Fakulteten för lärande och samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet Psykologi
15 högskolepoäng, grundnivåMotivation - Distansundervisningens största
utmaning?
Motivation – The biggest challenge for distance
learning?
Elena Tataru
Ämneslärarexamen 90 hp Examinator: Pär Widén
Förord
Under vårterminen 2021 behandlade vi särskilt mycket motivation och engagemang hos vuxna elever, under ämnet psykologi. Under min VFU-tid träffade jag många högmotiverade respektive mindre motiverade elever. Denna erfarenhet fick mig att skriva om just detta i mitt examensarbete. Detta ska förhoppningsvis hjälpa mig i mitt framtida yrke som lärare.
Detta arbete hade inte kunnat genomföras utan hjälp och stöd från många olika håll. Därför vill jag först och främst tacka min handledare Tuija Muhonen som har varit en mycket positiv, tålmodig och fantastisk samtalspartner och vägledare. Jag vill även tacka alla inblandade på Malmö Universitet, Fakulteten för lärande och samhälle, både lärare och kollegor, för all konstruktiv kritik och fina ledtrådar under våra samtal och digitala träffar.
Jag riktat också ett stort tack till alla mina informanter. Utan dem hade inte denna studie kunnat genomföras. Extra stort tack till min familj, till alla mina nära och kära, som orkat med allt tjat och glädjerop om härliga idéer och bra litteratur men även vrede och ledsamheter när arbetet kändes tungt och misslyckat!
Elena Tataru
Abstract
Denna studie ger en bild av elevernas motivation i samband med distansundervisning inom vuxenutbildningen. Studien visar även olika metoder och strategier som läraren kan använda sig av för att motivera eleverna att vilja lära sig.
Syftet med studien är att lyfta fram distansundervisningens betydelse ur vuxna elevers perspektiv och erfarenheter samt att undersöka om den rådande distansundervisningen påverkas av elevers motivation och engagemang.
Enligt olika motivationsteorier visar denna studie att för att öka elevernas yttre motivation ska läraren bemöta dem med respekt och vara lyhörd. För att stärka elevernas självkänsla ska läraren hjälpa eleverna att sätta upp realistiska mål som de kan uppnå samt ta vara på elevernas starka sidor. Elevernas psykiska hälsa spelar också stor roll.
I detta syfte har jag genomfört en digital enkätstudie i Google Forms med 35 elever. Resultaten visade att motivation och engagemang är jätteviktiga inom distansundervisningen. Studien ger en bra inblick i hur lärare kan motivera och engagera eleverna i att lära sig effektivt. Undervisningen blir attraktivare när den innefattar prestation och erkännande samt när det ges utrymme för eget tänkande, självinsikt och självkänsla. Studien belyser också det faktum att lärarens anpassningar är viktiga för att göra undervisningen mer motiverande.
Nyckelord
Innehållsförteckning
Förord ... 2
Abstract ... 3
Innehållsförteckning ... 4
1 Inledning ... 5
2 Syfte och frågeställningar ... 6
3 Teoretiska perspektiv ... 7
3.1 Motivation och engagemang i vuxenutbildningen ... 7
3.2 Motivationsteorierna ... 8
4 Tidigare forskning om motivation att lära ... 13
4.1 Inre/Yttre motivation ... 13
4.2 Samband mellan distansundervisning och motivation ... 14
4.3 Tidigare forskning om distansundervisning ... 15
5 Metod ... 17
5.1 Kvantitativ och kvalitativ metod ... 17
5.2 Reliabilitet och validitet ... 17
5.3 Enkätundersökning ... 18
5.4 Urval och datainsamling ... 19
5.5 Forskningsetik ... 19
5.6 Analysmetod ... 20
6 Resultatredovisning och analys ... 21
6.1 Vuxna elevers upplevelse och motivation i samband med distansundervisning ... 21
6.2 Metoder och strategier för att läraren ska kunna motivera eleverna .... 24
6.3 Fördelar och nackdelar av distansundervisningen och undervisning på plats ... 26
7 Slutsats och diskussion ... 28
7.1 Resultatdiskussion... 28
7.2 Metoddiskussion ... 28
7.3 Konsekvenser för kommande profession ... 29
7.4 Slutsats ... 30
7.5 Vidare forskning ... 31
Referenser ... 33
Bilaga 1 ... 36
1 Inledning
Att motivera eleverna är en lärares största utmaning och särskilt i distansundervisningen. Under min praktik på vuxenutbildningen insåg jag att motivationsgraden är mycket varierande hos eleverna. Dahlkwist (2012) menar att lärarens uppdrag är att stödja eleven för att uppnå målen i undervisningen. Det krävs mycket energi, tid och engagemang för att stärka elevernas vilja att lära sig. Coronapandemin har dessutom krävt en hel del distansundervisning inom den kommunala vuxenutbildningen.
Skolverkets promemoria Distansundervisning i den kommunala vuxenutbildningen 2019 framhåller att begreppet distansundervisning definieras inte i Skollagen (Skolverkets, 2020:3) men i skolans värld är både internet och digitala verktyg mycket betydelsefulla för både elever och läraren och det används flitigt, som ett komplement till undervisningen. Vilket visade sig vara mycket användbart i dessa svåra tider av Corona. Men då uppstår en stor utmaning för vuxenutbildningen, nämligen att stimulera elevernas nyfikenhet, kreativitet och självförtroende i takt med ”att bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens” (Läroplan för vuxenutbildning, red.2017:7). Något som jag återkommer till i min analys kring elevers motivation till lärande.
Det är inte lätt att definiera begreppet motivation trots att det är avgörande för elevers lärande. Motivation är den viktigaste aspekten och för att kunna påverka eleverna på ett positivt sätt, läraren bör ha förväntningar på eleven (Hugo, 2011:21). Motivation är en blandning av drivkrafter, drömmar, intressen, lust och gör att någon orkar och vill fortsätta med något. I artikeln ”Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång” (Skolverket, 2015) framgår att läraren måste tro på sina elevers kunnande och kapacitet. Möjligheten att nå målen i skolan är starkt kopplat till elevers motivation men läraren har en viktig roll i elevers lärande.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vuxna elevers upplevelse av motivation och engagemang i samband med distansundervisningen.
Frågeställningar från elevers perspektiv:
• Hur kan lärare motivera, engagera och inkludera eleverna att lära sig genom distansundervisning?
• Vilka fördelar och nackdelar finns med distansundervisning och undervisning på plats?
3 Teoretiska perspektiv
I detta avsnitt kommer jag att redogöra och resonera för det teoretiska perspektivet i denna studie som handlar om olika motivationsteorier och motivation i samband med distansundervisning.
3.1 Motivation och engagemang i vuxenutbildningen
Davidsson (2010) definierar motivation på följande sätt: ”Motivation är det som framkallar
aktivitet hos eleverna, det som håller igång aktiviteten och ger den mening och mål” (Davidsson, 2010:12).
Det är viktigt att ha fokuserade och engagerade elever med en bra självkänsla och här har läraren en viktig roll. Oavsett om eleverna har stor lust att lära eller om de födds med en stor dos av nyfikenhet så kan deras kulturella bakgrund och skolerfarenhet ha betydelse för deras motivation och engagemang. De flesta eleverna inom vuxenutbildningen kommer från olika länder och därmed har de olika erfarenheter från hemlandets skolor:
”Inom Komvux på grundläggande nivå är 96 procent av eleverna födda utomlands medan 43 procent av eleverna på̊ gymnasial nivå var det. Inom SFI har Syrien under de senaste fem åren varit det största födelselandet bland eleverna. Andra vanliga förekommande födelseländer är Eritrea, Irak, Afghanistan och Somalia” (Skolverket, 2020).
