Att belysa sjuksköterskors/sjuksköterskestudenters
attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS.
-En litteraturstudie
Abstract
:Bakgrund: Idag lever cirka 37 miljoner människor med HIV/AIDS i världen. HIV smittar
inte genom att röra en annan person, men kan smitta via bröstmjölk, blod eller vid samlag. Personer som lever med HIV/AIDS riskerar att möta en stigmatisering i vården. Att arbeta inom vården innebär att ge alla samma respekt och bemötande trots vilken sjukdom eller bakgrund personen har.
Syfte: Att belysa sjuksköterskors/sjuksköterskestudenters attityder till att vårda patienter
med HIV/AIDS.
Metod: En systematisk litteraturstudie där åtta artiklar har granskats, analyserats och
kategoriserats. Databaser som användes var Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Artiklarna hade kvantitativ ansats. En integrerad innehållsanalys användes i analysen.
Resultat: Visade varierande attityder. Negativa attityder baserades på rädsla att bli smittad
som ledde till utebliven vård och onödiga skyddsåtgärder. Även positiva attityder framkom då det genererade i vilja att ge vård till patienter med HIV/AIDS
Slutsats: Kunskap är den mest avgörande faktorn för
sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenternas attityd. Detta leder till hur attityden avspeglas till patienter med HIV/AIDS. Så ju mer kunskap sjuksköterskan hade om HIV/AIDS, desto mindre negativa attityder fanns det om patienten.
Nyckelord
Hiv, aids, attityder, sjuksköterskor, sjuksköterskestudenter, litteraturstudier.
Tack
Innehåll
1. Inledning...3
2. Bakgrund...3
2.1.1 Definitionen av HIV/AIDS……..……….………...….3
2.1.2 Historiken av HIV/AIDS.………..3
2.2 Leva med HIV/AIDS...4
2.3 Rätten till vård……...5 2.4 Teoretisk referensram……...………....6 3.Problemformulering...6 4. Syfte...7 5. Metod...7 5.1. Urval...7 5.2. Sökningsförfarande...8 5.3. Kvalitetsgranskning...9 5.4. Dataanalys...9 5.5. Etiskt resonemang...11 6. Resultat...12
6.1 Rädsla att vårda………...………...12
6.2 Vilja att vårda….………...13
7. Diskussion…...15
7.1 Metoddiskussion...15
7.2 Resultatdiskussion...16
8. Slutsatser...18
9. Förslag till framtida forskning………..19
10. Referenser...20 Bilagor:
Inledning
HIV/AIDS är en sjukdom som har varit känd sedan 1980-talet. Då fanns det många
oklarheter hur denna sjukdom smittade, men med forskning har kunskapen ökat. Fortfarande finns det dock många attityder kring smittsamhet som kan påverka hur dessa människor som är smittade blir bemötta. Under våra tidigare vårderfarenheter märkte vi att patienter med blodsmitta påverkade sjuksköterskornas attityd negativt. Vi uppmärksammade onödiga säkerhetsåtgärder mot patienter med blodsmitta vilket ledde till ett annorlunda bemötande. Behöver det vara så? Vi valde att skriva om HIV/AIDS för att det är en sjukdom som intresserar oss båda och vi tror att sjukdomen ofta bidrar till stigmatisering och varierande attityder hos sjuksköterskor. Detta väckte många tankar och reflektioner över hur
sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter bemöter patienter med HIV/AIDS, och hur deras attityd påverkar bemötandet. Svensk sjuksköterskeförening (2017) och Hälso- och
sjukvårdslagen (2017:30) beskriver att vård ska ges på lika villkor. Vi har begrundat detta genom tidigare erfarenheter att det inte alltid är fallet. Vi valde detta ämne för att vi ville vara med och belysa sjuksköterskors attityder till patienter med HIV/AIDS.
2. Bakgrund
2.1.1 Definitionen av HIV/AIDS
Humant immunbrist virus är ett virus som är av gruppen retrovirus. Det är ett kroniskt virus som lever kvar i kroppen och bryter ned kroppens immunförsvar genom att fästa sig på CD4-receptorer som är en del av kroppens vita blodkroppar. När viruset fortlöper utan behandling utvecklas viruset till sjukdomen förvärvat immunbristsyndrom så kallat AIDS som har en dödlig utgång (Ericson & Ericson, 2010). HIV kan överföras på olika sätt mellan människor. Det kan ske via blod om man till exempel delar injektionsverktyg eller vårdrelaterad skada, vävnad, analt och vaginalt samlag. Även Spädbarn kan bli smittade när de blir förlösta eller via bröstmjölken (Folkhälsomyndigheten, 2015).
2.1.2 Historiken av HIV/AIDS
av alla människor med HIV/AIDS vilket är ungefär 26 miljoner människor
(Folkhälsomyndigheten, 2016). Uppskattningsvis har 30 miljoner avlidit av AIDS och 60 miljoner har blivit smittade av HIV/AIDS sedan 1981 (Folkhälsomyndigheten, 2016). I Sverige lever cirka 6500 personer med HIV/AIDS och 400-500 nya fall rapporteras varje år (Folkhälsomyndigheten, 2015).
