Skolor för Hållbar utveckling

(1)

ARBETSRAPPORTER

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 663

___________________________________________________________________________

-Opalens förskola & Katedralskolans gymnasium

Pauline Björklund

Uppsala, juni 2008 ISSN 0283-622X

(2)

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 3

1.1 Syfte och frågeställningar 4

1.2 Avgränsningar 4

1.3 Metod och material 4

1.4 Teoretiskt ramverk 6

1.5 Begrepp 7

1.6 Disposition 8

2. Svensk miljöpolitik 9

2.1 Svensk miljöpolitik globalt 9

2.2 Svensk miljöpolitik inom Eu 11

2.3 Sveriges nationella miljöpolitik 12

2.4 Regional och lokal miljöpolitik 14

3. Förkola för hållbar utveckling 16

3.1 Grön Flagg 16

4. Miljöarbete på Opalens förskola 17

5. Katedralskolans miljöåtgärder 20

5.1 Undervisning kring miljöfrågor och hållbar utveckling 22

6. Avslutande diskussion 23

KÄLLFÖRTECKNING 26

(3)

3

1. Inledning

Troligen har ingen i vår tid kunnat undgå den massmediala rapporteringen om klimathotet. Fn:s klimatpanel, Intergovernmental panel of climate changes (Ipcc), kom med en rapport 2007, vilken framhåller att människans aktiviteter värmer upp jorden på ett onaturligt sätt.¹ Genom att bland annat ha tittat på flera hundra tusen år gamla ishavskärnor, har man kunnat se att det är först under och efter industrialiseringen, som det skett en onaturlig ökning av olika växthusgaser i luften.

Orsaken tros främst handla om vi därefter har börjat använda fossila bränslen, som bilismen, trasportsektorn och industrin kräver, men även ökad markanvändning, som till exempel skövling av skog och utbrett jordbruk har en viss påverkan.² Detta har enligt Ipcc skapat och kommer att fortsätta skapa onaturliga klimatförändringar, vilka särskilt drabbar utvecklingsländerna.³ Den svenska regeringens klimatberedning fastslår att även vi i Sverige kommer att påverkas negativt och därför är det viktigt att agera nu!⁴ Som det är nu så stiger jordens medeltemperatur med ungefär en halv grad per år.⁵ Och det är faktiskt vi svenskar som väntas få den största ökningen av medeltemperaturen, i en jämförelse med resten av jordens länder.⁶ De negativa effekterna är bland annat: påverkan på grundvattnets kvalité, ökade insektsangrepp, nederbörd med översvämningar som följd, risk för ras och jordskred i kustområden, när havsnivåerna stiger. Vidare kommer sjuka och äldre ha svårare att klara ett varmare klimat.⁷

Utifrån detta är det intressant att se hur vi i Sverige tar ansvar för miljön och för de klimatförändringar, som media och experterna varnar för. I egenskap av samhällsmedborgare i allmänhet och blivande geografilärare i synnerhet, så är det extra intressant att se hur man inom skolvärlden arbetar för att påverka miljön i positiv bemärkelse. Det står inskrivet i skollagens andra paragraf att: Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.⁸ Skolan är i högsta grad en institution som speglar samhället och påverkar det samma, varför det ur miljösynpunkt är positivt att många skolor tar tillfället i akt att fostra nästa generation till miljömedvetna medborgare.

Denna studie gäller två skolor i Uppsala: Opalens förskola och Katedralskolans gymnasium, som i allra högsta grad försöker förmedla respekt för miljön och hållbarhetsperspektivet till sina elever, bland annat genom ha tagit de politiska miljöstrategierna till sig och genomfört olika miljöåtgärder.

1 Climate Change 2007: The physical Science Basis- summary for policymakers (2007) s. 2

2 Ibid, (2007) s. 2

3 Ipcc Summary for policymakers- Impacts, Adaption and Vulnerability. (2007) s.11

4 SOU 2007:60

5 Vetenskapligt underlag för Klimatpolitiken (2007)

6 Plan (2008) s.13

7 Ibid s. 14-15

8 Skollag (1985:1100)

(4)

4

1.1 Syfte och Frågeställningar

Syftet med denna studie är att se hur Katedralskolans gymnasium och Opalens förskola har utformat sin verksamhet och undervisning, för att främja en hållbar utveckling och minskad miljöförstöring. Vidare vill jag genom deras arbete, relevant litteratur och egen analys försöka se fler möjligheter på hur man kan utforma undervisning och skolverksamheter, för miljöns bästa. Detta får man veta genom att ställa följande frågor:

1. Vilka miljöpolitiska beslut finns det och hur återkommer de hos besökta skolor?

2. Vilka konkreta miljöåtgärder har Opalens förskola och Katedralskolans gymnasium antagit?

3. Hur har man på nämnda skolor lyft in miljötänkande och hållbarhetsperspektivet i undervisningen?

4. Finns det fler sätt att få elever att tänka på miljön?

1.2 Avgränsningar

Med anledning av att detta är en c-uppsats och tidsutrymmet därmed har en viss given begränsning, så har jag inte haft möjlighet att titta på eller redogöra för fler skolors miljövänliga verksamheter. Det är även troligt att det har fattats fler miljöpolitiska beslut, än dem som nämns här, men vad som framträder i studien kan dock ses som några av de viktigare punkterna, eftersom att det är dessa jag stöter på först och mest frekvent hos angivna källor.

1.3 Metod och material

Detta är en kvalitativ studie, som har tagit form genom en relevant litteraturgranskning och genom att sätta mig in i två skolors verksamheter. Opalens förskola och Katedralskolans gymnasium ligger båda i Uppsala och valet av skolor kommer av att dem helt enkelt ligger i min hemkommun och därför har varit mest tillgängliga för min studie. Vidare finns det tyvärr inte i kommunen allt för många skolor att välja bland, som kan uppvisa ett aktivt miljöarbete och har blivit certifierade för det samma.⁹

Valet av skolor kommer också av att jag ville belysa både hur man med små barn och med lite äldre elever kan förmedla ett miljötänkande, varför jag valde just en förskola och en gymnasieskola som arbetar med detta. Men berörda skolor kan inte anses representera alla skolors miljöengagemang, varken inom Uppsala eller nationellt, eftersom att båda skolorna i en jämförelse med varandra och med andra skolor, arbetar för miljön och en hållbar utveckling i olika utsträckning. Opalen och Katedralskolan kan mer ses som förebilder att hämta idéer ifrån, när man själv vill skapa en miljömedveten skola eller annan typ av verksamhet. Opalens förskola har fått två utmärkelser för sitt arbete: Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling.

9 Klimathotet- vem bryr sig? (2008)

(5)

5

Katedralskolan har ingen aktuell utmärkelse, men planerar att ansöka om Grön Flagg. De kan ändå inte anses vara i startgroparna vad det gäller miljöarbetet, eftersom att de tidigare fått Myndigheten för skolutvecklings utmärkelse: Miljöskola;

den utmärkelse som numera är Skola för hållbar utveckling.

Ovan uppgifter och mycket mer har jag fått veta genom en fältstudie på Opalens förskola, där jag intervjuade ansvarig pedagog, Emelia Stenbäcken, om deras miljövänliga arbete.¹⁰ På Katedralskolan arbetar Lars Gustavsson och Erik Östlund, båda inom skolans miljöråd, och de har via telefonintervjuer bistått med konkret information om hur de utformar sin verksamhet och undervisning, för att värna om miljön och förmedla hållbarhetsperspektivet.¹¹ Alla intervjuer var löst strukturerade och innehöll varken ett givet frågeschema eller några fasta svarsalternativ. Istället bad jag var och en av informanterna att fritt berätta om till exempel: vilka miljöåtgärder de hade antagit på skolan, hur de förmedlade miljötänkandet och hållbarhetsperspektivet till sina elever och varför de hade valt just de åtgärder de hade. Vidare bad jag Opalen att berätta om hur och med vad de arbetade för att behålla sina miljöcertifieringar: Grön Flagg och Förskola för hållbar utveckling miljöcertifieringarna. Katedralskolans informanter fick i sin tur berätta om när och hur de hade fått den gamla miljöcertifieringen, Miljöskola. På Opalen tillbringade jag en hel dag, varför jag även hann fråga alla följdfrågor och andra funderingar, som dök upp vart eftersom.