Därför bör läraren hitta och anpassa metoderna efter varje elevs nivå och dess individuella behov i distansundervisningen.
På vilket sätt kan utmaningen om att öka elevers motivation påverka lärares yrkesutövning. Vuxenutbildningens uppdrag enligt läroplanen är att ”utbildningen måste anpassas utifrån
individens behov och förutsättningar och den kan vara både till längd och till innehåll. Vuxenutbildningen ska alltid möta varje elev utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar” (Läroplan för
Vuxenutbildning, 2017:5). Lärarens uppdrag är att anpassa undervisningen efter varje elev samt motivera eleven att utnyttja sin fulla potential och med hjälp av bland annat digitala verktyg. Därför det är viktigt att hålla elevers intresse och engagemang för undervisningen på en hög nivå. ”Att sätta upp mål kan också vara ett sätt att peppa eleverna att slå sina egna rekord” (Wallace & Kirkman, 2019:50).
ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att prova och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem” (Läroplan för Vuxenutbildning, 2017:5). Min uppgift som lärare
blir då att aktivt försöka skapa engagemang, nyfikenhet och yttre motivation hos mina elever som studerar på distans. Detta kan ske genom att skapa intressanta digitala lektioner som engagerar och aktiverar eleverna (Wallace & Kirkman, 2019:88). Hur kan lärare motivera och aktivera eleverna under distanslektioner? Genom att till exempel lösa problem tillsammans, stödja och uppmuntra eleverna att komma med egna idéer och låta dem argumentera på vad som diskuteras under en lektion eller på någonting som jag som lärare har presenterat för dem. För att kunna aktivera eleverna under en lektionstid måste vi arbeta kollektivt och vara glada och energiska lärare. Engagerade elever gör sina uppgifter, svarar på frågor, är delaktiga, uppmärksamma, aktiva och involverade under hela lektionen (Hattie, 2012:201).
Vid undervisning på plats ska läraren kunna förstå och sätta sig in i elevens känslor utan att läraren själv har varit i en liknande situation (Lundgren, 2006:87). Vid distansundervisning är det svårt att nå samma förståelse som vid fysiska träffar. Digitala verktyg kan påverka deltagarnas förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Den sociala relationen mellan läraren och eleven och eleverna emellan ser annorlunda ut i de två skilda sätten att undervisa på vilket Skolverket uppmärksammat: ”andra brister är att interaktionen mellan elever ofta saknas”(Skolverket, 2020). Oavsett vilket undervisningssätt man använder sig av så det en utmaning för läraren som kräver mycket skicklighet och engagemang från både lärare och elev.
3.2 Motivationsteorierna
Denna studie har som ambition att erbjuda en inblick i motivationens betydelse för eleverna samt visa hur lärare kan motivera eleverna via distansundervisning. Motivation kräver koncentration, ett viss beteende, en tidsinvestering. Skaalvik (2016) med inspiration från Schunk med flera (2010) anser att motivationen är ”the process whereby goal-directed activity is
instigated and sustained” (Skaalvik, 2016:10). Detta är en kognitiv aspekt av motivationen med
kommer att beskrivas i nästa avsnitt.
För att kunna tolka motivationsteorierna i sammanhang av skolarbete måste dessa anpassa i vuxnas lärande. Ahl (2004) menar att motivationsteorier och vuxnas lärande grundar sig i ett humanistiskt perspektiv och lusten att lära, men att de finns olika aspekter som påverkar det, så kalas hinderteorier. ”I den breda icke – akademiska vuxenutbildningarna visade sig den
ambivalenta motivationen vara ett helt centralt problem enligt deltagarorienterad studie som utfördes för ett antal år sen. Det är ett problem som gör sig gällande också i arbetslivets lärande, framför att bland lågutbildade” (Illeris, 2007:118).
3.2.1 Teori om tron på sin egen kapacitet
Elevernas förväntningar på sig själva i skolan handlar om vad de själva tror att de har för möjligheter, kraft och ork för att kunna utföra olika uppgifter (Skaalvik, 2016:13). Här kan man lyfta fram Vygotskijs antagande om den närmaste utvecklingszonen, enligt Forsell – avståendet mellan eleven som klarar sig på egen hand och utan stöd av andra och eleven som klarar sig med hjälp och stöd från andra. Det finns ett samband mellan inre och yttre motivation. Vygotskijs bekräftar att den intrapsykologiska funktionen är människors tänkande, tron på sin egen förmåga om att lära och uppnå sina egna mål i sitt eget lärande (Forsell, 2011:164).
3.2.2 Teori om inre och yttre motivationen
Denna teori handlar om inre driftkraft om att skapa någonting samt att yttre miljön påverkar motivationen. Skaalvik (2016) hänvisar till Ryan och Decis (2009) forskning som visar att
”den viktigaste skillnaden mellan inre och yttre motivation är [...] det egna intresset, det vill säga att aktiviteten i sig är engagerade och fascinerande” (Skaalvik, 2016:58). Detta leder till zone of proximal developement eller närmaste utvecklingszonen som har jag nämnde här ovan. Läraren bör ge
elever chansen att känna att de kommer att lyckas genom att anpassa undervisningen efter varje elevs nivå. Bråten tolkar Vygotskijs teorier av inre och yttre motivation samt Vygotsijs närmaste utvecklingszon som att elever ”i samarbete med vuxna eller med mer kompetenta kamrater
kan prestera mer än de kan klara på egen hand” (Bråten, 1998:105). Detta betyder att yttre
motivation påverkar självförtroendet genom rimligt uppsatta mål eller drivkrafter.
Detta handlar om att elevens självinsikt har betydelse för motivationen att lära. Enligt Hattie (2012) är självinsikt kraften och tron om att en själv äger sitt eget lärande. Man kan därför påverka lärandet genom att ”bedöma sina egna uppgifter och ge sig själv respons” (Jönsson, 2016:123). Man kan säga att Hattie, Jönsson och Skaalvik tänker likartat vad gäller självbedömningsförmågan. Jönsson ser självbedömningen som en psykologisk egenskap som ”kan utveckla en god självbedömarförmåga” (Jönsson, 2016:126). Hattie hävdar att självinsikt är en förmåga som möjliggör lärandet medan Jönsson menar att det går att lära sig att bedöma sig själv.
3.2.4 Teori om självkänsla
Enligt Skaalvik handlar positiv självkänsla först och främst om bra psykisk hälsa. Det handlar om att acceptera sig själv, att värdera och att uppskatta sig själv. Att trivas med sig själv helt enkelt (Skaalvik, 2016:73). Att anpassa undervisningen på ett sätt som inte påverkar elevens självkänsla, att uppmuntra och lyfta fram elevernas bästa jag är ett uppdrag som skolan måste värna om.