2.2 Att leva med HIV/AIDS
Behandlingen av HIV är idag mycket effektiv och många medicinerade patienter har ingen mätbar nivå av viruset i kroppen. Människor med HIV lever idag längre liv men negativa attityder kring sjukdomen lever fortfarande kvar (Folkhälsomyndigheten 2016). Peltzer, Domian och Teel (2015) beskriver hur afroamerikaner med HIV/AIDS upplever sina liv. Det visade sig att många patienter har en god fysisk hälsa men att den mentala och psykiska hälsan är drabbad. Många av deltagarna visade grava tecken på depression och ångest. Flertalet av patienterna kände skam att de har drabbats av HIV och försätter sig i en isolering för att bygga upp en skyddsbarriär. Det visade även att vårdpersonalen som de drabbade mött var av en dömande karaktär. Undervisning och ökad kunskap om HIV leder till god prognos för att negativa attityder runt sjukdomen skulle reducera (Peltzer, Domian & Teel (2015). Zukoski och Thorburn (2009) beskriver hur utfrysning av familjen är en betydande orsak att människor med HIV känner ångest och depression. Deltagarna beskrev att stigmatisering och fördomar finns hos vårdpersonal och visar detta genom att undvika vissa ord, nedvärderande blickar och att vägra att ge vård till patienten. Gilbert och Walker (2010) beskrev att patienter kände stor skam över att vara HIV-positiva. En av patienterna berättade: “ I did not tell my husband as he had previously revealed that he would kill me and the child if he knew we were HIV+. This made me feel bad and keep our status a secret” (Gilbert & Walker, 2010, s. 142)
Smittskydd
en väl fungerande behandling räknas virusets mängd i blodet vara så pass liten att risken att bli smittad är nästan obefintlig. Har en person blivit diagnostiserad med sjukdomen måste personen alltid använda skydd som kondom även vid en bra fungerande behandling för att minska risken ytterligare (SFS 2004:168).
2.3 Rätten till vård
Alla människor har rätt till lika värde, likvärdig vård och empatiskt bemötande. FN eller Förenta Nationerna har en allmän förklaring som skrevs 1948. I denna förklaring ingår de mänskliga rättigheterna som innebär att oberoende av kön, religion, hudfärg eller politisk åsikt ska en person ges samma förutsättningar och friheter som vilken annan människa som helst (Förenta Nationerna, 2012). I Sverige har vi en Hälso- och Sjukvårdslag som beskriver att alla som söker vård ska ges på lika villkor och främja till god hälsa. Inom vården ska människan ingivas av respekt och människors lika värde ska vara i centrum. Hälso- och sjukvårdslagen ska bygga på god vård och kvalitet samt främja patientens autonomi och integritet (SFS, 2017:30).
Kunskap
Bradley-Springer, Stevens & Webb (2010) beskriver vikten av att som sjuksköterska inneha relevant utbildning inom hur sjuksköterskor skyddar sig mot viruset. Författarna anger också att det är viktigt som sjuksköterska att inneha kunskap om sjukdomen som är kronisk och att symtomlindring finns. Sjuksköterskan måste kunna visa empati för hur det är att leva med HIV samt kunskap om dess epidemiologi för att kunna ge HIV patienter en god vård.
Attityd
En attityd kan beskrivas som ett yttre beteende som finns hos människan. En attityd kan delas in i tre grupper. Den kognitiva, affektiva eller den internationella. Den kognitiva delen
2.4 Teoretisk referensram
Joyce Travelbees omvårdnadsteori valdes då den fokuserar på den enskilda individens upplevelser och erfarenheter. Teorin bygger på en existentiell åskådning som innebär att betrakta den enskilda människan som unik och oersättlig. Att som sjuksköterska är det viktigt att se patienten som en egen och unik individ och inte enbart fokusera på diagnosen. Det är istället viktigt att se till den unika patientens upplevelser och erfarenheter av sitt tillstånd. Individen kommer möta erfarenheter såsom lidande och sjukdom men kommer fortfarande skapa erfarenheter som är högst personliga (Travelbee, 2007).
Ett väsentligt begrepp som nämns i teorin är “mellanmänskliga relationer”. Mellanmänskliga relationer går att uppnå om personerna är konkreta och inte mellan människor som är
abstrakta och generella. I teorin betyder det att sjuksköterskan ska vara tydlig i sin
information till patienten och inte svårförståelig. Att reagera på varandras mänsklighet är en förutsättning för att en mellanmänsklig relation ska fungera. Kommunikation, respekt och empati anses vara viktiga beståndsdelar i de mellanmänskliga relationerna (Travelbee, 2007) Det är viktigt att sjuksköterskan lägger sin stereotypiska bild om patienten åt sidan när hon möter patienten för första gången för att själv kunna skapa en ‘’icke dömande attityd’’ (Travelbee, 2007). Patienter med HIV/AIDS möter ofta diskriminering när de söker vård vilket bidrar till ökad oro vid kontakt med vården. Patienter med HIV/AIDS beskrev att en viss agitation fanns hos sjuksköterskorna när nervositet förelåg som gjorde att sjuksköterskan kunde höja rösten som medförde att det påverkade patienten att känna sig mindre värd
(Rintamaki, Scott, Kosenko & Jensen, 2007). Vissa patienter med HIV/AIDS kunde känna ett lidande genom att vårdpersonal visade ett kränkande och skamligt beteende mot de patienter de vårdar. Att vårdpersonalen visade falskhet och ignorans fick det patienterna känna sig mindre värda. (Hughes, Davies & Gudmunsdottir, 2008)
3. Problemformulering
att patienter som har diagnosen HIV/AIDS upplever att sjuksköterskor bemöter dem med en dömande attityd. Travelbee (2007) menar att det är viktigt för sjuksköterskan att sätta sin stereotypiska bild om patienten åt sidan när hon möter patienten för första gången för att själv kunna skapa en ‘’icke dömande attityd’’. Våra egna erfarenheter som undersköterskor är att sjuksköterskors attityder förändrades beroende på vilken sjukdom patienten hade. Vi
uppmärksammade att patienter som hade diagnosen HIV/AIDS var en utsatt grupp när det kom till värderingar och attityder. Det fick oss intresserade av hur det ser ut på en
internationell nivå. Är det så att HIV/AIDS är en sjukdom där det föreligger en stor diskriminering i olika bemötanden av sjuksköterskor/sjuksköterskestudenter?
