är sökande i program med aktivitetsstöd. Det är 20 procent lägre än motsvarande siffra för december 2014.

Kommunens grunduppdrag

I budgeten 2015-2018 har kommunfullmäktige för- delat uppdrag och resurser till nämnder och styrelser. I årsrapporten görs en bedömning av hur väl de har uppfyllt sina grunduppdrag. Bedömningen av grunduppdragen utgår ifrån hur väl uppdraget gent- emot medborgarna uppfylls.

Uppdrag och mål

Barn- och utbildningsnämnden 2015 2014

Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem I hög grad I hög grad

Grundskola/grundsärskola I hög grad I hög grad

Gymnasieskola/gymnasiesärskola I hög grad I hög grad

Vuxenutbildning I hög grad I hög grad

Kommunstyrelsen 2015 2014

Övergripande utvecklingsfrågor I hög grad I hög grad

Styrning och ledning I hög grad I hög grad

Kultur- och fritidsnämnden 2015 2014

Kulturskola/kultur för barn och unga I hög grad I hög grad

Kultur och fritid I hög grad I hög grad

Bibliotek I hög grad I hög grad

Folkhälsa I hög grad I hög grad

Miljönämnden 2015 2014

Livsmedelstillsyn Helt I hög grad*

Miljötillsyn I hög grad

Hälsoskyddstillsyn och enskilda avlopp I hög grad

Naturvård Helt Helt

Plan- och byggnadsnämnden 2015 2014

Bygglov och detaljplaner Helt Helt

Samrehabnämnden 2015 2014

Rehabilitering Helt Helt

Socialnämnden 2015 2014

Stöd till personer med funktionsnedsättning I hög grad I hög grad

Individ och familjeomsorg I hög grad I hög grad

I följande tabell redovisas nämnders och styrelsers bedömning av hur uppdragen har uppfyllts för 2015. Som jämförelse visas bedömningen för 2014.

(9)

17

Marks kommun 2015 | Förvaltningsberättelse

16

Teknik- och servicenämnden 2015 2014

Vatten- och avloppsförsörjning I hög grad Delvis

Avfallshantering Helt Helt

Gator Delvis Delvis

Vägar Delvis Delvis

Parker Delvis Delvis

Valnämnden 2015 2014

Val Helt Helt

Äldreomsorgsnämnden 2015 2014

Vård och omsorg om äldre I hög grad I hög grad

Kommunal hälso- och sjukvård I hög grad **

Överförmyndarnämnden 2015 2014

Överförmyndarverksamhet Delvis I hög grad

Marks Bostads AB 2015 2014

Bostadsförsörjning Helt Delvis

Marks Fastighets AB 2015 2014

Lokalförsörjning för industri- och serviceföretag Helt Helt

Mark Kraftvärme AB 2015 2014

Produktion och försäljning av värme och ånga Helt Helt

Produktion och försäljning av el Helt Helt

*Uppdraget inkluderade då livsmedelstillsyn, miljötillsyn, hälsoskyddstillsyn och enskilda avlopp.

**Nytt uppdrag från och med 2015.

Av totalt 31 uppdrag är bedömningen att 10 uppdrag är helt uppfyllda, 17 uppfylls i hög grad, 4 uppfylls delvis och inga uppdrag bedöms uppfyllas i låg grad eller inte alls.

Kommunstyrelsen har tagit del av nämnders och styrelsers bedömning och noterar att de flesta

grunduppdrag bedöms vara uppfyllda helt eller i hög grad, några uppdrag är delvis uppfyllda.

I avsnittet Verksamhetsberättelse (del 4) finns kommentarer till nämnders och styrelsers bedömning.

I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla

sin potential Bedömning av

måluppfyllelse Barn och unga har en god utbildning

Barn och unga har en meningsfull fritid

Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem

I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och

omsorg för att ha ett gott liv Bedömning av

måluppfyllelse

All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga

Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet

Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning

I Mark ska det vara lätt att starta, driva och utveckla företag för att

skapa arbetstillfällen Bedömning av

måluppfyllelse Ett gott företagsklimat

En god samverkan mellan skola och näringsliv

I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att

bo och leva Bedömning av

måluppfyllelse

En god kommunal service

Goda boendemiljöer

Goda möjligheter till inflytande och ett rikt fritids-och kulturliv

Bedömningen grundar sig på nämnders och styrelsers totalt 120 indikatorer. Vissa mål följs upp av många indikatorer – andra av färre.

Vision och mål

Vision och mål för Marks kommun pekar ut strategiska områden för kommunens utveckling samt kommungemensamma mål. Modellen antogs av kommunfullmäktige i december 2014. Nytt är bland annat att personal och ekonomi definieras som förut- sättningar för att nå goda resultat i verksamheterna.

Under 2015 har modellen implementerats. Utifrån sina grunduppdrag och de kommungemensamma

målen sätter nämnder och styrelser egna mål. Nämn- der och styrelser fastställer också indikatorer för att kunna följa och värdera verksamhetens utveckling.