3.2.5 Teori om sociala relationer
Skolan är elevens andra hem och en social arena. Det är viktigt att eleven känner sig inkluderad, att hen bli bemött med respekt, får uppmärksamhet och känner sig accepterad i en bra arbetsmiljö. Läraren är en förebild i klassrummet. Skaalviks (2016) tolkning av Federci & Skaalvik (2014) visar att elever som får stöd av sina lärare ”är mer engagerade i
skolarbetet, visar större intresse för skolan (inre motivation), tar fler initiativ i skolarbetet, anstränger sig mer och ber om hjälp när de behöver det” (Skaalvik, 2016:85). Det ligger i varje elevs ansvar och
intresse att ta initiativet och be om stöd om man vill uppnå sitt mål och stärka sin relation till läraren och de andra.
Ahl (2004) refererar till Stipeks (1998) forskning som visar att ”kognitiva teorin definierar en
motiverad person som en som har föreställningar som associeras med konstruktivt, resultatinriktad beteende ” (Ahl, 2004:53). Det är alltså upp till varje elev om vilken motivationsgrad hen har, på samma
3.2.6 Maslows behovstrappa
Maslows motivationsteori lyfter motivationens betydelse, vilket är relevant för min frågeställning, det vill säga att motivera elevernas lärande. Den amerikanske psykologen Abraham Maslows behovstrappa visar hur människor prioriterar sina olika behov. 1943 publicerade han artikeln A Theory of Human Motivation och utvecklade senare sina teoretiska tankar i boken Motivation och Personality. Utgångspunkten i alla motivationsteorier är inre motivation och olika behov samt yttre motivation och belöning. Därför är lärarens viktigaste uppdrag att psykologiskt motivera eleverna.
Figur 1 - Maslows behovstrappa
Dahlkvist (2012) beskriver Maslows behovstrappa och dess fem trappsteg (se fig. 1) som följande:
• Fysiska behov, till exempel: äta, sova, få värme.
• Trygghetsbehov, till exempel: säkerhet, en bra och säker skolmiljö, ordning, fasta rutiner, kontroll över olika situationer eller över ekonomiska aspekter.
• Sociala behov, till exempel: att känna samhörighet, grupptillhörighet, att känna sig integrerad, att ha kontakt med personer som har samma intressen och åsikter, att känna sig behövd, älskad, att känna att man hör till en särskild plats.
andras uppskattning” (Ahl, 2004:37). Att uppskatta sig själv stärker en och hjälper till
att uppnå en kompetens genom att använda sin fulla kapacitet vilket leder till starkt självförtroende, menar Ahl. Att erhålla andras uppskattning, uppmärksamhet, beröm innebär en höjd status, något som anses av värde för vissa. ”Inte minst detta är viktigt
för elever: att bevaka sin sociala status, att vinna acceptans och respekt bland kamraterna”
(Dahlkwist, 2012:34). Forskarna verkar vara ense vad gäller sociala behovsperspektiv. • Det sista och högsta behovet är behovet av självförverkligande: att vara sitt bästa
jag, att hitta sina inre förmågor, använda och utveckla dem, att utnyttja hela sin potential och krafter. Sist men inte minst, Maslows behovstrappan är en av de mest kända psykologiska teorierna. Maslow var en av sin tids stora förespråkare för det humanistiska perspektivet och han trodde på en i grunden god människa med en medfödd uppgift, självförverkligande - ”att kunna uppnå sina innersta mål och drömmar” (Dahlkwist, 2012:34). Maslows hierarkiska modell har kritiserats i omgångar. Hans teori är grundad på klinisk observation. Det är oklart om det finns andra behov som skulle kunna ingå i Maslows trappa. ”Till och med den ekonomiska människans
4 Tidigare forskning om motivation att lära
4.1 Inre/Yttre motivation
I artikeln Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students presenterar Thomson och Wery (2013) sina forskningsresultat kring motivationsfrämjande arbete i skolan och hur lärare kan motivera elever till att lära och uppnå kunskapsmålen. Artikeln fokuserar på två motivationsteorier: Achievement Theory – describes motivation as patterns of beliefs
and feelings about success, effort, ability, errors och Expectancy -Value Theory – describes motivation as being influenced by the relative value of a task along with the probability of success in completing that task
(Thomson & Wery, 2013:104). Detta i likhet med några teorier som Skaalvik tar upp som till exempel Teori om självkänsla – ”Kan jag klara av det som förväntas av mig?” (Skaalvik, 2016:73) och Teori om tron på sin egen kapacitet – ”Kan jag klara av den här uppgiften? (Skaalvik, 2016:13). Utifrån Thomson & Werys artikel menar Lozic att motivation kan definieras som ”individens
önskan att delta i lärandeprocesser, som påverkas av både inre och yttre faktorer” (Lozic, 2015).
Thomson och Wery hävdar att motivationsgraden påverkas av flera olika aspekter och med stöd i deras forskningsresultat beskriver Lozic olika situationer som elever stöter på och utanför skolan, vilka förhoppningar som lärare har på sina elever samt olika bedömningssätt. Dessa aspekter påverkar den yttre motivationsgraden. Dessutom lyfts vikten av att bekräfta sig själv eller bli bekräftad av andra fram. Inre motivation eller ”intrinsic motivation” är den inre drivkraften, lusten att lära, nyfikenheten att utforska och upptäcka nytt. Högmotiverade elever med inre bekräftelsebehov behöver i högre grad någon form av ”belöning eller en
intresseväckande uppgift” (Lozic, 2015). Lågmotiverade elever är oftast passiva och
ofokuserade. Forskarnas förklaring till detta är att flera misslyckade försök, andras negativa kommentarer skapar en negativ självbild och självkänsla. Lundgren och Lökholm menar att motivation kan ändras till att konstruktivt aktivera, guida och bibehålla beteenden (Lundgren & Lökholm, 2006:45). I denna studie kommer jag att fördjupa mig i dessa två begrepp, självbild och självkänsla.
fått motiverande samtal presterade bättre än de andra. Utfallet av undersökningen visar att det finns individuella skillnader i motivation efter återkopplingsbehandling. Områdena i hjärnan som styr minnet och språkbehandling, den laterala temporala loben och den vänstra mediala diencephalic-strukturen, visade ändringar i aktivering vid motivation. Prestationsrelaterad feedback påverkade elevernas motivationsnivåer. Detta kan ha betydelse för lärare och yrkesverksamma att känna till om de vill skapa beteendförändringar utan att för den skull använda sig av stimulans som är kopplade till specifik uppgift. Motiverande samtal kan öka elevers motivation, det vill säga kvalitativ feedback ökar elevers inlärningsförmåga. Detta visar att inre motivation är en viktig nyckel för inlärning (DePasque & Tricomi 2015).
Den här studien är i linje med Maslows tankegångar när det gäller feedback kopplat till inre motivation. DePasque och Tricomis (2015) studie visar att respondenterna kunde prestera bättre om de var mer motiverade och återkoppling ha en hög inverkan på inlärningen. Det finns ett samband mellan DePasque och Tricomis studie och Maslows behovstrappa, det vill säga att i båda fallen visade det sig att de motiverade eleverna presterade bättre. Sammanfattningsvis verkar kvalitativ, formativ feedback vara ett fantastiskt bra motivationsverktyg som både ökar elevers inlärning och ger dem den trygghet de behöver.
4.2 Samband mellan distansundervisning och motivation
I motsats till ovanstående analysresultat har studenter som går hälso- och sjukvårdsprogram den lägsta nivån av inre motivation. Enligt forskarna kan detta vara på grund av att hälso- och sjukvårdsprogram inte kan genomföras i e-lärandemiljö. De hänvisar till Ryan och Decis (2000) funderingar om att detta kan ha orsakats av brist på feedback, kommunikation och belöning.