4. Syfte
Syftet är att belysa sjuksköterskors/sjuksköterskestudenters attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS.
5. Metod
För att få en djup och bred förståelse för sjuksköterskans attityder till patienter med
HIV/AIDS användes en systematisk litteraturstudie. En litteraturstudie är en studie av tidigare forskning där en specifik undersökningsfråga ställs. Sedan ska en strukturerad sökning
genomföras för att efter det granska och sammanställa litteraturen (Kristensson, 2014). Det finns många olika anledningar till att en systematisk litteratursökning görs istället för en empirisk. En anledning är att möjlighet ges till att sammanställa den senaste forskningen (Kristensson, 2014).
5.1 Urval
Inklusions- och exklusionskriterier
5.2 Sökningsförfarande
Vi började med att bestämma oss för tre databaser som vi ansåg lämpliga för att hitta relevanta artiklar till vårt syfte. Dessa databaser var Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Sedan började vi med att göra en provsökning i de olika databaserna där vi testade olika sökord för få en bild av ämnet och matcha det med vårt syfte för att hitta den bästa sökningen. Efter provsökningen identifierade vi nyckelbegrepp som vi använde oss av i vår sökning. Dessa var “Hiv infections”, “Hiv”, “Attitude” och “Nurses”. För att identifiera de indexord som passade med våra nyckelbegrepp använde vi oss av databasernas ordlistor, “Subject headings” i Cinahl, “Medical subject headings” i Pubmed och “Thesaurus” i PsycInfo. Indexord är en typ av etickett eller nyckelord som alla artiklar i en databas har. Indexorden är identifierade, kategoriserade och strukturerade i databasens egna ordlistor (Kristensson, 2014). Med dessa indexord använde vi sedan den booleska sökoperatorn AND i alla databaserna. Sökoperatorn AND används för att binda ihop två eller flera söktermer (Kristensson, 2014). Vi använde oss endast av AND som sökoperator. För att generera ett större antal träffar användes även fritextsökning. Fritextsökning innebär att sökningen inte är bunden till indexord (Forsberg & Wengström, 2013). Sökningen pågick mellan 2017-02-29 till 2017-03-30.
Cinahl
För att hitta artiklar som är relevanta för vårt syfte valde vi att söka i omvårdnadsdatabasen Cinahl. Cinahl står för Cumulative Index of Nursing and Allied Health, och är en databas som innehåller forskning rörande omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi. Vidare skriver författarna att databasen är speciellt inriktad mot omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013). I Cinahl använde vi oss av indexordet “hiv infections” tillsammans med fritextsökning av orden “attitude” och “nurse”.
Pubmed
Pubmed är en bred databas som i huvudsak täcker medicin, omvårdnad och odontologi. I pubmed användes indexsökorden “attitude” och “nurse” tillsammans med fritextsökning av orden “hiv”(Forsberg & Wengström, 2013).
Psycinfo
Manuell Sökning
Författarna till denna litteraturstudie använde en manuell sökning för att hitta ytterligare material till vår studie. Forsberg och Wengström (2013) menar att manuella sökningar är ett redskap som kan användas för att finna artiklar. Sökningen genomfördes i referenslistor från böcker, avhandlingar och artiklar. Vi hittade en artikel som verkade relevant för vårt syfte och var inom våra inklusionskriterier. Den artikeln benämns som nummer 8 i artikel matrisen.
5.3 Kvalitetsgranskning
De åtta artiklarna som valdes ut från den systematiska litteratursökningen och den manuella artikeln som vi valde ut passade vårt syfte. Alla artiklar som gick vidare till
kvalitetsgranskning var av kvantitativ metod. Vi skrev ut alla artiklar för att få en överskådlig syn på allt material och för att lätt kunna markera för att sedan tillsammans diskutera om våra fynd som vi hittade för att ge en så korrekt bild av granskningen som möjligt. Artiklarna lästes var för sig för att sedan jämföra resultaten. Alla artiklar som gick till
kvalitetsgranskning fick betyget hög kvalitet. Ingen av artiklarna valdes bort. För att kunna granska artiklarna använde vi Forsberg och Wengströms (2013) granskningsmallar som modifierades för att överensstämma med våra kriterier. Vid
modifieringen valde vi att ta bort frågor som vi ansåg vara irrelevanta och sammanföra frågor som vi ansåg kunna styrka god kvalitet. För att vi skulle veta vilka av svaren som var av god kvalitet använde vi oss av poängsystemet från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Poängsystemet genererade att ge artiklarna poäng där “ja” genererade ett poäng och “nej” eller tveksamma svar fick noll poäng. Granskningen skedde av de samtliga studier var för sig för att sedan jämföra våra resultatet med varandra för att besluta om vilka av studierna som skulle inkluderas.
5.4 Dataanalys
att få en så bred analys som möjligt. Sedan jämförde vi våra fynd och diskuterade vilka meningsbärande enheter som skulle användas. För att sammanfatta vårt material så satt vi tillsammans och diskuterade meningsbärande enheter som vi sedan kondenserade. Efter det kodade vi tillsammans allt material för att få struktur på analysen. Koderna skrevs ner på lappar för att sedan jämföra likheter och skillnader för att få fram kategorier som motsvarade syftet. Kristensson (2014) beskriver vikten att dela in analysen i olika steg för att analysen ska bli överskådlig och lättläst.