Kommunstyrelsen har gjort en värdering av mål- uppfyllnaden utifrån nämnders och styrelsers upp- följning och gör följande bedömning.

Teckenförklaring:

Uppfylld Delvis uppfylld Inte uppfylld Kan inte bedömas

(10)

Hållbar personalförsörjning

Personalredovisning

Mål Resultat Bedömning av

måluppfyllelse Anställda ska ha rätt till heltid

och möjlighet till deltid Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökar långsamt men stadigt, liksom andelen anställda som arbetar heltid. Andelen tillsvidareanställda som har heltidstjänst har ökat med cirka fem procentenheter mellan åren 2012-2015. Totalt har cirka 70 procent av kommunens anställda en heltidstjänst under 2015. Siffrorna för 2015 visar att män i större utsträckning än kvinnor har heltidstjänst.

Sjukfrånvaron ska vara lägre än den genomsnittliga sjukfrånvaron för Sveriges samtliga kommuner.

Sjukfrånvaron har ökat i kommunen, men också i hela Sverige. Sjukfrånvaron för 2015 i Marks kommun var 7,4 procent medan rikets genomsnitt år 2014 var 6,3 procent. Inga aktuella siffror finns att redovisa vad avser alla kommuner för år 2015.

Dock visar jämförelse med andra kommuner i Sju- härad att Marks kommun har relativt höga sjuktal.

Kommunen som arbetsgivare

Marks kommun är kommunens största arbetsgivare.

Antalet tillsvidareanställda är drygt 2 800 och in- räknat tidsbegränsat anställda arbetar cirka 3 200 personer i kommunens olika verksamheter. De verksamheter som har flest medarbetare är äldre- och handikappomsorgen, förskolan och grundskolan.

Kommunens medarbetare är till största del (83 procent) kvinnor. Medelåldern på kommunens tillsvi- dareanställda är cirka 47 år.

Antalet medarbetare i kommunen fortsätter att öka något. Antalet tillsvidareanställda ökade jämfört med föregående år med drygt 2 procent eller cirka 70 personer, medan antalet tidsbegränsat anställda minskade något. Inräknat såväl tillsvidareanställda som tidsbegränsat anställda ökade barn- och utbild- ningsnämnden sin personalstyrka mest, medan öv- riga nämnder visade små förändringar.

Kommunen använder även timavlönad personal, exempelvis som korttidsvikarier. Omfattningen av timavlönade anställningar var oförändrat jämfört med år 2014 och motsvarar cirka 280 årsarbetare.

Samtidigt visar statistik över mertid/fyllnadstid på en fortsatt minskning och har nu mer än halverats sedan 2010.

Personalförsörjning

Arbetet med att uppfylla målet om rätt till heltid, med möjlighet till att arbeta deltid ger resultat, vilket kan utläsas i att den genomsnittliga sysselsättnings- graden ökar. Den är idag 92,9 procent. Dessutom fortsätter trenden att fler av de tillsvidareanställda arbetar heltid. Drygt 70 procent av de som är tillsvi- dareanställda har idag en heltidsanställning.

Samtliga nämnder arbetar för att kunna erbjuda alla som önskar heltidstjänster. Medarbetare har möj- lighet att anmäla om man önskar höja sin syssel- sättningsgrad och kan därefter erbjudas alternativa lösningar när vakanser uppstår i organisationen.

Annonsering av deltidstjänster ska göras endast i undantagsfall och när det inte går att lösa på annat sätt. Det främsta skälet till att personal inte erhål- ler heltidstjänst är att man inte är beredd eller har möjlighet att arbeta på mer än ett arbetsställe. Även behörighetsregler skapar ibland svårigheter att kom- binera tjänster för att kunna erbjuda heltid.

Det är mycket svårt att rekrytera på vissa befattningar, framför allt socialsekreterare, specialisttjänster inom teknisk sektor, liksom vissa lärarbefattningar, rektorer och vissa chefstjänster.

Omsättning av personal har ökat, dock är den in- terna rörligheten en stor del av den totala personal- omsättningen. Pensionsavgångar låg på cirka 2,5 procent av antalet anställda, medan den totala per- sonalrörligheten ligger kring 15 procent.

Frisktal och sjukfrånvaro

Frisktalet, det vill säga antalet medarbetare som har högst 5 sjukfrånvarodagar under ett arbetsår, uppgår till 61 procent. Detta innebär att nästan två tredje- delar av medarbetarna i kommunen hade högst 5 sjukfrånvarodagar under året.

Sjukfrånvaron har under några år ökat från 4,5 procent av den arbetade tiden 2010 till 7,4 procent 2015. Målet för sjukfrånvaron är att den inte ska vara högre än medelsjukfrånvaron för Sveriges alla kommuner. Något jämförelsetal för Sveriges kommuner för 2015 är ännu inte redovisat men för 2014 uppgick medelsjukfrånvaron till 6,3 procent.