Undersökningen visade också att det fanns ett samband mellan distansundervisning och motivation beroende på vilka digitala verktyg som studenterna använde. Digitala verktyg som till exempel olika gratisapplikationer kan gynna elevernas lärande. Enligt studien kan eleverna använda digitala verktyg, som till exempel 3D-applikationer för geologin, virtuella flygningar med mera, som en fyndig utbildningsresurs som ökar deras engagemang då de skapar intresse, lust att lära samt ökar motivationen med distansundervisning. Enligt forskarna kan användningen av virtuella 3D-applikationer inom hälso- och sjukvårdsprogram, med låg nivå av inre motivation, möjliggöra för elever att uppleva händelser som inte kan praktiseras i verkligheten. På så sätt kan nivån på den inre motivationen för studenterna i hälso- och sjukvårdsprogrammet ökas. Detta bekräftar tesen om att det finns ett samband mellan användning av digitala verktyg och ökning av elevernas inre motivation.
4.3 Tidigare forskning om distansundervisning
Jag ställer mig frågan, hur kan den digitala undervisningen påverka elevernas motivation? Jällhage (2020) har granskat Skolinspektionens rapport om hur undervisningen påverkats av pandemin för att undersöka på hur distansundervisningen har fungerat. Genom att intervjua 260 rektorer på gymnasieskolor, upptäckte Jällhage att eleverna inte är så bekväma med den digitala undervisningen. Eleverna saknar skolan, klasskompisarna och det sociala umgänget, enligt undersökningen. Det här är alltså rektorers tolkning av det som är betydelsefullt för elevernas motivation. Lars Thornberg, verksamhetsutvecklare på Skolinspektionen, skriver i rapporten att ”när motivationen tryter för eleverna så tryter också inlärningen och närvaron. Många elever
är incheckade men det finns en ökad oro för att inlärning inte fungerat så bra”.
digitala lektioner, med mera. Thornberg lyfter fram i sin artikel att lärarna försökte febrilt hitta lämpliga lösningar som till exempel genom att skapa aktiviteter för att eleverna ska socialisera på rasterna/lunchen genom digitala promenader, och så vidare. Det är viktigt att läraren anpassar distansundervisningen samt uppmuntrar och hjälper eleverna med digitala verktyg. ”De digitala verktygen sällan har något värde i sig i lär sammanhang, om de inte används med
Skolverkets formulering, främja, elevernas kunskapande” (Diaz, 2019:16).
Motivationen är således ett komplext begrepp och Jällhage visar att det även finns ett starkt samband mellan motivation och den sociala gemenskapen. Såväl Jällhage, Thomson och Wery, och Lozic menar att elevernas motivation påverkas starkt av yttre faktorer som att bli bekräftad av andra. Den sociala gemenskapen spelar en viktig roll. Detta beskrivs bäst med
5 Metod
Efter att ha fördjupat mig i relevant litteratur genomförde jag en enkätundersökning för att få en uppfattning om elevernas bild/upplevelser kring distansundervisningen. Totalt deltog 35 personer i studien, slumpmässigt valda elever från olika vuxenskolor runtom i landet.
5.1 Kvantitativ och kvalitativ metod
Jag utförde en kvantitativ och kvalitativ undersökning, en semi-strukturerad enkät med både slutna och öppna frågor. Enligt Carlström och Carlström Hagman (2006) kommer ordet enkät från franska och betyder rundskrivelse. ”Det är viktigt att problemformuleringen är i centrum
när man väljer vilken utformning enkäten ska ha” (Carlström & Carlström Hagman, 2006:207).
Den kvantitativa metoden kan bidra med statistiskt underlag för att besvara frågeställningar eller testa hypoteser (Carlström & Carlström Hagman, 2006:216). En fördel med den kvantitativa metoden är alla deltagare i undersökningen får samma frågor med fasta svarsalternativ, vilket leder till att sammanställningen underlättas och generaliserbara resultat kan uppnås.
Kvalitativ metod resulterar i data som stödjer och visar detaljerade förklaringar om problemformuleringen genom respondenternas egna ord, åsikter eller uppfattningar, då deras svar är fritt. (Larsen, 2018:69). En fördel med att kombinera kvantitativ metod med en kvalitativ metod är att med hjälp av öppna frågor kunna få en djupare förståelse av fenomenet. Följaktligen är målet med den kvalitativa metoden att ge förståelse på djupet från ett personligt perspektiv.
5.2 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet beskriver tillförlitligheten, dvs. hur pålitliga de insamlade är. Det innebär att resultaten blir desamma vid upprepad mätning av en konstant företeelse (Barajas med flera, 2013:103).
språket är enkelt, vilket ökar reliabiliteten. Redan i början av frågeformuläret finns instruktioner om hur man ska fylla i svaren, med egna ord eller genom att kryssa för det alternativet passar bäst var och en av respondenterna. Detta helt i linje med Barajas som menar att tydliga anvisningar och ett väldefinierat och standardiserat frågeformulär ökar undersökningens reliabilitet (Brajas m.fl., 2013:104). Begreppet validitet innebär att undersökningen mäter vad den avser att mäta (Barajas m.fl., 2013). Det är således viktigt att enkätfrågorna ger svar på undersökningsfrågorna.
5.3 Enkätundersökning
Att välja enkäten som metod i en empirisk studie innebär att man lättare kan analysera datainsamlingen än genom exempelvis observationer. Dessutom var enkäten på grund av pandemin det lämpligaste, tryggaste och mest effektiva sättet. Som tidigare har nämnts är enkäten/frågeformulären både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning i semi-strukturerad form med slutna och några öppna frågor. Öppna frågor är svårare att utvärdera än frågor med bundna svarsalternativ men de fångar fler nyanser och perspektiv på det man vill undersöka (Berneson & Cronlund, 2017:390).
Jag använde mig av Google Forms som är ett lämpligt och lättillgängligt sätt att samla information samt skapa lätt översiktliga cirkeldiagram på de slutna frågorna. Enkäten består av tretton frågor, varav nio frågor är slutna och fyra frågor är öppna. Enkäten inleds med två bakgrundsfrågor om kön och ålder. De hjälper mig att bilda en uppfattning om respondenternas bakgrund. Frågorna som följer efter är ”Vilka ämnen studerar du inom
Vuxenutbildningen?”, (en öppen fråga), ”Har dina studier påverkats av pandemin?”, ”Hur upplever du digitalt lärande i undervisningen?” och ”Upplever du att läraren uppnår målen med alla elever på samma sätt genom distansundervisning som på plats i klassrummet?” (slutna frågor).
Andra slutna frågor är ”Känner du att du lär dig kunskaperna lika bra genom distansundervisning som
på plats i klassrummet?”, ”Hur viktigt är motivation och engagemang för ditt lärande i distansundervisning?” och ”Hur viktigt är självinsikt för din utveckling av motivation och engagemang i samband med distansundervisning?”. Trots att de är slutna mäter dessa frågor andra typer av
attitydskalor som ”innebär att respondenterna på olika sätt visar sin inställning till en företeelse
handling eller tala om hur ofta de agerar på ett eller annat vis” (Carlström & Carlström Hagman,
2006:234).