Tabell 1. Exempel på analysprocess. Artikelnummer Meningsbärande
enhet
kondensering Kod Kategori 2 På en skala 1-10
rankade 96,2% av deltagarna sin rädsla för att få AIDS genom att utföra sina arbetsuppgifter, mellan 7-10, vilket indikerar på en överväldigande rädsla, 2,9 % av deltagarna svarade 1-6 vilket tyder på ingen rädsla. Stor rädsla för att utföra arbetsuppgifter Undvikande attityd
Rädsla att vårda
7 Sjuksköterskor med lägre utbildning och mindre yrkeserfarenhet hade en mer undvikande och dömande attityd till patienter med HIV/AIDS än sjuksköterskor Lägre utbildning och yrkeserfarenhet gav mer dömande attityd än högre utbildning och mer yrkeserfarenhet. Dömande attityd
med lång utbildning och arbetslivserfaren het. 8 Positiva attityder hos sjuksköterskorn a var en avgörande roll i att vilja ge omvårdnad till patienter med HIV/AIDS Positiv attityd avgörande för att vilja ge omvårdnad. Positiva attityder till vård.
Vilja att vårda
6 Faktorn som påverkade sjuksköterskorn as positiva attityder var tidigare vårderfarenhet av patienter med HIV/AIDS. Tidigare vårderfarenhet leder till positiva attityder. Positiva vårderfarenheter
Vilja att vårda
5.5 Etiska resonemang
Etiska överväganden bör göras innan en litteraturstudie påbörjas. Det bör göras gällande urval och presentation av resultat (Forsberg & Wengström, 2013). Alla våra valda studier har fått etiskt tillstånd av en etisk kommitté.
Det är viktigt att forskaren har granskat sin egen kunskap inom valt forskningsområde och reflektera över sina egna föreställningar om ämnet innan studien har påbörjats. Innan vi började skriva på studien om att patienter med HIV/AIDS delade vi uppfattningen om att patienter med HIV/AIDS behandlas annorlunda och mer respektlöst än andra patientgrupper. Vi diskuterade om dessa föreställningar för att inte låta det påverka vår studie då resultatet ska vara neutralt och inte påverkas av vad forskaren tycker. När studien påbörjades
6. Resultat
Följande kategorier identifierades efter vår integrerade analys: ● Rädsla att vårda
● Vilja att vårda
6.1 Rädsla att vårda
Det förekommer mycket negativa attityder och diskriminering som orsakas av rädsla i dagens HIV/AIDS-vård. Sjuksköterskans negativa attityder påverkar chansen att skapa en relation med patienten och bidrar till bristande vård (Akgun Kostak, Unsar, Kurt & Erol, 2012; Hassan & Wahsheh, 2011). Sjuksköterskans negativa attityder beror till stor del av okunskap som leder till rädsla att vårda patienter med HIV/AIDS. Att utföra omvårdnadsåtgärder hos patienter med HIV/AIDS gjorde att sjuksköterskorna blev osäkra i sin yrkesroll. Detta gjorde att sjuksköterskorna visade en undvikande attityd gentemot patienterna. Rädslan att bli smittad fanns hos sjuksköterskorna vilket ledde till att de aktivt valde att inte vårda
patienterna med HIV/AIDS (Akgun Kostak et al., 2012; Hassan & Wahsheh, 2011; Li, Liang, Wu, Lin & Wen, 2009). I sitt arbete fick sjuksköterskorna frågan om de skulle vilja vårda en patient med HIV/AIDS och majoriteten av dem kände en stor oro och rädsla för att utföra omvårdnadsåtgärder. Rädsla och oro gör att patienter riskerar att möta sjuksköterskor som väljer att avstå från att ge omvårdnad till patienter med HIV/AIDS (Hassan & Wahsheh, 2011). En stor del av sjuksköterskorna var inte intresserade av att utföra omvårdnadsåtgärder och uppvisade ingen vilja att vårda (Akgun Kostak et al., 2012; Hassan & Wahsheh, 2011). Sjuksköterskans familjesituation spelade stor roll. Dem sjuksköterskor som var gifta och hade barn visade större rädsla då de var rädda att smitta sin familj. Det gjorde att deras attityd blev sämre mot patienter med HIV/AIDS (Akgun Kostak et al., 2012).
HIV/AIDS (Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008; Pickles, King, & Belan 2012). En del av sjuksköterskorna trodde att alla kroppsvätskor som saliv, svett, urin och tårar var en del av smittspridningen. Detta genererade att mer än hälften var rädda för att de trodde att en person kunde bli smittad bara genom att vidröra en patient med HIV/AIDS (Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008; Hassan & Wahsheh, 2011). Det var aktuellt för sjuksköterskorna att vara uppdaterade om hur sjukdomen sprids för att kunna minska missuppfattningar. Det gör att sjuksköterskan blir tryggare i sitt arbete så att rädslan minskas. Vilket i sin tur leder till att en mer positiv attityd mot patienter med HIV/AIDS (Hassan & Wahsheh, 2011). Den kunskapen som studenterna hade låg till grund för hur deras attityd gentemot patienterna yttrade sig. Detta gjorde att studenter blev osäkra och rädda när de skulle ge vård till patienter med HIV/AIDS (Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008; Pickles, King, & Belan 2012). Patienter som fått sjukdomen genom drogmissbruk eller prostitution ansåg vissa
sjuksköterskestudenter fick skylla sig själva att de drabbats. Däremot om det skett via en blodtransfusion visades mer sympati för patienten (Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008; Pickles, King, & Belan 2012).