Kvinnor har högre sjukfrånvaro (8,1 procent) än män (4,6 procent). Sjukfrånvaron totalt i kommunen följer i stort hur sjukfrånvaron utvecklats nationellt.

Av den totala sjukfrånvaron är 49 procent relaterade till långtidssjukfrånvaro, det vill säga när sjukfrån- varon är sammanhängande och omfattar minst 60 dagar. En något större andel kvinnor än män är lång- tidssjukskrivna. Antalet långtidssjukskrivna under

2015 var drygt 200 personer, vilket är en ökning med cirka 40 personer jämfört med föregående år.

Några säkra svar på varför sjukfrånvaron ökar kan inte ges. Försäkringskassan följer sjuktalens utveckling månad för månad och anger att bilden är kom- plicerad och att flera faktorer påverkar, bland annat förändringar i regelverket men också att arbetslivet idag ställer hårdare krav på individerna. Ökningen av sjukfrånvaron i landet är tydlig och stadig från månad till månad, uppger Försäkringskassan. Vad gäller sjukfrånvaron i kommunen så följs denna noggrant och möts med åtgärder bland annat uti- från ett förebyggande perspektiv. Tidiga insatser är avgörande för att nå framgång och återfå personal i tjänst. I detta arbete är företagshälsovården en viktig samarbetspartner.

Företagshälsan för kommunens anställda används för insatser som är förebyggande, främjande och rehabiliterande. I den statistik som företagshälsan redovisar står de förebyggande och främjande insat- serna för 55 procent av den totala kostnaden för de insatser som görs.

Löneöversyn och särskild lönesatsning

Lönerörelsen 2015 blev okomplicerad, då det för de flesta avtalsområden fanns fleråriga avtal. Löne- ökningarna blev cirka 2,6 procent, vilket låg i linje med vad som avsatts i budget. Kommunen gjorde en särskild lönesatsning med avsikt att i jämförelse med näraliggande kommuner undanröja vissa grup- pers lägre löner. Satsningen kostade 5 mnkr och drygt 2 100 anställda fick ta del av satsningen.

Ledarutvecklingsprogram och utbildningsinsatser

Under 2013 och 2014 genomgick kommunens samtliga chefer ett ledarutvecklingsprogram. Syftet har varit att skapa en gemensam grund för ledarskapet i

Marks kommun. Då omsättning av chefer sker konti- nuerligt, planeras för att också nyrekryterade chefer ska genomgå samma program. Därför genomfördes 2015 en ny upphandling av leverantör av ledarut- veckling. Programmet startar 2016 för alla nyan- ställda chefer.

Samtliga chefer genomgick också under året en för- djupningskurs i medarbetar- och lönesamtal, samt om Lagen om anställningsskydd (LAS).

Nya chefer och skyddsombud genomgick en sär- skild utbildning inom arbetsmiljöområdet. Likaså fick alla nya chefer genomgå den introduktionsut- bildning som nu är införd som återkommande rutin i kommunen. Även andra nyanställda medarbetare erbjöds en dags introduktion för att lära känna kommunen och få en bra start som ny medarbetare.

Under 2015 startade också utbildningen i mänsk- liga rättigheter och mångfald. Denna utbildning rik- tar sig till all personal och alla förtroendevalda och fortsätter under våren 2016.

Arbetsvärdering och lönekartläggning

Arbetet med att uppfylla lagstiftningens krav på jämställda löner slutfördes under året. Arbetsvärde- ringen är klar och antalet befattningar i kommunen har setts över. Dessutom har en lönekartläggning ge- nomförts med arbetsvärderingen som grund. Resul- tatet av lönekartläggningen presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott (personalorganet) för beslut, vilket ledde till att 5 mnkr avsätts i löneöver- synen 2016 för att påbörja arbetet med att rätta till och ta bort alla osakliga löneskillnader som hänför sig till kön. Totalt kommer insatsen för att rätta till osakliga löneskillnader i kommunen under år 2016 att omfatta cirka 1 100 medarbetare.

Antal anställda 2011 2012 2013 2014 2015

Antal tillsvidareanställda 2 810 2 742 2 727 2 760 2 848

varav kvinnor 2 366 2 314 2 293 2 324 2 362

varav män 444 428 434 436 486

Antal tidsbegränsat anställda 221 213 288 398 377

Totalt antal anställda 3 031 2 955 3 015 3 158 3 225

Timavlönade omräknad till årsarbetare 227 204 254 286 282

Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor 61 62 64 65 66

Heltidsanställda män i % av samtliga män 85 89 91 91 91

Frisktal i % 64 62 61 61 61

Total sjukfrånvaro i % av arbetad tid 4,7 5,3 5,9 6,7 7,4

varav kvinnor 5,0 5,8 6,4 7,2 8,1

varav män 3,2 3,4 3,7 4,3 4,6

varav anställda 29 år och yngre 2,5 2,6 3,0 3,0 3,5

varav anställda mellan 30 och 49 år 4,6 5,1 5,7 7,2 8,0

varav anställda 50 år och äldre 5,3 6,4 6,9 7,3 8,2

Långtidssjukfrånvarons andel av total sjukfrånvaro 36,4 39,1 41,8 45,1 49,4

(11)