De sista frågorna är öppna och i stark relation med studiens problemformulering och syfte:
”Hur kan läraren motivera, engagera och inkludera dig att lära dig genom distansundervisning? Motivera ditt svar”, ”Vilka fördelar finns det med distansundervisning jämfört med undervisning på plats?” och
”Vilka nackdelar finns det med distansundervisning jämfört med undervisning på plats?”. Här beskriver respondenterna deras egna uppfattningar, kunskaper erfarenheter av distansundervisning. I den sista frågan, ”Övriga synpunkter eller kommentarer?” får respondenten möjlighet att reflektera fritt över sin egen syn på distansundervisningen (se Bilaga 2).
5.4 Urval och datainsamling
Efter att ha diskuterat med lärare som undervisar inom Vuxenutbildningen för att få tips och råd med min undersökning, skickade jag enkäten digitalt till dem och har spridit den även på olika sociala medier. Sammanlagt 40 elever svarade, men enbart 35 var relevanta och har valts ut för den här studien. De andra 5 hade inte besvarat hela enkäten. Av de 40 respondenter var 85% kvinnor, 7,5% män och 7,5 % icke binära. (Se figur 2). 37,5% var mellan 20–30 år gamla, 32,5% mellan 31-40 år och 30% mellan 41-50 år gamla. (se figur 3). När det gäller frågan om vilka ämnen eleverna studerar inom Vuxenutbildningen har nio av respondenterna svarat att de studerar psykologi, två studerar engelska, nio studerar medicin, åtta studerar svenska och sju studerar svenska som andra språk.
5.5 Forskningsetik
I studien har jag tagit hänsyn till de fyra etiska kraven, enligt studien Vetenskapsrådets goda
forskningssed (2017): informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt
I min undersökning har jag informerat respondenterna om resultatets syfte av undersökningen och har därigenom uppfyllt kriterierna för det första forskningsetiska övervägandena, informationskravet. Det andra etiska kravet, samtyckeskravet, uppfylldes genom respondenternas frivilliga medverkan. Kravet på konfidentialitet fullgjordes i samband med att respondenterna informerades om att deras svar var anonyma och att inga personuppgifter sparades. Genom att respondenterna har fått del av en utförlig beskrivning av enkätens syfte så har även det fjärde och sista etiska kravet uppfyllts, nyttjandekravet.
5.6 Analysmetod
Enkäten består av både öppna och slutna frågor, det vill säga är en kombination av både kvalitativ och kvantitativ metod. Analysmetoden som jag använder mig av är innehållsanalys. Svaren har lästs igenom flera gånger om för att försäkra mig att jag riktigt förstått och fångat de olika perspektiv och analysera eventuella underliggande budskap (Graneheim & Lundman, 2004:111), vilket ledde till tre olika teman:
- Vuxna elevers motivation i samband med distansundervisning - Metoder och strategier för att läraren ska kunna motivera eleverna
- Fördelar och nackdelar av distansundervisningen och undervisning på plats.
6 Resultatredovisning och analys
I det här avsnittet presenteras, analyseras och tolkas resultaten från frågeformuläret utifrån tre teman: Vuxna elevers motivation i samband med distansundervisning, Metoder och strategier för att
läraren ska kunna motivera eleverna och Fördelar och nackdelar med när- och fjärundervisning.
Resultaten är baserade på de 35 enkätsvar som samlades in.
6.1 Vuxna elevers upplevelse och motivation i samband med
distansundervisning
Av respondenterna svarade 61,5% (blått) att deras studier påverkades av pandemin, 15,4 % (rött) svarade Nej och 23,1% (orange) svarade Kanske (se figur 2). Majoriteten 61,5% upplever digitalt lärande positivt - 43,6% (orange) Ganska bra, 17,9% (grönt) Mycket bra – medan 38,5% upplever det som negativt - 35,9% (rött) Ganska dåligt och 2,6% (blått) Mycket dåligt (se figur 3). Men 61,5% (rött) upplever att de inte lär sig lika bra genom fjärrundervisning. 25,6% (blått) svarade Ja och 12,8% (orange) svarade Kanske/Vet ej (se figur 4).
Figur 2 – Har elevernas studier påverkats av
pandemin?
Figur 3 - Hur upplever eleverna digitalt lärande i
undervisningen?
Figur 4 – Lär eleverna lika bra genom fjärundervisning
som genom närundervisning?
På frågan om hur viktigt är med motivation och engagemang för vuxna elevers lärande i distansundervisningen svarade 66,7% (blått) Mycket viktigt och 33,3% (rött) svarade Viktigt (se figur 5). På frågan om hur viktigt är självinsikt för egen utveckling av motivation och engagemang i samband med distansundervisning svarade 53,8% (blått) av eleverna Mycket
Figur 5 - hur viktigt är med motivation och engagemang för vuxna elevers lärande
i distansundervisningen?
Figur 6 - hur viktigt är självinsikt för egen utveckling av motivation och engagemang i
samband med distansundervisning?
På frågan om deras studier har påverkats av pandemin svarade 61,5% Ja och de motiverade också på vilket sätt det påverkades. En respondent nämnde att ”distansundervisning är olämpligt
för mitt lärande. Interaktion och kommunikation försämras. Detta gör att kommunikationen blir mer enkelspårig, läraren och övriga elever är viktiga. Yttre motivation är ibland lika viktig som inre motivation.”
15,4 % av eleverna upplever ingen skillnad mellan tiden före och efter pandemin och 23,1% är inte säkra om deras studier påverkades av pandemin.
Fjorton respondenter svarade ungefär likadant i frågan om interaktion och sociala relationer påverkades på grund av distansundervisning. De menade på att distansundervisningen inte passar dem eller att de känner att de lär sig mindre på distans och de är omotiverade. Fyra respondenter nämnde att på grund av distansundervisningen känner de sig otrygga. De känner ingen tillhörighet och de blir osedda. De kan inte kommunicera på samma sätt med sina klasskompisar som i närundervisningen. Kommunikationen blir mest skriftligt via chatt, mejl, med mera. Nackdelen med det är att det kan dröja innan de får ett svar vilket kan göra de osäkra under tiden. Men även ett svar kan göra de otrygga eftersom det skriftliga kan tolkas på så många olika sätt beroende på deras känslomässiga tillstånd då de läser en text/svar. I närundervisningen kan de få feedback direkt om de så önskar och då har de möjlighet att ställa frågor om de missförstår någonting eller läsa av avsändarens kroppsspråk med mera.
Fem elever svarade att deras studier påverkades av pandemin då de har svårt att koncentrera sig och fokusera i samband med distansundervisningen. Här finns några exempel av elevernas svar kring detta:
lärande negativt. I en studieklass känner jag mig inte distraherad. Mitt betyg sjönk under distansundervisningen.”
- ”Jag har redan problem med att fokusera i skolan och hålla disciplinen där, så att göra samma sak hemifrån är betydligt mycket svarare vilket har gjort att hamnat efter mycket men även att jag har sämre koll på vad som händer och vad som ska lämnas in”.
Av respondenterna svarade15,4% att deras studier inte påverkades av pandemin. En elev svarade att ”För mig distansundervisningen passar bättre, jag känner att kan klara själv alla uppgifter och
kan organisera mig för lärandet även om i distansundervisningen.”