6.2 Vilja att vårda
Viljan att vårda utgör en central roll hos sjuksköterskan för att kunna bidra till en bra omvårdnad (Välimäki, Makkonen, Blek-Vehkaluoto, Mockiene, Istomina, Raid, Vänskä & Suominen, 2008). Sjuksköterskor som hade tidigare erfarenheter med patienter smittade av HIV/AIDS hade en större vilja och attityd till att vårda patienterna än de som inte hade vårdat någon smittad patient tidigare (Välimäki, Makkonen, Mockiene, Blek-Vehkaluoto, Istomina, Kisper-Hint, Staniuliene, Koponen, Vänskä, & Suominen, 2010). De sjuksköterskor som arbetade på avdelningar som är specialiserade på HIV/AIDS uppvisade en bättre attityd genom att visa en större medkänsla till patienterna (Hassan & Wahsheh, 2011). De flesta sjuksköterskorna var villiga att vårda patienter med HIV/AIDS med undantag till att utföra ett sängbad, städa upp avföring eller uppkastning för att rädslan att smittas fanns vid dessa omvårdnadsåtgärder. De sjuksköterskor som hade en nära anhörig eller vän som hade HIV/AIDS uppvisade en mer positiv attityd till patienter med HIV/AIDS. Detta ledde till att sjuksköterskorna hade en större vilja att vårda patienterna (Välimäki et.al., 2008; Suominen, Koponen, Mockiene, Raid, Istomina, Vänskä, Blek-Vehkaluto & Välimäki, 2010).
i sitt arbete (Hassan & Wahsheh, 2011; Suominen et.al., 2010; Välimäki et.al., 2010; Pickles, King, & Belan 2012). Större delen av studenterna hade en god attityd mot patienter med HIV/AIDS och uppvisade detta genom att respektera alla patienters lika värde vilket ledde till större motivation till att vårda patienter med HIV/AIDS (Veeramah, Bruneau & McNaught 2008; Pickles, King, & Belan 2012).
Majoriteten av sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenterna upplevde att de hade en bristande kunskap som påverkade deras förmåga att utföra vissa omvårdnadsåtgärder till patienter med HIV/AIDS (Hassan & Wahsheh, 2011; Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008). För att sjuksköterskan ska kunna utföra sitt arbete är det viktigt att inneha tillräcklig kunskap om sjukdomens smittvägar. Detta för att sjuksköterskorna ska känna en trygghet att vårda patienter med HIV/AIDS (Hassan & Wahsheh, 2011). Mindre än hälften av
sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenterna hade genomgått någon relevant HIV/AIDS utbildning. Detta gjorde att de flesta sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenterna hade en mer negativ attityd till sjukdomen, vilket i sin tur gjorde att de undvek kontakt med HIV/AIDS patienter (Pickels, King & Belan 2011; Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008; Hassan & Wahsheh, 2011). De flesta sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenterna efterfrågade utbildning för att lära sig mer om sjukdomen. Att få möjligheten att utbilda sig om HIV/AIDS var en stor motivationsfaktor för sjuksköterskornas vilja att vårda patienter med HIV/AIDS (Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008). Detta visar att
sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenterna har en vilja att vårda patienter med HIV/AIDS så länge de har den utbildning som krävs. Många sjuksköterskestudenter hade själva en önskan om att få den utbildning som var relevant för att utföra HIV/AIDS-vård. Detta för att kunna möta patientens specifika behov (Pickels, King & Belan 2011).
Sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenterna valde själva att få mer information och kunskap genom att läsa vetenskapliga artiklar och hitta information på internet (Pickels, King & Belan 2011; Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008; Hassan & Wahsheh, 2011). Många av
7. Diskussion
7.1 Metoddiskussion
Vi valde tidigt att begränsa årtalen till 2007-2017 för att få aktuella studier vilket är att föredra ( Kristensson, 2014). För att kunna förstå problemområdet och kunna avgränsa forskningsproblemet gjordes sökningar för att identifiera vad som finns publicerat inom valt område. Detta gjordes genom en inledande litteratursökning (Friberg, 2012). Att en inledande sökning användes och att aktuella artiklar valdes anser vi är en styrka. Vi genomförde även manuella sökningar, vilket gav oss en artikel som valdes ut. Manuell sökning är att granska referenslistor från böcker och artiklar för att hitta relevant information (Forsberg &
Wengström, 2013). Om olämpliga databaser har valts ut eller sökorden är otydliga kan det leda fram till att relevant litteratur inte hittas (Forsberg & Wengström, 2013). Vi använde oss av tre vedertagna databaser i vår litteratursökning Cinahl, Pubmed och Psycinfo.
Till vår kvalitetsgranskning valde vi att använda oss av Forsberg och Wengströms (2013) granskningsmallar. Vi ansåg att det var en bra mall och frågorna kunde besvaras med ja eller nej. Kristensson (2014) beskriver att det är viktigt att författarna granskar materialet enskilt. Det kallas för triangulering och innebär att två eller fler personer tolkar och analyserar materialet. Detta stärker resultatets trovärdighet (Kristensson, 2014). Det kan vara en svaghet att vi tog med artiklar som inkluderade midwives (barnmorskor) tillsammans med
sjuksköterskor eller sjuksköterskestudenter då det inte är en del av vårt syfte. Vi ansåg att artiklarna gav mycket bra information och valde därför att ta med dem.
Vi analyserade materialet enskilt och färgkodade meningsbärande enheter. Sedan
kondenserade vi materialet enskilt för att sedan diskutera tillsammans vad vi identifierat. Eventuella skillnader diskuterades i våra enskilda analyser för att nå fram till konsensus. Detta anser vi är en styrka att vi analyserade enskilt, dock kan det ses som en svaghet att vi tillsammans arbetade fram koder och kategorier. Om koder och kategorier arbetats fram enskilt först för att sedan diskutera de olika fynden hade resultatet kunnat bli annorlunda. Hade hela analysprocessen gjorts enskilt hade eventuellt fler perspektiv kunnat identifieras och resultatet blivit mer trovärdigt (Kristensson, 2014).