21

20

Teckenförklaring:

Uppfylld Delvis uppfylld Inte uppfylld Kan inte bedömas

Enligt kommunallagen har kommuner krav på sig att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. Under senare år har detta kompletterats med balanskrav och under 2013 infördes även en möjlighet till resultatutjämningsreserver. Samt- liga av dessa lagstiftningskrav ska årligen följas upp i årsredovisningens förvaltningsberättelse.

Inledningsvis i detta avsnitt görs en analys av kommunens mål och riktlinjer för god ekonomisk hus- hållning som kommunfullmäktige fastställde under 2013. Beslut togs om tre finansiella mål, som också är satta som ett genomsnittsvärde över en fyraårs- period. Dessa mål syftar till att ge stabilitet åt kommunens finansiella utveckling samt att ge underlag för bedömningen om god ekonomisk hushållning uppnåtts. I anslutning till detta genomförs avslut- ningsvis en balanskravsutredning och redovisning av resultatutjämningsreserven (RUR).

Finansiella mål

Marks kommun har fattat följande beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultat- utjämningsreserv; ”Kommunens verksamhet ska bedrivas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

Verksamheten ska vara långsiktigt hållbar ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Det innebär att dagens behov ska tillgodoses utan att be- gränsa kommande generationers möjligheter till ut-

veckling”. För att god ekonomisk hushållning skall råda i Marks kommun innebär det:

Positiva ekonomiska resultat

Kommunfullmäktige har valt att sätta målet till att resultatet ska vara positivt för att kommunens skulder inte ska öka i framtiden och det finansiella handlingsutrymmet både på kort och på lång sikt, inte ska försvagas eftersom ett sådant resultat ger utrymme att över en längre tid självfinansiera större delen av normal investeringsvolym i kommunen.

Kommunen har preciserat målet till att resultatet ska uppgå till minst 1 procent av skatter, utjämning och finansnetto i genomsnitt under fyra år. Målet var 2 procent fram till och med verksamhetsåret 2012.

Detta innebär att det genomsnittliga målvärdet för perioden 2012-2015 blir 1,25 procent. Kommunens resultat har under den senaste fyraårsperioden haft ett genomsnitt på 3,81 procent och uppgick 2015 till 68,6 mnkr (3,84 procent). Det innebär att målet om positiva resultat uppfylls.

Investeringar med egna medel

Investeringar med egna medel (självfinansierings- graden av investeringarna) mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med årets resultat före avskrivningar. 100 procent innebär att årets resultat före avskrivningar kan finansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket

God ekonomisk hushållning

Period

Utfall Helår 2012

Utfall Helår 2013

Utfall Helår 2014

Utfall Helår 2015

Mål Helår 2015 Positiva ekonomiska

resultat

Resultatet ska uppgå till minst 1 procent av skatter, utjämning och finansnetto i genomsnitt under fyra år.

Målet var 2 procent fram till och med verksamhets-året 2012. Detta innebär att det genomsnittliga målvärdet för perioden 2012-2015 blir 1,25 procent.

Senaste fyra-

årsperioden 1,75 % 3,06 % 3,08 % 3,81 % 1,25 % för

perioden 2012-2015

Innevarande

år 3,76 % 5,25 % 2,45 % 3,84 %

Investeringar med egna medel

Investeringsvolymen ska vara lägre än summan av resultat och avskrivningar.

Senaste fyra-

årsperioden 106 % 124 % 117 % 123 % Minst 100 %

Innevarande

år 136 % 145 % 94 % 120 %

Oförändrad skattesats Skattesats

oförändrad Skattesats

oförändrad Oförändrad skattesats

Balanskravsavstämning, mnkr 2014 2015

Årets resultat 42,0 68,6

Reducering av realisationsvinster -1,4 Årets resultat efter

balanskravsjusteringar 40,6 68,6 Medel till resultatutjämningsreserv -2,7 -3,6 Årets balanskravsresultat 37,9 65,0 Balanskravsresultat från tidigare år 328,4 366,3 Ackumulerat balanskravsresultat 366,3 431,3 Balanskravsresultat att reglera 0,0 0,0 i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna

till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme inte försämras. Själv- finansieringsgraden uppgick 2015 till 120 procent och över den senaste fyraårsperioden blev utfallet ett genomsnitt på 123 procent. Därmed uppfylls må- let om investeringar med egna medel.