Telefonintervjuerna med Katedralskolans informanter varade däremot endast i ca 20 minuter vardera, varför det blev nödvändigt att ringa upp ännu en gång.¹² De fick även min mailadress, utifall de skulle komma på något mer, som de gjorde eller planerade att göra för miljöns skull, så kunde informera mig om det. Denna möjlighet använde sig båda skolor av, då Erik Östlund på Katedralskolan skickade deras ämnesplaner för att behandla hållbarhetsperspektivet i undervisningen och Emelia Stenbäcken från Opalen, återkom och till exempel förtydligade olika uppgifter om vidtagna miljöåtgärder på skolan.

En av frågeställningarna syftade på att ta reda på vilka miljöpolitiska beslut som har fattats för hållbar utveckling och hur de präglar utformningen av verksamheten på de besökta skolorna. Således var det viktigt att få en god insyn i hur och vilka som ansvarar för miljön och Regeringskansliets hemsida har också varit en viktig källa, för att få information om såväl den historiska, som den aktuella miljöpolitiken. FN:s klimatpanel: Intergovernmental panel of Climate Changes (Ipcc) och deras senaste rapporter är viktiga vetenskapliga grunder, till varför vi överhuvudtaget talar om klimathotet och till varför svensk miljöpolitik framhåller behovet av en hållbar utveckling och varför skolor arbetar med det samma, således vilar min studie även på deras vetenskap. ¹³

10 Personlig kontakt 2008.05.07

11 Telefonintervju 2008.05.14

13 Vetenskaplig bakgrund (2008)

(6)

6

1.4 Teoretiskt ramverk

De miljöåtgärder som framträder, såväl inom politiken, som hos berörda skolverksamheter har jag inte velat ta för givna att vara bäst ur miljösynpunkt, varför det har varit intressant att titta på teorier som belyser de negativa aspekterna hos några av de miljöåtgärder, som svensk miljöpolitik lyfter fram som viktiga i arbetet mot hållbar utveckling. Tomas Öst, sociolog vid Uppsala Universitet, förklarar att den svenska miljöpolitiken främst handlar om energieffektivisering, för att främja en hållbar utveckling, men han uppger dock att det i slutändan kan bli mindre gynnsamt för miljön.¹⁴ Han menar att energieffektivisering inte gynnar miljön, eftersom att det gynnar ekonomin. Öst förklarar att när vi får mer pengar kvar i plånboken, av att till exempel elräkningen har blivit lägre, så börjar vi ofta konsumera mer, vilket i sin tur bidrar till mer produktion och därmed mer utsläpp av växthusgaser och andra industri- avfall. Miljöpolicys och åtgärder som bygger på att vinna ekonomiskt gynnar därför inte miljön, eftersom att ekonomisk rationalitet och ekologisk rationalitet, utifrån Öst, inte anses förenliga. ¹⁵ Jag låter dessa resonemang få en viss del i den avslutande diskussionen, när jag sammanfattar de miljöåtgärder som besökta skolor uppvisat.

Andra teorier som visat sig vara relevanta för denna studie är Vygotskij teorier om barns lärande, eftersom att Opalens förskola arbetar i enlighet med denna pedagogik. Vygotskij är lite av en husgud för många skolor och återkommer inom många lärarutbildningar, varför han säkerligen finns med i många pedagogers ryggmärg och därmed är med och utformar svensk pedagogisk verksamhet. Därmed kan vi även anta att Vygotskij har satt en viss prägel på Katedralskolans undervisning, även om man inte där direkt tänker på honom i lika stor utsträckning som på Opalen.

Vygotskij (1896-1934) var en rysk pedagog, som ansåg att barn lär sig och utvecklas bäst genom interaktion med andra människor. Han menade att ”lusten är en motor som startar lärandeprocesser”. ¹⁶ Vidare så talade han om vikten av att all undervisning med fördel bör utgå från elevens egna intressen. Det är också viktigt att innehållet i undervisningen inte innebär en upprepning, för då kan de uppfattas som tråkigt, enligt Vygotskij. Ytterligare en aspekt som han ansåg vara viktig för att barn ska vilja lära är att undervisningen ska vara nära förankrat med det verkliga livet och således ge kunskaper för livet efter och utanför skolan.¹⁷ Denna syn på undervisning är något som också stämmer särskilt väl med båda de miljöcertifieringar som Opalens förskola har fått, Grön Flagg och Förskola för hållbar utveckling. Om detta redogörs för mer ingående under kapitlet som handlar om Opalens förskola.

14 Öst (2007) s. 137

15 Ibid s 137

16 Kullberg (2004) s 34

17 Lindqvist (1999) s. 77

(7)

7

1.5 Begrepp

Hållbar utveckling är ett begrepp som återkommer i denna studie, men hållbar utveckling är inget entydigt begrepp, utan innefattar en rad olika aspekter.

Bruntlandkommissionen fastslog redan 1987 att hållbar utveckling är det samma som: en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredställa sina. ¹⁸ Den rika delen av världen använder mer resurser och energi än vad dem behöver, medan den fattiga världen inte får resurserna att räcka till åt alla. För att uppnå en hållbar utveckling skulle det krävas att de rika lärde sig hushålla med resurser och energier, samt att man vårdar de som finns, så att de räcker åt allas grundläggande behov.¹⁹

Denna studie tar bland annat upp hur Sveriges miljöpolitik verkar för en hållbar utveckling och enligt regeringskansliet, så anser de att hållbar utveckling bland annat är det samma som att: Naturens rikedomar ska brukas på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn.²⁰ Men hållbar utveckling handlar inte bara om att värna om miljöns resurser, utan även om att samtidigt främja ekonomisk utveckling. Utmaning ligger just i detta, att både tillåta länder att producera och konsumera för en god levnadsstandard, samtidigt som det ska ske med minsta möjliga påverkan på miljön. Därför behöver produktions- och konsumtions- mönstren förändras, vilket till exempel kan ske genom att samhället erbjuder konsumenten fakta om vilken mat eller vara som har den minsta miljöpåverkan. ²¹ Vidare behövs det ny teknologi för produktion, men vilken teknologi och hur den ska finansieras och spridas är ännu under utredning.²² Utöver denna beskrivning av hållbar utveckling, så finns det troligen fler sätt att tolka vad som är hållbar utveckling.