Överförbarhet handlar om hur resultaten kan sättas in i ett annat sammanhang (Kristensson, 2014). Artiklar som användes i vår litteraturstudie kom från flera olika delar av världen det kan öka tillförlitligheten (Kristensson, 2014). Likheterna i resultatet att låg kunskap och erfarenhet om HIV/AIDS ger en sämre attityd och en större rädsla att smittas finns generellt i världen. Dock så är det en stor geografisk skillnad i kunskapsnivå och erfarenhet och därmed skillnad i attityd och rädsla för att smittas. Eftersom att deltagarna levde i olika delar av världen och i olika förhållanden kan det vara svårt att överföra resultatet till
sjuksköterskor/sjuksköterskestudenter generellt i hela världen. Dock anser vi att överförbarheten till andra smittsamma blodsjukdomar kan göras i viss utsträckning då liknande attityder och rädsla för att smittas finns även där.
7.2 Resultatdiskussion
Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa
Rädsla att vårda
Vilja att vårda
Viljan att vårda är en central roll för att sjuksköterskan ska kunna utföra en god omvårdnad. I vårt resultat fick vi fram att viljan att vårda patienter med HIV/AIDS fanns hos en del sjuksköterskor. Mycket visar att mer utbildning ökade viljan att vårda patienter med HIV/AIDS hos sjuksköterskor. Detta bekräftas av Wagner, McShane, Hart & Margolese (2016), Mullins (2009) och Sherman (2000) som beskriver att sjuksköterskor som har mer kunskap ger ett bättre bemötande till sina patienter vilket skapar en trygghet för patienten i vårdrelationen. Hodgson (2016) menar också att mer utbildning bidrar till positiva attityder mot patienter med HIV/AIDS. Travelbee (2007) redogör att sjuksköterskor som går in i en vårdsituation utan en dömande attityd har lättare att skapa öppna föreställningar och vilja att vårda patienter. En ‘’icke dömande attityd’’ beskrivs som erfarenheten och kunskapen om en specifik sjukdom. Att sjuksköterskan strävar efter en sån attityd är inte alltid optimalt då det kan bli svårt för henne att utse sina egna värderingar och föreställningen och hur det påverkar den mellanmänskliga relationen. Den gruppen sjuksköterskor som hade en god attityd till att vårda patienter med HIV/AIDS, respekterade individen trots sjukdom. Genom att ge respekt till patienten följer man även Förenta Nationernas (2012) mänskliga rättigheter att få leva ett bra liv.
8. Slutsatser
Det finns brister i hur sjuksköterskor/sjuksköterskestudenter bemöter patienter med
HIV/AIDS. Attityder som rädsla att vårda finns hos sjuksköterskor/sjuksköterskestudenter då rädslan att smittas finns. Detta anser vi beror på kunskapsbrist om hur viruset smittar.
Eftersom att denna rädsla finns så påverkar det även viljan att vårda patienter med
9. Förslag till framtida forskning
I våra sökningar för att hitta artiklar till vår litteraturstudie identifierades artiklar där
10. Referenser
*=Artiklar valda i systematiska litteratursökningen.
*Akgun Kostak, M., Unsar, S., Kurt, S., & Erol, O. (2012). Attitudes of Turkish midwives and nurses working at hospitals towards people living with human immunodeficiency virus/ aqcuired immune deficiency syndrome. International Journal of Nursing Practice, 18(5), 437-444. doi: 10.1111/j.1440-172X.2012.02062.x
Barron, C.J., Moffett, J.K., & Potter, M. (2007). Patient expectations of physiotherapy: Definitions, concepts, and theories. Physiotherapy Theory and Practice, 23(1), 37-46. Bradley-Springer, L., Stevens L., Webb, A.(2010) Every Nurse Is an HIV Nurse. American
Journal of Nursing, 110(3), 32-39. doi: 10.1097/01.NAJ.0000368950.95881.b1
Delobelle, P., Rawlinson, J. L., Ntuli, S., Malatsi, I., Decock, R., & Depoorter, A. M. (2009). HIV/AIDS knowledge, attitudes, practices and perceptions of rural nurses in South Africa.
Journal of Advanced Nursing, 65(5), 1061-1073. doi: 10.1111/j.1365- 2648.2009.04973.x
Ericsson, E. & Ericsson, T. (2010) Klinisk mikrobiologi - infektioner immunologi och sjukvårdshygien (4:e upplagan). Liber: Stockholm.
Folkhälsomyndigheten. (2015). Sjukdomsinformation om hivinfektion. Hämtad 2017-03-22 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/hivinfektion/
Folkhälsomyndigheten. (2016). HIV Idag. Hämtad 2017-03-22 från:
http://www.hividag.se/om-hiv/hiv-igar-och-idag/
Stockholm: Svenska FN-förbundet.
Gisslén, M. (2007). HIV och AIDS. I S. Iwarson & R. Norrby. (Red.) Infektionsmedicin. Epidemiologi, klinik, terapi. (sid. 277-289). Sävedalen: Säve Förlag.
Gilbert, L., Walker, L., (2010). “My biggest fear was that people would reject me once they knew my status…”: stigma as experienced by patients in an HIV/AIDS clinic in
Johannesburg, South Africa. Health and Social Care in the Community. 18(2), 139-146. doi: 10.1111/j.1265-2524.2009.00881.x
*Hassan, Z. M., & Wahsheh, M. A. (2011). Knowledge and Attitudes of Jordanian Nurses towards Patients with HIV/AIDS: Findings from a Nationwide Survey. Issues in Mental
Health Nursing, 32(12), 774-784. doi: 10.3109/01612840.2011.610562
Hughes, A., Davies, B., Gudmunsdottir, M., (2008). “Can you give me respect?” Experiences of the urban poor on a dedicated AIDS nursing home unit. Journal of the association of
nurses in AIDS care, 19(5), 342-356. doi: 10.1016/j.jana.200804.008
Karamouzian, M., Akbari, M., Haghdoost, A. A., Setayesh, H., & Zolala, F. (2015). “I Am Dead to Them”: HIV-related Stigma Experienced by People Living With HIV in Kerman, Iran. Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 26(1), 46–56. doi:
10.1016/j.jana.2014.04.005
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur
Larsson, A., & Haanyama Ørum, O.(2007). Ophelias resa. Stockholm: Atlas.