6.1.1 Analys av hur elevers motivation påverkas av distansundervisningen
Empiriskt sett visar elevernas svar att sociala relationer blir lidande inom distansundervisningen. Enligt Maslows behovstrappa är sociala relationer viktiga för att vi som individer vill tillhöra och känna oss inkluderade i en grupp och vill samarbeta och hålla kontakten med andra. Elevernas upplevelser speglar ett tydligt bristande relationellt förhållningssätt där kommunikation och sociala aspekter eftersträvas. Eleverna känner att digital undervisning inte passar dem och därför är de omotiverade. Att känna sig uppskattad spelar en stor roll på den sociala nivån. ”Elever som inte känner sig omtyckta av lärarna och/ellersina klasskamrater riskerar alltså att förlora motivationen för skolarbetet” (Skaalvik, 2016:86).
Elevernas upplevelser kring kommunikation är i linje med Vygotskij teori som visar att ”språket fungerar som ett redskap för kommunikation både mellan människor och inom människor” (Forssell, 2015:164).
Majoriteten av eleverna, dvs. 61,5% upplever digitalt lärande positivt medan 38,5% upplever det som negativt. Enligt Maslows behovstrappan visar elevernas resultat här att majoriteten av eleverna känner sig trygga med distansundervisningen medan resten kan till exempel sakna sociala relationer och lärarens hjälp och handledning.
När det gäller om hur viktigt motivationen är för deras lärande via distansundervisning svarade 66,7% av eleverna Mycket viktigt. Samtidigt svarade 53,8% att självinsikten är också mycket viktigt för deras motivationsutveckling i samband med distansundervisning. Teorier om inre och yttre motivation visar att finns en skillnad mellan dessa två aspekter. Den inre motivationen är den inre drivkraften hos individen, på ”det inre planet”, enligt Vygotskij (Forsell, 2011:174). Det är lärarens utmaning att leta efter den. Läraren måste uppmuntra och ta vara på elevens inre motivation. Den yttre motivationen, väcks av att elever kan göra bättre för sig när de får stöd av andra. Yttre motivation betyder till exempel att elever lär sig bättre när de får någon typ av belöning, exempelvis betyg. Enligt Lundgren kan belöningen ses som ”ett redskap för att på ett effektivt sätt uppnå lämpligt beteende” (Lundgren, 2006:47). Enkätresultatet visar att motivationen är mycket viktigt för elevers lärarande ur olika perspektiv, hur de reflekterar och vilka förväntningar de har på sin egen skolgång. Det beror också på hur mycket engagerade och intresserade eleverna är när de studerar på distans, hur koncentrerade de är, och så vidare. Att tro på sig själv är också en viktig ingrediens i distansundervisningen, vilket också lyfts i enkätsvaren. En elev nämnde att hen känner att det går att göra alla uppgifter själv, vilket betyder att hen har stora förväntningar på sig själv.
6.2 Metoder och strategier för att läraren ska kunna motivera
eleverna
I frågan om respondenterna upplever att läraren uppnår målen med alla elever via distansundervisning på samma sätt som via närundervisning svarade 13,2% (blått) svarade
Alltid, 42,1 % (rött) Ganska ofta, 28,9% (orange) svarade Ganska sällan, 15,8% (grönt)
svarade Sällan och (se figur 7). Det är alltså en majoritet, 55,3 % som upplever att läraren uppnår målen.
Frågan om hur kan läraren motivera, engagera och inkludera dig att lära dig genom distansundervisning besvarades av 35 respondenter. 18 svarade att läraren kan motivera eleverna ”genom attraktiv undervisning”, 12 elever svarade att de är motiverade tack vare lärarens ”feedback, återkoppling och diskussion” och 5 svarade att läraren skapar motivation genom att dela ut ”uppgifter och extra läxor”.
Av de 18 respondenter som känner sig motiverade genom att ha fått ta del av en attraktiv undervisning svarar några så här:
- ”Läraren skapar alltid intressanta lektioner, jag uppskattar detta när istället för skriftligt prov
har vi en muntligt spel där man kan prestera bättre och känner tacksamhet”.
- ”Fånga uppmärksamhet, uppmuntra eleverna att vara kreativa genom digitala verktyg och ge till
oss realistiska mål”.
Vidare av 12 elever tycker sig motiveras av feedback och återkoppling har några svarat att:
- ”Genom att ge feedback, att ha en respons på uppgiften så vet jag säkert om gjorde liksom de
andra”.
- ”Genom tät kontakt och återkoppling. Eleverna kan tappa motivationen om läraren inte frågar
hur det gör och om det tar lång tid emellan feedbacken”.
Av 5 respondenter som motiveras av extra uppgifter och läxor har en elev uttryckt att
”genom att tilldela extra läxor, nån annan uppgift som måste överlämnas inom en viss tidsperiod, motiverar mig för att prova nya utmaningar och vara bäst i skolan”.
6.2.1 Analys av metoder och strategier för att läraren ska kunna motivera
eleverna
utförande inför klassen. Att få feedback på utförd uppgift verkar vara ett bra motivationsverktyg då den ger elever den trygghet de behöver, vilket är i linje med trygghetsbehovet på Maslows behovstrappa. Eleven vill veta om hen är på samma nivå som de andra eller hur bra resultaten var. Detta påminner om motivationsteorin om självvärdering. Ett relationellt förhållningssätt med lärarens anpassning av extra läxor ökar elevens motivation att lära.
En elev anser att genom extra uppgifter skapas lusten att experimentera någonting nytt och att sätta upp ett mål och vilja om att vara bäst i skolan. Detta speglas i den högsta nivån på Maslows behovstrappa och i den inre motivationsteori. Det finns ett samband mellan DePasque och Tricomis studie och Maslows behovstrappa, det vill säga att i båda fallen visade det sig att de motiverade eleverna presterade bättre. Kvalitativ, formativ feedback är ett fantastiskt bra motivationsverktyg som både ökar elevers inlärning och ger dem den trygghet de behöver. Därför är det viktigt att läraren försöker motivera eleverna genom individuell anpassning av undervisningen. Skolans uppgift är just denna, att höja elevens självförtroende, att ändra en negativ självbild och att förstå elevens behov och öka motivationen till lärandet. Feedback/återkoppling är därför nödvändigt och att det sker regelbundet efter varje utförd läxa/uppgift (Dahlkwist, 2012:40). På så sätt ökar elevers medvetenhet över egna prestationer och ger ökad självinsikt.
6.3 Fördelar och nackdelar av distansundervisningen och
undervisning på plats
kunde även finnas en brist på nätverksstabilitet. En annan svarade att det är svårt att hålla motivation uppe, man får inte heller samma kontakt med läraren som man hade i skolan.
6.3.1 Analys av fördelar och nackdelar av distansundervisningen och
undervisning på plats
Det är intressant att en av fördelarna med distansundervisning, anses vara att man sparar tid. Här kommer även den ekonomiska aspekten, tid kostar pengar och man sparar både tid och pengar då man inte behöver pendla till skolan, vilket ger en viss trygghet om man följer Maslows teori och behovstrappan.
En annan intressant aspekt är friheten att disponera sin tid som man bäst vill och kan vilket minskar stressen.
Det finns också nackdelar med distansundervisningen. En nackdel är att man tar för givet att alla elever har bra digitalt utrustning, digital kunskap och nätanslutning men det finns faktiskt elever som inte ens vet hur man använder en dator. Sådan kan faktiskt sänka självförtroendet hos elever som annars skulle kunna göra lysande bra ifrån sig inom ramarna för närundervisning i mer traditionell form med till exempel pappersböcker, papper och penna.