Det som präglar Sveriges aktuella miljöpolitiska åtgärder är:

energieffektivisering, kretsloppstänkande och hushållning med resurser. ²³ Med dessa åtgärder arbetar båda skolor som studien handlar om, varför det är viktigt att sätta oss in i begreppen. Energieffektivisering kan förklaras med att man genom nyare teknik får en mer lönsam eldriftskostnad, vilket ger en billigare el åt konsumenten. Vidare kan konsumenten själv se till att använda så lite el som möjligt och på så vis hålla nere kostnaden. ²⁴ Kretsloppstänkande är när man har i åtanke att allt på jorden hänger ihop, inget försvinner, varför det blir extra viktigt att tänka på vad man tillverkar och därmed stoppar in i kretsloppet. Det handlar vidare om att människan måste lära sig att tänka på att det som tas ur naturen ska återvinnas, återanvändas och till slut omhändertas på ett sådant sätt att det påverkar miljön i minsta möjliga utsträckning. Hur man hanterar avfall, sorterar och återvinner är således en viktig

18 Person & Person (2007) s. 7

19 Ibid s. 6

20 Regeringskansliet, Hållbar utveckling (2008)

21 Miljömålen i korthet (2008) s. 29

23 Person & Person (2007) s. 21

24 Nationalencyklopedin (2008)

(8)

8

aspekt för kretsloppet. Vidare är det viktigt att tänka på vilket sätt man tillverkar, för att veta hur man slutligen skall hantera avfallet på ett miljövänligt sätt. Att till exempel förbjuda miljöfarliga kemikalier kan vara en väg för att följa kretsloppsprincipen.²⁵

Kretsloppstänkandet är vidare nära förankrat med tanken om att hushålla med resurser, vilket syftar på jordens resurser och handlar om att inte ta ämnen och resurser från jorden i en snabbare takt än vad de klarar att återbildas.²⁶ Det handlar till exempel om att svinnet av resurser och råvaror inom till exempel: livsmedels- bygg- och fastighets- branschen måste minska, vilket endast kan ske genom att alla aktörer i samhället får utbildning i hur man bäst kan hushålla med resurserna och sedan samverkar för att omsätta kunskaperna i praktisk verkan. ²⁷ Vidare handlar det om att hushålla med mark, vatten och bebyggd miljö, genom att utbilda aktörer inom samhällsplaneringen, så att de kan visa en ökad hänsyn för miljön när de fattar olika beslut. Det krävs till exempel att inte bygga fler bilvägar i skogarna, att det finns kantzoner vid olika vattendrag och att man skyddar värdefulla kulturmiljöer och ekosystem när man anlägger nya bostadsområden eller på annat sätt använder marken²⁸

1.6 Disposition

I det första kapitlet får ni en inledning till studiens ämne, då även syftet och frågeställningarna presenteras. Här redogörs också för val av metod och material, vilka avgränsningar som har varit tvunget att göras, för teorier om hur effektiva våra svenska miljöåtgärder är, samt för teorier om barns utveckling och lärande.

Eftersom att skolan vilar på politiska beslut och lagar, så torde det gå att skönja några av de miljöåtgärder som förespråkas inom politiken, hos både Opalens förskola och Katedralskolans verksamhet, varför det är viktigt att först titta på hur den svenska miljöpolitiken växt fram och ser ut idag, vilka beslut som har fattats och vilka miljöåtgärder som anses viktiga och detta framkommer i det andra kapitlet. I det tredje kapitlet så förklaras innehållet och syftet med de båda miljöcertifieringarna, Grön flagg och Skola för hållbar utveckling, som Opalens förskola har fått för sitt miljöengagemang. I det fjärde, respektive det femte kapitlet, så presenteras förskolan Opalens, respektive Katedralskolans konkreta miljöarbete och dess samstämmighet med miljöpolitiken. I det sista och sjätte kapitlet som följer, så försöker jag knyta ihop säcken och sammanfatta hur berörda skolverksamheter påverkar miljön och hur de utformat undervisningen, i enlighet med nämnda miljöpolitiska beslut, miljöcertifieringar och Vygotskijs teorier om barns lärande.

Här försöker jag mig även på att kritiskt granska vad som båda skolor skulle kunna göra ännu bättre för att, om möjligt, ännu mer främja en hållbar utveckling och god

25 Miljömålen i korthet (2008) s. 28

26 Patel & Persson (2007) s. 6

27 Miljömålen i korthet (2008) s 29

28 ibid s 30

(9)

9

miljö.

Slutligen belyser jag här även de negativa aspekterna med de miljöåtgärder, som miljöpolitiken framhärdar och som besökta skolverksamhet uppvisar.

2. Svensk miljöpolitik

För att förstå varför det finns skolor som arbetar för miljön är det viktigt att ge en övergripande bild av svensk miljöpolitik, såväl historisk som aktuell; detta eftersom att skolan vilar på politiska beslut. Klimathotet och miljöproblemen har de senast åren blivit en allt viktigare fråga inom Sveriges politik och drabbar alla jordens invånare i olika utsträckning. Därför bör man diskutera om åtgärderna och ta fram nya med så många aktörer som möjligt, således sker också svensk miljöpolitik på flera nivåer: globalt, inom EU, nationellt, regionalt och lokalt. Arbetet bedrivs av såväl statliga, som icke statliga organisationer.²⁹

2.1 Svensk miljöpolitik globalt

År 1972 var det vi svenskar som var värd för den första miljökonferensen, som FN- förbundet höll i Stockholm. Över 130 delegater samlades för att diskutera och identifiera miljöproblem och möjliga åtgärder. Efter detta möte bildades Fn:s miljöprogram, som är ämnat att stötta och informera alla länder i deras arbete för en hållbar utveckling och fokus ligger bland annat på: klimatförändringar, färskvattentillgång, hållbar markanvändning inom till exempel jordbruket och tillgång och utveckling av förnyelsebar energi.³⁰

1992: hölls ett nytt och större toppmöte om miljö och utveckling i Rio de Janeiro och då upprättas FN:s klimatkonvention och Agenda 21, vilka trädde i laga och praktisk kraft två år senare. Drygt 150 länder, däribland Sverige, enades om att minska sina utsläpp av koldioxid och växthusgaser, men konventionen satte inget tak för tolererad mängd utsläpp och ingen tidsplan för minskningen inom konventionen upprättades. Inte heller Agenda 21 är på något sätt bindande, även om den utgör en kraftfull uppmaning till nationers arbete mot en hållbar utveckling.

Rekommendationerna i såväl Klimatkonventionen, som i Agenda 21 genomsyras av en önskan om internationellt samarbete för hållbar utveckling, men de är just inget annat än rekommendationer och inga juridiska krav ställs på undertecknade länder;

det är därför Kyotoprotokollet kom in i bilden.³¹

1997: efter ett möte i Kyoto i Japan, fastställdes det så kallade Kyotoprotokollet, som undertecknades av 84 länder och Sverige var ett av dem.

Protokollet trädde inte i laga kraft förrän den 16 februari 2005 och idag har mer än 120 länder ratificerat protokollet. I Kyotoprotokollet lovar industriländerna att minska sina utsläpp med drygt fem procent i genomsnitt under åren 2008-2012,

29 Regeringskansliet-Klimat (2008)

30 FN:s miljöprogram Unep (2008)

31 Frågor och svar, Svenska FN- förbundet (2008)

(10)

10

jämfört med 1990 års nivå; varje land har alltså en egen nivå att uppnå i egen jämförelse med 1990, vilka finns specificerat i protokollet. Länderna får själva avgöra hur man ska nå sina mål, bland annat genom handel med utsläppsrätter och genom att bidra till minskade utsläpp i andra länder. Protokollet är juridiskt bindande och de länder som inte uppfyller kraven i protokollet kan drabbas av sanktionsåtgärder.³²

2002: äger ytterligare ett världstoppmöte om miljö och hållbar utveckling rum, denna gång i Johannesburg, Sydafrika.³³ Huvudmålen i den genomförande plan som upprättas, handlar bland annat om förändrade konsumtionsvanor och produktionsmönster till mindre miljönegativa sådana. Sverige försöker påverka denna förändring, genom att till exempel utveckla frivilliga miljömärkningar av företag och andra verksamheter. Företag som förändrar sin produktion, så att den blir mer miljövänlig, kan alltså få en miljöcertifiering för sin insats.