Oförändrad skattesats

Marks kommuns skattesats uppgick 2015 till 21,21

% och det finansiella målet om en oförändrad skattesats uppfylls då skattesatsen har varit oförändrad de senaste 4 åren.

När man bedömer frågan om god ekonomisk hus- hållning är det viktigt att bedöma de finansiella må- len utifrån sin helhet och även över tid för att få en klar bild.

Balanskravet

Balanskravet innebär att intäkterna måste vara stör- re än kostnaderna varje år. Kommunen har uppfyllt det lagstadgade balanskravet sedan det infördes år 2000. Det sammanlagda resultatet för åren 2000 – 2015 är 431,3 mnkr efter de justeringar som görs vid balanskravsavstämning.

Kommunfullmäktige beslutade 2013-09-26, § 114, att fastställa riktlinjer för en resultatutjämnings- reserv (RUR). Denna reserv är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteintäkterna över kon- junkturcyklerna. Enligt riktlinjerna ska avsättning till reserven ske i sådan omfattning att kommunen tror sig klara en normal konjunkturnedgång utan att detta påverkar verksamheten kortsiktigt. I enlighet med kommunallagens regelverk och kommunens riktlinjer för resultatutjämningsreserven avsatte fullmäktige 2013-09-26, § 115, de maximala 56,3 mnkr för åren 2010-2012.

Vid behandling av årsredovisningen för 2013 avsattes 26,4 mnkr och vid behandlingen av årsredovis- ningen för 2014 avsattes 2,7 mnkr. Totalt innebär detta att Marks kommuns resultatutjämningsreserv uppgår till 85,4 mnkr.

Under 2015 ökade intäkter från skatter och utjäm- ning från 1 708 mnkr till 1 779,0 mnkr vilket ökat utrymmet för reservering. Detta innebär att 3,6 mnkr av 2015 års resultat kan avsättas till reserven och för att uppgå till maximala 89 mnkr eller 5 procent av skatteintäkter och utjämning.

Finansiell profil

Ett sätt att beskriva finansiell ställning och utveckling är genom en modell som kommunforskning i Västsverige (KFi) tagit fram. Modellen bygger på jämförelser mellan 55 kommuner i Västsverige med ett antal ekonomiska nyckeltal. Värdena samman- ställs i ett spindeldiagram för respektive kommun.

Den streckade ringen i diagrammen på sidan 22 visar ett genomsnitt och den heldragna linjen visar Marks kommuns poäng (1-5) i relation till de andra kommunerna inom regionen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Mo- dellen innehåller också fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv för en kommun. Dessa finansiella perspektiv är kapacitet på lång sikt, risk, beredskap på kort sikt och kontroll. Varje perspektiv är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen.

I KFi-rapporten Finansiell profil 2012-2014 ser diagrammet för Marks kommun ut som på nästa sida.

Av diagrammet framgår att kommunens finansiella utveckling har resulterat i en förbättrad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i Västsverige hade Mark vid utgången av 2014 ett starkare finansiellt utgångsläge i förhållan- de till 2013. Av diagrammet för 2014 framgår också att kommunen detta år hade en finansiell profil där samtliga perspektiv var lika starkt eller starkare än genomsnittet av kommunerna i Västsverige.

Marks kommun har över tid, förstärkt perspektiven kontroll och kapacitet på lång sikt. Det förklaras genom att Marks kommun ökar sin poäng för genom- snittligt resultat under de tre senaste åren från en 3:a till en 5:a. Beredskapen på kortsikt och riskper- spektivet har minskat och förklaras genom en lägre poäng för finansiella nettotillgångar som minskat under treårsperioden från 5 till 4 poäng.

(12)

Marks kommun hade 2014 den sjätte starkaste so- liditeten med 33 procent i jämförelse till kommunerna i Västsverige där genomsnittet var 9 procent.

Skattefinansieringsgraden av investeringar, med ett genomsnitt av 125 procent, placerar Mark på plats 9. Budgetföljsamheten för Marks kommun har under perioden ett genomsnitt om 2,6 procents avvikelse och placerar Mark nära genomsnittet i regionen. Kassalikviditeten är stark i jämförelse där Marks kommun placerar sig på plats 5.

I KFIs kommentarer till Marks kommuns finansiella profil konstateras följande; ”Mark redovisade, sammanlagt under perioden och under 2014, en resul- tatnivå som kan betraktas ligga väl i linje med kravet på god ekonomisk hushållning ur ett generellt synsätt. Kommunens långsiktiga handlingsförmåga i form av soliditet och finansiella nettotillgångar är också relativt stark. Även betalningsförmågan på kort sikt i form av kassalikviditet bör betraktas som mycket god. Marks kommun befinner sig med mar- ginal över länsgenomsnitet i sex av åtta nyckeltal och kan därför betraktas som en finansiellt välskött kommun.