7 Slutsats och diskussion
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att lyfta fram motivationens och engagemangets betydelse för vuxna elevers lärande i samband med distansundervisning samt vilka metoder och strategier läraren kan använda sig av för att motivera sina elever. Resultaten av undersökningen bland vuxna elever på olika skolor runtom i landet visar att motivation och engagemang är viktiga ingredienser i vuxna elevers lärande då de studerar på distans.
Undersökningen visar även att lärarens stöd och uppmuntran till elever spelar en viktig roll i lärandet och kittlar elevers motivation och lust att lära. En respondent svarade att det är mycket viktigt att få feedback och respons på uppgifterna och att känna att man blir bekräftat av läraren. Något som även Lozic (2015) lyfter fram, att bli bekräftad av andra (eller att bekräfta sig själv). En annan respondent skrev om att extra uppgifter skapar lusten att experimentera någonting nytt. Även detta är någonting Lozic tar upp, inre motivation eller ”intrinsic motivation”, det vill säga vikten av den inre drivkraften, önskan om att upptäcka nya saker.
Enkätresultaten visar att eleverna saknar det sociala nätverket när de studerar på distans då känslan av samhörighet och socialisering inte är densamma som vid närundervisning. Detta är i enlighet med Lozic (2015) och Jällhage (2020) avseende den sociala gemenskapen, genom att eleverna saknar skolan och kollegor i samband med distansundervisning.
I denna studie lyfter eleverna fram fördelarna med att studera på distans i jämförelse med närundervisningen då de sparar mycket tid och pengar, något som inte nämns i tidigare forskning.
7.2 Metoddiskussion
tidseffektiv metod. Studien har eftersträvat en god validitet genom att enkätfrågorna är baserade på tidigare forskning samt formulerade utifrån studiens frågeställningar och syfte. Studien är ändå begränsad då den baseras på enbart 35 deltagare och därför är det svårt att dra några generella slutsatser.
Min reflektion kring enkätstudiens svarsalternativ avseende slutna frågor är att det kan vara bra att ge respondenterna fler svarsalternativ än de jag använt. Med fler svarsalternativ än de fyra jag valt skulle resultatet blir tydligare och inte lika begränsat. Jag har även lärt mig att koppla frågor i enkäten till följdfrågor för att få en djupare förståelse och få med olika synvinklar ur respondenternas svar. Det ser ut som om eventuella brister i min undersökning skulle ha kunnat täckas över med fler svarsalternativ. Min reflektion blir därför att en annan variant av att utföra undersökningen på hade kunnat vara att intervjua respondenterna.
7.3 Konsekvenser för kommande profession
Det är en ynnest att jobba som lärare men att genomföra distansundervisning i dessa tider av Coronapandemi är en stor utmaning och speciellt att kunna bevara elevernas motivation under så lång tid. Enligt Läroplan för vuxenutbildningen ska läraren uppmuntra eleverna med hjälp av digitalisering. Dagens IT- samhälle ställer höga krav på vuxenutbildningen som innefattar utveckling av elevers digitala kompetens, vilket nämns även i betygskriterierna. Därför är det viktigt att alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik (Läroplan för vuxenutbildningen, 2017:7). Pandemin har tvingat på oss digitalisering på alla fronter och inte enbart i skolans värld. Därför är det extra viktigt i dessa tider av pandemi att lärare stödjer sina elever att lära sig med hjälp av ny teknik och ha ett kritiskt förhållningssätt till det digitala.
utvecklingssamtal med mera (Jämterud, 2010:18).
Denna studie upplyser oss om hur motivation kan påverkas av distansundervisning, om vilka svårigheter som kan uppstå då elevernas motivation är låg samt om hur man kan anpassa undervisningen för att kunna hantera omotiverade elever. Enligt Skaalvik (2016) är lärarens uppdrag viktigt för att öka elevernas självförtroende genom att ge feedback, tipsa, stötta och handleda dem hela vägen fram till målet. För att öka elevernas yttre motivation ska läraren bemöta dem med respekt och vara lyhörd. För att stärka deras självkänsla ska läraren hjälpa eleverna att sätta upp realistiska mål som de kan uppnå samt ta vara på elevernas starka sidor. Läraren har en viktig roll för elevernas sociala relation genom att skapa en positiv och inkluderande arbetsmiljö som inger trygghet. Läraren ska ställa öppna frågor på lektionerna för att underlätta att alla elever kommer till tals samt reflekterar och analyserar (Skaalvik, 2016:116).
Skaalviks metoder och strategier kring lärarens uppdrag är viktiga för både lärare och blivande lärare. Elevernas psykiska hälsa spelar en stor roll. Därför är det extra viktigt att alla elever känner sig motiverade, att de känner att de lyckas med skolan och att de har en plats i klassen. Alla elever har rätt till kunskap och lärarens uppdrag är att hjälpa dem att nå målen genom att anpassa undervisningen efter deras nivå.
7.4 Slutsats
Extra uppgifter kan skapa lust att experimentera genom någonting nytt och att sätta upp ett mål och vilja om att vara bäst i skolan. Därför är det viktigt att läraren försöker motivera eleverna genom individuell anpassning av undervisningen. Skolans uppgift är just denna, att höja elevens självförtroende, att ändra en negativ självbild och att förstå elevens behov och öka motivationen till lärandet. Feedback/återkoppling är därför nödvändigt och att det sker regelbundet efter varje utförd läxa/uppgift. På så sätt ökar elevers medvetenhet över egna prestationer.
Tack vare denna studie har min förståelse för hur eleverna märker av kopplingen mellan motivation och distansundervisning ökat. Studien belyser också det faktum att lärarens anpassningar är viktiga för att göra undervisningen mer motiverande, enligt eleverna. Feedback, extra uppgifter, med mera underlättar och förbättrar distansundervisningen. Även om jag inte känner mig fullärd än så väcktes mitt intresse för att ta pröva dessa metoder då jag möter elever som är omotiverade.
Jag anser att ett starkt samband finns mellan konsten att undervisa, lära och examinera resulterande kunskaper. För att själva lärandet ska eleverna uppleva det som positivt och meningsfullt för att vara ett attraktivt och intressant inlärningstillfälle i sig. Bedömningen av ens arbete är inte bara en elevs betyg utan en lärares också. Då eleverna har olika stilar att lära sig saker, olika sätt att tänka, kommunicera och agera, är det viktigt att skolan gynnar alla i utvecklingsprocessen mot det framtida högskolestudents- eller arbetslivet. För att kunna bemöta en varierad och förändrad verklighet måste läraren möta varierade grunder för lärande i skolan både med hänsyn till skillnader mellan situationer och med hänsyn till skillnaden mellan elever. Läraren, som han nyckeln till framtiden, måste ha skicklighet till flexibla strategier med utgångspunkt i insikter i professionen.
7.5 Vidare forskning
Referenser
Ahl, H. (2004). Motivation och vuxnas lärande – en kunskapsöversikt och problematisering. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (Forskning i fokus nr.24).
Barajas Eriksson, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.
Bergseth, L., Granath, C. & Sköld, J. (2020). Digital kompetens och källkritik i praktiken.
Metodhandbok med undervisningsexempel. Stockholm: Sanoma Utbildning AB.