Även fattigdomsbekämpning är ett huvudmål i genomförandeplanen och som Sveriges regering har tagit fasta på, genom att bland annat: stödja arbetet med att öka tillgängligheten av mediciner mot allvarliga sjukdomar i de fattiga länderna, samt ökar sitt bistånd till WTO:s fond för tekniskt bistånd och kapacitetsbyggnad.³⁴

2007: sker den senaste i raden av FN- toppmöten kring miljö och hållbar utveckling då över 10 000 deltar i konferensen på Bali i Indonesien. Precis som Agenda 21 rekommenderade 10 år tidigare, så var gäster från både statliga och icke statliga organisationer inbjudna att delta i arbetet för hållbar utveckling, tillsammans representanter från över 180 länder. Konferensen resulterade i att man antog en handlingsplan, den så kallade: Bali Roadmap, vilken innehåller en rad olika beslut för att kunna uppnå en hållbar utveckling och ett framtida säkert klimat³⁵.

Europaparlamentet informerar att EU spelade en central roll vid förhandlingarna och att konferensen satte tidspress på delegaterna, eftersom att ett nytt möte sker redan nästa år i Köpenhamn och då ska man utvärdera hur man nått föregående avtalspunkter, samt upprätta ett nytt avtal om fortsatt miljöarbete.

Handlingsplanen från Bali bygger på och stödjer IPCC:s fjärde rapport, som gavs ut 2007 och som handlar om att den globala uppvärmningen är ett faktum och att man måste agera nu för att minska utsläppen och riskerna för klimatförändringarnas svåra efterföljder.³⁶

32 ibid (2008)

33 FN:s världstoppmöte om Hållbar utveckling (2008)

34 ibid s. 14

35 The United nations Climate change conference in Bali (2007)

36 Europaparlementets resolution från Balikonferensen (2008)

(11)

11

2.3 Svensk miljöpolitik inom EU

Sverige blir medlem i EU 1994 och då blir vi även involverade i miljöarbetet inom EU- kommissionen. Idag tar Sverige en allt större roll inom EU:s miljöpolitik och år 2009 är det också Sverige som är ordförande för EU. Här följer några av de miljöförbättrande beslut som Sverige har varit med att verka för:

• EU införde ett handelssystem för utsläppsrätter år 2005, vilket satte ett gemensamt tak för utsläppen av växthusgaser. Handelsystemet med utsläppsrätter är ett medel för att försöka få företag inom Eu att minska sina utsläpp av växthusgaser. Det är lätt att motivera till handeln, eftersom att företagen tjänar på att ändra till exempel sin produktionsteknik för att dra ned på sina utsläpp, då den kostnaden det innebär ändå är lägre än utsläppsrätternas pris.³⁷ Vidare så kan företagen sälja vidare de utsläppsrätter som de inte utnyttjar, när de har lyckats få ned sina utsläpp. Varje land har fått ett tak för hur mycket de kan släppa ut i enlighet med de föreskrifter som finns i det undertecknade Kyotoprotokollet och utifrån dem, så tilldelas landets olika företag en viss mängd utsläppsrätter.³⁸ Sverige vill att även flygbranschen ska inkluderas i EU:s system för handel med utsläppsrätter och att utsläppsrätterna till flygbolagen inte ska delas ut gratis, utan hellre auktioneras ut. ³⁹

• 2007 enas det Europeiska rådet om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 30 procent till år 2020, under förutsättning att andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar.⁴⁰ Eftersom EU endast står för 14 procent av utsläppen av växthusgaser är det även viktigt att få med länder som USA, Kina och Indien. Annars förlorar EU:s länder den industriella konkurrensen om de övriga länderna inte hänger på.⁴¹

• Medlemsländerna som till exempel: Frankrike, Slovakien och Tjeckien, bland andra, ville att man skulle satsa på den mindre miljövänliga energikällan kärnkraft, men oppositionen var för stark och 2007 beslutade Eu istället om att minst 20 procent av EU:s energikonsumtion ska komma från förnyelsebara källor år 2020. Ett beslut som Sverige stod bakom. ⁴²

• nya personbilar i EU ska inte släppa ut mer än 120 gram koldioxid per

37Energimyndigheten, Handel med utsläppsrätter (2008)

38 Ibid (2008)

39 Regeringens klimatarbete (2007)

40 Ibid (2007)

41 Svenskt Näringsliv (2007) Eu:s klimatmål blir svår balansgång

42 Ny Teknik (2007) Klimatfrågan delar Eu publicerad

(12)

12

kilometer i snitt ⁴³

• biodrivmedel ska utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn senast år 2020. Beslutet upphävs dock senare, eftersom att ledamöter inom EU inte är eniga om biobränslet verkligen är ett klimatsmart alternativ.⁴⁴

• I år, 2008, så beslutade EU om att Sverige ska, år 2020, kunna visa att 49 procent av landets energiförsörjning kommer från förnyelsebara alternativ, vilket innebär att det hårdaste kravet på miljövänlig energiförbrukning sätts på Sverige. Genom dessa konkreta mål visar EU på sin beslutsamhet att minska människans negativa miljöpåverkan. ⁴⁵

2.4 Sveriges nationella miljöpolitik

Det är Miljödepartementet som samordnar regeringens miljöpolitik och hållbar utveckling och klimatfrågan är ledorden i det miljöpolitiska arbetet. Det

övergripande målet för svensk miljöpolitik är att överlämna ett samhälle till nästa generation utan några större miljöproblem, varför regeringen har inrättat en rådgivande instans för hållbar utveckling.⁴⁶ Mycket av vår nationella miljöpolitik grundar sig på beslut från EU och, som tidigare nämnts, på den vetenskap om klimatförändringar som Fn:s klimatpanel (Ipcc) har presenterat. ⁴⁷ Riksdagen beslutade, år 1999, om 15 olika miljömål vilka man ska ha uppnått till år 2020: ⁴⁸

1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö

5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning

8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans, levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar

13. Ett rikt odlingslandskap

43 Eu:s klimatarbete- Ambitiösa klimatmål inom Eu (2008)

44 Europaparlamentet (2008)

45 Eu:s klimatarbete, Ambitiösa klimatmål (2008)

47 Vetenskaplig bakgrund (2008)

48 Regeringskansliet, Miljökvalitetsmålen (2008)

(13)

13

14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö

16. Ett rikt växt och djurliv tillkom år 2005

För att kunna uppnå de olika miljömålen, så måste man utvärdera hur arbetet med dem fungerar. Olika myndigheter (till exempel: Naturvårdsverket och Skogsvårdsstyrelsen) ansvarar för olika mål och måste årligen utvärdera hur långt de har kommit för att nå målen, samt vad som behövs göras ytterligare.⁴⁹ Det är Miljörådet som sammanställer de olika myndigheternas utvärderingar av arbetet med de olika miljömålen och sedan rapporterar in till regeringen. ⁵⁰ Men allra viktigast för att nå målen är att alla kommuner, skolor och övriga aktörer blir engagerade i arbetet med miljömålen och därmed verkar för en hållbar utveckling. ⁵¹ Regeringen har vidare beslutat om tre vägar att först och främst gå mot en bättre miljö: effektivare energianvändning, kretsloppstänkande och hushållning med resurser.⁵²

Miljödepartementet har publicerat ett informationsblad (2007) om regeringens klimat och miljöpolitik, vilken upplyser om att Sverige redan har minskat sina utsläpp av växthusgaser med 40 procent, sedan mitten av 1970-talet.

Detta har kunnat ske, bland annat genom att vi börjat använda förnyelsebar energi, så som till exempel biobränslen. Vidare får man veta att för att vi ska lyckas uppnå en hållbar utveckling, så satsar den svenska staten stora summor pengar: ⁵³

• Klimatforskning (24 miljoner kronor)

• Energieffektivisering (310 miljoner kronor)

• Pilot och demonstrationsprojekt för andra generationens biodrivmedel (150 miljoner kronor)

• Nätverk för vindbruk (40 miljoner kronor)

• Hållbart uttag av bioenergi i jord- och skogsbruket (40 miljoner kronor)

• Klimatinvesteringar i andra länder (96 miljoner kronor)

• Program för hållbara städer (340 miljoner kronor)

• För att få fram mer miljöanpassade bilar satsar regeringen 400 miljoner kronor år 2008 på forskning och utveckling

• Mellan år 2007- 2009 satsar Banverket 1,6 miljarder utbyggnaden av järnvägar och till AB Storstockholms Lokaltrafik. På så vis ökar möjligheten och viljan att åka kommunalt och energieffektivt.