Det är viktigt för nästan alla kommuner att ligga på en god resultatnivå, då de närmaste åren innebär ökade investeringar och ökade kostnader på grund av befolkningsförändringar. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunen. Marks kommun bör således även i framtiden uppnå resultatnivåer i linje med kravet på god ekonomisk hushållning.”

2013

(Kommunforskning i Västsverige)

2014

Driftredovisning

Belopp i miljoner kronor (mnkr) Utfall 2014 Budget 2015

inkl. tillägg Utfall 2015 Budgetavvikelse 2015

Fullmäktige, partistöd och revision 4,7 5,1 4,9 0,1

Kommunstyrelsen 103,3 119,2 99,6 19,6

Barn- och utbildningsnämnden 726,6 757,4 752,9 4,5

Kultur- och fritidsnämnden 68,5 72,1 70,8 1,3

Miljönämnden 7,1 7,3 7,6 -0,3

Plan- och byggnadsnämnden 8,9 9,4 9,4 0,0

Samrehabnämnden 24,3 17,1 16,4 0,7

Socialnämnden 286,5 302,0 301,5 0,5

Teknik- och servicenämnden 38,1 53,2 50,5 2,7

Valnämnden 1,2 0,1 0,2 -0,1

Äldreomsorgsnämnden 381,4 404,6 403,8 0,8

Överförmyndarnämnden 2,6 2,6 2,3 0,3

Summa nämnder 1 653,1 1 750,1 1 719,9 30,2

Pensioner 45,1 42,9 42,7 0,2

Återbetalning AFA 0,0 0,0 -14,7 14,7

VA-verksamheten, skattefinansiering 0,0 2,7 0,0 2,7

Avfallsverksamheten, resultatreglering 0,0 0,3 0,0 0,3

Återföring av internränta -22,9 -24,1 -24,1 0,0

Disposition av tidigare överskott 0,0 1,9 0,0 1,9

Reserver - kommunstyrelsen 0,0 9,0 0,0 9,0

Övriga verksamhetsposter -0,2 -4,8 -7,1 2,3

Gemensamma verksamheter 22,0 27,9 -3,1 30,9

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 1 675,1 1 777,9 1 716,8 61,1

Den totala verksamheten (verksamhetens nettokostnader) redovisade ett budgetöverskott på 61,1 mnkr, vilket motsvarade en avvikelse med 3,4 procent. Net- tokostnaderna ökade med 41,7 mnkr eller 2,5 procent mellan 2014 och 2015. I utfall 2015 ingår återbe- talda försäkringsavgifter med 14,7 mnkr. Exklusive återbetalningen var kostnadsökningen mellan åren 56,4 mnkr eller 3,4 procent. Mellan 2013 och 2014 ökade nettokostnaderna med 67,7 mnkr eller drygt 4 procent exklusive jämförelsestörande poster.

Nämnderna

För nämnderna blev det sammanlagda budgetöver- skottet 30,2 mnkr eller 1,7 procent. Nettokostnads- ökningen för nämnderna var 66,8 mnkr eller 4 procent jämfört med 2014. En utförligare beskrivning av respektive nämnds ekonomi finns i Del 4, i anslutning till nämndens verksamhetsberättelse.

Kostnaden för löner och arvoden, inklusive arbetsgivaravgifter uppgick till 1 288,5 mnkr. Detta var en ökning med 60,4 mnkr eller 4,9 procent jämfört med 2014. Under året höjdes arbetsgivaravgifterna för

unga vilket har inneburit att kostnaderna för arbetsgivaravgifter ökat mer (5,8 procent) än kostnaderna för löner och arvoden (4,6 procent). I de ökade per- sonalkostnaderna ingår årets lönerevision som blev cirka 2,6 procent. Utöver ordinarie lönerevision gjordes en särskild satsning om 5 mnkr inklusive arbetsgivaravgifter på grupper som i jämförelse med näraliggande kommuner hade en lägre lönenivå.

Driftbidrag från staten och statliga myndigheter uppgick 2015 till 80,4 mnkr en ökning med 27,3 mnkr jämfört med 2014. Denna förklaras i huvud- sak av den ökade ersättningen från Migrationsver- ket som 2015 uppgick till 45,4 mnkr, en ökning med 25,3 mnkr jämfört med 2014. Av ersättningen från Migrationsverket har 37,7 mnkr gått till socialnämn- den (2014 13,5 mnkr). Bidrag från Socialstyrelsen har ökat från 3,4 mnkr 2014 till 8,4 mnkr 2015. Bi- drag från Skolverket har ökat från 16,4 mnkr till 17,4 mnkr. Däremot har ersättningen från Arbetsför- medlingen minskat från 5,4 mnkr 2014 till 4,2 mnkr 2015.