*Li, L., Liang, L.J., Wu, Z., Lin, C., & Wen, Y. (2009). Individual attitudes and perceived social norms: Reports on HIV/AIDS-related stigma among service providers in China.
International journal of psychology, 44(6), 443-450. doi: 10.1080/00207590802644774
Peltzer, J., Domian, E., & Teel, C. (2015). Living in the Everydayness of HIV Infection: Experiences of Young African-American Women. Medsurg Nursing, 24(2), 111-118 * Pickles, D., King, L. & Belan, I. (2009) Attitudes of nursing students towards caring for people with HIV/AIDS: thematic literature review. Journal of Advanced Nursing, 65(11), 2262–2273.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (8. ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Rosén, A.S. (2009). Attityd. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/attityd
Rintamaki, L., Scott, A., Kosenko, K., & Jensen, R. (2007). Male patient perceptions of HIV
stigma in health care contexts. AIDS patient care & STDs, 21(12), 956-969.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2004:168. Smittskyddslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Sherman, D.W. (2000). AIDS-dedicated nurses: what can be learned from their perceptions and experiences. Applied Nursing Research 13(3), 115-24. doi: 10.1053/apnr.2000.7651 Svensk sjuksköterskeförening (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Hämtad 17-05-26 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
nursing practice, 16(2), 138-147. doi:10.1111/j.1440-172X.2010.01822.x
Travelbee, J. (2007). Mellommenneskelige forhold i sykepleie. Oslo: Gyldendal
*Veeramah, V., Bruneau, B., Mcnaught, A. (2008). Exploring knowledge and skills on HIV in student nurses and midwives. British Journal of Nursing, 17(3): 186-191.
*Välimäki, M., Makkonen, P., Blek-Vehkaluoto, M., Mockiene, V., Istomina, N., Raid, U., Vänskä, M.L., & Suominen, T. (2008) Willingness to care for patients with HIV/AIDS.
Nursing Ethics, 15(5), 586-600. doi: 10.1177/0969733008092868
*Välimäki, M., Makkonen, P., Mockiene, V., Blek-Vehkaluoto, M., Istomina, N., Kisper-Hint, I.R., Staniuliene, V., Koponen, N., Vänskä, M-L., & Suominen, T. (2010) Nurse Educ
Today, 30(7), 674-9. doi: 10.1016/j.nedt.2010.01.004
Wagner, C. A., McShane, E. K., Hart, A. T., & Margolese, S. (2016). A focus group
qualitative study of HIV stigma in the Canadian Healthcare system. The Canadian Journal of Human Sexuality 25(1). doi:103138/cjhs.251-A6
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Wright, W. M., Watson, W. L., & Bell, J. M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Zukoski, A.P., & Thorburn, S. (2009). Experiences of Stigma and Discrimination among Adults Living with HIV in a Low HIV-Prevalence Context: A Qualitative Analysis. AIDS
Patient care STDS, 23(4), 267-76. doi: 10.1089/apc.2008.0168
Bilaga 1
Granskningsmall
Frågorna kommer från Forsberg och Wengström (2013) och poängsystemet kommer ifrån Willman, Stoltz, och Bahtsevani (2011). Ja är 1 p, och Nej är 0p.
Låg 0-7 p, Medel 8-11 p, Hög 12-16 p
Checklista kvalitativ
1. Finns abstract beskrivet? 2. Är syftet tydligt beskrivet? 3. Finns ett etiskt godkännande?
4. Är den valda metoden relevant för syftet?
5. Är urvalsmetoden och urvalskriterier tydligt beskrivet? 6. Är kontexten tydligt beskriven?
7. Är datainsamlingsmetoden tydligt beskriven? 8. Är analysmetoden tydligt beskriven?
9. Är resultatet tydligt beskriver? (trovärdighet och pålitlighet) 10. Kan resultatet kopplar till frågeställningen/syftet?
11. Är de teorier och tolkningar som gjorts baserade på insamlad data, ex. citat? 12. Diskuteras brister och eventuella bias i studien?
13. Finns det klinisk relevans i resultatet? 14. beskrivs en slutsats av författarna? 15. Håller vi med om slutsatsen? 16. Bör artikeln inkluderas?
Checklista Kvantitativ
1. Finns abstract beskrivet? 2. Är syftet tydligt beskrivet? 3. Finns ett etiskt godkännande?
4. Är urvalsmetoden väl beskriven med inklusion- och exklusionskriterier? 5. Är den valda designen lämplig?
6. Är undersökningsgruppen representativ? 7. Är bortfallet beskrivet?
8. Görs en bortfallsanalys?
9. Beskrivs den statistiska analysen? 10. Är resultatet tillförlitligt?
11. Kan resultatet generaliseras?
12. Diskuteras brister och eventuella bias i studien? 13. Finns det klinisk relevans i resultatet?
Bilaga 2
Systematisk litteratursökning.