Regeringen införde en miljöbilspremie på 10 000 kronor, vilken gick ut på att

49 Persson &Persson 2007:16

50 Naturvårdsverket, samordning av miljöövervakningen (2008)

51 Person &Person (2007) s. 12

52 ibid s. 14

53 Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken (2007)

(14)

14

privatpersoner, som köper en miljöklassad bil under perioden 1 april 2007 - 31 december 2009 får ett kontantbidrag på nämnda summa. Syftet var att stimulera efterfrågan på bränsleeffektiva bilar och bilar, som drivs med alternativa bränslen.

Totalt avsatte regeringen 250 miljoner kronor, för att finansiera premien, men tyvärr är redan pengarna slut, så inga fler kan få miljöbilspremien.

Regeringen anser att den offentliga sektorn ska visa vägen för värnandet om miljön, varför de vill att andelen miljöbilar skall vara minst 85 procent, när den offentliga sektorn upphandlar eller leasar fordon till sina verksamheter. När det kommer till utryckningsfordon är kravet än så länge bara att 25 procent skall vara miljöbilar. Denna policy medför att bensinstationerna behöver byggas ut och erbjuda miljövänliga bränslealternativ i sina. Sedan 2005 pågår också ett program för energieffektivisering (PFE) som gäller den energiintensiva industrin. De företag, som ser till att energieffektivisera sin verksamhet, slipper betala skatt för den el de använder inom produktionen.⁵⁴

2.5 Regional och lokal miljöpolitik

Det är de kommunala myndigheterna som är med att utveckla miljöpolitiken och genomföra dess beslut och egna regler på lokal nivå. Det är vidare kommunerna som planerar för och bygger upp samhällets infrastruktur, således sitter de på mycket värdefulla kunskaper och kommunerna har därför en central roll, när det gäller att upplysa och aktivera allmänheten i frågan om att arbeta för miljön och en hållbar utveckling. ⁵⁵

I den internationella Agenda 21, som upprättades under miljökonferensen i Rio, så uppmanas alla undertecknande länder att senast år 1996 inrätta en lokal Agenda 21; detta för att höja medborgarnas medvetande vad gäller frågor som rör hållbar utveckling och för att möjliggöra en lokal anpassning av de miljöpolitiskt planerade miljöåtgärderna. År 1997 så upprättar också Uppsala kommun sin egen lokala Agenda 21, med fokus på hållbar utveckling och en god miljö. Vår lokala Agenda innehåller budskap, som till exempel: att göra information om miljö och hälsa tillgänglig för invånarna.⁵⁶ I Agenda 21 återfinns även storslagna visioner om att: ”Invånarnas rätt till hälsa och ett rikt liv samt kommande generationers intressen ska sättas före den egna materiella konsumtionen och ekonomisk tillväxt”. ⁵⁷ Men tyvärr får Uppsalas Agenda 21 mycket kritik, vad det gäller dess reella genomslagskraft. Kommunens revisorer gjorde förra året (2007) en granskning av användningen och uppföljningen av Agenda 21, vilket visade sig vara mycket dålig.

Orsakerna till att Agenda 21 har glömts bort, kan bero på att det råder osäkerhet om vem som ska följa upp och utvärdera vår lokala Agenda 21. ⁵⁸ Redan 2001 kunde

54 ibid s.

55 Ibid s.

56 Agenda 21 (1997) http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/86/84/6de2900f.pdf

57 http://www2.unt.se/avd/1,,MC=2-AV_ID=700383,00.html

58 Unt, 26.02.2008 http://www2.unt.se/avd/1,,MC=77-AV_ID=727472,00.html

(15)

15

man konstatera att nästan ingenting av åtgärdspunkterna i Agenda 21 hade uppfyllts och idag ser läget lika dystert ut, uppger miljöpartisten Sven-G Hultman, tillika ordförande för styrgruppen vid framtagandet av den lokala Agenda 21.⁵⁹

Miljödepartementets klimat och sårbarhetsutredning lämnade, år 2007, ett slutbetänkande, som fastslår att vi i Sverige kommer att drabbas kraftigt av klimatförändringarna och att miljöarbetet måste intensifieras och mer ansvar bör läggas lokalt på kommuner och länsstyrelser.⁶⁰ Länsstyrelserna runt om i landet spelar redan en avgörande roll för att på regional nivå följa upp de sexton stycken, tidigare nämnda, miljömålen. Hur det går med detta miljöarbete för landets alla kommunerna har den ideella organisationen Naturskyddsföreningen listat på sin hemsida och Uppsala kommun ligger till exempel långt ned, på 19:e plats.⁶¹ Kommunen verkar alltså ha misslyckats med att följa upp såväl den lokala Agenda 21 som de nationella miljömålen.

Regeringen upplyser om vad som är det viktigaste arbetet för hållbar utveckling på kommunal nivå, nämligen: rådgivning, information och utbildning om effektiv energianvändning. Vidare så är det viktigt att alla kommuner, skolor och övriga aktörer blir engagerade i arbetet med de tidigare nämnda miljömålen och därmed verkar för en hållbar utveckling.⁶² Så vad kan väl vara bättre än att utbilda nästa generation i miljötänkandet, något som i högsta grad sker på Opalens förskola och på Katedralskolans gymnasium i Uppsala. Som en morot, för att få skolor att vilja jobba aktivt med miljöfrågor, så har regeringen fastställt olika utmärkelser, som Sveriges skolor kan ansöka om när de vill utforma sin pedagogiska verksamhet med omtanke för miljön och för en hållbar utveckling. På nästa sida följer en beskrivning av två utmärkelser, Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling, som båda har getts till Opalens förskola och vilka minst en av dem, Katedralskolans gymnasium ämnar ansöka om.

59 Uppsala nya tidning, 10/12, 2007 http://www2.unt.se/avd/1,,MC=2-AV_ID=700383,00.html

60 http://www.regeringen.se/sb/d/8704/a/89334

61

http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Ovrigt/klimatindex_placering2.pdf

(16)

16

3. Förskola för hållbar utveckling

Förskola för hållbar utveckling ges av Myndigheten för skolutveckling och ersatte år 2004 den tidigare miljöutmärkelsen Miljöskola, som gavs av Skolverket. Den nya utmärkelsen innefattar ett vidare perspektiv än den förra utmärkelsen Miljöskola, eftersom att arbetet för hållbar utveckling handlar om att fokusera på många olika bitar i den pedagogiska verksamheten. Förskola för hållbar utveckling är tänkt som vägledning för skolor i sitt arbete med hållbar utveckling, som enligt myndigheten handlar om att i den pedagogiska verksamheten integrera: "frågor som rör värde, moral, mänskliga rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt, samhälleliga intressekonflikter och vår relation till naturen"⁶³.

I stort sett all pedagogisk verksamhet kan ansöka om utmärkelsen för att komma igång med arbetet: förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och olika vuxenutbildningar. Tanken bakom utmärkelsen är att eleverna skall vara med och bestämma arbetet i stor utsträckning, som sedan förhoppningsvis leder till att skolan får utmärkelsen. Man arbetar tre år med olika mål som alla på skolan har kommit överens om kan bidra till en hållbar utveckling, sedan rapporterar man sitt arbete till Myndigheten för skolutveckling, som avgör om man får utmärkelsen eller inte.

Under dessa tre år finns mycket vägledning att få på Myndighetens hemsida, så med lite engagemang borde de flesta lyckas som sätter igång med arbetet.