Bernerson, G. & Cronlund, K. (2017). Mänskligt – Psykologi 1 och 2 a. Sanoma Utbildning AB.
Bråten, I. (red). (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur AB.
Carlström, I. & Carlström, H. Lena-Pia (2006). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Lund: Studentlitteratur AB.
Dahlkwist, M. (2012). Lärarens ledarskap – relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber AB.
Davidsson, L. & W. Flato, D. (2010). Motivera mera – möjligheternas pedagogik. Malmö: Epago/Gleerups Utbildning AB.
DePasque, S. & Tricomi, E. (2015). Effects of intrinsic motivation on feedback processing during learning.
NeuroImage. Vol.119, s. 175–186. https://doi.org/10.1016/j.neuroimage.2015.06.046 (hämtat 2021-06-03)
Diaz, P. (2019). Arbeta formativt med digitala verktyg. Lund: Studentlitteratur AB.
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB.
Informant 1–40: Elever från vuxenutbildning, i olika åldrar från 20 till 50+, och som pluggar olika ämnen på olika nivåer. Enkät april, 2021.
Firat, M. med flera (2017). Level of intrinsic motivation of distance education students in e‐learning
environments. Journal of Computer Assisted Learning. 34(1), s. 63–70.
https://doi.org/10.1111/jcal.12214 (hämtad 2021-05-01)
Forsell, A. (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures, and measures to achieve trustworthinnes. Nurse Education Today,
(24) s. 105–112.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.
Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång. Stockholm: LiberAB.
Illeris, K. (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Jällhage, L. (2020). Lärarnas Tidning. Digitala undervisningen har påverkat elevernas motivation.
https://www.lararen.se/nyheter/coronaviruset/digitala-undervisningen-har-paverkat- elevernas-motivation (hämtad 2021-05-06)
Jämterud, U. (2010). Digital kompetens i undervisningen. Handbok för lärare i
samhällsvetenskapliga ämnen. Stockholm: Natur och Kultur.
Larsen, A.K. (2018). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Glerupps Utbildning AB.
Lozic, V. (2015). Skolverket. Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om- forskning/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang (hämtad 2021-05-02)
Lundgren, M. & Lökholm K. (2006). Motivationshöjande samtal i skolan - att motivera och
arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur AB.
Skolverket (2021). Fjärr- och distansundervisning för nyanlända elever på introduktionsprogram och
vuxenutbildning. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-
arbetet/stod-i-arbetet/distansundervisning-for-nyanlanda-och-elever-pa- introduktionsprogram-och-vuxenutbildning (hämtad 2021-05-06)
Skolverket (red.2017). Läroplan för vuxenutbildningen
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2017/laroplan-for- vuxenutbildningen-reviderad-2017 (hämtad 2021-05-09)
Svenska Akademien (Årtal saknas). Svenska Akademiens ordlista SAOL
https://svenska.se/saol/ (hämtad 2021-05-09)
Tilastokesus (Årtal saknas). https://www.stat.fi/meta/kas/aikuiskoulutus_sv.html
(hämtad 2021-05-10)
Vetenskapsrådet (2017). https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html (hämtad 2021-05-11)
Wallace, I., & Kirkman, L. (2019). Engagemang och motivation. Från forskning till
klassrumspraktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Wery, J. & Thomson, M.M. (2013). Motivational strategies to enhance effektive learning in teaching
struggling students. Nasel Journals. 28(3), s.103–108. https://doi.org/10.1111/1467-
9604.12027 (hämtad 2021-05-06)
Bilaga 1
Begreppslista
För att kunna beskriva begreppen: motivation, engagemang, distansundervisning, digitalisering, vuxenutbildning, har jag använt mig av olika källor såsom Svenska Akademins ordböcker, SAOL, Wikipedia, Skolverket, med mera. Här nedan ges definitioner av de centrala begreppen i examensarbetet.
Motivation ”system av motiv för handlade, inre motivering, drivkraft” (SAOL) Engagemang ”det att vara delaktig i något och visa stort intresse för dess
framgång” (Wikipedia)
”menar att eleverna är intresserade av och engagerade i det innehåll, det ämne och de frågeställningar som utgår temat för en undervisningssekvens” (Dysthe, 2011:238)
Distansundervisning ”interaktiv undervisning som bedrivs med informations och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid” (Skolverket). Bearbetas mer i kap. 5 & 8.
Digitalisering ”är ett begrepp som används för att beskriva omvandlingen av analog information till digital. Med digitalisering av samhället menas den transformation som de flesta branscher genomgår och behöver anpassa sig till.” (Bergseth , 2020:14)
Vuxenutbildning ”med vuxenutbildning avses ordnandet att handleda studietillfällen för vuxna som efter tidigare avslutad eller avbruten utbildning inom ramen för skolsystemet i regel är eller har varit verksamma i
arbetslivet” (www.stat.fi Tilastokeskus). Begreppet behandlas
Bilaga 2
Frågeformulär - Motivation
Information om examensarbetetTitel: ” Motivation - Distansundervisningens största utmaning?”
Syftet med den här enkätstudien är att undersöka vuxna elevers motivation och engagemang i samband med distansundervisningen.
Du besvarar enkäten anonymt och det kommer inte gå att härleda dina svar tillbaka till dig. Vid presentation och publikation av resultaten kommer detta att göras på gruppnivå och inga individer kommer kunna identifieras.
Det är frivilligt att svara på enkäten och du kan avstå från att delta eller avbryta ditt deltagande utan att ange några skäl. Om du avbryter eller avstår från att delta kommer detta inte att få några negativa konsekvenser.
Du ger ditt samtycke att delta i studien genom att besvara enkäten. Du besvarar frågorna genom att kryssa för ett passande alternativ eller skriva med egna ord.
Resultatet kommer att redovisas i ett examensarbete vid Malmö Universitet.
1. Jag som besvarar enkäten är: *
• Man • Kvinna • Vill ej uppge
2. Jag som besvarar enkäten är: • 20 - 30 år
3. Vilka ämnen studerar du inom Vuxenutbildningen?
4. Har dina studier påverkats av pandemin ?
• Ja. - på vilket sätt? Skriv snälla ditt svar på fråga nr.13 - Övriga synpunkter • Nej
• Kanske / vet ej
5. Hur upplever du digitalt lärande i undervisningen? • Mycket dåligt
• Ganska dåligt • Ganska bra • Mycket bra
6. Upplever du att läraren uppnår målen med alla elever på samma sätt genom distansundervisning som på plats i klassrummet?
• Alltid • Ganska ofta • Ganska sällan • Sällan
7. Känner du att du lär dig kunskaperna lika bra genom distansundervisning som på plats i klassrummet?
• Ja • Nej
• Kanske / Vet ej
8. Hur viktigt är motivation och engagemang för ditt lärande i distansundervisning?
• Mycket viktigt • Viktigt
9. Hur viktigt är självinsikt för din utveckling av motivation och engagemang i samband med distansundervisning?
• Mycket viktigt • Viktigt
• Inte så viktigt • Inte alls viktigt
10. Hur kan läraren motivera, engagera och inkludera dig att lära dig genom distansundervisning? Motivera ditt svar.
11. Vilka fördelar finns det med distansundervisning jämfört med undervisning på plats?
12. Vilka nackdelar finns det med distansundervisning jämfört med undervisning på plats?