2012

Finansiella profiler för Marks kommun 2012-2014:

(13)

24 Marks kommun 2015 | Förvaltningsberättelse 25

Gemensamma verksamheter

I de verksamhetsposter som redovisas utanför nämnderna ingår bland annat ofördelade pensioner, återbetalda försäkringsavgifter, semesterskuldför- ändring och återföring av internränta. Sammanlagt blev budgetöverskottet 30,9 mnkr. Pensionskostna- derna visade ett budgetöverskott om 0,2 mnkr medan en återbetalning av försäkringspremier som inte var budgeterad innebar ett överskott om 14,7 mnkr för kommunen.

I de gemensamma verksamhetsposterna fanns också kommunstyrelsens reserver 9 mnkr och disposition av överskott 1,9 mnkr. Dessa medel användes inte under året vilket gav ett budgetöverskott om 10,9 mnkr.

Såväl VA- (vatten och avlopp) som avfallsverksamheten redovisade överskott som ackumuleras mot verksamheternas egna kapital. Budgeterat var underskott som skattefinansieras respektive resultatregle- ras. Överskotten i verksamheterna innebar att skatte- finansieringen samt resultatregleringen uteblev och resulterade i ett budgetöverskott om totalt 3,0 mnkr.

Utförligare redogörelse för dessa verksamheters ekonomi finns i Del 3 – Ekonomisk redovisning.

I övriga verksamhetsposter ingår bland annat en nedskrivning på 0,4 mnkr samt självrisk på 0,2 mnkr, kostnaderna är hänförliga till en vattenskada i Assbergs förskola.

Samrehabnämndens förutsättningar har ändrats från och med 2015 eftersom ägarna tecknat ett nytt avtal som reglerar verksamheten. Enligt avtalet ska över/underskott för Primärvårdsrehabilitering i sin

helhet tillfalla VGR. Resultatet för övriga verksamheter regleras i enlighet med avtalet med +- 2 procent av bruttoanslaget. Som ett resultat av det nya avtalet har nämndens ackumulerade resultat per 31 december 2014 skiftats ut till ägarna vilket innebär en kostnad för kommunen med 0,7 mnkr. Marks del av 2015 års överskott som inte ackumuleras i nämnden blev 1,4 mnkr, dessa justeringar av sam- rehabnämndens resultat har redovisats under öv- riga verksamhetsposter. I övriga verksamhetsposter ingår dessutom förändring av semesterlöneskulden som minskade med 0,4 mnkr under året. Detta var 2,6 mnkr i avvikelse mot budgeterad skuldökning om 2,2 mnkr. Under året har alla anställda erbjudits möjlighet att växla till sig fler semesterdagar under förutsättning att den anställde inte har några spa- rade semesterdagar. Detta är en möjlig förklaring till att uttaget av semester ökat.

Övriga verksamhetsposter innehåller även en kostnad på 0,5 mnkr som avser sluttäckning av deponier.

Tidigare avsatt belopp om 50 mnkr överskreds något och eftersom taxekollektivet inte ska belastas med denna kostnad har överskidandet redovisats här.

Investeringar

Nämnd

Belopp i miljoner kronor (mnkr) Utfall 2014 Budget 2015

inkl. tillägg Utfall 2015 Budgetavvikelse 2015

Kommunstyrelsen 10,4 10,0 1,7 8,3

Barn- och utbildningsnämnden 5,9 6,0 5,6 0,4

Kultur- och fritidsnämnden 1,1 2,0 1,1 0,9

Samrehabnämnden 0,0 0,1 0,0 0,1

Socialnämnden 1,4 1,3 0,7 0,6

Äldreomsorgsnämnden 0,0 2,0 1,7 0,3

Plan- och byggnadsnämnden 0,0 0,3 0,3 0,0

Teknik- och servicenämnden:

Skattefinansierad del:

Internservice 42,9 57,5 54,4 3,1

Gator, parker och GCM-vägar 11,8 11,0 12,4 -1,4

Summa skattefinansierad del 54,7 68,5 66,9 1,6

Taxefinansierad del:

Vatten och avlopp 30,6 68,0 27,0 41,0

- varav överföringsledningsprojektet 18,7 30,1 10,6 19,5

Avfallshantering 0,7 12,1 0,6 11,5

Summa taxefinansierad del 31,3 80,1 27,6 52,5

S:a teknik- och servicenämnden 86,0 148,6 94,5 54,2

Investeringar totalt 104,8 170,3 105,6 64,7

Kommunens totala investeringsbudget uppgick 2015 till 170,3 mnkr. Vid årets slut hade 105,6 mnkr (62 procent) förbrukats. Investeringar i skattefinansierad verksamhet uppgick till 78,0 mnkr medan investeringar i taxefinansierad verksamhet uppgick till 27,6 mnkr.

Kommunstyrelsens investeringsram om 10 mnkr avser strategiska fastighetsköp och övriga investeringar, främst IT-utrustning. Under året har 0,1 mnkr investerats i fastigheter och 1,6 mnkr har investerats i IT-utrustning.