3.1 Grön Flagg

Grön Flagg ingår i den globala miljöutmärkelse för skolor, som är utvecklat av Foundation for Environmental Education.⁶⁴ I Sverige heter den alltså Grön Flagg och ges av stiftelsen Håll Sverige rent. Utmärkelsen innebär att skolor som ansöker om den måste uppfylla krav om att ha: bildat ett miljöråd där alla aktörer har bestämt i vilken turordning man skall arbeta med de fem olika miljömål som Grön flagg innehåller: Vatten, Energi, Kretslopp, Livsstil och hälsa, samt skog.⁶⁵ Skolan redovisar sitt arbete tidigast ett halvår efter att man har gått med i nätverket Grön Flagg. Idag är det ca 1300 skolor som är med i nätverket, varav 900 har uppfyllt sina mål och därmed har blivit certifierade med Grön Flagg ⁶⁶. Skolor kan alltså få en certifiering, men för att ytterligare förstärka engagemanget hos eleverna och

samtidigt belöna dem för att de bidragit till certifieringen, så tipsar Grön Flagg om att skolan kan dela ut diplom till alla eleverna också. ⁶⁷

63 Myndigheten för skolutveckling Internet:

http://www.skolutveckling.se/publikationer/sokochbestall/_pid/publdbExternal/_rp_publdbExternal_a ction/publicationDetails/_rp_publdbExternal_publ_id/307

64 http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=40

66 Håll Sverige rent, Internet: http://elwa.ilu.uu.se/p33323217/

(17)

17

4. Miljöarbete på Opalens förskola

Opalens förskola ligger i Uppsala och har fått två utmärkelser för sitt engagemang för miljön: Förskola för hållbar utveckling, 2006 och Grön Flagg 2002. ⁶⁸

Emelia Stenbäcken är förskolelärare och ansvarig för det miljöarbete som bedrivs på Opalens förskola och hon berättar att det första mål, som de valde att arbeta med inom Grön Flagg och som också senare gjorde att de blev certifierade var kretsloppet.⁶⁹ Att de valde just kretsloppet gör att de medvetet, eller omedvetet, har omsatt den miljöpolitiska åtgärdsprogrammet i praktik, då kretsloppstänkandet är en av de grundpelare, som det svenska miljöpolitiska arbetet vilar på. När Opalen började tänka på kretsloppet såg de också till att börja källsortera allt. De lite äldre barnen är med i denna process och vet var man kastar till exempel komposterbart, brännbart och metall. Av naturliga skäl är det de vuxna som sorterar glas, så att barnen inte ska kunna skada sig. På Opalen finns två komposter. Sopbilen hämtar mycket av avfallet från den ena komposten och den andra är en mask- kompost på vilken barnen får vara med att slänga avfallet, röra om och titta efter maskar. Från den komposten tas jorden till Opalens odlingar med till exempel: jordgubbar, potatis och blommor. Ytterligare en aspekt som visar på deras hänsyn för kretsloppet är att Opalens förskola är byggd i miljövänligt material. Stenbäck vet inte exakt hur den har byggts, men vet att den i vart fall har minsta möjliga negativa påverkan på omkringliggande miljön.⁷⁰

Inom Grön Flagg arbetar skolorna med varje mål i ett år innan det är dags för att rapportera in sitt arbete och hoppas på fortsatt certifiering. Nu är alla på Opalen involverade i nästa mål: ämnet livsstil och hälsa, vilket syftar på att få barnen att bli intresserade av att äta nyttigt och förstå var maten kommer ifrån. Ett pedagogiskt grepp för att barnen ska uppskatta grönsaker är att de lägger grönsakerna separat på tallriken. Stenbäcken förklarar att generellt sett så gillar inte barn när maten är sammanblandad, varför grönsaker inte blir attraktiva i en sallad. För att barnen ska få en bild av vilka grönsaker som serveras, så lägger de därför upp grönsakerna var för sig och det har resulterat i att barnen på Opalen har börjat äta mer grönsaker och också har lättare att prova på nya sorters grönsaker. Barnen kan alltså enklare välja den sort de tycker om och blir mer nyfikna på de andra grönsakerna som serveras.

Vidare så får barnen vara med att odla till exempel: potatis, morötter och lök, och skörden blir sedan en del av lunchen åt barnen. På så sätt är en del av skolans lunch närodlad mat, vilket bidrar med minsta möjliga miljöpåverkan, eftersom att den maten inte har transporterats eller besprutats.

När det kommer till hälsan så får barnen röra på sig mycket, vilket inte är något ovanligt på en förskola. Men på Opalen har de även byggt en hinderbana på gården, som ska bidra till att barnen rör på sig ännu mer och utvecklar sin motorik.

68 Klimathotet- vem bryr sig?, Uppsala Nya Tidning (05.04.2008)

69 Personlig kontakt 2008.05.07

70 ibid

(18)

18

Det finns ett miljöråd på skolan, som föräldrarna är involverade i, och det var också inom detta som man bestämde att ägna en hel lördag åt att bygga hinderbanan.

Arbetet har man knäppt kort på och skrivit dagbok om, vilket man sedan skickar in till Grön Glagg, så att det får fungera som underlag för en fortsatt certifiering.⁷¹

En annan del av det miljörelaterade arbetet på skolan är att barnen också vet att man inte slösar med naturens resurser och är vana att rita på hela pappret och på båda sidor. Och hushållning av naturens resurser är ytterligare en miljöpolitisk strategi för att uppnå hållbar utveckling. Barnen får vidare lära sig att inte spola varmvatten längre än de behöver. Pedagogerna har också uppmuntrat eleverna att använda den lilla spol- knappen på toaletten när de har kissat, eftersom att man då bara behöver en liten mängd spolvatten. Vidare så har man byggt ett vindspel av bland annat gamla kapsyler, konservburkar och plast, vilket även flirtar med det miljöpolitiska värnandet om ett kretsloppstänkande för en hållbar utveckling. Detta är ett sätt att lära barnen om återvinning och vindens krafter på samma gång och just nu arbetar man med temat luft, för en fortsatt certifiering av Förskola för hållbar utveckling. De har kontakt med en skola i Japan, som också arbetar med samma tema inom samma utmärkelse. De skickar bilder och brev till varandra och inspirerar varandra till hur man kan fortsätta arbeta för miljön och lära barnen om den.

Samtidigt som projektet Luft pågår inom Förskola för hållbar utveckling, så arbetar Opalen inom Grön Flagg med ämnet livsstil och hälsa. Det går alltså att arbeta med båda certifieringar på samma gång, vilket är en fördel menar Stenbäcken.

Pedagogerna talar med barnen om att livsstilen påverkar också luften, vilket ju var temat inom den andra certifieringen, och om luften blir dålig så påverkar det i sin tur hälsan, så arbetena går i varandra, förklarar Stenbäcken.⁷²

Inom miljöpolitiken återkommer behovet av att minska utsläppen av växthusgaser och detta anser man även är viktigt på Opalen. Här sporrar pedagogerna varandra att gå, cykla eller åka kommunalt till jobbet i den största möjliga mån det går. Och pedagogerna förklarar för barnen att luften mår dåligt av den gas som bilarna släpper ut, men också att det finns andra mer miljövänliga alternativ att få en bil att rulla. I anslutning till att förmedla detta budskap så brukar man på skolan sjunga cykelsången, som numer de flesta barnen kan utantill. Den handlar om att luften mår bättre om man cyklar istället för att åka bil. Barn har en väldigt stor påverkansfaktor på sina föräldrar tror Stenbäcken. Precis som hennes egna barn alltid tjatar om att sätta på bilbältet, så tror hon att Opalens förskolebarn många gånger kommer hem och talar med sin familj om att det är bra att källsortera eller att cykla istället för att ta bilen.⁷³ Detta påverkar alltså i viss mån barnens och kanske även föräldrarnas livsstil. Som önskvärt inom all barnverksamhet är att vistas ute ofta och då visar Opalens pedagoger på att det är viktigt att inte kasta skräp i naturen och att man också kan ta upp skräp, som någon annan har kastat. De förklarar för barnen att

71 ibid

72 ibid

73 ibid

(19)

19

skräpet inte förmultnar, så som komposten gör, utan att det istället skadar marken.