Cinahl
Pubmed
Sökord Träffar Lästa titlar Lästa
PsycInfo
Sökord Träffar Lästa titlar Lästa
Bilaga 3 Artikelmatris Författare År Land Tidskrift
Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
1 Välimäki, M, Makkonen, P, Blek-Vehkaluoto, M, Mockiene, V, Istomina, N, Raid, U, Vänskä, M-L & Suominen, T. 2008 Finland, Estland och Litauen. Nursing Ethics: Willingness to care for patients with HIV/Aids Utforska Finska, Estniska och Litauiska sjuksköterskors attityder att vårda HIV/AIDS patienter. Kvantitativ metod. En internationell tvärsnittsundersö kning på sjuksköterskor som jobbar med medicinsk, kirurgisk eller gynekologiska avdelningar i Finland, Estland och Litauen. Resultatet visar att generellt visar sjuksköterskor från alla tre länder en god attityd till att behandla patienter med HIV/AIDS. Hög kvalitet. 2 Hassan, Z M & Wahsheh, M A. 2011 Jordanien Mental health nursing: Knowledge and attitudes of Jordanian Nurses towards Patients with HIV/AIDS: Findings from a Nationwide Survey. 1.Utforska HIV/AIDS kunskapsnivåer på sjuksköterskor, 2.Identifiera källan till information och utbildning om HIV/AIDS och sjuksköterskors rädsla att smittas av HIV/AIDS 3. Utforska attityder på sjuksköterskor som vårdar HIV patienter Kvantitativ metod. En tvärsnittsstudie på nationell nivå med 1260 sjuksköterskor på sjukhus i hela landet.
Studien visar att Sjuksköterskorna hade en dålig kunskap om HIV/AIDS. Hög kvalitet. 3 Välimäki, M, Makkonen, P, Mockiene, V, Blek-Vehkaluoto, M, Istomina, N, Kisper-Hint, I R, Staniuliene, Nurse Educ Today: Nursing and midwife students´wil lingness to provide care to patients Utforska och jämföra sjuksköterskor och barnmorskor- studenters
villighet till att tillgodose vård till patienter med
V, Koponen, N, Vänskä, M-L & Suominen, T. 2010 Finland, Estland och Litauen. with HIV/AIDS- a comparative study in Finland, Estonia and Lithuania. HIV/AIDS i länderna Finland, Estland och Litauen. Finland, Estland
och Litauen. positiva till att behandla HIV/AIDS patienter. 4 Veeramah, V, Bruneau, B & McNaught, A. 2008 Storbritannien. British journal of Nursing: Exploring Knowledge and skills on HIV in student nurses and midwives. Utforska och beskriva kunskapen av i relaterat till erfarenhet och attityder bland sjuksköterskestud enter och barnmorskor att vårda Hiv/Aids sjuka patienter. Kvantitativ metod. En tvärsnittsstudie på nationell nivå. Gjordes på 42st sjuksköterskestud enter som är på sitt sista utbildningsår och 20st barnmorska studenter. Resultatet visade att deltagarna generellt hade en god attityd? Hög kvalitet. 5 Pickles, D, King, L & Belan, I. 2012 Australia Nurse Education Today: Undergradu ate nursing student´s attitudes towards caring for people with HIV/AIDS. Bestämma attityder bland australiska sjuksköterskestud enter mot att ta hand om personer med HIV / AIDS
Kvantitativ metod. En bokad lektion fick andraårsstudenter delta för att fylla i en blankett. 418 studenter deltog i lektionen och 396 slutförde blanketten (94.7 %) De allra flesta av deltagarna visade positiva, empatiska och medkännande attityder till att ta hand om personer med HIV / AIDS.
Hög kvalitet. 6 Suominen, T, Koponen, N, Mockiene, V, Raid, U, Istomina, N, Vänskä, M-L, Blek-Vehkaluoto, M & Välimäki, M. 2010 Finland, Estland och Litauen. Internationa l Journal of Nursing Practice: Nurses´kno wledge and attitudes to HIV/AIDS- an internationa l comparison between Finland, Beskriva och jämföra sjuksköterskornas kunskap om HIV / AIDS och attityder till Hiv/aids patienter i tre länder: Finland, Estland och Litauen. En internationell tvärsnittsstudie baserat på en kvantitativ metod. Denna studien visade att sjuksköterskor hade en genomsnittlig kunskap om HIV / AIDS. Sjuksköterskorna visa på en god attityd med vissa undantag.
Estonia and Lithuania. 7 Li, L, Liang, L-J, Lin, C, Wu, Z & Wen, Y. 2009 Kina Internationa l Journal of Psychology: Individual attitudes and perceived social norms: Reports on HIV/AIDS- related stigma among service providers in China.
Syftet med denna studie var att jämföra servicegivares uppfattning om sociala normer och deras personliga uppfattning om människor som lever med HIV/AIDS Kvantitativ tvärsnittsstudie. Denna studie genomfördes i tre platser i Yunnan-provinsen, Kina Majoriteten av leverantörerna i denna studie, deras redovisade personliga attityder matchade deras upplevda sociala normer. Hög kvalitet. 8 Akgun Kostak, M, Unsar, S, Kurt, S, & Erol, O. 2012 Turkiet Internationa l Journal of Nursing Practice: Attitudes of Turkish midwives and nurses working at hospitals towards people living with human immunodefi ciency virus/acquir ed immune deficiency syndrome. Syftet är att ta reda på Turkiska sjuksköterskors och barnmorskors attityder mot personer som lever med HIV/AIDS och undersöka faktorer som orsakar dessa attityder. Kvantitativ tvärsnittsstudie där 238 sjuksköterskor och barnmorskor deltog. Data insamlades med en AIDS attitude scale (AAS). Attityderna mot personer som har HIV/AIDS, från sjuksköterskor och barnmorskor som arbetar på ett statligt sjukhus var mer negativa än specialiserade sjuksköterskor. Äldre
sjuksköterskor och barnmorskor som hade längre arbetslivserfarenh et eller var gifta hade sämre attityd mot personer med HIV/AIDS.