Teknik- och servicenämnden investerade 94,5 mnkr eller 64 procent av budgeterade 148,6 mnkr, en budgetavvikelse på 54,2 mnkr. Budgetavvikelsen förklaras främst av att större projekt inom vatten och avlopp (VA) och avfallshanteringen försenats i för- hållande till ursprunglig plan.

Följande större projekt var aktuella under 2015:

• Energiinvesteringar har bl. a utförts på Öxa- bäckskolan där värmepump fasat ut olja. Ener- giåtgärder har även utförts i Stommenskolan, Fritslaskolan och Kunskapens hus.

• Investeringsbudgeten för gång-, cykel- och mopedvägar (GCM-vägar) överskreds med 2,0

mnkr. Detta förklaras av byggnationen av GCM- vägen genom Örby gått snabbare än beräknat och en längre sträcka har hunnit anläggas under året jämfört med planerat. Projektet fortsät- ter under 2016.

• Investeringar inom gator och parker uppgick under året till 7,5 mnkr vilket innebär ett över- skott på drygt 0,5 mnkr.

• Idrottshallen i Hyssna invigdes under våren.

Totalutgiften för projektet blev 17,6 mnkr vilket är 5,4 mnkr lägre än budgeterade 23 mnkr.

• Nybyggnationen av elevboende Riksidrottsgym- nasiet (RIG) slutfördes lagom till terminstart och inflyttning kunde ske tidsenligt. Projektet är ännu inte slutredovisat eftersom arbete med besiktningsanmärkningar skett under hösten.

• Ombyggnaden av Skene stationsområde är något försenat men beräknas bli slutfört under 2016 som planerat. Budget för projektet är 4,1 mnkr.

• Nybyggnation av brandstationen i Horred har påbörjats med rivning av den gamla brandstationen och grundläggning för den nya byggnaden.

Byggnaden beräknas färdigställd i maj 2016.

(14)

• Överföringsledning Skene-Berghem har stan- nat av på grund av markförhandlingar. Denna sträcka beräknas bli färdigställd 2017-2018.

• På sträckan Sätila-Sjödal är projekteringen i slutfasen, under våren har geotekniskt arbete genomförts men inget entreprenadarbete är på- börjat.

• Inom överföringsledningsprojektet ingår även byggnation av ett par pump- samt trycksteg- ringsstationer. Projektering har skett för en pumpstation i Hyssna. Denna är en förutsätt- ning för att ta i drift de färdiga ledningarna mellan Skene skog-Hajomkrysset och Hajom- krysset-Hyssna. Pumpstationen ska anläggas under 2016.

Exploateringsverksamhet

Med markexploatering avses inköp och iordningställande av mark för att bygga bostäder, affärer, kontor eller indu- strier. I exploateringsverksamheten ingår därmed också att bygga gemensamma anordningar som till exempel gator, grönområden och VA. Varje exploateringsprojekt är avgränsat till ett visst geografiskt område. Kommunen kan uppträda i många olika roller i samband med markex- ploatering. Kommunen kan till exempel vara markägare, byggherre eller entreprenör. Om marken inte ägs av kommunen upprättas ett exploateringsavtal med exploa- tören, då den framtida driften och underhållet kan vara en kommunal skyldighet.

Under året har arbetet med detaljplanen för Kinna- ström fortsatt. I området beräknas det kunna uppfö- ras fyra flerbostadshus med cirka 90 nya lägenheter.

Under hösten har ett tiotal olika exploatörer hört av sig om möjligheterna att bygga bostäder i kommunen. Det är allt från elevbostäder på 28 kvadratmeter till flerbostadshus i sex våningar. De flesta är intres- serade av att hitta områden för att bygga marknära bostäder som parhus eller radhus. Det finns inte

färdig planlagd mark utan planarbete kommer att genomföras i samarbete med de olika exploatörerna.

För att möjliggöra ny gång- och cykelväg mellan Skene och Berghem pågår markförhandling med be- rörda fastighetsägare.

Bokfört nettovärde, nedlagda utgifter minus inkomster för samtliga exploateringsprojekt är 12,8 mnkr.

Under året har ett projekt skrivits ned till förvänta- de inkomster eller till markvärdet, nedskrivningen uppgår totalt till 0,2 mnkr. Ett projekt har avslutats där försäljningsintäkterna överstigit utgifterna vilket har inneburit en intäkt för kommunens resultat med 0,5 mnkr. Det finns projekt där de totala intäk- terna beräknas överstiga utgifterna, men uppskriv- ning av dessa redovisas först i samband med att projektet avslutas. Detta är i överensstämmelse med god redovisningssed.

• Upphandling av entreprenaden för den nya återvinningscentralen vid Skene Skog avsluta- des under hösten och byggnationen förväntas starta i början av 2016.

Övriga nämnder har anslag för främst inventarie- inköp på sammanlagt 11,7 mnkr. Av detta har 9,5 mnkr förbrukats.

(15)