Dessa förklaringar är naturligtvis anpassade efter de olika åldersgrupperna, utifrån vilken typ av kunskap de kan förstå. Men Stenbäck menar att det går alltid att medvetandegöra, så fort barnen börjat ta in omvärlden och börjar tala själva.⁷⁴ Ett pedagogiskt grepp som de använder är till exempel en räv av tyg, som någon av pedagogerna har med sig i väskan, när de är ute i naturen. Räven åker fram och är till exempel ledsen när det ligger skräp på marken eller om något av barnen bryter en gren i onödan. Pedagogen bidrar med ljudeffekter och det blir väldigt tydligt för barnen vad som är önskvärt beteende och inte, ur miljösynpunkt. Detta är ännu ett sätt att arbete med kretsloppstänkandet.

Även energieffektivisering framhålls inom politiken som ett viktigt medel för att främja en hållbar utveckling och på Opalens förskola så tänker man också på sin energianvändning. De flesta inom miljöpolitiken är ense om vikten av att satsa på förnyelsebar el, men på Opalen finns inget sådant elavtal. Det är nog främst en ekonomisk fråga, uppger Stenbäcken. Hon tror att om miljövänlig el inte skulle vara dyrare än den mindre miljövänliga, vilket den oftast är idag, så skulle fler välja elavtal med förnyelsebara källor. Istället har dem lappar uppsatta riktade till personalen om att släcka lampan och stänga av datorn när dem lämnar ett rum. De har lovat varandra att ifrågasätta om de kommer på morgonen och till exempel hittar en påslagen dator som har stått på hela natten. Det handlar inte om att anklaga varandra, utan om att påminna om den vision om miljöarbete som skolan har, menar Stenbäcken.⁷⁵

Utöver tyg- räven, cykelsången och att låta barnen vara med och källsortera, så finns det fler miljöriktiga pedagogiska verktyg, som till exempel Sagan om solen och nordanvinden. Den får barnen höra om flera gånger i veckan och den handlar om vem av Solen eller Nordanvinden som kan få av en man hans hatt och rock. Genom denna saga får barnen en förståelse för solens och vindens kraft och betydelse. Utan sådan förståelse, är det svårt att lära barnen andra delar av jorden och dens miljö, menar Stenbäcken. Det är även viktigt att lärarna får en ökad förståelse för vilka miljöproblemen är och hur man kan jobba med önskvärda åtgärder med barnen, så just nu går två i personalen en miljöutbildning på Naturskolan i Hammarskog.⁷⁶

Det verkar som att alla barnen på Opalen tycker att det är roligt att engagera sig i arbetet för miljön och just lustbetonad undervisning underlättar lärandet enligt Vygotskij. Att barnen även får vara med att till exempel: källsortera, odla mat, bygga vindspel och i allt annat som arbetena med de olika certifieringarna innebär, det är viktigt för att barnen ska kunna lära sig, enligt Vygotskij. Och att barnen verkligen har tagit in det pågående miljöarbetet som sker på Opalen och lärt sig att det är viktigt att värna om miljön, märktes extra tydligt när en av pojkarna, som är sex år, berättade att när han bli stor, så ska han uppfinna en bil som går på solceller.

74 ibid

75 ibid

76 Ibid

(20)

20

5. Katedralskolans miljöåtgärder

Lars Gustavsson sitter med i miljörådet på Katedralskolans gymnasium i Uppsala och har varit med ända sedan miljöarbetet tog fart på skolan, vilket är drygt 10 år sedan.⁷⁷ Miljörådet består av en elev från varje program, frivilliga lärare, städpersonal och fastighetsteknikern, samt en utav rektorerna, och man träffas minst en gång per termin.

Gustavsson berättar att Katedralskolan inte har en aktuell miljöcertifiering, men planerar att ansöka om en ny certifiering, så snart som möjligt och detta är just nu det aktuella samtalsämnet inom miljörådet.⁷⁸ Viljan är att, om möjligt, arbeta för att få både utmärkelsen Skola för hållbar utveckling och Grön Flagg. De är redan inne i miljötänkandet tack vare den gamla certifieringen, Miljöskola, som de fick 1999 och hittills så har skolan lyckats uppnå en hel del, vad det gäller verksamhetens faktiska miljöpåverkan. Gustavsson har även hand om de ekonomiska siffrorna på skolan och han informerar att skolan har sparat in mycket pengar på att energieffektivisera. Sedan de har börjat minska på elförbrukning så sparar skolan numera 100. 000 kronor om året. Just energieffektivisering är enligt svensk miljöpolitik en av de viktigaste punkterna för att minska negativ miljöpåverkan, vid sidan av kretsloppstänkande och hushållning med resurser.⁷⁹

För att få lärare att tänka på att minska sin energiförbrukning, så brukar ledningen, i siffror, presentera på personalkonferenserna hur mycket el som har använts och sparats, sedan förra avläsningen. Dessutom brukar man, varje år i februari, ha en energispararvecka på skolan då alla aktörer: lärare, elever och övrig personal, uppmuntras att tänka på att släcka lampan efter sig, stänga av datorn och liknande. Under energisparveckan så presenteras den dagliga energiförbrukningen på rullande monitorer som finns i entréhallen. Att denna information är intressant beror på att man även har utlyst en tävling där den elev som på något sätt bidrar till att utveckla miljötänkandet och/eller minska skolans miljöpåverkan, vinner ett fint men hittills okänd pris.

Gustavsson berättar att den förra rektorn hade gått förbi skolan sent på kvällen och tyckte den var lika upplyst som en Finlandsfärja. Efter det började ledningen se över detta och lät montera in närvarobelysning, vilket gör att den mänskliga faktorn inte längre kan styra om man låter lampan brinna för tomma lokaler eller ej. Man använder också uteslutande energisparlampor till all belysning på skolan.⁸⁰

Skolan försöker hela tiden utvärdera vad som drar mest el och hur man kan minska på det. Genom att de har elmätare på dygnet runt, för alla skolans utrymmen, så har man till exempel nyligen upptäckt att köket är det som drar mest el och därför undersöker man nu möjligheten att byta ut köksmaskinerna till modernare och

78 ibid

79 Person & Person (2007) s.14

(21)

21

mindre el-förbrukande. Vidare insåg man att fotbollsplanens belysning stod på och drog el dygnet runt, varför man nu har låtit montera en manuell på- och avslagnings- knapp för belysningen, som de föreningar som hyr planen själva får slå på och av.

Att de även själva får betala för den tid som de har lyset på, gör också att de kommer ihåg att släcka efter sig, förklarar Östlund.⁸¹ Elmätarna gjorde också att man upptäckte att fläktmotorerna på skolan drog en massa ström, så nu är de avstängda på nätterna och man har bytt till nyare och energieffektivare motorer.

Precis som på Opalens förskola så använder man på Katedralskolan returpapper, vilket är ett sätt att anamma den ena av de viktigare miljöpolitiska åtgärderna för en hållbar utveckling: kretsloppstänkandet. Då eleverna på Katedralskolans gymnasium är äldre än på Opalens förskola och därför inte behöver inte tänka på att rita på båda sidor av pappret, eftersom att de helt enkelt sällan ritar så mycket, så får de istället tänka på vad de kopierar och skriver ut. De uppmanas att endast skriva ut och kopiera sådant som verkligen är nödvändigt i studiesyfte.

Samma budskap gäller lärarna, som till och med har personliga koder för att kunna skriva ut. När de får ett personligt ansvar för pappersförbrukningen, så blir det att lärarna tänker sig för innan de kopierar eller skriver ut, förklarar Gustavsson. Att dessa siffror även presenteras på personalkonferenserna, tillsammans med elförbrukning, bidrar ytterligare till att personalen försöker hålla nere antalet utskrifter och kopior. Det är dessutom en ekonomisk morot att hålla nere papperskostnaderna, eftersom att de ger mer pengar kvar i de olika lärarlagens budget. De lärarlag som lyckas hålla nere pappersförbrukningen får således mer pengar över till läromedel eller annat de behöver för undervisningen.⁸²

När det kommer till den sista av de viktigaste miljöpolitiska strategierna för en hållbar utveckling, nämligen hushållning med resurser, så är även nyss nämna åtgärder en del av denna strategi. Vidare så har man på skolan blivit medvetna om hur mycket mat som slängs från skolans lunchbespisning, vilket visat sig vara en hel del. På Opalen hade man kompost och lät en del av denne bli till biogas. Men på Katedralskolan så har man ännu inte löst problemet, utan samtalar inom miljörådet om hur man ska göra för att inte slösa med resurserna, som i detta fall är livsmedel.

På förslag finns till exempel att man systematiskt ska börja jämföra skolans elförbrukning, mängd avfall och pappersförbrukning per elev, med andra skolors resultat. Detta kräver naturligtvis att andra skolor också börjar se över och räkna ut de miljöbelastande parametrarna per elev. Genom en sådan jämförelse skulle man medvetandegöra sitt svinn på et bättre sätt, tro Gustavsson.

Sedan den första februari i år (2008) har Katedralskolan en ny gymnasiechef och de har inte hunnit samtala om miljöfrågor än. De vet ännu inte vad den nya ledningens vision innebär ur miljösynpunkt, om det finns ett starkt miljöintresse hos den nya rektorn, liksom hos den förra. Men man hoppas det, eftersom att stöd från

81 ibid

82 ibid

(22)

22

ledningen är avgörande för om man ska kunna arbeta aktivt med miljöfrågorna eller inte, menar Gustavsson. Detta gäller främst det som kan kosta pengar, som att till exempel byta köksutrustning och att fortbilda lärarna i miljöfrågor och vägar för hållbar utveckling. I nuläget får alla lärare fortbildning genom en gemensam föreläsning, minst en gång per år. ⁸³

5.1 Undervisning kring miljöfrågor och hållbar utveckling

När det handlar om undervisningen så hänger det inte lika mycket på ledningen, utan är mer upp till varje lärares intresse och förmåga att lyfta fram miljöfrågan.

Erik Östlund är miljöombud på skolan, tillika naturkunskapslärare, och han sitter liksom Gustavsson med i miljörådet. Han uppger att de använder sig av Uppsala kommuns lokala miljöpolicy och försöker utforma sin pedagogiska verksamhet utifrån den.⁸⁴ Uppsala kommuns lokala miljöpolicy framhåller bland annat vikten av att kommunen ska främja invånarnas ökade förståelse för vilken påverkan olika verksamheter har på miljön.⁸⁵ Och att Katedralskolan i rena siffror försöker ta fram hur mycket avfall respektive elförbrukning skolan har, kan ses som en väg till ökad självkännedom för att lära elever och lärare att förstå sin egen verksamhets miljöpåverkan, helt i enlighet med Uppsalas lokala miljöpolicy.

Vidare deltar eleverna från de naturvetenskapliga programmen i en så kallad miljöriksdag. Arbetet i miljöriksdagen handlar om att utvärdera miljöpåverkan hos både sin egen skolmiljö, men även hos andra omkringliggande företag och organisationer. Genom att eleverna är med att utvärdera sin egen skola, så blir de också engagerade i det miljöarbete som bedrivs och för det framåt, genom nya idéer om vad som kan göras bättre. Eleverna får också ge sig ut och intervjua och göra studiebesök, vilket går att motivera dem till eftersom att det är betygsgrundande i främst ämnena svenska och samhällskunskap. Det eleverna kommer fram till får de rapportera tillbaks till besökta verksamheter och till sin egen skola och klass.

Det mesta av ansvaret för att förmedla hållbarhetsperspektivet och miljötänkandet till eleverna ligger på naturlärarna, men alla lärare är dock naturligtvis med fördel innefattade i arbetet, särskilt med tanke på att eleverna arbetar med olika ämnesövergripande projektarbeten om miljöfrågor. Ett sådant ämnesövergripande projekt är ett rollspel om klimatförändringen som andraårselever brukar få göra. Instruktionerna till rollspelet kommer från Naturvårdsverket och finna att ladda ned på deras hemsida. I det förra rollspelet, som några elever från olika naturvetenskapliga klasser gjorde på skolan, så föreställde de olika land och statuerade dess olika miljöproblem, som till exempel brist på vatten och luftföroreningar. När de hade bestämt vilket land de ville spela upp, fick de läsa in sig på landets aktuella situation och miljöproblem, för att sedan skriva ett eget manus utifrån detta. Skrivandet fick utrymme under svensktimmarna. Materialet kunde

83 ibid

85 Uppsala Kommun- Miljöpolicy (2008)

(23)

23

insamlas under till exempel biologi, kemi och fysiktimmarna. Slutprodukten spelades sedan upp för två klasser åt gången.

Förutom naturvårdsverkets hjälp så har lärarna den lokalt upprättade miljöplan som finns för varje gymnasieprogram och som kan fungera som vägledning när man funderar på vad man kan uppnå ett miljöaktivt klassrum. Lärarna har själva varit med och påverkat utformningen av miljöplanerna för de olika programmen men när inspirationen och minnet sviker, så är det bra att de finns på pränt.⁸⁶ Dessa planer uppger till exempel att skolan bör besöka Ångströms- laboratoriet, i Uppsala, tillsammans med elever som läser andra året och kurserna Fysik, Kemi och Naturkunskap A. Då kan de få en ökad inblick i energiteknik, vilket berörs i alla ovanstående ämnen på olika sätt. Planen uppger vidare vad som behövs beröras i de olika ämnena och i kemiämnet så ska eleverna bland annat få lära sig hur biologiskt avfall kan bli till energi och i fysikämnet så ska man diskuteras var energin kommer ifrån och hur man beräknar energi.

Även övriga ämnen ska involveras i att förmedla miljökunskap och vägar till hållbar utveckling: i matematikämnet så ska eleverna bland annat få prova på att räkna ut omsättning av miljögifter och hur mycket el olika verksamheter och tekniker förbrukar, samt sparar. I samhällskunskapen får eleverna sätta sig in i miljöpolitiken.

Vidare så innebär de olika språk som läses på skolan (svenska, engelska och moderna språk) att eleverna får läsa artiklar och skriva uppsatser som handlar om hållbar utveckling och miljön, ofta i anslutning till energisparveckan.

Visionen är att skolan ska låta miljöämnet speglas i alla ämnen, någon gång under varje kurs.

Precis som det miljöpolitiska arbetet handlar om internationell samverkan för bästa resultat, så vill även Katedralskolan förmedla och ta till sig miljöfrågor på en global nivå, bland annat genom de utbytes- resor som en del elever får möjlighet till att göra. Eric Östlund har tillsammans med några elever från det Naturvetenskapliga programmet nyligen kommit hem från Jordanien, där de framför allt studerade tillgången på vatten och dess kvalité, eller snarare bristen på detsamma. Under resan tittade man även på landets tillgång till utbildning, mat, avfallshantering, samt mycket annat. Erfarenheterna kommer eleverna att få sammanställa till ett muntligt föredrag, som de sedan ska gå runt och presenterar för samtliga klasser i samma årskurs, senare i höst. På så vis får fler elever ta del av den kunskap, som studiebesöket gav. ⁸⁷

87 ibid